Lidköping i jämförelse med andra
|
|
- Jonathan Henriksson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Lidköping i jämförelse med andra underlag till Inriktningsbeslutet SPB Statistikpaketet som bilaga
2 Sidan 2 av 46 Innehåll Inledning... 3 Sammanfattande analys och slutsatser... 4 Befolkningsutveckling... 5 Finansiella nyckeltal Nettokostnadsutveckling... 6 Förskola och barnomsorg... 7 Grundskola... 9 Utbildning Vård och omsorg av äldre Funktionsnedsatta Social och arbetsmarknad Kultur och fritid Samhällsbyggnad Teknisk service Räddningstjänst Intern service Finansiella nyckeltal Definitioner... 46
3 Sidan 3 av 46 Inledning Detta dokument ska, tillsammans med omvärldsanalys och ekonomiska beslutspunkter, ses som ett underlag till inriktningsbeslutet Strategisk plan och budget för Lidköpings kommun Statistikpaket inleds med en redovisning av befolkningsutveckling, finansiella nyckeltal och nettokostnadsavvikelse på övergripande nivå. Därefter redovisas flertalet av de SI-indikatorer som finns i Strategisk plan och budget för Uppgifterna är hämtade från statistikdatabasen, Kolada. Källhänvisning anges under respektive diagram. Avslutningsvis redovisas finansiella nyckeltal. Syftet med dokumentet Lidköping i jämförelse med andra är att redovisa resultat- och kostnadsutveckling i kommunen. Underlaget ger även en möjlighet att jämföra kommunens resultat med riket. Målsättningen är att statistikpaketet även kommer vara ett viktigt underlag vid revideringen av styrkortet som kommer att ske inför Strategisk plan och budget
4 Sidan 4 av 46 Sammanfattande analys och slutsatser Befolkningen i Lidköping fortsätter att öka. Ökningstakten har dock mattats av jämfört med medelvärdet för samtliga kommuner. Skola Barnomsorg Gymnasium Äldreomsorgen Social- och arbetsmarknad Kultur- och fritid Samhällsbyggnad Räddningstjänst Finansiella nyckeltalen
5 Sidan 5 av 46 Förklaring av diagram som finns i statistikpaketet. Blå pil= värdet för Lidköpings kommun i förhållande till andra kommuner. Gul prick= Lidköpings kommun Blå prickar= andra kommuner Befolkningsutveckling Förändring i antal invånare sen föregående år, andel (%) (N01963) Procentuell förändring i antal invånare sen föregående år. Avser 31/12. Källa: SCB.
6 Sidan 6 av 46 Finansiella nyckeltal 2016 Nettokostnadsutveckling Nettokostnadsavvikelsen jämför nettokostnaden med referenskostnaden ( statistiskt förväntad kostnad. Resultat över 0 indikerar högt konstnadsläge på grund av hög ambitionsnivå och /eller låg effektivitet. Från och med 2015 separeras förskola och fritidsverksamhet.
7 Sidan 7 av 46 Förskola och barnomsorg Inskrivna barn per årsarbetare i förskolan, antal (N11102) År 2016 Antal barn, i åldern 1-5 år, i förskola totalt, dividerat med totalt antal årsarbetare i förskolan. Avser alla förskolor i kommunen oavsett regi. Uppgiften avser läsår, mätt 15/10. Källa: Skolverket. Årsarbetare i förskolan med pedagogisk högskoleexamen, andel (%) (N11023) Antal årsarbetare totalt med pedagogisk högskoleexamen (förskollärar-, fritidspedagogrespektive lärarexamen) totalt som arbetar med barn i förskola dividerat med totalt antal årsarbetare i förskolan. Uppgiften avser läsår, mätt 15/10. Från 2014 hämtas uppgifter om personalens utbildningsnivå från SCB:s utbildningsregister. Källa: SCB. Årsarbetare i fritidshem med pedagogisk högskoleexamen, andel (%) (N13015)
8 Sidan 8 av 46 Antal årsarbetare totalt med pedagogisk högskoleexamen (förskollärar-, fritidspedagogrespektive lärarutbildning) totalt som arbetar med barn i fritidshem dividerat med totalt antal årsarbetare i fritidshem. Antal anställda som arbetar med barn har omräknats till årsarbetare med hjälp av tjänstgöringsgraden. Uppgiften avser läsår, mätt 15/10. Källa: SCB och Skolverket. Nettokostnadsavvikelse förskola inkl. öppen förskola, (%) (N11024)
9 Sidan 9 av 46 Avvikelse i procent mellan nettokostnad och referenskostnad för förskola inkl. öppen förskola, kr/inv. Pedagogisk omsorg (tidigare kallat familjedaghem) ingår inte. Nettokostnad är bruttokostnad minus bruttointäkt. Referenskostnaden bygger på nettokostnader och strukturvariabler för det aktuella året. Standardkostnaden för förskolan beräknas med hjälp av variablerna genomsnittlig vistelsetid på förskola samt andel 1-5 åringar. Därutöver tillkommer del av standardkostnaderna från delmodellerna löner, bebyggelsestruktur och befolkningsutveckling. Positiva värden indikerar högre kostnadsläge än förväntat och negativa värden ett lägre kostnadsläge än förväntat. Källa: SKL. Grundskola Elever i åk 6 med lägst betyget E i svenska, kommunala skolor, andel (%) (N15488) Samtliga uppgifter avser elever i skolor med betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet. Elever i åk 6 med lägst betyget E i svenska, kommunala skolor, andel (%). Avser elever i kommunala skolor belägna i kommunen oavsett var de är folkbokförda. Om det totala antalet elever är 40 eller fler och antalet EJ med lägst betyget E är 1-4 elever, så visas andelen som 95 procent. Källa: Skolverket (Siris). Elever i åk 6 med lägst betyget E i matematik, kommunala skolor, andel (%) (N15485)
10 Sidan 10 av 46 Samtliga uppgifter avser elever i skolor med betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet. Elever i åk 6 med lägst betyget E i matematik, kommunala skolor, andel (%). Avser elever i kommunala skolor belägna i kommunen oavsett var de är folkbokförda. Om det totala antalet elever är 40 eller fler och antalet EJ med lägst betyget E är 1-4 elever, så visas andelen som 95 procent. Källa: Skolverket (Siris). Elever i åk 6 med lägst betyget E i engelska, kommunala skolor, andel (%) (N15482) Samtliga uppgifter avser elever i skolor med betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet. Elever i åk 6 med lägst betyget E i engelska, kommunala skolor, andel (%). Avser elever i kommunala skolor belägna i kommunen oavsett var de är folkbokförda. Om det totala antalet elever är 40 eller fler och antalet EJ med lägst betyget E är 1-4 elever, så visas andelen som 95 procent. Källa: Skolverket (Siris). Elever i åk. 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen, kommunala skolor, andel (%) (N15419)
11 Sidan 11 av 46 Andel elever med godkänt betyg i alla ämnen som ingått i elevens utbildning. Andelen beräknas på dem elever som fått eller skulle ha fått betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet (elever som saknar godkänt betyg i alla ämnen ingår). Uppgifterna avser elever i kommunala skolor i kommunen oberoende av var de är folkbokförda exkluderades elever med okänd bakgrund. Källa Skolverket (Siris). Elever i åk. 9 som är behöriga till yrkesprogram (exkl. nyinvandrade och okänd bakgrund), kommunala skolor, andel (%) (N15564) Antal elever i årskurs 9 som är behöriga till ett yrkesprogram dividerat med antal elever som fått eller skulle ha fått betyg i minst ett ämne enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet i årskurs 9. För att ha gymnasiebehörighet till ett yrkesprogram krävs godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik och i minst fem andra ämnen från grundskolan. Uppgiften avser elever i kommunala skolor i kommunen oavsett folkbokföringsort. Uppgiften avser läsår. Om det totala antalet elever är 40 eller fler och antalet EJ behöriga är 1-4 elever, så visas andelen behöriga som 95 procent. Nyinvandrade elever har kommit till Sverige de senaste fyra åren. De har inte bott i Sverige eller gått i svensk skola tidigare. Elever med okänd bakgrund saknar uppgift om personnummer, t.ex. om de ännu inte blivit folkbokförda i Sverige. Källa: Skolverket (Siris).
