Rapport från Analysgruppen. Budgetberedningen

Transkript

1 Rapport från Analysgruppen Budgetberedningen

2 Alla kompletta filer per förvaltning finns på budgethemsidan I alla filer finns en sammanfattning per förvaltning som visar vilka nyckeltal som avviker från genomsnittet.

3 Vilka ska vi jämföra oss med? Gislaved (enl beställningen från budgetberedningen) Ljungby (enl beställningen från budgetberedningen) Falkenberg (årets tillväxtkommun 2012) Kungsbacka (sveriges kvalitetskommun, varuproducerande) Piteå (ligger ofta i framkant gällande kvalité, norra delen av Sverige) Varuproducerande kommuner totalt Jönköpings län Riket

4 Vilka år ska vi jämföra? (i de fall det finns statistik redan nu ) På sikt (2013), ska vi vara uppe i 5 jämförelseår!

5 Förvaltningar som vi startat med! Barn- och utbildningsförvaltningen Kulturförvaltningen Medborgarförvaltningen Omsorgsförvaltningen Räddningstjänsten Vi använder i de flesta fallen Kolada för att plocka fram nyckeltalen. De nyckeltal vi använder när vi jämför är ovägda medel, vilket innebär att alla kommuner väger lika tungt.

6 Förklaringar Hur är Värnamos resultat i förhållande till de grupper/kommuner vi jämför oss med? Bättre Ungefär samma Sämre Ibland har det varit svårt att sätta en färgmarkering för vissa nyckeltal, eftersom det kan handla om ståndpunkt eller ambitionsnivå om man betraktar resultatet som bra eller dåligt. I några fall har vi även utelämnat färgmarkeringen. Resurser bör användas effektivt och således bör kostnaderna vara låga i förhållande till den levererade kvaliteten. För kostnader sätts därför låga värden gröna.

7 Några av bakgrundsfaktorerna

8 3500 Landareal km Värnamo Gislaved Ljungby Falkenberg Kungsbacka Piteå Definition: Landareal i kvadratkilometer hämtad från SCB kommunfakta.

9 Värnamo kommun hade invånare. Definition: Antal invånare totalt den 31/12. Källa: SCB.

10 Värnamo Vetlanda Vaggeryd Skattesats till kommun, länets kommuner Värnamo kommun har lägst skattesats (21,09%) i Jönköpings län. Tranås Sävsjö Nässjö Mullsjö 2013 Jönköping Habo Gnosjö Gislaved Eksjö Aneby 20,00 20,50 21,00 21,50 22,00 22,50 23,00 Definition: Skattesats till kommun. Källa: SCB..

11 10,0 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 Arbetslöshet, (%) Värnamo kommuns arbetslöshet ligger i paritet med länet och ca 1 procent under snittet i landet Definition: Antal öppet arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd i åldern år dividerat med antal invånare år. Avser statistik från mars månad år T. Källa: Arbetsförmedlingen och SCB.

12 Barn och utbildningsförvaltningen- nyckeltal

13 Förskola/fritidshem

14 Kostnad förskola, kr/inskrivet barn Här ligger Värnamo kommun i paritet med rikssnittet. I princip alla kommunerna har en ökande trend vad gäller kostnader per barn Definition: Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för förskola, dividerat med genomsnittligt antal inskrivna barn i förskola vid mätning 15/10 föregående och innevarande år. Avser samtlig regi. Källa: SCB och Skolverke t.

15 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 Inskrivna barn/årsarbetare kommunal förskola, antal Här ligger Värnamo kommun i paritet med rikssnittet. Det är inga stora skillnader mellan de jämförda kommunerna. Definition: Antal inskrivna i kommunal förskola dividerat med antal årsarbetare kommunal förskola. Avser egen regi. Källa: SCB och Skolverket.

16 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 Årsarbetare i förskolan med pedagogisk högskoleexamen, andel (%) Här ligger Värnamo kommun sämst till bland jämförda kommuner och under både rikssnitt och länssnitt. Av den andledningen satsas på en utbildning för att barnskötare ska kunna läsa in förskollärar-examen på halvtid med 80% bibehållen lön. Definition: Antal årsarbetare totalt med pedagogisk högskoleexamen (förskollärar-, fritidspedagogrespektive lärarutbildning) totalt som arbetar med barn i förskola dividerat med totalt antal årsarbetare i förskolan. Uppgiften avser läsår, mätt 15/10. Källa: SCB och Skolverket.

17 Kostnad fritidshem, kr/inskrivet barn 2009 Här ligger Värnamo kommun i paritet med rikssnittet. Gislaved och Piteå utmärker sig lite bland de jämförda kommunerna, Gislaved med en jämförelsevis hög kostnad och Piteå med en låg. Definition: Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för fritidshem, tkr dividerat med Medeltal av antal inskrivna barn i fritidshem år t-1 och år t. Avser samtlig regi. Källa: SCB och Skolverket.

18 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 Inskrivna barn/årsarbetare kommunala fritidshem, antal 2009 Värnamo kommun ligger ganska lågt jämför med rikssnittet. Denna siffra kommer att räknas i antal anställda från och med läsåret 12/13 på grund av att det i fritidshemmen många gånger finns deltidsanställd personal, därför har Skolverket beslutat att gå ifrån årsarbetare som mått, för att kunna se hur många vuxna som faktiskt finns i verksamheten. Definition: Antal inskrivna barn i kommunalt fritidshem dividerat med antal årsarbetare kommunalt fritidshem. Avser egen regi. Källa: SCB och Skolverket.

