Resultat från de nationella proven 2014 för årskurs 9. Upplands Väsby kommun Kundvalskontoret

Transkript

1 Resultat från de nationella proven 2014 för årskurs 9. kommun Kundvalskontoret

2 Skolverket publicerade i november 2014 resultat från de nationella proven för grundskolans årskurs 9. Nationella prov genomfördes i årskurs 9 första gången vårterminen 1998 i ämnena engelska, matematik och svenska. Mellan 1998 och 2002 samlades resultaten från ämnesproven in från ett urval av skolor men sedan 2003 samlas resultaten in för samtliga elever. Vårterminen 2009 utökades ämnesproven med de naturorienterande ämnena biologi, fysik och kemi. Vårterminen 2013 utökades ämnesproven ytterligare med de samhällsorienterande ämnena geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Samtliga Sveriges skolenheter tilldelas ett av de naturorienterande ämnesproven och ett av de samhällsorienterande ämnesproven. Vilken skolenhet som tilldelas vilket prov grundas på olika urval som är representativa för den totala elevgruppen i årskurs 9. Detta betyder med andra ord att varje skolenhet och elev genomför prov i endast ett av ämnena biologi, fysik eller kemi respektive i geografi, historia, religionskunskap eller samhällskunskap. Syftet med de nationella proven är i huvudsak att stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygsättning i de årskurser där betyg sätts, samt att ge underlag för en analys av i vilken utsträckning kunskapskraven uppfylls på skolenhetsnivå, huvudmannanivå och på nationell nivå. nligt skollagen (2010:800) är nationella prov obligatoriska att använda för grundskolan. Resultat på riksnivå Provresultaten beskrivs genom fördelningen av betygsskalan A-F för respektive ämnesprov. Andelen elever som uppnår godkänt resultat () varierar från 77,5 procent i ämnesprovet i svenska som andraspråk till 96,8 procent i ämnesprovet i engelska. Det var en högre andel flickor än pojkar som uppnådde godkänt resultat på proven i de flesta ämnen. I matematik var det däremot en något större andel bland pojkarna som uppnådde godkänt provresultat, men skillnaderna var små. I engelska och geografi var det endast en marginell skillnad mellan pojkar och flickor i andel som uppnått godkänt resultat i det sammanvägda provbetyget. Störst skillnad mellan pojkarna och flickorna var det i kemi och svenska som andraspråk. Högst genomsnittlig provbetygspoäng hade eleverna i engelska, vilket gällde både flickor och pojkar. Lägst genomsnittlig provbetygspoäng hade både pojkar och flickor i svenska som andraspråk, följt av matematik, kemi och fysik. Flickorna hade en högre genomsnittlig provbetygspoäng än pojkarna i samtliga ämnesprov, men i matematik, engelska och geografi var skillnaden liten. Störst skillnad mellan flickorna och pojkarnas genomsnittliga provbetygspoäng var det i svenska och religionskunskap. Genomgående hade elever i fristående skolor med enskilda huvudmän en något högre genomsnittlig provbetygspoäng än elever i skolor med kommunal huvudman. Resultat för I tabell 1 visas den genomsnittliga betygspoängen för kommun, länet och riket. Kommunen har lägre poäng än länet i samtliga ämnen men marginellt högre än riket i svenska och engelska. Flickor har högre betygspoäng än pojkar i svenska och svenska som andraspråk, medan pojkarna har högre poäng i matematik och engelska. 1

3 Tabell 1. Genomsnittlig betygspoäng i svenska, matematik och engelska för kommun, länet och riket. Länet Riket Genomsnittlig Genomsnittlig Genomsnittlig provbetygspoäng provbetygspoäng provbetygspoäng Prov/delprov Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Svenska Sammanvägt provbetyg 13,7 14,4 13,2 14,4 15,3 13,5 13,6 14,6 12,6 Tala (delprov A) 14,5 15,2 13,9 15,4 16,2 14,7 14,7 15,6 13,8 Läsa (delprov B) 13,6 13,9 13,3 14,4 15,2 13,6 13,5 14,5 12,4 Skriva (delprov C) 12,6 13, ,3 14,4 12,2 12,5 13,8 11,3 Svenska som andraspråk Sammanvägt provbetyg 9,1 10,7 6,3 10,1 10,8 9,4 9,4 10,2 8,8 Tala (delprov A) 11,2 12 9,9 12,3 12,9 11,7 11,6 12,3 11,1 Läsa (delprov B) 8,5 10,2 6 8,8 9,6 8,1 7,7 8,4 7,1 Skriva (delprov C) 8,8 11,2 5,4 9,1 9,7 8,5 8,6 9,4 8 Matematik Provbetyg 10,8 10,1 11,4 12,2 12,1 12,2 11,4 11,5 11,3 ngelska Sammanvägt provbetyg 15,1 14,5 15,7 15,8 15,9 15, ,2 14,8 Tala (delprov A) 15 14,5 15,4 15,7 15,8 15,6 14, ,7 Läsa och lyssna (delprov B) 15,4 14,8 15,9 15,9 15,9 15,9 15,1 15,2 15,1 Skriva (delprov C) 14, ,4 14,9 15,1 14,6 13,9 14,3 13,6 Betygspoängen utgörs av ett genomsnitt av betygsvärdena i prov-/delprovsbetygen (F=0, =10, D=12.5, C=15, B=17.5 och A=20). Det möjliga värdet är 0-20 poäng. Den genomsnittliga betygspoängen beräknas för de elever som fått betyg A-F i respektive ämne. I tabell 2 visas andelen elever som fått godkänt betyg i respektive ämne. Jämfört med länet har kommunen en högre andel som fått godkänt i engelska, medan kommunen i övriga ämnen har en lägre andel godkända. Jämfört med riket har kommunen högre andel godkända i svenska och engelska, medan andelen är lägre i matematik och svenska som andraspråk. Flickor har generellt högre andel godkända elever i svenska och svenska som andraspråk; i matematik har pojkarna en högre andel godkända och i engelska ligger de på samma nivå. 2