12 Sidan 12 av 46 Elever i åk. 9, meritvärde kommunala skolor, genomsnitt (16 ämnen) (N15403) Elevernas sammanlagda meritvärde dividerat med antal elever som fått betyg i minst ett ämne enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet i årskurs 9. Betygen mäts före prövning. Uppgifterna avser elever i kommunens egna skolor, oavsett folkbokföringsort. Elever med okänd bakgrund är exkluderade Uppgiften avser läsår. Meritvärdet för en elev utgörs av summan för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg (G=10, VG=15 och MVG=20) fr.o.m omvandlas betygsstegen till värdena E=10, D=12.5, C=15, B=17.5 och A=20. Det möjliga maxvärdet är 320 poäng. Källa: SCB och Skolverket. Elever i åk. 9, meritvärde kommunala skolor, genomsnitt (17 ämnen) (N15505)
13 Sidan 13 av 46 Elevernas sammanlagda meritvärde dividerat med antal elever som fått betyg i minst ett ämne enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet i årskurs 9. Betygen mäts före prövning. Uppgifterna avser elever i kommunens egna skolor, oavsett folkbokföringsort. Uppgiften avser läsår. Meritvärdet för en elev utgörs av summan för de 17 bästa betygen i elevens slutbetyg (E=10, D=12.5, C=15, B=17.5 och A=20). Det möjliga maxvärdet är 340 poäng exkluderades elever med okänd bakgrund. Källa: Skolverket (Siris). Lärare (heltidstjänster) med lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne i grundskola, kommunala skolor, andel (%) (N15814)
14 Sidan 14 av 46 Lärare (heltidstjänster) med lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne i grundskola, kommunala skolor, andel (%). Mätt den 17/8 för år 2015, för 2016 avser det 13/2 år T+1. Källa: Skolverket (Siris). Elever/lärare (årsarbetare) i grundskola, lägeskommun, antal (N15036) Antal elever per lärare i årskurs 1-9 omräknat till heltidstjänster, i kommunala och fristående skolor belägna i kommunen (lägeskommun). Övrig pedagogisk personal (förskollärare, fritidspedagoger och fritidsledare) ingår inte. Avser läsår, mätt den 15 oktober. Källa Skolverket. Nettokostnadsavvikelse grundskola F-9, (%) (N15001)
15 Sidan 15 av 46 Avvikelse i procent mellan nettokostnad och referenskostnad för grundskola inkl. förskoleklass, kr/inv. Nettokostnad är bruttokostnad minus bruttointäkt. Referenskostnaden bygger på nettokostnaden för grundskola och förskoleklass i riket, andel 6-15-åringar i kommunen, barn med utländsk bakgrund samt antaganden om merkostnader för små skolor och skolskjuts. Därutöver tillkommer del av standardkostnaderna från delmodellerna löner, bebyggelsestruktur och befolkningsutveckling. Positiva värden indikerar högre kostnadsläge än statistiskt förväntat och negativa värden ett lägre kostnadsläge än statistiskt förväntat. Källa: SKL Utbildning Sökande till gymnasieskolan intagna på 1:a handsval, andel (%) (N17898) Antal i kommunen folkbokförda elever i gymnasieskolan intagna på sitt 1:a handsval, dividerat med totalt antal sökande elever folkbokförda i kommunen. Källa: SCB och Skolverket. Gymnasieelever som uppnått grundläggande behörighet till universitet och högskola inom 3 år, hemkommun, andel (%) (N17473)
16 Sidan 16 av 46 År 2016 Antal folkbokförda elever i kommunen som började på gymnasium för 3 år sedan som med behörighet till universitet/högskola inom 3 år, inkl. IM dividerat med antal folkbokförda elever i kommunen som började på gymnasium för 3 år sedan, inkl. IM. Fr.o.m ingår inte elever som tagit examen i svenska utlandsskolor. Källa: SCB. Ungdomar som är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar 2 år efter fullföljd gymnasieutbildning, kommunala skolor, andel (%) (N17511)
17 Sidan 17 av 46 År 2015 Antal elever år T-2 som avslutat gymnasium från gymnasium i kommunal regi i kommunen, som år T var etablerade på arbetsmarknaden eller studerade, inkl. IM dividerat med antal elever år T- 2 som avslutat gymnasium från gymnasium i kommunal regi i kommunen, inkl. IM. Etablerad på arbetsmarknaden är den som är sysselsatt enligt sysselsättningsregistrets definition (november månad), inte har några händelser som indikerar arbetslöshet eller arbetsmarknadspolitiska åtgärder som inte är att betrakta som sysselsättning samt har haft en arbetsinkomst som inte understiger en gräns som är olika för varje år beroende på den genomsnittliga procentuella löneutvecklingen. År 2015 var gränsen för att räknas som etablerad på arbetsmarknaden kr. Studerande avser både högskolestudier och annan studiemedelsberättigad utbildning som t.ex. komvux eller folkhögskola. Källa: SCB. Gymnasieelever år 2: Jag är nöjd med min skola som helhet, positiva svar, andel (%). (N17650) År 2016 Antal elever som angivit något av alternativen "stämmer helt och hållet" eller "stämmer ganska bra" som svar på påståendet "Jag är nöjd med min skola som helhet", dividerat med det totala antalet elever som svarat på enkäten. Uppgifterna kommer från Skolinspektionens "Skolenkäten" som en gång under två läsår (T-1 och T) tillfrågat skolans gymnasieelever år 2. För data på kommunnivå avser uppgifterna enbart elever i kommunala skolor (inkl. kommunalförbund)
18 Sidan 18 av 46 belägna i den aktuella kommunen, medan uppgifterna på enhetsnivå och för riket även inkluderar skolor med annan huvudman. Källa: Skolinspektionen. Lärare (Heltidstjänster) med lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne i gymnasieskola, kommunala skolor, andel (%) (N17826) Lärare (Heltidstjänster) med lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne i gymnasieskola, kommunala skolor, andel (%). Mätt den 17/8 för år 2015, för 2016 avser det 13/2 år T+1. Källa: Skolverket (Siris). Nettokostnadsavvikelse gymnasieskola, (%) (N17001)
19 Sidan 19 av 46 Avvikelse i procent mellan nettokostnad och referenskostnad för gymnasieskolan, kr/inv. Nettokostnad är bruttokostnad minus bruttointäkt. Referenskostnaden bygger på nettokostnaden för gymnasieskola i riket, andel åringar i kommunen, elevernas programval samt antaganden om merkostnader för små skolor, skolskjuts och inackorderingsbidrag. Därutöver tillkommer del av standardkostnaderna från delmodellerna löner, bebyggelsestruktur och befolkningsutveckling. Positiva värden indikerar högre kostnadsläge än statistiskt förväntat och negativa värden ett lägre kostnadsläge än statistiskt förväntat. Källa: SKL. Vård och omsorg av äldre Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg - helhetssyn, andel (%) (U23471) År 2017