19 100,0 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 Årsarbetare i fritidshem med pedagogisk högskoleexamen, andel (%) 2009 Här ligger Värnamo kommun ganska lågt, men i paritet med rikssnittet. Ljungby, Falkenberg och Piteå har en betydligt högre andel. De flesta har en minskande trend, dock ej Värnamo. Definition: Antal årsarbetare totalt med pedagogisk högskoleexamen (förskollärar-, fritidspedagogrespektive lärarutbildning) totalt som arbetar med barn i fritidshem dividerat med totalt antal årsarbetare i fritidshem. Antal anställda som arbetar med barn har omräknats till årsarbetare med hjälp av tjänstgöringsgraden Uppgiften avser läsår, mätt 15/10. Källa: SCB och Skolverket.

20 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Avvikelse redovisad kostnad och strukturårsjusterad standardkostnad förskola och skolbarnsomsorg, andel (%) 2009 Värnamo kommun ligger högre i kostnad jämfört med många av de andra kommunerna, men i paritet med övriga varuproducerande kommuner. Ingen av de jämförda kommunerna ligger dock på den förväntade kostnaden enligt kostnadsutjämningssystemet. Definition: Nyckeltalet är en indikation på om en kommun har högre eller lägre kostnader än de som motiveras av den egna strukturen enligt det kommunalekonomiska kostnadsutjämningssystemet. Strukturella kostnader är sådana kostnader som beror på faktorer som kommunen själva inte kan påverka, t.ex. åldersstruktur, invånarnas sociala bakgrund, bebyggelsestruktur mm. Se Vad kostar verksamheten i Din kommun?, tabell 11, för mer information. Källa: SCB och SKL.

21 Grundskola

22 Kostnad grundskola inkl. förskoleklass hemkommun, kr/elev 2009 Värnamos kostnader per elev har varit ganska konstant de tre åren, medan de flesta andra kommuner har en lite ökande trend. Dock är det inga stora skillnader mellan kommunerna. Definition: Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för förskoleklass och grundskola dividerat med antal elever folkbokförda i kommunen (hemkommun). Uppgiften avser kalenderår. Källa: SCB.

23 10,0 8,0 6,0 Avvikelse redovisad kostnad och strukturårsjusterad standardkostnad grundskola, andel (%) Värnamo kommun har minskat sina kostnader de senaste åren jämfört med kostnadsutjämningssytemet. 4,0 2,0 0,0-2,0 Värnamo Gislaved Ljungby Falkenberg Kungsbacka Piteå Jönköpings Varuproducerande län kommuner Alla kommuner ,0-6,0-8,0 Definition: Nyckeltalet är en indikation på om en kommun har högre eller lägre kostnader än de som motiveras av den egna strukturen enligt det kommunalekonomiska kostnadsutjämningssystemet. Strukturella kostnader är sådana kostnader som beror på faktorer som kommunen själva inte kan påverka, t.ex. åldersstruktur, invånarnas sociala bakgrund, bebyggelsestruktur mm. Se Vad kostar verksamheten i Din kommun?, tabell 11, för mer information. Källa: SCB och SKL.

24 100,0 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 Elever i åk. 9 som uppnått målen i alla ämnen, totalt, andel (%) Värnamo kommun ligger bättre till än rikssnittet och länet, men runt medel jämfört med de andra kommunerna. Definition: Andel (%) av avgångseleverna som uppnått målen, d v s betyget Godkänd eller högre, i samtliga ämnen under läsåret. Uppgifterna avser elever i kommunala och fristående skolor i kommunen oberoende av var de är folkbokförda. Källa Skolverket (Siris)

25 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 Elever/lärare (årsarbetare) i grundskola totalt, antal Värnamo kommun ligger ungefär på rikssnittet, men med en svag trend uppåt (fler elever per lärare). Övriga kommuner har en svagt nedåtgående trend. 4,0 2,0 0, Definition: Antal elever per lärare i årskurs 1-9 omräknat till heltidstjänster, i kommunala och fristående skolor i kommunen. Övrig pedagogisk personal (förskollärare, fritidspedagoger och fritidsledare) ingår inte. Avser läsår, mätt den 15 oktober. Källa Skolverket (Siris).

26 Elever i åk 8: Jag känner mig trygg i skolan, andel (%) Denna mätning är gjord i Värnamo kommun även 2012 och 2013 och visar då på ungefär samma positiva resultat Definition: Andel elever som på en fyrgradig svarsskala svarat stämmer helt och hållet eller stämmer ganska bra på frågan: Jag känner mig trygg i skolan. Avser elever i årskurs 8 i kommunen. Källa: Egen uppgift i kommunen och SKL.

27 Antal lärare per rektor i grundskolan 2009 En omorganisation i ledningen visar att antalet lärare per rektor har minskat i Värnamo kommun. Dock ligger vi högt över övriga jämförda kommuner och även högt över riksgenomsnittet. Definition: Enligt Skolverkets jämförelse.

28 Gymnasieskola

29 Kostnad för kommunal gymnasieskola (enl. Skolverket), kr/elev 2009 Alla kommuner har en ökande trend. Detta skulle kunna härledas till den gymnasiereform som genomfördes (Gy11) vilken innebar att gamla program skulle fasas ut och nya startas. Trenden var att fler elever sökte högskoleförberedande program, vilket innebar att de kostsammare yrkesprogrammen startade, men med mindre elevgrupper. När elevantalet minskar behöver man se över vilka kostnader som är möjliga att reducera, t.ex. lokaler och stödfunktioner, för att kostnaden per elev inte ska skjuta i höjden. Definition: Denna statistikuppgift visar den totala kostnaden per elev i den kommunala gymnasieskolan för valt år. I statistiken ingår kostnader för: lokaler och inventarier, skolmåltider, elevvård, undervisning, läromedel, övriga kostnader. Källa: SCB.

