Om BUF i SKL s Öppna jämförelser 2012

Transkript

1 Om BUF i SKL s Öppna jämförelser 2012 Resultatutvecklingen i landets kommuner Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har sedan 2009 rankat kommunerna utifrån ett sammanvägt resultat. Det sammanvägda resultatet ger en indikation på hur väl skolan lyckas med sitt kunskapsuppdrag. De indikatorer som ingår i det sammanvägda resultatet är andel elever som nått målen i alla ämnen (A1), genomsnittligt meritvärde (A2), SALSA-avvikelse (A1 och A2), andel behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram (A6) samt andel elever som nått minst Godkänt på ämnesproven i årskurs 9 (A7-A9). Rank Antal kommuner % % % Som framgår av kartan bredvid rankas kommun utifrån det sammanvägda resultatet som en kommun i mittengruppen av landets kommuner.

2 Andel elever som nått målen i alla ämnen Ovanstående tabell visar att kommun tillhör den grupp av kommuner där andelen elever som nått målen i alla ämnen ligger inom det värde som placerar kommunen i den grupp av kommuner som rankats högst i riket. Denna grupp utgör 25 % av landets kommuner.(grön färg) Positivt är även att det faktiska värdet ligger högre än det modellberäknade SALSA-värdet vilket beräknas utifrån en modell som beskriver samvariationen mellan elevernas resultat och ett antal bakgrundsfaktorer. Dessa bakgrundsfaktorer är föräldrarnas utbildningsnivå, utländsk bakgrund samt kön (andelen pojkar). Genomsnittligt meritvärde Meritvärdet utgörs av summan av betygsvärdena (G=10, VG=15 och MVG=20) för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg i årskurs 9 vårterminen Det högsta möjliga meritvärdet är således 320 poäng. Det genomsnittliga meritvärdet beräknas för de elever som fått betyg i minst ett ämne. Elevernas sammanlagda poäng divideras med antalet elever som fått betyg i minst ett ämne enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet. Vad gäller kommun ligger eleverna strax under medelvärdet för hela riket och på samma nivå som föregående år. Detta ger en placering i mitten, det vill säga bland 50 % av landets kommuner.(gul färg)

3 Andel behöriga elever till gymnasiet Tabellen här bredvid visar på andel behöriga till gymnasiets olika program. För att vara behörig till naturvetar- och teknikprogrammet krävs minst betyget Godkänt i engelska, svenska och matematik och ytterligare nio ämnen. Tre av de övriga nio ämnena skall vara biologi, fysik och kemi. Sammanlagt krävs godkända betyg i tolv ämnen För att vara behörig till ekonomi- humanistiska och samhällsvetarprogrammet krävs minst betyget Godkänt i Siffror för hela riket: Min-max, riket Vägt medel, riket Median, riket engelska, svenska och matematik och nio ytterligare ämnen. Fyra av de nio övriga ämnena skall vara geografi, historia, samhällskunskap och religionskunskap. Sammanlagt krävs godkända betyg i tolv ämnen För att vara behörig till det estetiska programmet krävs minst betyget Godkänt i engelska, svenska och matematik och ytterligare nio valfria ämnen. Sammanlagt krävs godkända betyg i tolv ämnen. För att vara behörig till gymnasiets yrkesprogram krävs minst betyget Godkänt i engelska, svenska och matematik och ytterligare fem valfria ämnen. Sammanlagt krävs godkända betyg i åtta ämnen. s siffror avläses i rad 2. ligger bland de 25 % av landets kommuner som rankats högst och alltså har flest behöriga elever till naturvetar- och teknikprogram. finns i mittengruppen gällande övriga program. Källa: Statistiska centralbyrån och Skolverket

4 Andel elever som uppnått minst G i ämnesproven åk 9 Resultatindikatorerna A7 A9 visar andelen elever som avslutat årskurs 9 vårterminen 2011 som uppnått minst resultatet Godkänt på de nationella ämnesproven i matematik (A7), engelska (A8) och svenska (A9). Siffrorna för, rad 2, ligger inom mittengruppen av kommuner i hela riket. Noterbart är att värdet i svenska har stigit sedan förra årets ämnesprov. Källa: Statistiska centralbyrån och Skolverket Dagens Nyheters nutidsorientering Genomsnittligt antal korrekta svar från deltagande elever i årskurs 9 i Dagens Nyheters nutidsorientering höstterminen Minst tio elever per kommun ska ha deltagit för att resultaten ska redovisas. Nutidsorienteringen är en landsomfattande kunskapstävling för högstadieelever. Tävlingen består av 35 frågor om dagsaktuella ämnen som ska besvaras under 40 minuter. Samtliga deltagare besvarar frågorna samma dag och under samma tid. Skillnaderna i andelen elever som gör provet är stor mellan kommunerna. Det finns därför anledning att vara försiktig när man jämför resultaten mellan kommunerna. Nutidsorienteringen tar inte sin utgångspunkt i några statliga styrdokument, men man bedömer att resultaten i nutidsorienteringen kan ge viss indikation på elevernas omvärldskunskaper. Man har i tidigare analyser funnit en viss samvariation mellan de genomsnittliga betygsresultaten i de samhällsorienterande ämnena och resultaten på nutidsorienteringen. Källa: Dagens Nyheter

