Barn och utbildningsförvaltningennyckeltal

Transkript

1 Barn och utbildningsförvaltningennyckeltal Budgetberedningen våren 215 Analysgruppen

2 Förskola

3 Inskrivna barn/årsarbetare kommunal förskola, antal 5,9 5,5 5,3 6, 5,1 5,2 5,3 5,5 5, Från att Värnamo kommun legat i paritet med riket har barnantalet ökat markant per årsarbetare det senaste året. Detta är samma siffror som förra året, då statistiken för 214 kommer v Definition: Antal inskrivna i kommunal förskola dividerat med antal årsarbetare kommunal förskola. Avser egen regi. Källa: SCB och Skolverket. (kolada.se N111)

4 Antal barn per förskoleavdelning 2,4 17,4 18,1 17,2 16,3 16,9 15,9 17,2 16,8 29 Värnamo ligger högre än alla jämförelsetal förutom Falkenberg och Kungsbacka kommuner. Detta är samma siffror som förra året, då statistiken för 214 kommer v Definition: Antalet inskrivna barn per förskoleavdelning. (Källa: Skolverkets Jämförelsetal)

5 Årsarbetare i förskolan med pedagogisk högskoleexamen, andel (%) 55, 61,8 59,9 6,1 55,9 74,7 66,5 63,8 57, Värnamo kommun har en positiv trend, men vi ligger fortfarande sämst till i jämförelsegrupperna. Detta är samma siffror som förra året, då statistiken för 214 kommer v Definition: Antal årsarbetare totalt med pedagogisk högskoleexamen (förskollärar-, fritidspedagog- respektive lärarutbildning) totalt som arbetar med barn i förskola dividerat med totalt antal årsarbetare i förskolan. Uppgiften avser läsår, mätt 15/1. Källa: SCB och Skolverket. (kolada.se N1118)

6 Kostnad förskola, kr/inskrivet barn Här ligger Värnamo kommun i paritet med läns- och rikssnitt. I princip alla kommunerna har en ökande trend vad gäller kostnader per barn Något som påverkar kostnaden per förskolebarn är dels hur många barn som är inskrivna per avdelning och dels hur många avdelningar man har per förskoleenhetet. I Värnamo har vi förhållandevis många förskoleenheter med få avdelningar (i snitt 2 avdelningar per förskola, jämfört med riket som har 3) Definition: Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för förskola, dividerat med genomsnittligt antal inskrivna barn i förskola vid mätning 15/1 föregående och innevarande år. Avser samtlig regi. Källa: SCB och Skolverket. (kolada.se N118) En ytterligare faktor som påverkar kostnaden är Värnamos höga barnskötarlöner. Snittet för riket är 22.96kr/månad och för Värnamo är det 24.25kr/månad. OM Värnamo legat på samma snitt som riket vad gäller barnskötarnas löner, hade kostnaden per barn minskat med ca 2 kr.

7 Fritidshem

8 Inskrivna barn/personal kommunala fritidshem, antal 12,2 11,7 11,4 1, ,7 11,9 12,1 12,9 Värnamo har legat över snittet tidigare men ligger vi i paritet med varuproducerande kommuner och länet. Riket som tidigare legat lägre har ökat antalet inskrivna barn per personal Detta är samma siffror som förra året, då statistiken för 214 kommer v Definition: Personaltäthet, antal barn per anställd. Avser egen regi. Källa: Skolverkets jämförelsetal

9 Årsarbetare i fritidshem med pedagogisk högskoleexamen, andel (%) 64,1 49,6 77,5 78,2 55,6 92, 72,1 63,1 59, Här ligger Värnamo kommun ganska lågt, men i paritet med rikssnittet. De flesta har en minskande trend, Värnamo ligger relativt konstant. Detta är samma siffror som förra året, då statistiken för 214 kommer v Definition: Antal årsarbetare totalt med pedagogisk högskoleexamen (förskollärar-, fritidspedagog- respektive lärarutbildning) totalt som arbetar med barn i fritidshem dividerat med totalt antal årsarbetare i fritidshem. Antal anställda som arbetar med barn har omräknats till årsarbetare med hjälp av tjänstgöringsgraden Uppgiften avser läsår, mätt 15/1. Källa: SCB och Skolverket. (kolada.se N1315)

10 Kostnad fritidshem, kr/inskrivet barn Kostnaden per inskrivet barn har ökat i Värnamo. En förklaring till det är att antalet barn per personal har minskat. Definition: Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för fritidshem, tkr dividerat med antal barn 6-12 år inskrivna i fritidshem. Uppgiften avser kalenderår. Avser samtlig regi. Källa: SCB. ( kolada.se N138)