30 10,0 8,0 6,0 4,0 Avvikelse redovisad kostnad och strukturårsjusterad standardkostnad gymnasieskola, andel (%) Värnamos kostnader har växlat över tid jämfört med kostnadsutjämningssystemet. Kommunen ligger ungefär i paritet med rikssnittet och lägre än varuproducerande kommuner. 2,0 0,0-2, ,0-6,0-8,0 Definition: Nyckeltalet är en indikation på om en kommun har högre eller lägre kostnader än de som motiveras av den egna strukturen enligt det kommunalekonomiska kostnadsutjämningssystemet. Strukturella kostnader är sådana kostnader som beror på faktorer som kommunen själva inte kan påverka, t.ex. åldersstruktur, invånarnas sociala bakgrund, bebyggelsestruktur mm. Se Vad kostar verksamheten i Din kommun?, tabell 11, för mer information. Källa: SCB och SKL.

31 100,0 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 Gymnasieelever med grundläggande behörighet till universitet och högskola, andel (%) 2009 Värnamo kommun visar en negativ trend vad gäller behörighet till universitet och högskola. De flesta andra kommuner har också en vikande trend, men Värnamos minskning är större och vi har också en lägre andel behöriga jämfört med övriga kommuner. Definition: Andel av eleverna folkbokförda i kommunen som erhållit slutbetyg med grundläggande behörighet till universitet och högskola. Grundläggande behörighet har den som i slutbetyg från nationellt program, specialutformat program eller utbildning vid fristående skola erhållit betyget Godkänt på kurser som omfattar minst 90 procent av de gymnasiepoäng som krävs för fullständigt program. Fr.o.m. år måste slutbetyget omfatta kurspoäng vilket medför att elever med reducerat program inte kan få slutbetyg. Det krävs även att eleven har lägst betyget Godkänt i kurserna svenska A och B (alt. motsvarande kurser i svenska som andraspråk), matematik A samt engelska A. Källa: SCB och Skolverket.

32 100,0 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 Gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom 3 år, totalt, andel (%) 2009 Av jämförda kommuner är det bara Gislaved och Värnamo som har en tydlig negativ trend när det gäller hur många elever som får slutbetyg efter tre år. Riket i stort har en svag men dock positiv trend. Definition: Mäts som andelen (%) av kommunens folkbokförda elever år 1 i gymnasieskolan som inte fanns i gymnasieskolan något av de två närmast föregående åren och som erhållit slutbetyg eller motsvarande inom loppet av tre läsår. Källa: SCB

33 Lärare i huvudmannens skolor (heltidstj), andel (%) med pedagogisk högskoleexamen 2009 Det är ingen större skillnad mellan kommunerna när det gäller andel lärare med pedagogiska högskoleexamen. Definition: Källa Skolverket.

34 Definition: Källa Skolverket. Lärare i huvudmannens gymnasieskolor, antal heltidstj. per 100 elever 2009 Värnamo kommun ligger ganska konstant över de tre åren vad gäller lärartäthet, medan övriga kommuner har en ökande trend. Som det framgår av befolkningsstatistiken för åldrarna år, så minskar elevunderlaget för gymnasieskolan i alla kommunerna ungefär lika mycket. Anpassningen av antalet lärare i förhållande till elevantal tycks ha skett snabbare i Värnamo kommun än i övriga kommuner. Notera dock att Värnamo kommun har en negativ trend när det gäller elevernas reslutat, vilket övriga kommuner inte har på samma tydliga sätt.

35 Sammanfattning Positivt - Förskola/fritidshem Negativt - Förskola/fritidshem Positivt - Grundskola Sjunkande kostnad i förhållande till strukturårsjusterad standardkostnad Tryggheten hos eleverna (Åk 8 enkät) För hög kostnad i förhållande till strukturårsjusterad standardkostnad Låg utbildning för personalen i förskolan Negativt - Grundskola Högt antal lärare per rektor

36 Sammanfattning Positivt - Gymnasieskola Negativt - Gymnasieskola Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen Sjunkande andel behöriga till universitet och högskola Sjunkande andel som fullföljer sin utbildning inom 3 år

37 Omsorgsförvaltningen - nyckeltal

38 Särskilt boende

39 Kostnad särskilt boende äldreomsorg, kr/brukare 2009 Boendetiden minskar för brukarna i särskilt boende vilket innebär ett större omvårdnadsbehov. Detta leder till en ökad kostnad per brukare. Den ökade kostnaden kan också förklaras av att man inte anpassat antalet platser till minskat behov. Viss del av ökningen förklaras av löne- och prisökningar. Kostnaden per brukare i Värnamo är något lägre än genomsnittet för riket. Definition: Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för särskilt boende äldreomsorg, dividerat med antal personer 65+ som den 1/10 bodde permanent i särskilda boendeformer. Avser samtlig regi. Källa: SCB och Socialstyrelsens mängdstatistik.

40 30,0 Avvikelse redovisad kostnad och strukturårsjusterad standardkostnad äldreomsorg, andel (%) Måttet inkluderar både hemtjänst och särskilt boende. 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0-5,0-10,0-15, Jämfört med modellen som skatteutjämningssystemet baseras på, ligger Värnamo kommuns faktiska kostnader för äldreomsorg betydligt lägre jämfört med de andra kommunerna -. Definition: Nyckeltalet är en indikation på om en kommun har högre eller lägre kostnader än de som motiveras av den egna strukturen enligt det kommunalekonomiska kostnadsutjämningssystemet. Strukturella kostnader är sådana kostnader som beror på faktorer som kommunen själva inte kan påverka, t.ex. åldersstruktur, invånarnas sociala bakgrund, bebyggelsestruktur mm. Se Vad kostar verksamheten i Din kommun?, tabell 11, för mer information. Källa: SCB och SKL.

