Kunskapsuppföljning Barn- och ungdomsförvaltningen 2014

Transkript

1 Datum: Handläggare: Rachel Törnell Direktnr: Kunskapsuppföljning Barn- och ungdomsförvaltningen 2014 Nytt betygssystem I och med att ett nytt betygssystem har införts i svensk skola ges i år en kortare svit av statistiska data. en har gått från att ges i form av G, VG och MVG, till betygsstegen A till F. I de nya kursplanerna anges kunskapskrav för stegen A, C och E. Ett meritpoäng räknas fram i paritet till de olika stegen. Det gjordes även från den gamla betygsskalan, så här kan vi se Alingsås resultat i ett längre perspektiv. Meritpoängen är dock inte helt jämförbara mellan de olika systemen, men den jämförelsen kan ändå ge en uppfattning om utvecklingen i stort, se diagram nedan. Resultaten avser nationella och betyg läsåret 2012/2013, och är en sammanställning av SCB statistik som publiceras i slutet av Resultat av nationella i åk Alingsås Riket Klarat kravnivån Ma 60,6 68,2 Klarat kravnivån Sv 79,8 78,5 er Det nationella et i matematik består av de sju delarna: Muntlig kommunikation, Skriftliga räknemetoder och statistik, Bråk och uppdelning av tal, Geometriska begrepp, Taluppfattning och huvudräkning, Problemlösning samt Mätning. I samtliga delar utom Skriftliga räknemetoder och statistik låg Alingsås över riket. Detta är något som kommer att beaktas då Alingsås till hösten kommer att delta i Matematiklyftet. Det nationella et i svenska består av de åtta delarna: Muntlig uppgift, Läsning skönlitterär text, Läsning faktatext, Elevens högläsning, Läsning textsamtal, Skrivuppgift berättande text, Skrivuppgift stavning interpunktion samt Skrivuppgift faktatext. I samtliga del presterade Alingsåsna över riket. Dock med något mindre marginal på Postadress: Alingsås Besöksadress: Kungsgatan 9

2 skrivandet, varför Språkutvecklargruppen nu ger kompetensutveckling inom detta område. På nämndens uppdrag har språkutvecklarna tagit fram ett kartläggningsmaterial för åk F-3. För varje årskurs finns avstämningar som genomförs med samtliga i kommunens skolor. Syftet är att säkerställa att ingen elev ska falla igenom, utan att möjlighet ges att ge eleven stöd där så behövs. Läsåret 13/14 är ett prövoår och efter inkomna förslag till förändringar kommer materialet att fastställas inför 14/15. Resultat nationella och betyg åk Alingsås Riket betygspoäng Matematik 14,0 13,9 14,1 13,7 Svenska 12,9 12,9 13,1 13,2 Engelska 14,5 14,4 14,9 14,0 I samtliga ämnen ligger Alingsås under riket i nationella. Det är ett ovanligt resultat för kommunen, som annars, i stort oftast har högre måluppfyllelse än riket. Det är svårt att peka på enskilda orsaker till detta. En omständighet som kan påverka resultatet kan dock vara det faktum att Alingsås valt att låta na byta skola i åk 6 istället för i åk 7. Många lärare uttrycker en frustration över detta då det är svårt att som lärare betygsätta efter kort tid. Kommunikationen mellan lämnande och mottagande lärare är inte helt enkel att få till på ett tillräckligt tillfredsställande sätt. Kunskaper om vad som har undervisats om kan missas och detta kan leda till att na inte fått undervisning i alla delar. Det kan även skapa viss oro hos na som påverkar resultaten negativt. Alingsås ligger under riket i nationella men över i betygen. Det är omöjligt att veta bakgrunden till detta, då det är första gången betyg sätts i åk 6. Detta är något vi kommer att följa noga framöver då vi kan se hur resultaten utvecklas, och agera om vi ser att det är en trend. Resultat nationella och slutbetyg åk Alingsås Riket betygspoäng/betygs poäng