11 Grundskola

12 ,2 Elever i åk. 9 som uppnått målen i alla ämnen, lägeskommun, andel (%) 68,8 86,5 77,3 88,2 89,4 76,8 73,3 76,2 Efter att ha ökat i några år har Värnamo minskat andelen godkända elever mellan år och 214. Vi ligger dock forfarande över rikssnittet Definition: Andel (%) av avgångseleverna som uppnått målen, d v s betyget Godkänd eller högre, i samtliga ämnen under läsåret. Med lägeskommun avses elever i kommunala och fristående skolor i kommunen oberoende av var de är folkbokförda. Källa Skolverket (Siris). (kolada.se N15418)

13 Elever i åk. 9 som är behöriga till ett yrkesprogram, lägeskommun, andel (%) 88,5 79,4 93,2 85,7 93,9 95,3 86,5 83,7 85, Värnamo kommun ligger bättre till än läns- och rikssnitt, men runt medel jämfört med de andra kommunerna. Resultaten är relativt jämna över tid. Definition: Antal elever i årskurs 9 som är behöriga till ett yrkesprogram dividerat med antal elever som fått eller skulle ha fått betyg i minst ett ämne enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet i årskurs 9. Med lägeskommun avses elever i skolor belägna i kommunen oavsett folkbokföringsort. Uppgiften avser läsår. Källa: SCB och Skolverket. (kolada.se N15424)

14 Elever/lärare (årsarbetare) i grundskola, lägeskommun, antal 12,2 1,6 11,4 12,7 12,6 11,6 11,3 11,3 11, Värnamo ligger fortfarande sämre än riket, men har minskat något vad gäller antal elever/lärare medan riket har ökat. Skillnaden mellan Värnamo och riket är nu en halv elev per lärare. Omsatt i tjänster är det drygt 12 st. Detta är samma siffror som förra året, då statistiken för 214 kommer v Definition: Antal elever per lärare i årskurs 1-9 omräknat till heltidstjänster, i kommunala och fristående skolor belägna i kommunen (lägeskommun). Övrig pedagogisk personal (förskollärare, fritidspedagoger och fritidsledare) ingår inte. Avser läsår, mätt den 15 oktober. Källa Skolverket. (N1533)

15 , Lärare med pedagogisk högskoleexamen i grundskola, lägeskommun, (%) 81,9 93,3 93,3 9,6 95,2 9,2 88,7 88, Värnamo kommun har en något högre andel lärare med pedagogisk högskoleexamen än riksgenomsnittet. Av jämförda kommuner är det Falkenberg, Ljungby och Piteå som har en högre andel. På sikt kan det vara av större intresse att jämföra andelen legitimerade lärare, men i dagsläget finns inte dessa siffror att tillgå. Detta är samma siffror som förra året, då statistiken för 214 kommer v Definition: Andel (%) lärare i årskurs 1-9, omräknat till heltidstjänster, med lärarexamen, förskollärarexamen eller fritidspedagogexamen och med utfärdat examensbevis, i kommunala och fristående skolor belägna i kommunen (lägeskommun). Avser läsår, mätt den 15 oktober. Källa Skolverket (Siris). (kolada.se N153)

16 Kostnad grundskola inkl. förskoleklass hemkommun, kr/elev Värnamo ligger något under rikssnittet men har en svagt ökande trend, liksom övriga kommuner. Den största kostnadsposten är personalkostnader. Eftersom Värnamo har en lägre lärartäthet än riket så minskar kostnaderna per elev En annan faktor som påverkar kostnaden per elev är storleken på enheter. En kommun med många små enheter har ofta högre kostnader per elev, vilket Värnamo kommun har. Definition: Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för förskoleklass och grundskola dividerat med antal elever folkbokförda i kommunen (hemkommun). Uppgiften avser kalenderår. Källa: SCB. (N1527)

17 Elever i åk 5: Jag känner mig trygg i skolan, andel (%) En hög andel elever är trygga och Värnamo ligger i topp av de jämförda kommunerna. Definition: Detta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Andel elever som på en fyrgradig svarsskala svarat stämmer helt och hållet eller stämmer ganska bra på frågan: Jag känner mig trygg i skolan. Avser elever i årskurs 5 i kommunen. Källa: Egen uppgift i kommunen och SKL. (kolada.se U1552)