41 10,0 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 Invånare 65+ i särskilda boendeformer, andel (%) 2009 Trenden är likadan i alla kommuner under de här tre åren med minskad andel invånare i särskilda boendeformer. Värnamo kommun hade 2009 större andel jämfört med medelvärdet för alla kommuner i särskilda boendeformer men ligger nära genomsnittet. Definition: Antal personer 65+ som bodde permanent i särskilda boendeformer enl SoL den 1/10 dividerat med antal invånare 65+ den 31/12 multiplicerat med 100. Källa: SCB och Socialstyrelsens mängdstatistik.

42 Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg - möjligheten att komma utomhus, andel (%) år 2012 Utgångsläget för nyckeltalet är Socialtjänstlagen kap 5 4, aktiv och meningsfull tillvaro. Äldre i Värnamo kommun uppger i samma utsräckning som genomsnittet för alla kommuner att de har möjlighet att komma utomhus. Definition: Antal personer i åldrarna 65 år och äldre i särskilt boende som uppgett att det är mycket eller ganska bra möjligheter att komma utomhus dividerat med samtliga personer i åldrarna 65 år och äldre i särskilt boende som besvarat undersökningen av äldres uppfattning. "Ingen åsikt" är exkluderade ur nämnaren. Data fr.o.m Källa: Undersökningen av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden, Socialstyrelsen.

43 Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg - sociala aktiviteter, andel (%) år 2012 Utgångsläget för nyckeltalet är Socialtjänstlagen kap 5 4, aktiv och meningsfull tillvaro. Äldre i Värnamo kommun uppger i samma utsräckning som genomsnittet för alla kommuner att de är nöjda med de sociala aktiviteterna. Definition: Antal personer i åldrarna 65 år och äldre i särskilt boende som är mycket eller ganska nöjda med aktiviteterna som erbjuds dividerat med samtliga personer i åldrarna 65 år och äldre i särskilt boende som besvarat undersökningen av äldres uppfattning. "Ingen åsikt" är exkluderade ur nämnaren. Data fr.o.m Källa: Undersökningen av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden, Socialstyrelsen.

44 Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg - trygghet, andel (%) år 2012 Utgångsläget för nyckeltalet är Socialtjänstlagen kap 5 4-6, kunna bo under trygga förhållanden. de äldre i Värnamo är något tryggare än genomsnittet för alla kommuner men mindre trygga än flera av jämförelse kommunerna Definition: Antal personer i åldrarna 65 år och äldre som uppgett att de kände sig mycket trygga med att bo på ett särskilt boende dividerat med samtliga personer i åldrarna 65 år och äldre i särskilt boende som besvarat undersökningen av äldres uppfattning. "Vet ej/ingen åsikt" är exkluderade ur nämnaren. Data fr.o.m Källa: Undersökningen av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden, Socialstyrelsen

45 Nöjd Kund-Index, äldreboende - helhet I alla kommuner är äldre på säbo mindre nöjda än. I Värnamo kommun är de äldre nöjda i nivå med genomsnittet för riket. Definition: Brukarnas omdöme om hjälpen och omvårdnaden i sin helhet inom särskilt boende enligt Nöjd Kund Index. Källa: Nationell brukarundersökning inom vården och omsorgen om äldre, Socialstyrelsen.

46 Hemtjänst

47 Kostnad hemtjänst äldreomsorg, kr/brukare 2009 Värnamo kommun tillsammans med Gislaveds kommun visar på betydligt lägre kostnad per brukare jämfört med övriga kommuner. En förklaring kan vara att personerna har ett lägre omvårdnadsbehov, vilket också diagrammet, hemtjänsttimmar per månad och person visar. Personer med högt omvårdnadsbehov har i stället beslut om särskilt boende. Definition: Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för hemtjänst äldreomsorg, dividerat med antal personer 65+ som den 1/10 var beviljade hemtjänst i ordinärt boende. Avser samtlig regi. Källa: SCB.

48 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Invånare 65+ som var beviljade hemtjänst i ordinärt boende, andel (%) 2009 En förklaring till den stora ökningen av antalet personer som beviljats hemtjänst i Värnamo kommun är att servicelägenheterna Östrabo, Lindgården, Norrhamra och Skogsstigen omdefinieriats till ordinärt boende i slutet av. Definition: Antal personer 65+ i ordinärt boende som var beviljade hemtjänst den 1/10 dividerat med antal invånare 65+ den 31/12 multiplicerat med 100. Källa: SCB och Socialstyrelsens mängdstatistik.

49 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 Beviljade/beräknade hemtjänsttimmar per månad och person 65+ med hemtjänst i ordinärt boende, antal 2009 I Värnamo kommun har antalet hemtjänsttimmar per person minskat under de tre åren. En förklaring är att personer med högt omvårdnadsbehov erbjudits plats i särskilt boende medan personer med lägre omvårdnadsbehov fortsatt att bo kvar hemma. Definition: Antal beviljade/beräknade hemtjänsttimmar under oktober månad till personer 65+ dividerat med antal personer 65+ som var beviljade hemtjänst i ordinärt boende den 1/10. Källa: Socialstyrelsens mängdstatistik.

