Räddningstjänsten- nyckeltal

Transkript

1 Räddningstjänsten- nyckeltal

2 Sammanfattning Eftersom Räddningstjänsten utreds som ett eget område under Samverkansutredningen, har vi bara ytligt berört nyckeltal för Räddningstjänsten vad gäller ekonomi och kvalitet. Positivt - Räddningstjänsten Negativt - Räddningstjänsten Kort responstid Utbildar många i att förebygga/hantera bränder Hög kostnad

3 Nettokostnad räddningstjänst, kr/inv 2009 Värnamo kommun ligger högt (ihop med Gislaved och Ljungby) vad gäller nettokostnaden i förhållande till de kommuner/grupper vi jämför med. Definition: Bruttokostnad minus interna och externa intäkter för räddningstjänst, dividerat med antalet invånare i kommunen den 31/12. Avser insatser som görs i syfte att förebygga och åtgärda brand, olyckor, skador och andra nödsituationer. Avser samtlig regi. Källa: SCB:s Räkenskapssammandrag.

4 160,0 140,0 120,0 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 0,0 Personer utbildade i att förebygga/hantera bränder eller andra olyckor, antal/1000 inv 2009 Värnamo utbildar fler personer än de flesta vi jämför med, även om trenden mellan åren är nedåtgående för kommunen. Gislaved är dom enda som utbildar något fler. Definition: Antal personer som har utbildats av kommunen i att förebygga eller hantera bränder eller andra olyckor per invånare. Källa Räddningsverket

5 Alla kommuner Varuproducerande kommuner Jönköpings län Rakel-abonnemang per inv. Vad gäller Rakelabonnemang så ligger vi i paritet med länet, men i övrigt så har vi färre abonnemang än de flesta. Piteå Kungsbacka Falkenberg 2012 Ljungby Gislaved Värnamo 0,00 0,20 0,40 0,60 0,80 1,00 1,20 1,40 1,60 1,80 Definition: Rakel är ett kommunikationssystem för samverkan och ledning. Måttet bygger på antalet grundabonnemang som kommuner eller räddningstjänstförbund tecknat efter andra kvartalet. För räddningstjänstförbund som tecknat abonnemang har abonnemangen fördelats på de ingående kommunerna utifrån befolkningsstorlek. Antalet abonnemang justerades därefter med uppgifter från SCB om befolkningen i respektive kommun. Källa: MSB.

6 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Responstid (tid från 112-samtal till första resurs är på plats) för räddningstjänst, mediantid i minuter 2012 Responstiderna i Värnamo är kortast bland de vi jämför med, vilket är väldigt positivt ur medborgar- och trygghetssynpunkt. Trenden är också nedåtgående för i princip alla i jämförelsen. Definition: Uppgifter om responstider kommer från SOS Alarm. Med responstid avses tiden från det att larmcentralen får larmet till dess att räddningstjänsten anländer till skadeplatsen. Observera att endast insatser med syfte att rädda liv, egendom och miljö ingår. I denna öppna jämförelse har uppgifter om responstid för perioden T-1 år. Indikatorn är ett medianvärde i minuter. källa: SOS alarm.

7 Utvecklade bränder i byggnad, antal/1000 inv 0,90 0,80 0,70 0,60 0,50 0,40 0,30 0,20 0,10 0, Här är vi medelbra. Ljungby och Kungsbacka är väsentligt bättre, medan Gislaved, Falken berg och varuproducerande kommuner är sämre. Vi ligger ungefär i paritet med riket och länet. Definition: Uppgifterna har hämtats från Räddningsverkets insatsregister som bygger på de insatsrapporter som räddningstjänsterna utformar efter insatser/utryckningar. Registret innehåller bland annat alla insatser som den kommunala räddningstjänsten gjort till brand i byggnad. Med byggnad menas såväl bostäder som allmänna byggnader, industribyggnader mm. Med utvecklad brand avses sådana insatser där det fortfarande brinner när räddningstjänsten anländer. Räddningsverkets insatsregister fångar enbart sådana bränder som varit föremål för räddningsinsats. Antalet räddningsinsatser har sedan justerats med uppgifter från SCB om befolkningen i respektive kommun. Uppgifterna gäller för perioden år T-4 till år T. Källa: MSB