20 Sidan 20 av 46 Antal personer i åldrarna 65 år och äldre i särskilt boende som är mycket eller ganska nöjda med sitt särskilda boende dividerat med samtliga personer i åldrarna 65 år och äldre i särskilt boende som besvarat undersökningen av äldres uppfattning. Vet ej/ingen är exkluderade ur nämnaren. Data fr.o.m Källa: Undersökningen av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden, Socialstyrelsen. Väntetid i antal dagar från ansökningsdatum till erbjudet inflyttningsdatum till särskilt boende, medelvärde (U23401)
21 Sidan 21 av 46 Medelvärde, antal dagar från ansökningsdatum till erbjudet inflyttningsdatum avseende särskilt boende inom äldreomsorg. Med ansökningsdatum avses det datum då ansökan om plats på särskilt boende kommer in till kommunen, oavsett om ansökan görs skriftligt eller muntligt. Med erbjudet inflyttningsdatum avses det datum då den enskilde enligt kommunens erbjudande har möjlighet att flytta in på ett särskilt boende, oavsett om den enskilde sedan väljer att flytta in eller inte. Avser samtliga utredningar avseende plats på särskilt boende som avslutades i kommunen under första halvåret, och som avsåg personer som vid tidpunkten för ansökan var 65 år eller äldre. Källa Egen undersökning i kommunen. Personalkontinuitet, antal personal som en hemtjänsttagare möter under 14 dagar, medelvärde (U21401)
22 Sidan 22 av 46 Medelvärde, antal olika personal som en hemtjänsttagare möter under en 14-dagarsperiod. Gäller de personer, 65 år eller äldre, som har två eller fler besök av hemtjänsten varje dag (måndagsöndag). Trygghetslarm och matleveranser räknas ej. Mätningen avser tiden Hemsjukvårdspersonal redovisas inte. Brukare som inte bott i det egna hemmet under hela eller delar av mätperioden exkluderas ur mätningen. Källa: Egen undersökning i kommunen. Brukarbedömning hemtjänst äldreomsorg - helhetssyn, andel (%) (U21468)
23 Sidan 23 av 46 Antal personer i åldrarna 65 år och äldre som uppgett att de är mycket eller ganska nöjda med hemtjänsten dividerat med samtliga personer i åldrarna 65 år och äldre i ordinärt boende med hemtjänst som besvarat undersökningen av äldres uppfattning. Vet ej/ingen åsikt är exkluderade ur nämnaren. Data fr.o.m Källa: Undersökningen av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden, Socialstyrelsen. Nettokostnadsavvikelse äldreomsorg, (%) (N20900) År 2016 Avvikelse i procent mellan nettokostnad och referenskostnad för äldreomsorg, kr/inv. Nettokostnad är bruttokostnad minus bruttointäkt. Referenskostnaden bygger på nettokostnaden för äldreomsorg i riket, åldersstruktur (andel år, år och 90+ år i kommunen), civilstånd, ohälsa, andel födda utanför Norden, restider i hemtjänsten samt merkostnader för institutionsboende i glesbygd. Därutöver tillkommer del av standardkostnaderna från delmodellerna löner, bebyggelsestruktur och befolkningsutveckling. Positiva värden indikerar högre kostnadsläge än statistiskt förväntat och negativa värden ett lägre kostnadsläge än statistiskt förväntat. Källa: SKL. Funktionsnedsatta Brukarbedömning gruppbostad LSS - inflytande, andel (%) (U28518)
24 Sidan 24 av 46 År 2017 Antal personer boende i gruppbostad LSS som har svarat Ja på frågan Får du bestämma om saker som är viktiga? dividerat med samtliga personer boende i gruppbostad LSS som har besvarat frågan. Svarsalternativen var Ja, Ibland, Nej. Undersökningen är ej en totalundersökning varför resultatet för en kommun kan vara baserat på ett mindre antal brukares svar, dock minst fem. För en del kommuner ingår brukare i både kommunens egen regi och annan regi (privat/ideell), för en del endast brukare i egen regi och för andra endast brukare i annan regi. Undersökningen har genomförts med ett webbaserat verktyg för enkäter, anpassat till personer med funktionsnedsättning. Källa: SKL:s undersökning om brukares uppfattning av kvalitet inom verksamheter för personer med funktionsnedsättning. Brukarbedömning servicebostad LSS - inflytande, andel (%) (U28525) Antal personer boende i servicebostad LSS som har svarat Ja på frågan Får du bestämma om saker som är viktiga? dividerat med samtliga personer boende i servicebostad LSS som har besvarat frågan. Svarsalternativen var Ja, Ibland, Nej. Undersökningen är ej en totalundersökning varför resultatet för en kommun kan vara baserat på ett mindre antal brukares svar, dock minst fem. För en del kommuner ingår brukare i både kommunens egen regi och annan regi (privat/ideell), för en del endast brukare i egen regi och för andra endast brukare i annan regi. Undersökningen har genomförts med ett webbaserat verktyg för enkäter, anpassat till personer med funktionsnedsättning. Källa: SKL:s undersökning om brukares uppfattning av kvalitet inom verksamheter för personer med funktionsnedsättning.
25 Sidan 25 av 46 Nettokostnadsavvikelse LSS, (%) (N28018) Avvikelse i procent mellan nettokostnad och referenskostnad för LSS, kr/inv. Nettokostnad är bruttokostnad minus bruttointäkt. Referenskostnaden bygger på nettokostnader och strukturvariabler för det aktuella året. Referenskostnaden för LSS beräknas med hjälp av antalet verkställda beslut 1/10 föregående år och personalkostnadsindex. Positiva värden indikerar högre kostnadsläge än statistiskt förväntat och negativa värden ett lägre kostnadsläge än statistiskt förväntat. Källa: SKL. Social och arbetsmarknad Brukarbedömning individ- och familjeomsorg totalt - helhetssyn, andel (%) (U30452) År 2016 Antal personer med insatser från individ- och familjeomsorgen totalt som har svarat Mycket nöjd eller Ganska nöjd på frågan Hur nöjd eller missnöjd är du sammantaget med det stöd du får från socialtjänsten i kommunen? dividerat med samtliga personer med insatser från individ- och familjeomsorgen totalt som har besvarat frågan. Vet inte/ingen åsikt är exkluderade ur nämnaren. Notera att jämförbarheten haltar mellan kommunerna då alla kommuner inte undersökt på
26 Sidan 26 av 46 samtliga områden inom IFO. Källa: SKL:s undersökning om brukares uppfattning av kvalitet inom individ- och familjeomsorg. Ej återaktualiserade ungdomar år ett år efter avslutad utredning eller insats, andel (%) (U33400) År 2017 Andel (%) ungdomar i åldern år som inte återkommit till socialtjänsten inom ett år efter avslut av samtliga utredningar och/eller insatser. Återaktualisering avser endast formell utredning. Gäller ej ekonomiskt bistånd. Ensamkommande flyktingbarn ingår inte. Avser insatser/utredningar som avslutades första halvåret år T-1. Källa: Egen undersökning i kommunen.