50 90 80 Brukarbedömning hemtjänst äldreomsorg - hänsyn till åsikter och önskemål, andel (%) år 2012 Utgångsläget för nyckeltalet är Socialtjänstlagen kap 5 4-6, när och hur stöd och hjälp ges samt möjlighet till inflytande. Äldres åsikter och önskemål i Värnamo kommun, tas hänsyn till i samma omfattning som ett rikssnitt. 70 Definition: Antal personer i åldrarna 65 år och äldre i ordinärt boende med hemtjänst som uppger att hemtjänstpersonalen alltid eller oftast tar hänsyn till åsikter och önskemål dividerat med samtliga personer i åldrarna 65 år och äldre i ordinärt boende med hemtjänst som besvarat undersökningen av äldres uppfattning. "Vet ej/ingen åsikt" är exkluderade ur nämnaren. Data fr.o.m Källa: Undersökningen av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden, Socialstyrelsen.

51 Brukarbedömning hemtjänst äldreomsorg - trygghet, andel (%) år 2012 Utgångsläget för nyckeltalet är Socialtjänstlagen kap 5 4-6, kunna bo under trygga förhållanden. Värnamo får tillsammans med Piteå kommun bäst omdöme Definition: Antal personer i åldrarna 65 år och äldre som uppgett att de kände sig mycket trygga med att bo kvar hemma med stöd från hemtjänsten dividerat med samtliga personer i åldrarna 65 år och äldre i ordinärt boende med hemtjänst som besvarat undersökningen av äldres uppfattning. "Vet ej/ingen åsikt" är exkluderade ur nämnaren. Data fr.o.m Källa: Undersökningen av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden, Socialstyrelsen.

52 Nöjd Kund-Index, hemtjänst (äldreomsorg) - helhet Äldre i Värnamo är något nöjdare än genomsnittet för alla kommuner. Definition: Brukarnas omdöme om hjälpen och omvårdnaden i sin helhet från hemtjänsten enligt Nöjd Kund Index. Källa: Nationell brukarundersökning inom vården och omsorgen om äldre, Socialstyrelsen.

53 Väntetid i antal dagar från ansökningsdatum till erbjudet inflyttningsdatum till särskilt boende, medelvärde 2009 Utgångsläget för nyckeltalet är Socialtjänstlagen kap 5 4-6, kunna bo under trygga förhållanden. Måttet kan avspegla möjligheten att känna sig trygg hemma om man vet att vid en försämring kan få flytta till särskilt boende inom rimlig tid Definition: Medelvärde, antal dagar från ansökningsdatum till erbjudet inflyttningsdatum avseende särskilt boende inom äldreomsorg. Med ansökningsdatum avses det datum då ansökan om plats på särskilt boende kommer in till kommunen, oavsett om ansökan görs skriftligt eller muntligt. Med erbjudet inflyttningsdatum avses det datum då den enskilde enligt kommunens erbjudande har möjlighet att flytta in på ett särskilt boende, oavsett om den enskilde sedan väljer att flytta in eller inte. Avser samtliga utredningar avseende plats på särskilt boende som avslutades i kommunen under första halvåret, och som avsåg personer som vid tidpunkten för ansökan var 65 år eller äldre. Källa Egen undersökning i kommunen\n

54 LSS

55 Kostnad boende enligt LSS kr/brukare 2009 Värnamo kommuns kostnad per brukare för boende enligt LSS ligger lägre än genomsnittet för alla kommuner. Definition: Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting och externa intäkter för bostads- och lokalhyror, dividerad med antal barn och ungdomar i familjehem eller i bostad med särskild service för barn och ungdom enligt 9 8 LSS samt antal personer i bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna enligt 9 9 LSS. Källa: SCB och Socialstyrelsen.

56 10,0 5,0 0,0 Avvikelse redovisad kostnad och strukturårsjusterad standardkostnad LSS, andel (%) 2009 Trenden för de här tre åren visar att Värnamos kostnader närmar sig genomsnittet för alla kommuner vad gäller avvikelsen av faktiska kostnader för LSS-verksamheten jämfört med standardkostnaden enl. LSSutjämningssystemet. -5,0-10,0-15,0 Definition: Nyckeltalet är en indikation på om en kommun har högre eller lägre kostnader än de som motiveras av den egna strukturen enligt det kommunalekonomiska kostnadsutjämningssystemet för LSS. Strukturella kostnader är sådana kostnader som beror på faktorer som kommunen själva inte kan påverka, t.ex. åldersstruktur, invånarnas sociala bakgrund, bebyggelsestruktur mm. Se Vad kostar verksamheten i Din kommun?, tabell 11, för mer information. Källa: SCB och SKL.

57 1,20 1,00 0,80 0,60 0,40 Invånare 0-64 år med insatser enl. LSS, andel (%) Värnamo kommun ligger ungefär på genomsnittet för alla kommuner. 0,20 0, Definition: Antal personer med verkställda beslut enligt LSS i åldern 0-64 år (exklusive personer med råd och stöd enligt 9 1 LSS som enda LSS-insats)den 1/10, dividerat med antalet invånare i åldern 0-64 år den 31/12 multiplicerat med Källa: SCB och Socialstyrelsens mängdstatistik.