4 Tabell 2. Andel elever som uppnått kunskapsmålen i svenska, matematik och engelska för kommun, länet och riket. Länet Riket Andel (%) med Andel (%) med Andel (%) med Prov/delprov Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Svenska Sammanvägt provbetyg 97,2 ~100 95,6 97,8 98,8 96,9 96,4 98,2 94,7 Tala (delprov A) 97 ~100 95,7 98,3 98,8 97,8 97,4 98,3 96,5 Läsa (delprov B) 92, ,4 96,1 92,8 91,5 94,7 88,5 Skriva (delprov C) 91,4 93,2 89,9 92,7 95,4 90,1 90, ,9 Svenska som andraspråk Sammanvägt provbetyg 76 ~100 52,6 80,6 84,5 77,4 77, ,6 Tala (delprov A) 80 ~100 68,4 88,7 90,8 86,9 87,5 89,4 85,9 Läsa (delprov B) 71,2 ~100 47,6 68,2 73, ,5 66,2 57,7 Skriva (delprov C) 71,2 ~ ,7 75,5 70,4 70, ,9 Matematik Provbetyg 84,8 83,1 86,2 89,5 88,9 90,1 87,5 87,2 87,7 ngelska Sammanvägt provbetyg 98,4 ~100 ~100 97,7 97,8 97,5 96,8 97,2 96,5 Tala (delprov A) 97,9 ~100 97,6 97,5 97,3 97,8 96,8 96,9 96,6 Läsa och lyssna (delprov B) 96,6 96,6 96,6 96,3 96,5 96,1 95,2 95,6 94,8 Skriva (delprov C) 96,4 97,2 95,7 96,1 96,7 95,6 94,5 95,6 93,4 Andel elever som fått betyg A- av dem som deltagit i delprovet/provet, dvs. fått betyg A-F. Observera att om antalet elever med provbetyg F är 1-4, så visas andelen med A- som ~100. 3

5 I diagram 1 visas den genomsnittliga betygspoängen för skolorna i kommun. Resultaten varierar betydligt mellan skolorna; engelska är genomgående det ämne där eleverna fått den högsta poängen. Där är kommunens genomsnitt 15,1 med Sandbergska skolan högst med 16,5. I svenska är det skolan som har den högsta betygspoängen, 14,9. Det skiljer 4,9 poäng mellan högsta och lägsta värde; kommunsnittet är 13,7. Matematik är genomgående det ämne där betygspoängen är lägst; kommunsnittet är 10,8 och variationen mellan skolorna är 4,7. Högst poäng har Södervikskolan, 12. Diagram 1. Genomsnittlig betygspoäng vid skolor i kommun. I tabell 3 visas resultaten från de nationella proven i SO (samhällsorienterade ämnen) respektive NO (naturorienterade ämnen). Som tidigare nämnts tilldelades skolorna ett av de tre naturorienterade ämnesproven och ett av de fyra samhällsorienterade ämnesproven; ingen skola gör således mer än ett prov inom ämnesområdet. Vilket ämne som skolenheten har tilldelats grundas på olika urval som är representativa för samtliga elever i årskurs 9, dvs. för riket. Det innebär att resultaten inte går att redovisa för län och kommun eftersom urvalen inte är konstruerade för det. 4

6 Tabell 3. Genomsnittlig betygspoäng i SO/NO-ämnen vid skolor i kommun. Grimsta Runby Sandbergska Smedby Södervik Vittra Riket Religionskunskap 15,1 9,2 13, ,8 Samhällskunskap ,3.. 11,1. 12,6 Kemi.. 12,2.. 11,4 Fysik ,9... 9,5 11,4 Biologi. 9,2 7,5 12,7. 12,5 Geografi ,1 Historia ,4 I NO-ämnen ligger Södervikskolan, som gjorde prov i kemi, över resultatet för riket. Skolan ligger också högre än riket i religionskunskap. Vittra har högre poäng än riket i biologi. De prov som övriga skolor gjorde ligger under rikets resultat. Även i SO-ämnen ligger Södervikskolan (som gjorde prov i religionskunskap) högre än rikets resultat. Runby och Sandbergska skolor ligger också över rikets resultat i religionskunskap respektive samhällskunskap. Övriga skolors provresultat ligger under rikets snitt i de ämnesprov man gjort. I tabell 4 och 5 redovisas genomsnittlig betygspoäng fördelat på kommunala och fristående skolor. De fristående skolorna har högre andel elever med godkända betyg och likaså högre betygspoäng, utom i svenska som andraspråk. 5

7 Tabell 4. Andel elever med betyg A- samt betygspoäng för skolor i. Svenska Svenska som andraspråk Antal Andel Betygspoäng Antal Andel Betygspoäng totalt Kommunal Fristående ,2 13, , ,5 13, ,1 9,3 125 ~100 13,9 15 ~100 8,5 Tabell 5. Andel elever med betyg A- samt betygspoäng för skolor i. Matematik ngelska Antal Andel Betygspoäng Antal Andel Betygspoäng totalt Kommunal Fristående ,8 10, ,4 15, ,7 10, ,5 15, ,4 11, ,3 6