27 Sidan 27 av 46 Ej återaktualiserade vuxna med missbruksproblem 21+ ett år efter avslutad utredning eller insats, andel (%) (U35409) Andel (%) vuxna med missbruk 21+ år som inte återkommit till missbruksvården inom ett år efter avslut av samtliga utredningar och/eller insatser. Återaktualisering avser endast formell utredning. Avser insatser/utredningar som avslutades första halvåret år T-1. Fram till 2016 ingick återaktualisering inom alla socialtjänstens områden med undantag för försörjningsstöd och familjerätt. Källa: Egen undersökning i kommunen. Nettokostnadsavvikelse individ- och familjeomsorg, (%) (N30001) År 2016
28 Sidan 28 av 46 Kultur och fritid Nöjd Medborgar-Index - Bibliotek (U09407) Medborgarnas bedömning av biblioteksverksamheten i kommunen, skala Utgår från frågan: "Vad tror eller tycker du om biblioteksverksamheten?". Källa SCB:s medborgarundersökningar. Nöjd Medborgar-Index - Idrott- och motionsanläggningar (U09406)
29 Sidan 29 av 46 År 2015 Medborgarnas bedömning av kommunens Idrott- och motionsanläggningar skala Utgår från frågorna: "Vad tror eller tycker du om öppettiderna vid kommunens idrotts- och motionsanläggningar?", "Vad tror eller tycker du om utrustning och skötsel av kommunens idrotts- och motionsanläggningar?" och "Vad tror eller tycker du om belysningen i kommunens motionsspår?" Källa SCB:s medborgarundersökningar. Kostnad kulturverksamhet, kr/inv (N09100) År 2016
30 Sidan 30 av 46 Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting inom kulturområdet (stöd till föreningar, bibliotek, musikskola etc) per invånare den 31/12. Avser stöd till studieorganisationer, allmän kulturverksamhet, bibliotek samt musik- och kulturskola. Avser samtlig regi. Källa: SCB:s Räkenskapssammandrag. Kostnad fritidsverksamhet, kr/inv (N09102) År 2016
31 Sidan 31 av 46 Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting inom fritidsområdet, dividerat med antal invånare 31/12, Avser allmän fritidsverksamhet, idrotts- och fritidsanläggningar samt fritidsgårdar. Avser samtlig regi. Källa: SCB:s Räkenskapssammandrag. Samhällsbyggnad Färdigställda bostäder i småhus under året, antal/1000 inv. (N07905) Småhus avser friliggande en- och tvåbostadshus samt par-, rad- och kedjehus (exklusive fritidshus). Alla kommuner lämnar månatligen uppgifter om beviljade bygglov. Insamlingsrutinerna utgår från PBL. Uppgift om färdigställande ska primärt baseras på det slutbesked som byggherren ska få från byggnadsnämnden för bygglovsärendet. Dividerat med antal invånare 31/12. Källa: SCB. Färdigställda bostäder i flerfamiljshus under året, antal/1000 inv. (N07906)
32 Sidan 32 av 46 Flerbostadshus avser bostadsbyggnader innehållande tre eller flera lägenheter inklusive loftgångshus. Alla kommuner lämnar månatligen uppgifter om beviljade bygglov. Insamlingsrutinerna utgår från PBL. Uppgift om färdigställande ska primärt baseras på det slutbesked som byggherren ska få från byggnadsnämnden för bygglovsärendet. Dividerat med antal invånare 31/12. Källa: SCB. Hyresrätter i allmännyttan, antal/1000 inv (U07902)
33 Sidan 33 av 46 Antal hyresrätter i allmännyttan. Bygger på siffror från hyresförhandlingarna 1/8 därav så kan vissa bostadsbolag ännu inte finns med. Dividerat med antal invånare 31/12 år t-1. Källa: SABO och SCB. Nettokostnad miljö, hälsa, myndighetsutöv mm, kr/inv (N07040)
34 Sidan 34 av 46 Bruttokostnad minus interna och externa intäkter för åtgärder inom miljö- och hälsoskyddsområdet, inklusive myndighetsutövning, och tillståndsprövning för alkoholservering, spelautomater etc. dividerat med antalet invånare i kommunen den 31/12. Källa: SCB. Nettokostnad fysisk o. teknisk planering, bostadsförbättringar, kr/inv (N07038)
35 Sidan 35 av 46 Bruttokostnad minus interna och externa intäkter för fysisk och teknisk planering, bostadsförbättringar, bredbandsutbyggnad etc. dividerat med antalet invånare i kommunen den 31/12. Avser fysisk planering, bygglovsverksamhet, teknisk verksamhet och markförsörjning inklusive reglerings- och saneringsfastigheter. Även kostnader för tomma lokaler som följd av bland annat omstruktureringar i kommunen och delar av kostnader för exploatering av mark redovisas här. Som bostadsförbättring räknas sanering och upprustning av befintliga områden samt stöd till bostadsföretag. Här redovisas även bredbandsutbyggnad. Avser samtlig regi. Källa: SCB:s Räkenskapssammandrag. Nettokostnad väg- och järnvägsnät, parkering samt parker, kr/inv (N07039) Bruttokostnad minus interna och externa intäkter för väg- och järnvägsnät, parkering samt parker etc. dividerat med antalet invånare i kommunen den 31/12. Källa: SCB. Teknisk service Tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s, andel (%) (N07900)
36 Sidan 36 av 46 Andel av kommunens hushåll som har tillgång till bredband om minst 100 megabit per sekund. PTS (Post- och telestyrelsen) begär in underlag om täckning för accesstekniker av berörda parter, underlaget matchas sedan med Fastighetsregistret. Det insamlade underlaget ihop med ett antal antaganden utgör grunden för kartläggningen. För tillgång till riktigt höga hastigheter, 100 Mbit/s under gynnsamma omständigheter och minst 50 Mbit/s i bråd timme, fordras idag trådbundna accesstekniker i form av fiber- eller kabel-tv-nät. Avser situationen 1 oktober. T.o.m avsågs befolkning istället för hushåll. Källa: Post- och telestyrelsen, PTS Bredbandskartläggning. Nöjd Medborgar-Index - Renhållning och sophämtning (U07403)
37 Sidan 37 av 46 År 2015 Medborgarnas bedömning av renhållning och sophämtning i kommunen, skala Utgår från frågorna: "Vad tror eller tycker du om sophämtningen i din kommun?", "Vad tror eller tycker du om tillgängligheten till återvinningscentraler i din kommun? (Där du t.ex. kan lämna in farligt avfall, grovavfall och elektronikavfall.)", "Vad tror eller tycker du om kommunens åtgärder mot klotter och annan skadegörelse?" och "Vad tror eller tycker du om renhållningen av parker och allmänna platser i din kommun?". Källa SCB:s medborgarundersökningar. Räddningstjänst Nettokostnad räddningstjänst, kr/inv (N07041)
38 Sidan 38 av 46 Bruttokostnad minus interna och externa intäkter för räddningstjänst, dividerat med antalet invånare i kommunen den 31/12. Avser insatser som görs i syfte att förebygga och åtgärda brand, olyckor, skador och andra nödsituationer. Avser samtlig regi. Källa: SCB:s Räkenskapssammandrag. Responstid (tid från 112-samtal till första resurs är på plats) för räddningstjänst, mediantid i minuter (U07442)
39 Uppgifter om responstider kommer från SOS Alarm. Med responstid avses tiden från det att larmcentralen får larmet till dess att räddningstjänsten anländer till skadeplatsen. Observera att endast insatser med syfte att rädda liv, egendom och miljö ingår. Mätperioden avser juni T-1 till juni T där värdet ligger på år T. Indikatorn är ett medianvärde i minuter. källa: SOS alarm. Intern service Ekologiska livsmedel i kommunens verksamhet under årets 6 första månader enligt KKiK, andel (%) (U07409) År 2017 Kostnad i kronor för inköpta ekologiska livsmedel dividerat med kostnad i kronor för total mängd inköpta livsmedel i kommunen. Avser ekologiska livsmedel enligt KRAV-märkning, EU:s miljösymbol för ekologiska livsmedel eller andra likvärdiga symboler där det finns en erkänd certifiering som garanterar produktens ekologiskt producerade innehåll. Mätningen avser årets första 6 månader. Källa: Egen undersökning i kommunen för KKiK. Finansiella nyckeltal
40 Sidan 40 av 46 Eget kapital kommunen, kr/inv (N03036) Eget kapital kommun, tkr dividerat med antal invånare totalt 31/12. Eget kapital är summan av tillgångar minus skulder och avsättningar. Källa: SCB. Tillgångar totalt kommun, kr/inv (N03039)
41 Sidan 41 av 46 Tillgångar totalt kommun, dividerat med antal invånare totalt 31/12. Avser summan av finansiella, materiella och immateriella anläggningstillgångar samt omsättningstillgångar. Källa: SCB. Finansnetto kommunen, kr/inv (N03108)
42 Sidan 42 av 46 Finansnetto dividerat med antal invånare den 31/12. Finansnettot utgörs av skillnaden mellan finansiella intäkter och kostnader. Nedskrivningar och återföring av värdet för finansiella tillgångar redovisas här. Även ränta på pensionsavsättning ingår. Källa: SCB. Självfinansieringsgrad för kommunens investeringar, andel (%) (N03103)
43 Sidan 43 av 46 Årets resultat plus avskrivningar i procent av kommunens nettoinvesteringar. Källa: SCB. Soliditet kommun, (%) (N03106)
44 Sidan 44 av 46 Eget kapital dividerat med summa tillgångar i balansräkningen, exkl. pensionsåtaganden intjänade före Ju högre värde desto större del av tillgångarna är finansierade med egna medel. Är värdet negativt överstiger skulderna tillgångarna. Källa: SCB. Verksamhetens nettokostnader enligt resultaträkningen kommun, kr/inv (N03011) Verksamhetens nettokostnader dividerat med antal invånare totalt 31/12. Verksamhetens nettokostnader är summan av verksamhetens intäkter minus kostnader för avskrivningar och verksamhetskostnader. Nettokostnaden blir negativ eftersom kostnaderna är högre än verksamhetens intäkter. Nettokostnaden visar hur stor del av verksamheten som kommunen måste finansiera med skattemedel, generella statsbidrag och utjämning samt räntenetto. Källa: SCB. Årets resultat kommun, kr/inv (N03007)
45 Sidan 45 av 46 Årets resultat kommun, dividerat med antal invånare totalt 31/12. Avser kommunernas samtliga kostnader och intäkter. Ett överskott visar hur mycket kommunens bokförda nettoförmögenhet (= eget kapital i balansräkningen) ökat jämfört med föregående år. Källa: SCB.