58 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 Personer med boende enligt LSS, andel (%) av totalt antal personer med insatser enligt LSS 2009 Värnamo har hög andel personer i boende enligt LSS av totalt antal personer med insatser enligt LSS jämfört med alla kommuner. I Värnamo kommun fanns tidgare fem vårdhem som avvecklades i samband med reformen i mitten av 1990-talet. Personerna flyttades till närmiljön. Vad gäller gruppen med psykiska funktionsnedsättning ar har kommunen enligt tradition köpt många platser. Definition: Antal barn och ungdomar i familjehem eller i bostad med särskild service för barn och ungdom enligt 9 8 LSS samt antal personer i bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna enligt 9 9 LSS dividerat med totalt antal personer med verkställda beslut enligt LSS exklusive personer med råd och stöd enligt 9 1 som enda LSSinsats multiplicerat med 100, mätt den 1/10. Källa: Socialstyrelsen.

59 Boendeplatser enl. LSS 9.9 där den boende har inflytande över maten (huvudmålet), andel (%) år 2012 Utgångsläget för nyckeltalet är Socialtjänstlagen kap 5 7-8, leva som andra. Den boendes inflytande över maten är betydligt under genomsnittet i Värnamo kommun. Definition: Antal boendeplatser enligt LSS 9.9 på boendeenhet där den brukare som vill och kan har inflytande över den mat (huvudmålet) som lagas och serveras, dividerat med totalt antal boendeplatser enligt LSS 9.9 i kommunen. Det kan t.ex innebära att man tillsammans med övriga på boendet planerar veckomatsedel. Avser alla boendeenheter oavsett regi (kommunal eller privat). Källa: Egen undersökning i kommunen.

60 Omvårdnadspersonal med yrkesförberedande utbildning, andel (%) 2009 Gäller både särskilt boende, hemtjänst och funktionshinderomsorgen. Andelen personal med utbildning minskar i någon mån år från år i Värnamo som enda kommun. Resultatet är dock något bättre än genomsnittet i alla kommuner. Definition: Antal månadsanställda undersköterskor, vårdbiträden och hemvårdare inom kommunens vård- och omsorg om äldre och funktionshindrade personer som hade minst 900 poäng i karaktärsämnen i omvårdnadsprogrammet, vårdlinjen eller social servicelinje eller motsv. i komvux den 1/11, dividerat med antal undersköterskor, vårdbiträden och hemvårdare i kommunens vård- och omsorg om äldre och funktionshindrade personer den 1/11. Privata utförare ingår inte. Källa Socialstyrelsen Äldreguiden

61 Sammanfattning Positivt Särskilt boende Negativt -Särskilt boende Lägre kostnad i förhållande till strukturårsjusterad standardkostnad Vi har en svag negativ trend, vad gäller relevant utbildningsnivå för omvårdnadspersonal Positivt - Hemtjänst Lägre kostnad i förhållande till strukturårsjusterad standardkostnad Brukare med hemtjänst är relativt sett tryggare än de vi jämför oss med. Negativt - Hemtjänst Vi har en svag negativ trend, vad gäller relevant utbildningsnivå för omvårdnadspersonal Väntetiden för att få en plats i Säbo ökar i Värnamo

62 Sammanfattning Positivt - LSS Negativt - LSS Vi har en svag negativ trend, vad gäller relevant utbildningsnivå för omvårdnadspersonal I Värnamo kommun har de boende inom LSS betydligt lägre inflytande över sin mat (huvudmålet) än i övriga kommuner

63 Kulturförvaltningen- nyckeltal

64 Nettokostnad allmän kulturverksamhet, kr/inv 2009 Här ligger vi avsevärt lägre än alla övriga och vi har till skillnad från de flesta andra en nedåtgående trend. Större kommuner som Kungsbacka och Piteå satsar rejält... (Här ingår allmänkulturell verksamhet som sker i bibliotekets regi såsom utställningar, teater etc. ) Definition: Nettokostnad för allmän kulturverksamhet, dividerat med antal invånare totalt 31/12. Med nettokostnad avses bruttokostnad minus bruttointäkt. Avser allmän kulturverksamhet inklusive stöd till kulturella föreningar. Även kostnader och intäkter för museiverksamhet redovisas här. Avser samtlig regi. Källa: SCB:s Räkenskapssammandrag

65 Nettokostnad bibliotek, kr/inv 2009 Här ligger vi något högre än övriga tillsammans med Gislaved. Kungsbacka har betydligt fler invånare och kan antas ha stordriftsfördelar. Definition: Nettokostnad för bibliotek, dividerat med antal invånare totalt 31/12. Med nettokostnad avses bruttokostnad minus bruttointäkt. Avser kostnader/intäkter för tillhandahållande och förmedling av information samt utlåning av medier till allmänheten. Allmänkulturell verksamhet som sker i bibliotekets regi såsom utställningar, teater etc. har förts in på Allmän kulturverksamhet. Avser samtlig regi. Källa: SCB:s Räkenskapssammandrag.

66 Anställda vid kommunala bibliotek, antal/ inv Alla kommuner Varuproducerande kommuner Värnamo kommun har något färre antal anställda än genomsnittet i alla kommuner. Jönköpings län Piteå Kungsbacka Falkenberg 2009 Ljungby Gislaved Värnamo Definition: Antal anställda vid biblioteken den 1/3, dividerat med antal invånare den 31/1, dividerat med Källa: Kungliga biblioteket och SCB.

67 Alla kommuner Varuproducerande kommuner Jönköpings län Lån från kommunala bibliotek, antal/inv Vad gäller utlåningen ligger vi över snittet för gruppen Alla kommuner. Ljungby kommun ligger avsevärt högre än övriga. Piteå Kungsbacka Falkenberg 2009 Ljungby Gislaved Värnamo Definition: Totalt antal lån i kommunen (inkl all media och barnlitteratur) dividerat med antal invånare den 31/12. Källa: Kungliga biblioteket och SCB.