3 Matematik 12,5 13,1 12,2 12,7 Svenska 13,9 14,7 13,3 14,3 Svenska som andraspråk 10,1 10,6 9,2 9,2 Engelska 15,1 15,0 14,9 13,7 Det är glädjande att se att Alingsåsna, efter avslutad grundskola når mycket goda resultat. Både vad gäller nationella och slutbetyg. För att kunna göra ytterligare analyser av hur väl kommunens skolor lyckas sätta betyg i paritet till nationella och elevgruppens sammansättning med avseende på bakgrundsfaktorer följer här ytterligare statistik nedan. Även om meritpoängen numer beräknas på en annan betygsskala än tidigare, och jämförelse med tidigare år inte är helt tillfredsställande, så kommer ändå här skolverkets graf över Alingsås meritpoäng. Den visar dock tydligt förhållandet mellan kommunen och övriga riket över år. För att kunna göra ytterligare analyser av hur väl kommunens skolor lyckas sätta betyg i paritet till nationella och elevgruppens sammansättning med avseende på bakgrundsfaktorer, följer här ytterligare statistik: SALSA-statistik 2013 Faktiskt meritvärde Modell beräknat värde * Avvikelse Riket GA

4 Nolhagaskolan Sollebrunns skola Östlyckeskolan Vittra vid Gerdsken Globen montessori med hänsyn tagen till andel pojkar, andel med med utländsk bakgrund och föräldrars sammanvägda utbildningsnivå. Meritvärdet utgörs av summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg (E=10, D=12.5, C=15, B=17.5 och A=20 samt tidigare G=10, VG=15 och MVG=20). Det möjliga maxvärdet för varje enskild elev är 320 poäng. Avvikelserna talar om om man presterat bättre respektive sämre än förväntat resultat. Mao har t.ex. GA prestera något sämre än förväntat, meden Sollebrunn har lyckats betydligt bättre. Att en skola presterar t.ex. bättre än förväntat kan ha två orsaker: antingen sätter man för snälla betyg, eller så lyckas man få na att nå bättre resultat. Relationen mellan nationella och betyg, jämfört med hur den relationen ser ut i riket, kan ge ett visst svar på den frågan: Relationen mellan nationella och slutbetyg i åk Svenska* Matematik* Engelska* Riket Kommu nal Riket friståen de Lägre Lika Högre Lägre Lika Högre Lägre Lika Högre 10,4 66,5 23,1 5,1 74,2 20,7 18,4 74,0 7,6 10,6 66,3 23,1 5,9 73,6 20,4 18,3 72,9 8,7 GA 8,8 62,5 28,8-82,3 17,7 19,1 77,9 2,9 Nolh 1,4 62,2 36,5 4,1 80,8 15,1 3,9 88,2 7,9 Soll 2,3 67,4 30,2-81,1 18,9 13,0 78,3 8,7 Östl 11,6 56,3 32,1 4,0 80,8 15,2 9,7 79,0 11,3 Vittra 14,0 60,5 25,6 7,0 86,0 7,0 20,0 67,5 12,5 Globen 16,3 71,4 12,2 2,0 60,8 37,3 9,8 88,2 2,0 * med lägre, lika respektive högre slutbetyg jämfört med betyget Om vi särskilt tittar på Sollebrunn som presterade över förväntat värde då hänsyn tog till bakgrundsfaktorerna, så ser det alltså inte ut som om de skulle

5 sätta några överbetyg. De sätter något högre betyg i svenska än riksgenomsnittet, men det rör sig inte om anmärkningsvärda skillnader. En annan viktig analys är att se att Östlyckena, som kan tyckas presterar sämst i kommunen, tvärt om lyckas mycket väl i förhållande till elevgruppens sammansättning. Inte heller där finns några farhågor om för högt satta betyg, utan man lyckas bedriva en mycket god undervisning. Om vi ser på kommunen som helhet och dessutom jämför med våra två närmaste kommuner i GR, så ser avvikelserna ut så här: Lerum: -2 Partille: 1 Alingsås: 7 Slutbetyg i åk 9 uppdelat per kön 2013 Flickor Pojkar Antal % uppnått målen i alla ämne merit värde Antal % uppnått målen i alla ämnen Riket Aling totalt Aling kom Aling fri merit värde , , , , ,6 GA , ,7 Nolh , ,1 Soll , ,9 Östl ,8 Vittra , ,4 Globen , ,3 Ser vi på skillnaderna mellan flickor och pojkars val av skola, så ser vi att det är en större andel flickor som går på fristående skolor, än i kommunal skola, och att det är en större andel pojkar som går på kommunala skolor.