46 Sidan 46 av 46 Definitioner Vad är skillnaden på vägt och ovägt medelvärde? Och vad är Riket? Ett ovägt medelvärde beskriver genomsnittet för Sveriges kommuner hur det ser ut i en genomsnittlig kommun. Det beräknas genom att alla kommuners värde summeras och dividerar med 290. Om någon eller några kommuner saknar data för det aktuella nyckeltalet så divideras värdet med det antal som har värden. Ex: Ett ovägt medelvärde för alla kommuner avseende Meritvärde i åk 9 kommer att beskriva värdet för en genomsnittlig kommun. Ett vägt medelvärde beräknas annorlunda. Då väger varje kommun olika tungt beroende på att man har olika många invånare, brukare, patienter osv. Om det finns uppgifter för samtliga kommuner så kommer ett vägt medelvärde Alla kommuner att vara samma sak som ett riksmedelvärde. Ett vägt medelvärde kan även beräknas för exempelvis en grupp kommuner eller kommunerna i ett län. Har alla kommuner värden kommer ett vägt medelvärde för alla kommuner att sammanfalla med riksmedelvärdet. Riket är det mått som motsvarar hur något är för en genomsnittlig invånare (brukare/patient/elev) i Sverige, och kan ofta redovisas även om värdena för enskilda kommuner inte får redovisas av sekretesskäl. Ex: Uppgiften om Riket för Meritvärde i åk 9 beskriver resultatet för en genomsnittlig elev i Sverige. Vad är det för skillnad på begreppen hemkommun och lägeskommun som används för nyckeltalen om skolan? Hemkommun - Här ingår elever som var folkbokförda i kommunen, oavsett var de undervisades. Lägeskommun - Här ingår elever i skolor belägna i kommunen, oavsett om det är kommunal eller fristående skola.
Lidköping i jämförelse med andra. underlag till Inriktningsbeslutet SPB
Lidköping i jämförelse med andra underlag till Inriktningsbeslutet SPB 2019-2021 Innehåll Inledning... 3 Befolkningsutveckling... 4 Finansiella nyckeltal 2016... 5 Nettokostnadsutveckling... 5 Förskola
Läs merKommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi
Fokus: Mölndal Län: Västra Götalands läns kommuner (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommun nära storstad (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data
Läs merKommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi
Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-
Läs merKommunrapport 2 Verksamhet i översikt
Fokus: Mölndal Län: Västra Götalands läns kommuner (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommun nära storstad (ovägt medel) Kommunrapport 2 Verksamhet i översikt Diagrammen baseras på data från Kommun-
Läs merKommunrapport 2 Verksamhet i översikt
Fokus: Högsby Län: Kalmar läns kommuner (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommun till mindre tätort (ovägt medel) Kommunrapport 2 Verksamhet i översikt Diagrammen baseras på data från Kommun- och
Läs merKommunrapport 2 Verksamhet i översikt
Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 2 Verksamhet i översikt Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen
Läs merKommun- och landstingsdatabasen
Vi använder cookies på den här webbplatsen. Mer om Cookies Jag accepterar Kommun- och landstingsdatabasen Vald kommun / landsting: Nynäshamn Öppna jämförelser - Gymnasieskola Resultatnyckeltal - Hemkommun
Läs merKommun- och landstingsdatabasen
Vi använder cookies på den här webbplatsen. Mer om Cookies Jag accepterar Kommun- och landstingsdatabasen Vald kommun / landsting: Nynäshamn Öppna jämförelser - Grundskola Resultatnyckeltal lägeskommun
Läs merKommunrapport 2 Verksamhet i översikt
Fokus: Mölndal Län: Västra Götalands län (ovägt medel) Kommungruppering: Förortskommuner till storstäderna (ovägt medel) Kommunrapport 2 Verksamhet i översikt Diagrammen baseras på data från Kommun- och
Läs merNyckeltal. Barn och utbildningsförvaltningen
Nyckeltal Barn och utbildningsförvaltningen Sammanfattning BUN Förskola/fritidshem Kvalitet Resurser Slutsats Antal inskrivna barn/ årsarbetare i förskolan Antal barn/förskoleavd Personal med förskollärarexamen
Läs merKommunrapport 2 Verksamhet i översikt
Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 2 Verksamhet i översikt Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen
Läs merNettokostnad gymnasieskola, kr/elev
Nettokostnad gymnasieskola, kr/elev Nettokostnad grundskola, kr/elev Kostnad hemtjänst & särsk. boende / inv. 65+ Avvikelse från standardkostnad Avvikelse från standardkostnad Avvikelse (procent) från
Läs merKommunrapport 2 Verksamhet i översikt
Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 2 Verksamhet i översikt Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen (www.kolada.se)
Läs merKOMMUNENS KVALITET I KORTHET 2018
KOMMUNENS KVALITET I KORTHET 2018 För tolfte året i rad har Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) genomförts. Under 2018 deltog cirka 260 kommuner i undersökningen, som från och med 2018 är indelad i tre
Läs merRedovisning från analysgruppen. Budgetberedningen
Redovisning från analysgruppen Budgetberedningen 1652 M Färgmarkering - Värnamos resultat i förhållande till riket Bättre Ungefär samma Sämre Ibland har det varit svårt att sätta en färgmarkering för vissa
Läs merResultat och resurser jämförelse över tid och med andra kommuner
217-8-18 1(7) Utbildningsförvaltningen Camilla Åström 476-551 48 Camilla.astrom@almhult.se Resultat och resurser jämförelse över tid och med andra kommuner Som underlag för internbudgetarbetet budget 218,
Läs merJämförelsetal för år Timrå kommun
Jämförelsetal för år 2015 Timrå kommun Oktober 2016 Innehåll 1.Inledning... 3 Uppdrag och bakgrund... 3 Revisionsfråga... 3 Avgränsning... 3 Metod... 3 2. Jämförelsetal... 4 2.1 Kommunprofil över ekonomi
Läs merKommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi
Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen
Läs merKommunens Kvalitet i Korthet
Kommunens Kvalitet i Korthet Öckerö kommun 1 1 INLEDNING För att ge politiker, tjänstemän och medborgare en översiktlig bild av kvalitet och effektivitet i kommunens verksamheter deltar Öckerö kommun i
Läs merHur bra är Ulricehamns kommun?
Hur bra är s kommun? Under 2018 har cirka 260 av Sveriges 290 deltagit i Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK). s kommun har deltagit i mätningarna sedan 2013. Nyckeltalen i KKiK har olika karaktär och syften.