18 Elever i åk 5: Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena, andel (%) Värnamos elever är klart mer medvetna om vilka mål de ska nå än övriga kommuners. 214 Definition: Detta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Andel elever som på en fyrgradig svarsskala svarat stämmer helt och hållet eller stämmer ganska bra på frågan: Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena. Avser elever i årskurs 5 i kommunen. Källa: Egen uppgift i kommunen och SKL. (kolada.se U1555)

19 Elever i åk 8: Jag känner mig trygg i skolan, andel (%) Tryggheten har minskat bland Värnamos årskurs 8. Antalet anmälda kränkningar på våra skolor ökar också, vilket bekräftar bilden av en viss ökad otrygghet. Värnamo ligger på rikssnittet nu. DefinitionDetta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Andel elever som på en fyrgradig svarsskala svarat stämmer helt och hållet eller stämmer ganska bra på frågan: Jag känner mig trygg i skolan. Avser elever i årskurs 8 i kommunen. Källa: Egen uppgift i kommunen och SKL. (kolada.se U1559)

20 Elever i åk 8: Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena, andel (%) Värnamos elever är klart mer medvetna om vilka mål de ska nå än övriga kommuners. 214 Definition: Detta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Andel elever som på en fyrgradig svarsskala svarat stämmer helt och hållet eller stämmer ganska bra på frågan: Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena. Avser elever i årskurs 8 i kommunen. Källa: Egen uppgift i kommunen och SKL. (kolada.se U15512)

21 Gymnasieskola

22 ,3 Gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom 3 år, andel (%) 82,6 87,1 79,4 82,2 86,1 83, 82, 8, Medan övriga kommuner fortsatt trenden uppåt har Värnamos trend vikit nedåt istället. Vi ligger nu sämst till bland jämförda kommuner. I Värnamo har man valt att erbjuda elever som inte klarat alla kurser, att läsa in kursen under höstterminen. Alternativet hade varit att få underkänt och läst in kursen på nytt på KomVux. Observera att talet gäller folkbokförda elever och inte bara de elever som går på Finnvedens Gymnasium. Definition: Mäts som andelen (%) av kommunens folkbokförda elever år 1 i gymnasieskolan som inte fanns i gymnasieskolan något av de två närmast föregående åren och som erhållit slutbetyg eller motsvarande inom loppet av tre läsår. Källa: SCB (N174)

23 Gymnasieelever med grundläggande behörighet till universitet och högskola, andel (%) 74,8 72,5 65,5 7,7 78,3 63,1 67,6 62,2 64, Eleverna som gick ut gymnasiet 214 var första kullen som togs in i den nya gymnasieskolan Gy 211. Resultaten sjunker i alla kommuner och Värnamo har klarat sig ganska bra i förhållande till jämförda kommuner. Att behörigheten sjönk så drastiskt i hela landet kan bero på att det nya betygssystemet kräver mer av eleverna för att uppnå godkända betyg. Det kan också vara en spegling av att lärarna genomfört kurserna för första gången och det kan finnas en osäkerhet hos lärarna kring betygssättning. Fortsättningsvis kan det vara klokt att följa trenden från och med 214. Definition: Andel av eleverna folkbokförda i kommunen som erhållit slutbetyg med grundläggande behörighet till universitet och högskola. Grundläggande behörighet har den som i slutbetyg från nationellt program, specialutformat program eller utbildning vid fristående skola erhållit betyget Godkänt på kurser som omfattar minst 9 procent av de gymnasiepoäng som krävs för fullständigt program. Fr.o.m. år 21 måste slutbetyget omfatta 2 5 kurspoäng vilket medför att elever med reducerat program inte kan få slutbetyg. Det krävs även att eleven har lägst betyget Godkänt i kurserna svenska A och B (alt. motsvarande kurser i svenska som andraspråk), matematik A samt engelska A. Källa: SCB och Skolverket. (kolada.se N1749)

24 Gymnasieelever som börjat på universitet/högskola inom 3 år efter avslutad gymnasieutbildning, andel (%) 4,8 46,2 32,7 31, 38,2 37, 37,1 34,2 36, Värnamo ligger lite bättre till än läns- och rikssnitt. Trenden har varit något vikande de senaste åren i de flesta kommuner, medan Värnamo planat ut sin kurva till Definition: Andel av eleverna folkbokförda i kommunen och med erhållet slutbetyg eller motsvarande år T-3 som påbörjat en universitets- eller högskoleutbildning senast år T. Avser elever i gymnasieskolan folkbokförda i kommunen oavsett huvudman för skola eller elevens studieort. Källa: SCB och Skolverket. (kolada.se N17422)