6 Vad gäller resultatet så ser vi att flickor har ett bättre resultat än pojkar, både vad gäller andel som uppnått målen i alla ämnen och genomsnittligt meritvärde. Ser vi på resultaten mellan skolorna så ser vi att denna skillnad finns på alla skolor utom Vittra, där pojkarna har ett bättre resultat än flickorna och där pojkarna har bäst resultat i kommunen. Jämför vi genomsnittligt meritvärde med riket ser vi att det ser likadant ut att flickor har ett bättre resultat än pojkar. Vi kan även se att alla flickor i Alingsås skolor har ett bättre resultat än riket, medan vad det gäller pojkarnas resultat ser olika ut på kommunnivå och skolnivå där pojkarna på Nolhaga och Östlyckan har ett sämre resultat än riket. Det är stora skillnader mellan flickor och pojkars resultat och detta är en mycket viktig fråga att arbeta vidare med. Där vi behöver göra djupare analyser för att förstå varför pojkarnas resultat är sämre och vad vi ska vidta för åtgärder för att lyckas vända denna trend och skapa en likvärdig utbildning. Analysarbete Det stora arbetet vad gäller analys av kunskapsresultaten görs på den egna skolan. Detta arbete beskrivs i skolornas Arbetsplaner. Alla skolor gör kontinuerliga uppföljningar på flera olika sätt. Dels sker uppföljning på individnivå i dialog med respektive lärare och dels följs nas kunskapsutveckling digitalt i UNIKUM. I dagsläget ser användandet av UNIKUM olika ut på de olika skolorna. Förvaltningens skolor är i en lärandefas och fortsatt kompetensutveckling och stöd sker för att komma vidare. Analyserna som görs på den enskilda skolan ligger till grund för planering av fortbildning, kompetensutveckling, insatser till enskilda barn, tjänsteplanering, resurstilldelning m.m. Specialpedagogerna är en viktig aktör i detta arbete. Det är ofta de som tillsammans med undervisande lärare planerar för de insatser en elev eller elevgrupp behöver. Det kan röra sig om ökad personalresurs, övningar, digitala hjälpmedel m.m. Resultaten i matematik respektive svenska, både vad gäller nationella och betyg, är föremål för uppföljning och analys i de två nätverken av matematikutvecklare och språkutvecklare. Här finns representanter från de olika skolorna. Denna analys har för avsikt att ligga till grund för vilka olika satsningar som behöver göras centralt för att stödja skolorna i sin strävan att nå högre måluppfyllelse. Det rör sig i första han om kompetensutveckling av olika slag. Utifrån dessa analyser har språkutvecklarna, efter en period av särskilt fokus på läsförståelse, nu riktat in arbetet på skrivprocessen.

7 Till hösten deltar Alingsås skolor i Matematiklyftet. Inför denna satsning gör varje skola en analys av de behov skolan har. I det arbetet utgör resultaten i nationella en viktig parameter. Avslutningsvis Då förvaltningen under våren kommer ut med boken En lärande organisation Perspektiv på systemisk och styrkebaserad skolutveckling. Om lusten att lära., är det givetvis mycket glädjande att Alingsås lyckas så väl i måluppfyllelsen av kunskapsmålen. Det hade varit svårt att presentera ett arbetssätt vi upplever gett stor framgång, om kommunen inte kunnat visa på goda resultat. Nu kan kommunen vara stolt både över de goda resultaten och ett strukturerat sätt att arbeta med ett förhållningssätt där barns och s styrkor och förmågor står i fokus.