Läs merBarn och utbildningsförvaltningennyckeltal
Barn och utbildningsförvaltningennyckeltal Budgetberedningen våren 215 Analysgruppen 215-4-8 Förskola 7 6 5 4 3 2 1 Inskrivna barn/årsarbetare kommunal förskola, antal 5,9 5,5 5,3 6, 5,1 5,2 5,3 5,5 5,4
Läs merÖppna jämförelser Grundskola Östersunds kommun
Öppna jämförelser Grundskola 2018 Östersunds kommun Syfte Nyckeltal för den kommunala grundskolan 2011-2018 Syftet med kommunrapporten är att, utifrån ett urval av centrala nyckeltal, ge huvudmännen ett
Läs merGrundskola, förskoleklass och fritidshem
Grundskola, förskoleklass och fritidshem Nyckeltalen som används är hämtade ur databasen Kolada och är utifrån deras försök att bedöma effektiviteten i framför allt grundskolan. Nyckaltalen hämtas och
Läs merUNDERLAG INRIKTNINGSBESLUT SPB 2014-2016 LIDKÖPING. - i jämförelse med andra
UNDERLAG INRIKTNINGSBESLUT SPB 2014-2016 LIDKÖPING - i jämförelse med andra Februari 2013 Innehåll Lidköping i jämförelse med andra per verksamhetsområde... 3 Sammanfattande kostnadsbild för verksamheterna...
Läs merTillgänglighet och förtroende
Inledning År 2014 gjordes en omfattande kartläggning av nyckeltal som kan användas som indikatorer för att mäta en kommuns kvalitet. Kartläggningen gjordes med utgångspunkt i de indikatorer som används
Läs merAffärsverksamhet Nettokostnad vattenförsörjning och avloppshantering, kr/inv Affärsverksamhet Nettokostnad sjötrafik, kr/inv Affärsverksamhet
Verksamhet Statistik Affärsverksamhet Nettokostnad vattenförsörjning och avloppshantering, kr/inv Affärsverksamhet Nettokostnad sjötrafik, kr/inv Affärsverksamhet Nettokostnad näringsliv och bostäder,
Läs merUppdragshandling. Socialnämnden 2018
Uppdragshandling Socialnämnden 2018 1 Innehållsförteckning 1 UPPDRAG...3 1.1 Uppgift... 3 1.2 Profil... 6 1.3 Mål och satsningar... 7 2 Fördjupad information om mått...8 2 1 UPPDRAG Bredvid måtten visas
Läs merBarn och unga. Medelvärde. Indikator Eda 2018
Kommunens Kvalitet i Korthet 2018 1 2 Kommunens Kvalitet i Korthet 2018 Hur effektivt använder kommunen skattepengarna och vilka resultat leder det till? Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) undersöker
Läs merKOMMUNENS KVALITET i KORTHET
KOMMUNENS KVALITET i KORTHET I Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) redovisas s kommuns resultat inom några viktiga områden som är intressanta för er invånare. Resultaten har ambitionen att beskriva kvalitet
Läs merÖppna jämförelser Grundskola Täby kommun
Öppna jämförelser Grundskola 2018 Täby kommun Syfte Nyckeltal för den kommunala grundskolan 2011-2018 Syftet med kommunrapporten är att, utifrån ett urval av centrala nyckeltal, ge huvudmännen ett bra
Läs merKommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi
Fokus: Högsby Län: Kalmar län Kommungruppering: Pendlingskommuner Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen (www.kolada.se) Printdate:
Läs merOm BUF i SKL s Öppna jämförelser 2012
Om BUF i SKL s Öppna jämförelser 2012 Resultatutvecklingen i landets kommuner Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har sedan 2009 rankat kommunerna utifrån ett sammanvägt resultat. Det sammanvägda resultatet
Läs merTimrå kommun. Jämförelsetal för år 2012 Revisionsrapport. KPMG AB 9 oktober 2013 Antal sidor:22 Antal bilagor:11 Rapport jämförelsetal 2012
Revisionsrapport KPMG AB 9 oktober 2013 Antal sidor:22 Antal bilagor:11 Rapport jämförelsetal 2012 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 2 3. Syfte 2 4. Genomförande 2 5. Inledning 3 6. Jämförelsetal
Läs merSocialnämndens mål. Socialnämndens mål med nyckeltal
Socialnämndens mål Socialnämndens mål med nyckeltal 2016-2018 2016-03-01 Socialnämndens mål Sida 2(14) Innehållsförteckning Mål... 3 KF MÅL 1: Vindelns Kommun ger bra service med god kvalitet... 3 Socialnämndens
Läs merStatistikpaket. Underlag till Inriktningsbeslutet SPB Lidköpings kommun
Statistikpaket Underlag till Inriktningsbeslutet SPB 2020-2022 Lidköpings kommun Sidan 2 av 41 Innehåll Inledning... 2 Befolkningsutveckling... 3 Främja livslångt lärande och tillgodose behov av utbildning...
Läs merÄLMHULTS KOMMUNs KVALITET
- 1 - ÄLMHULTS KOMMUNs KVALITET Avser inte resultatet 2017 anges aktuellt år i texten vid varje mått. i korthet Din kommuns tillgänglighet (Siffrorna i parentes avser föregående mätning) Älmhults resultat
Läs merOmsorgsförvaltningen - nyckeltal
Omsorgsförvaltningen - nyckeltal Sammanfattning Positivt Särskilt boende Negativt -Särskilt boende Lägre kostnad i förhållande till strukturårsjusterad standardkostnad Vi har en svag negativ trend, vad
Läs merUppdragshandling. Socialnämnden 2017
-04-24 Uppdragshandling Socialnämnden -04-24 Innehållsförteckning UPPDRAG...3. Uppgift... 3.2 Profil... 5.3 Mål och satsningar... 5 2 Fördjupad information om mått...7 2 -04-24 UPPDRAG Bredvid måtten visas
Läs merNyckeltal. Omsorgsförvaltningen
Nyckeltal Omsorgsförvaltningen Invånare 65-79 år, andel (%) (N1812) Antal invånare 65-79 år dividerat med antal invånare totalt 31/12. Källa: SCB. Invånare 8+ andel (%) Sammanfattning OMS Hemtjänst Kvalitet
Läs merMedborgarförvaltningen- nyckeltal
Medborgarförvaltningen- nyckeltal Sammanfattning Positivt - Medborgarförvaltningen Negativt - Medborgarförvaltningen Lägre strukturårsjusterad standardkostnad än genomsnittet Lägre andel barn som ingår
Läs merKommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi
Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-
Läs merJämförelsetal. Östersunds kommun
Jämförelsetal Östersunds kommun Mars 215 Innehåll Sammanfattning... 3 Uppdrag och bakgrund... 3 Syfte... 3 Iakttagelser... 3 1.Inledning... 4 Uppdrag och bakgrund... 4 Revisionsfråga... 4 Avgränsning...