68 Huvudbibliotekets öppethållande på kvällar och helger, timmar/vecka Alla kommuner Varuproducerande kommuner Jönköpings län Piteå Kungsbacka Falkenberg Ljungby Vi har försämrat öppettiderna något de senaste två åren, men ligger fortfarande en bit över de flesta vi jämför oss med. Kungsbacka ligger avevärt bättre än övriga. Gislaved Värnamo Definition: Antal timmar per vecka som kommunens huvudbibliotek har öppet utöver tiden på vardagar. Metoden innebär att kommunen gör en undersökning via en enkel genomgång av öppettider för biblioteket under en veckas tid vid normal period under året (dvs. semestermånader och storhelger undantas från undersökningen). Skiftar öppettiderna under normalperioden får ett genomsnitt av normaltid räknas ut på årsbasis. Källa: Egen undersökning i kommunen.

69 Nöjd Medborgar-Index - Bibliotek 2012 För år 2012 har vi ungefär lika nöjda kunder som övriga vad gäller biblioteksverksamheten. Definition: Medborgarnas bedömning av biblioteksverksamheten i kommunen, skala Källa SCB:s medborgarundersökningar.

70 Sammanfattning Positivt - Kulturförvaltningen Negativt - Kulturförvaltningen Lägre kostnad för den allmänna kulturverksamheten Bra utlåningsstatistik Bra öppettider Högre kostnad för biblioteksverksamheten

71 Medborgarförvaltningen- nyckeltal

72 Kostnad individ- och familjeomsorg, kr/inv 2009 Kostnaden för individ- och familjeomsorg per invånare i Värnamo är lägre än genomsnittet för riket. Trenden för alla kommuner är att kostnaderna ökar. Definition: Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för individ- och familjeomsorgen, inkl.familjerätt och familjerådgivning dividerad med antalet invånare i kommunen den 31/12. Avser vård för vuxna med missbruksproblem, barn- och ungdomsvård, övrig vuxenvård, ekonomiskt bistånd samt familjerätt och familjerådgivning. Källa: SCB:s Räkenskapssammandrag

73 Kostnad för utbetalt ekonomiskt bistånd, kr/invånare Kostnaderna för utbetalt ekonomiskt bistånd kr/invånare, där ligger Värnamo kommun lägre än genomsnittet av alla kommuner Definition: Totalt utbetalat ekonomiskt bistånd för året i kronor dividerat med antal invånare i kommunen. Källa Socialstyrelsens register över ekonomiskt bistånd samt Registret över totalbefolkningen (RTB)

74 35,0 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0-5,0 Avvikelse redovisad kostnad och strukturårsjusterad standardkostnad individ- och familjeomsorg, andel (%) 2009 Jämfört med modellen som skatteutjämningssystemet baseras på, ligger Värnamo och de angränsande kommunernas faktiska kostnader för indvid- och familjeomsorg betydligt lägre jämfört med de andra kommunerna ,0-15,0 Definition: Nyckeltalet är en indikation på om en kommun har högre eller lägre kostnader än de som motiveras av den egna strukturen enligt det kommunalekonomiska kostnadsutjämningssystemet. Strukturella kostnader är sådana kostnader som beror på faktorer som kommunen själva inte kan påverka, t.ex. åldersstruktur, invånarnas sociala bakgrund, bebyggelsestruktur mm. Se Vad kostar verksamheten i Din kommun?, tabell 11, för mer information. Källa: SCB och SKL.

75 Barn i befolkningen som ingår i familjer med ekonomiskt bistånd, andel (%) Värnamo kommun ligger lägre än genomsnittet av alla kommuner. Definition: Antal barn som ingår i hushåll som någon gång under året mottagit ekonomiskt bistånd dividerat med antal barn i kommunen. Barn avser personer under 18 år. Källa Socialstyrelsens register över ekonomiskt bistånd samt Registret över totalbefolkningen (RTB)

76 Ej återaktualiserade personer med försörjningsstöd ett år efter avslutat försörjningsstöd, andel (%) Värnamo kommun ligger nära genomsnittet av alla kommuner. Definition: Andel (%) personer med försörjningsstöd som inte återaktualiserats inom försörjningsstöd inom ett år efter avslutat försörjningsstöd. Återaktualisering avser endast formell ansökan. Mätperiod är första halvåret. Källa: Egen undersökning i kommunen.

77 Ej återaktualiserade ungdomar år ett år efter avslutad utredning eller insats, andel (%) Värnamo kommun ligger i genomsnitt som alla kommuner. Definition: Andel (%) ungdomar i åldern år som inte återaktualiserats i socialtjänsten inom ett år efter avslut av samtliga utredningar och/eller insats/insatser. Återaktualisering avser endast formell utredning. Gäller ej ekonomiskt bistånd. Ensamkommande flyktingbarn ingår inte. Mätperiod är första halvåret. Källa: Egen undersökning i kommunen.

78 Unga vuxna med ekonomiskt bistånd, andel (%) Trenden från år till, är att andelen unga vuxna med ekonomiskt bistånd minskat något för samtliga vi jämför oss med Värnamo kommun ligger lägre än genomsnittet. Definition: Antal unga vuxna som någon gång under året mottagit ekonomiskt bistånd dividerat med antal unga vuxna i kommunen. Unga vuxna avser personer år. Källa Socialstyrelsens register över ekonomiskt bistånd samt Registret över totalbefolkningen (RTB)

79 Väntetid i antal dagar från första kontakttillfället vid nybesök till beslut inom försörjningsstöd, medelvärde, år 2012 Väntetid i antal dagar till beslut om försörjningsstöd där ligger Värnamo kommun betydligt högre än de vi jämför oss med Definition: Genomsnittligt antal dagar från första kontakten vid nybesök, med socialtjänsten till dess att beslut om försörjningsstöd har fattats. Mätperiod är första halvåret. Källa: Egen undersökning i kommunen.