5 Sammanvägt resultat De indikatorer som ingår i det sammanvägda resultatet är andel elever som nått målen i alla ämnen (A1), genomsnittligt meritvärde (A2), SALSA-avvikelse(A1 och A2), andel behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram (A6) samt andel elever som nått minst Godkänt på ämnesproven i årskurs 9 (A7 A9). SKL gör inte anspråk på att med det sammanvägda resultatet ge en helhetsbild av måluppfyllelsen i kommunernas skolverksamhet. Hur väl skolverksamheten i olika kommuner hanterar skolans uppdrag kring värdegrunden, hur nöjda eleverna är med sin skola eller hur eleverna mår är några viktiga aspekter som inte vägs in i det sammanvägda resultatet. Det sammanvägda resultatet ger således enbart en indikation på hur väl skolan lyckas med sitt kunskapsuppdrag. kommun rankas som nummer 74 bland landets 290 kommuner. Detta renderar en plats bland de kommuner som befinner sig i mittengruppen. Påpekas bör att den kommun som rankats som nummer 73 finns bland de övre 25 % av de kommuner med det högsta sammanvägda resultatet. Kostnader De resultatindikatorer som redovisas i tabellbilagan avser till största del elever i årskurs 9. Deras resultat kan dock inte enbart analyseras utifrån avgångsårets resursinsats. För att ge en mer rättvisande bild av vilken resursinsats som ligger till grund för resultatet redovisas indikatorerna nettokostnad och avvikelse från standardkostnad per elev som ett genomsnitt över de fem senaste åren. Nettokostnaden per elev Kommunens samtliga kostnader för grundskola minus intäkter utslaget per elev som är folkbokförd i kommunen. Den nettokostnad som vi redovisar är en genomsnittkostnad för femårsperioden Lokalkostnad per elev Kommunens kostnad för externa lokalhyror, interna lokalkostnader och kalkylerade kapitalkostnader per elev som är folkbokförd i kommunen. Lokalkostnad per elev hos annan huvudman och avdrag för elever från annan kommun har schablonberäknats. Kostnad för skolskjuts per elev Kommunens totalkostnad för skolskjutsar dividerad med antalet elever folkbokförda i kommunen. Källa: Statistiska centralbyrån, Skolverket samt SKL s egna bearbetningar

6 Avvikelse från standardkostnad Indikatorn visar hur kommunens faktiska kostnad avviker från dess standardkostnad, den modellberäknade kostnaden. Standardkostnaden används i det kommunala utjämningssystemet och är den kostnad som kommunen beräknas ha om verksamheten bedrivs med en genomsnittlig effektivitets och ambitionsnivå med hänsyn tagen till kommunens struktur. De strukturella faktorer som beaktas är andelen barn i grundskolan, andelen barn med rätt till modersmålsundervisning och svenska som andraspråk, gles bebyggelse och långa avstånd. Den standardkostnad som redovisas är en genomsnittkostnad för femårsperioden Även här ligger högt i mittengruppen, rankad som kommun nummer 78. Effektivitetstal Effektivitetstalet baseras på det sammanvägda resultatvärdet och avvikelsen från standardkostnaden. I det sammanvägda resultatet ingår samtliga redovisade resultatindikatorer med undantag för ämnesproven i årskurs 5 och Dagens Nyheters nutidsorientering. Den procentuella avvikelsen från standardkostnaden har standardiserats för att kunna vägas samman med det sammanvägda resultatet. Effektivitetstalet är tänkt att ge en bild av kommunernas effektivitet med hänsyn tagen till kommunernas olika strukturella förutsättningar. kommun hamnar här i den övre gruppen av landets kommuner. Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen Personal med lärarexamen, förskollärarexamen eller fritidspedagogexamen med utfärdat examensbevis och som är anställda som lärare, omräknat till heltidstjänster läsåret 2010/2011. Antal elever per lärare Antalet elever per lärare omräknat till heltidstjänster. Utöver lärare finns det andra personalkategorier som deltar i undervisningen för grundskoleelever till exempel förskol- lärare, fritidspedagoger och fritidsledare, utan att vara anställda som lärare. Indikatorn antal elever per lärare visar den lägre personaltätheten, det vill säga exklusive andra personalkategorier. Siffror för hela riket: Min-max, riket Vägt medel, riket Median, riket

7 Likvärdig betygssättning Andel av kommunens elever i årskurs 9 som fick ett högre respektive lägre slutbetyg än provbetyg i ämnena matematik, engelska och svenska vårterminen Som framgår av siffrorna fick 25 % av eleverna högre och 1 % lägre kursbetyg i matematik, 5,5 % av eleverna högre och 8,7 % lägre kursbetyg i engelska 10 % av eleverna högre och 7,7, % lägre kursbetyg i svenska Liknande värden redovisas som medelvärde för landets kommuner vad gäller ämnena matematik och engelska. I ämnet svenska skiljer sig siffrorna åt vad gäller andelen elever som fått högre kursbetyg än provbetyg. Här fick en mindre del än genomsnittet högre kursbetyg än provbetyg, jämför 15,9 för landets kommuner mot 10,6 för eleverna i. Noterbart är emellertid att avvikelse finns i samtliga ämnen. Enligt läroplanen ska en lärare vid betygssättning utnyttja all information som finns tillgänglig om elevens kunskaper och göra en allsidig bedömning. De nationella proven är tänkta att stödja läraren i detta arbete och är utformade för att främja en likvärdig och rättvis bedömning. Det framgår dock inte av styrdokumenten i vilken utsträckning resultatet på de nationella proven ska beaktas vid betygssättningen. Att slutbetyget för en elev skiljer sig från provbetyget kan ha flera förklaringar. Proven är exempelvis inte utformade på ett sådant sätt att de prövar elevens kunskaper mot alla uppställda mål, så läraren kan ha ett bredare underlag än provresultatet för att bedöma elevernas måluppfyllelse. Skolan kan också ha gjort särskilda insatser för de elever som inte fått godkänt på proven. Skillnaderna kan emellertid även bero på variationer i lärarnas bedömning av elevernas kunskaper. Gittan Claesson BUF Källor: Statistiska centralbyrån, Skolverket, SKL Öppna jämförelser 2012