Läs merAlvestas Kvalitet i korthet 2018 jmf med alla kommuner och över tid
9 kommuns kvalitet i sammanfattning kommun gör årligen i samarbete med Sveriges och landsting, SKL, undersökningar av kommunens kvalitet och resultat. Syftet med Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) är
Läs merLIDKÖPING. - i jämförelse med andra
UNDERLAG INRIKTNINGSBESLUT SPB 2015-2017 LIDKÖPING - i jämförelse med andra Januari 2014 2014-01-21 Innehåll Innehåll... 2 Lidköping i jämförelse med andra per verksamhetsområde... 4 Sammanfattande kostnadsbild
Läs merÄLMHULTS KOMMUNs KVALITET
- 1 - ÄLMHULTS KOMMUNs KVALITET Avser inte resultatet 2016 anges aktuellt år i texten vid varje mått. i korthet Din kommuns tillgänglighet (Siffrorna i parentes avser föregående mätning) Älmhults resultat
Läs merKommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) - Områden och nyckeltal från och med 2018
Kolada Vald kommun / region: Gnosjö Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) - Områden och nyckeltal från och med 2018 Barn och unga (Alla år) Plats på förskola på önskat placeringsdatum, andel barn (%) 49
Läs merUppdrag, nuläge och mål
Uppdrag, nuläge och mål Nämndens uppdrag utgör kommunens styrelse för det offentliga skolväsendet för barn och ungdom avseende förskoleklass, grundskola och grundsärskola. Vidare ansvarar man för den förskoleverksamhet
Läs merErsättningsmodell för utförande av hemtjänst i Ale
Ersättningsmodell för utförande av hemtjänst i Ale Sektor arbete, trygghet och omsorg, 2016-11-25 Handläggare: Mina Salfjord Innehållsförteckning Inledning... 1 Bakgrund... 1 Ersättningsmodellerna... 1
Läs merRapport från Analysgruppen. Budgetberedningen 130423
Rapport från Analysgruppen Budgetberedningen 130423 Alla kompletta filer per förvaltning finns på budgethemsidan www.varnamo.se/budget2014. I alla filer finns en sammanfattning per förvaltning som visar
Läs merKommunens kvalitet i korthet 2017
Kommunens kvalitet i korthet Sedan 2010 deltar kommun i undersökningen Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Under deltog 258 kommuner i KKiK. Undersökningen
Läs merSveriges bästa skolkommun 2014
2014-08-29 Lars Ullén Utredare Yrke och villkor Bakgrunds-PM Sveriges bästa skolkommun 2014 Att satsa på skolan är en oöverträffat god investering för framtiden. Genom att utse Sveriges bästa skolkommun
Läs merDeloitte. Jämförelsetal förår 2014. ömradomå. Timrå kommun 2015-10-15. Dnr. Dpl.
Deloitte. ömradomå 2015-10-15 Dnr. Dpl. Jämförelsetal förår 2014 Timrå kommun Oktober 2015 Innehåll Sammanfattning... 3 Uppdrag och bakgrund... 3 Revisionsfråga... 3 Iakttagelser... 3 1.inledning...4 Uppdrag
Läs merUppdragshandling 2016
Uppdragshandling Socialnämnden 1 Innehållsförteckning 1 UPPDRAG...3 1.1 Uppgift... 3 1.2 Profil... 5 1.3 Mål och satsningar... 5 2 Fördjupad information om mått...7 2 1 UPPDRAG Bredvid måtten visas en
Läs merRedovisning från analysgruppen. Mål- och budgetdag 2/
Redovisning från analysgruppen Mål- och budgetdag 2/12 2015 M KS/Budgetberedningen Nyckeltal Representanter Kvalitets- o utvecklingsgruppen Analysgruppen Representanter Ekonomgruppen Deltagare i analysgruppen
Läs merPM - KOSTNADER PEDAGOGISK VERKSAMHET
BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2018-09-24 PM - KOSTNADER PEDAGOGISK VERKSAMHET 2017 Sveriges kommuner redovisar årligen sina kostnader till SCB. Det sker genom det årliga räkenskapssammandraget. Uppgifterna
Läs merTillgänglighet Epost. Svar inom 2 dagar (%) Trend, tillgänglighet E-post %
Tillgänglighet Epost. Svar inom 2 dagar (%) 75 8 85 9 95 1 94 86 86 Trend, tillgänglighet E-post % 1 8 6 6 72 84 87 94 4 2 211 213 214 215 216 Tillgänglighet Telefoni. Direkt svar på enkel fråga. (%) 5
Läs merUppdragshandling. Barn- och utbildningsnämnden 2018
Uppdragshandling Barn- och utbildningsnämnden 1 Innehållsförteckning 1 UPPDRAG...3 1.1 Uppgift... 3 1.2 Profil... 6 1.3 Mål och satsningar... 6 2 Fördjupad information om mått... 10 2 1 UPPDRAG Bredvid
Läs merUppdragshandling 2016
-07-04 Uppdragshandling Barn- och utbildningsnämnden 1 -07-04 Innehållsförteckning 1 UPPDRAG...3 1.1 Uppgift... 3 1.2 Profil... 6 1.3 Mål och satsningar... 7 2 Fördjupad information om mått...9 2 -07-04
Läs merKommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) 2015
kommuns resultat i Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) www.sollentuna.se Inledning För att mäta en kommuns resultat ur ett kvalitetsperspektiv används en stor mängd nyckeltal. Nyckeltalen möjliggör jämförelser
Läs merKommunens kvalitet i korthet 2016
Kommunens kvalitet i korthet Sedan 2010 deltar kommun i undersökningen Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Under deltog ca 250 kommuner i KKiK. Undersökningen
Läs merMedborgarförvaltningennyckeltal. Budgetberedningen våren 2015
Medborgarförvaltningennyckeltal Budgetberedningen våren 215 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Invånare 16-64 år som är arbetslösa el. i konjunkturberoende program, andel (%) 7,2 8,7 6,9 7, 4,2 8, 7,3 9,2 8,3 29 21 Värnamo
Läs merDet här är indikatorerna i Öppna jämförelser - Gymnasieskola 2016
Det här är indikatorerna i Öppna jämförelser - Gymnasieskola 2016 I Öppna jämförelser - Gymnasieskola sammanställer SKL årligen indikatorer som beskriver gymnasieskolans resultat med utgångspunkt i skolans
Läs merKommunens kvalitet i korthet 2015
Kommunens kvalitet i korthet Sedan 2010 deltar kommun i undersökningen Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Under deltog 240 kommuner deltog i KKiK. Undersökningen
Läs merVar kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012
Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012 1 Verksamhetens intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Mnkr; 207,4; 24% Mnkr; 170,4; 20% Mnkr; 488,5;
Läs merFörklaringar till nyckeltal Laholms kommun
Förklaringar till nyckeltal Laholms kommun 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 Soliditet kommun, (%) (N03106) Eget kapital dividerat med summa tillgångar i balansräkningen, exkl. pensionsåtaganden intjänade före
Läs merRäddningstjänsten- nyckeltal
Räddningstjänsten- nyckeltal Sammanfattning Eftersom Räddningstjänsten utreds som ett eget område under Samverkansutredningen, har vi bara ytligt berört nyckeltal för Räddningstjänsten vad gäller ekonomi
Läs merUppdragshandling. Barn- och utbildningsnämnden 2019
Uppdragshandling Barn- och utbildningsnämnden 1 Innehållsförteckning 1 UPPDRAG...3 1.1 Vision... 3 1.2 Uppgift... 3 1.3 Profil... 6 1.4 Mål och satsningar... 7 2 Fördjupad information om mått... 10 2 1
Läs merNyckeltal. Räddningstjänsten
Nyckeltal Räddningstjänsten Sammanfattning Räddningstjänst Kvalitet Resurser Slutsats Antal utvecklade bränder Antal personer utbildade i att förebygga/ hantera bränder eller andra olyckor Responstid från
Läs merKOMMUNS KVALITET I K ORTHET. Kompletterande mått. - mått till hjälp för analys. Kompletterande mått 1
KOMMUNS KVALITET I K ORTHET Kompletterande mått - mått till hjälp för analys 2015 Kompletterande mått 1 1. DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET MÅTT 6 B Väntetid till förskoleplats, ytterfall Syftet med måttet är
Läs merSveriges Kommuner och Landsting: Öppna jämförelser Grundskola 2014. Betygsresultat läsåret 2012/13