25 ,4 Antal elever per lärare i kommunala gymnasieskolor 13, 11,4 1,3 11,4 11,6 12,2 1,2 12,1 Antalet elever per lärare har minskat något i Värnamo. En effekt av detta är att kostnaderna per elev ökar. De flesta kommunerna har ökat medan rikssnittet ligger still. Detta är samma siffror som förra året, då statistiken för 214 kommer v Definition: Statistiken visar hur många elever per lärare som finns i kommunala gymnasieskolor Källa: Skolverkets Jämförelsetal

26 Lärare i huvudmannens skolor, andel (%) med pedagogisk högskoleexamen Värnamo ligger på en konstant hög nivå jämfört med övriga kommuner. Detta är samma siffror som förra året, då statistiken för 214 kommer v Definition: Lärare i huvudmannens skolor (heltidstj), andel (%) med pedagogisk högskoleexamen Källa: Skolverkets Jämförelsetal

27 Kostnad för kommunal gymnasieskola kr/elev Alla kommuner har en ökande kostnadstrend. Detta skulle kunna härledas till den gymnasiereform som genomfördes 211 (Gy11) vilken innebar att gamla program skulle fasas ut och nya startas. Trenden 211 var att fler elever sökte högskoleförberedande program, vilket innebar att de kostsammare yrkesprogrammen startade, men med mindre elevgrupper. Också den faktorn att antalet gymnasieelever på FiGy har minskat gör att kostnaden per elev ökar. En faktor som minskar kostnaderna är att Figy har förhållandevis många elever på studieförberedande program, vilka är billigare att genomföra än yrkesprogrammen. Definition: Denna statistikuppgift visar den totala kostnaden per elev i den kommunala gymnasieskolan för valt år. I statistiken ingår kostnader för: lokaler och inventarier, skolmåltider, elevvård, undervisning, läromedel, övriga kostnader. Källa: SCB. (kolada.se N177)

28 Gymnasieelever i kommunens egna skolor, andel (%) 81,9 79,6 72,5 71,2 64,3 86,1 54,5 47,1 41, Värnamo har en hög andel elever i den egna gymnasieskolan. Kommuner med få friskolor tenderar att ha hög andel elever i kommunens egna skolor. De flesta kommunerna har en minskande trend medan Värnamo har haft en svagt ökande. I och med John Bauer gymnasiets nedläggning är ökningen nu stor. Detta är samma siffror som förra året, då statistiken för 214 kommer v Definition: Andel av alla i kommunen folkbokförda elever som gick i gymnasieskola i skolor belägna i kommunen med kommunal huvudman. Uppgiften avser läsår, mätt 15/1. Källa: SCB och Skolverket. (kolada.se N17895)

29 ,3 8, Gymnasieelever i fristående gymnasieskolor, andel (%) 16,1 16,4 22,2 1,8 1,3 15,1 2, Värnamo har en förhållandevis låg andel elever som går till friskolor. Värnamo ligger ungefär i paritet med länssnittet, men klart under rikssnittet. Eftersom John Bauergymnasiet lade ner våren har antal elever i fristående gymnasieskolor minskat kraftigt detta år. Detta är samma siffror som förra året, då statistiken för 214 kommer v Definition: Antal i kommunen folkbokförda elever i fristående gymnasieskolor, dividerat med totala antalet elever i kommunen. Avser fristående skolor oavsett i vilken kommun skolan är belägen. Uppgiften avser läsår, mätt 15 oktober. Källa: SCB och Skolverket. (kolada.se N17897)

30 Sammanfattning Positivt - Förskola Negativt - Förskola Förhållandevis låga kostnader Högt antal inskrivna barn per årsarbetare Högt antal barn per förskoleavdelning Låg andel legitimerade förskollärare Positivt - Fritidshem Negativt - Fritidshem Något högre andel personal per elev. Något högre kostnad

31 Sammanfattning Positivt - Grundskola Negativt - Grundskola Hög andel elever som når målen i alla ämnen efter årskurs 9. Hög andel lärare med pedagogisk högskoleexamen Hög medvetenhet bland elever kring vad som krävs för att nå målen. Positivt - Gymnasieskola Hög andel elever per lärare. Negativt - Gymnasieskola Hög andel elever som är behöriga till högskolestudier och som går vidare till högre studier. Hög andel lärare med pedagogisk högskoleexamen Låg andel elever som fullföljer sin utbildning inom tre år.