80 50,0 45,0 40,0 35,0 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 Vårddygn i institutionsvård av totalt antal vårddygn för barn och unga 0-20 år, andel (%) 2009 Värnamo kommun ligger betydligt lägre än genomsnittet gällande vårddygn i institutionsvård för barn och unga 0-20 år. Definition: Antal placeringsdygn med stadigvarande dygnet-runt-vistelse på institution för barn och unga 0-20 år under året dividerat med totalt antal vårddygn med stadigvarande dygnet-runtvistelse på institution och i familjehem för barn och unga 0-20 år under året multiplicerat med 100. Källa: Socialstyrelsen.

81 Sammanfattning Positivt - Medborgarförvaltningen Negativt - Medborgarförvaltningen Lägre strukturårsjusterad standardkostnad än genomsnittet Lägre andel barn som ingår i familjer med ekonomiskt bistånd Värnamo har en lägre andel unga vuxna med ekonomiskt bistånd Lågt antal vårddygn i institutionsvård för barn och unga 0-20 år Lång väntetid vid nybesök från första kontakt till beslut, vad gäller ekonomiskt bistånd

82 Räddningstjänsten- nyckeltal

83 Nettokostnad räddningstjänst, kr/inv 2009 Värnamo kommun ligger högt (ihop med Gislaved och Ljungby) vad gäller nettokostnaden i förhållande till de kommuner/grupper vi jämför med. Definition: Bruttokostnad minus interna och externa intäkter för räddningstjänst, dividerat med antalet invånare i kommunen den 31/12. Avser insatser som görs i syfte att förebygga och åtgärda brand, olyckor, skador och andra nödsituationer. Avser samtlig regi. Källa: SCB:s Räkenskapssammandrag.

84 160,0 140,0 120,0 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 0,0 Personer utbildade i att förebygga/hantera bränder eller andra olyckor, antal/1000 inv 2009 Värnamo utbildar fler personer än de flesta vi jämför med, även om trenden mellan åren är nedåtgående för kommunen. Gislaved är dom enda som utbildar något fler. Definition: Antal personer som har utbildats av kommunen i att förebygga eller hantera bränder eller andra olyckor per invånare. Källa Räddningsverket

85 Alla kommuner Varuproducerande kommuner Jönköpings län Rakel-abonnemang per inv. Vad gäller Rakelabonnemang så ligger vi i paritet med länet, men i övrigt så har vi färre abonnemang än de flesta. Piteå Kungsbacka Falkenberg 2012 Ljungby Gislaved Värnamo 0,00 0,20 0,40 0,60 0,80 1,00 1,20 1,40 1,60 1,80 Definition: Rakel är ett kommunikationssystem för samverkan och ledning. Måttet bygger på antalet grundabonnemang som kommuner eller räddningstjänstförbund tecknat efter andra kvartalet. För räddningstjänstförbund som tecknat abonnemang har abonnemangen fördelats på de ingående kommunerna utifrån befolkningsstorlek. Antalet abonnemang justerades därefter med uppgifter från SCB om befolkningen i respektive kommun. Källa: MSB.

86 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Responstid (tid från 112-samtal till första resurs är på plats) för räddningstjänst, mediantid i minuter 2012 Responstiderna i Värnamo är kortast bland de vi jämför med, vilket är väldigt positivt ur medborgar- och trygghetssynpunkt. Trenden är också nedåtgående för i princip alla i jämförelsen. Definition: Uppgifter om responstider kommer från SOS Alarm. Med responstid avses tiden från det att larmcentralen får larmet till dess att räddningstjänsten anländer till skadeplatsen. Observera att endast insatser med syfte att rädda liv, egendom och miljö ingår. I denna öppna jämförelse har uppgifter om responstid för perioden T-1 år. Indikatorn är ett medianvärde i minuter. källa: SOS alarm.

87 Utvecklade bränder i byggnad, antal/1000 inv 0,90 0,80 0,70 0,60 0,50 0,40 0,30 0,20 0,10 0, Här är vi medelbra. Ljungby och Kungsbacka är väsentligt bättre, medan Gislaved, Falken berg och varuproducerande kommuner är sämre. Vi ligger ungefär i paritet med riket och länet. Definition: Uppgifterna har hämtats från Räddningsverkets insatsregister som bygger på de insatsrapporter som räddningstjänsterna utformar efter insatser/utryckningar. Registret innehåller bland annat alla insatser som den kommunala räddningstjänsten gjort till brand i byggnad. Med byggnad menas såväl bostäder som allmänna byggnader, industribyggnader mm. Med utvecklad brand avses sådana insatser där det fortfarande brinner när räddningstjänsten anländer. Räddningsverkets insatsregister fångar enbart sådana bränder som varit föremål för räddningsinsats. Antalet räddningsinsatser har sedan justerats med uppgifter från SCB om befolkningen i respektive kommun. Uppgifterna gäller för perioden år T-4 till år T. Källa: MSB

88 Sammanfattning Eftersom Räddningstjänsten utreds som ett eget område under Samverkansutredningen, har vi bara ytligt berört nyckeltal för Räddningstjänsten vad gäller ekonomi och kvalitet. Positivt - Räddningstjänsten Negativt - Räddningstjänsten Kort responstid Utbildar många i att förebygga/hantera bränder Hög kostnad

89 Tack för oss!