Sveriges Kommuner och Landsting: Öppna jämförelser Grundskola 2014 Betygsresultat läsåret 2012/13 Kundvalskontoret Upplands Väsby kommun 2014 1 PM Utredare Gunnar Högberg 2014-04-22 08-590 978 22 Dnr:
Läs merEn jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm
27-6-1 En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm Inledning I denna rapport jämförs Göteborgsregionen med övriga två storstadsregioner Stockholm och
Läs merBland Sveriges 25% bästa kommuner
Kommunens kvalitet i korthet 2019 KKiK och dess syfte Kommunens kvalitet i korthet är ett nationellt projekt med cirka 260 deltagande kommuner. Genom projektet redovisas och jämförs kommunens resultat
Läs merLägeskommun Kommunkod Skolform Skolenhetskod
Skolblad avseende Skolvägen 2 93144 SKELLEFTEÅ Tel http://wwwskelleftease/skola/grundskola Typ av huvudman Huvudman Lägeskommun Kommunkod Skolform Skolenhetskod Kommunal Skellefteå Skellefteå 2482 Grundskola
Läs merKommunens kvalitet i korthet (KKIK)
Kommunens kvalitet i korthet (KKIK) 2019 01 31 Barn och unga Andel barn som erbjudits plats i förskolan på önskat datum, 100 100 95 95 61 54 Barn per personal i förskolan, planerad närvaro, antal barn/heltidsanställd
Läs merVerktygslåda 2018 KOMMUNENS KVALITET I KORTHET. Verktygslåda
Verktygslåda 2018 KOMMUNENS KVALITET I KORTHET Verktygslåda 2018 1 Verktygslåda 2018 2 Förord Ett stöd till förtroendevalda i dialogen med medborgarna kring frågor som berör kommunen I Sverige liksom i
Läs merLägeskommun Kommunkod Skolform Skolenhetskod
Skolblad avseende Orsaskolan Järnvägsgatan 20 790 ORSA Tel http://wwworsase Typ av huvudman Huvudman Lägeskommun Kommunkod Skolform Skolenhetskod Kommunal Orsa Orsa 2034 Grundskola 19694910 Skolbladet
Läs merTillgänglighet Epost. Svar inom 2 dagar (%) Trend, tillgänglighet Epost %
Tillgänglighet Epost. Svar inom 2 dagar (%) 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 79 86 86 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Trend, tillgänglighet Epost % 94 84 87 72 79 6 211 213 214 215 216 217 Tillgänglighet Telefoni. Direkt svar
Läs merOmsorgsförvaltningennyckeltal
Omsorgsförvaltningennyckeltal Budgetberedningen våren 215 Analysgruppen 215-4-8 Särskilt boende 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Invånare 65+ i särskilda boendeformer, andel (%) 5,5 5,5 4,7 4,2 3,7 5,9 4,3 4,4 4,3
Läs merEn jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm
2006-02-13 Av Helena Jonsson En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm Inledning I denna rapport jämförs Göteborgsregionen med våra andra två storstadsregioner
Läs merJämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006
Bilaga 1 Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Kommun Folkmängd Därav andel, % Utdebitering Procentuell skillnad mellan redovisad kostnad och strukturkostnad
Läs merNågra övergripande nyckeltal
www.pwc.com/se Några övergripande nyckeltal Hallsbergs kommun 2011-12-06 (rev 2012-03-19) Johan Skeri Agenda 1. Allmänt om nyckeltalsjämförelser 2. Befolkning 3. Finansiering 4. Resultaträkning 5. Balansräkning
Läs merÖppna Jämförelser Länsrapport Kostnadsmått 2012
Öppna Jämförelser Länsrapport Kostnadsmått 2012 2012-10-24 1. Inledning... 2 2. Resultat... 4 2.1 Sammanställning över Jönköpings läns resultat... 4 2.1.1 Barn och ungdomsvården... 4 2.1.2 Missbruks- och
Läs merEffektiviteseringspotential i Östersunds kommun
Effektiviteseringspotential i Östersunds kommun Inledning Kostnaderna för de kommunala kärnverksamheterna skiljer sig åt mycket mellan kommunerna. Det finns heller inget statistiskt samband mellan kostnader
Läs merRapport från Analysgruppen
Rapport från Analysgruppen Budgetberedningen 15422 www.varnamo.se/budget216bbvår H 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Åldersfördelning per kommun, andel (%) 5,9 5,6 6,4 6,5 4,4 5,4 5,9 6,8 6, 14,8 14,5 16,4 16,7 14,7
Läs merKommunens kvalitet i korthet 2014
Kommunens kvalitet i korthet 2014 Sedan 2010 deltar kommun i undersökningen Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Under 2014 deltog 225 kommuner deltog
Läs merLIDKÖPING - i jämförelse med andra
LIDKÖPING - i jämförelse med andra Underlag till inriktningsbeslut 215 SPB 216-218 Version 215-1-2 Sidan 2 av 63 Innehållsförteckning Inledning... 3 Övergripande bild av Lidköping i jämförelse med andra...
Läs merGrundskoleförvaltningen. Preliminära skolresultat vårterminen
Grundskoleförvaltningen Preliminära skolresultat vårterminen 2019 2019-06-20 Innehåll Begreppsförklaringar Viktiga slutsatser Årskurs 1 Årskurs 3 Årskurs 6 Årskurs 9 Vad händer nu? 2 Preliminära siffror
Läs merEffektivitetspotential i Luleå kommun
Effektivitetspotential i Luleå kommun Inledning Kostnaderna för de kommunala kärnverksamheterna skiljer sig åt mycket mellan kommunerna. Det finns heller inget statistiskt samband mellan kostnader och
Läs merEffektivitetspotential i Uppsala kommun
Effektivitetspotential i Uppsala kommun Inledning Kostnaderna för de kommunala kärnverksamheterna skiljer sig åt mycket mellan kommunerna. Det finns heller inget statistiskt samband mellan kostnader och
Läs merLägeskommun Kommunkod Skolform Skolenhetskod
Skolblad avseende Hagnässkolan Hagnäsvägen 1-3 19637 KUNGSÄNGEN Tel http://wwwupplands-brose/barn-och-utbildning/barn-ochunga-6-16-ar/kommunala-skolor/hagnasskolanhtml Typ av huvudman Huvudman Lägeskommun
Läs merJämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006
Bilaga 1 Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Kommun Folkmängd Därav andel, % Utdebitering Procentuell skillnad mellan redovisad kostnad och strukturkostnad
Läs merKommunens kvalitet i korthet - resultat 2010
Allmänt om projektet KKiK Syftet med Kommunens Kvalitet i Korthet Att kommuninvånarna skall få information om kvaliteten på den service som kommunen tillhandahåller Att kommunen vill föra en dialog kring
Läs merEffektivitetspotential i Linköpings kommun
Effektivitetspotential i Linköpings kommun Inledning Kostnaderna för de kommunala kärnverksamheterna skiljer sig åt mycket mellan kommunerna. Det finns heller inget statistiskt samband mellan kostnader
Läs merEffektivitetspotential i Göteborgs kommun
Effektivitetspotential i Göteborgs kommun Inledning Kostnaderna för de kommunala kärnverksamheterna skiljer sig åt mycket mellan kommunerna. Det finns heller inget statistiskt samband mellan kostnader
Läs merFörklaring till variablerna som använts i sammanställningen
Förklaring till variablerna som använts i sammanställningen Elevresultatvariabler Rapportvariabel: Andel godkända i åk 6 Använd variabel: Andel (%) som erhållit godkänt betyg på nationella proven i årskurs
Läs merSå här bra är vi jämfört med andra
Så här bra är vi jämfört med andra Kommunens Kvalitet i Korthet är ett verktyg för att jämföra kommuner med varandra och beskriver kommunernas kvalitet ur ett medborgarperspektiv. Kommunernas kvalitet
Läs merLIDKÖPING - i jämförelse med andra
LIDKÖPING - i jämförelse med andra Underlag till inriktningsbeslut 216 SPB 217-219 Version 216-1-11 Sidan 2 av 62 Innehållsförteckning Inledning... 3 Övergripande bild av Lidköping i jämförelse med andra...
Läs merEffektivitetspotential i Malmö kommun
Effektivitetspotential i Malmö kommun Inledning Kostnaderna för de kommunala kärnverksamheterna skiljer sig åt mycket mellan kommunerna. Det finns heller inget statistiskt samband mellan kostnader och
Läs mer