Statistikpaket. Underlag till Inriktningsbeslutet SPB Lidköpings kommun

Transkript

1 Statistikpaket Underlag till Inriktningsbeslutet SPB Lidköpings kommun

2 Sidan 2 av 41 Innehåll Inledning... 2 Befolkningsutveckling... 3 Främja livslångt lärande och tillgodose behov av utbildning... 5 Främja hälsa och tillgodose behovet av vård och sociala tjänster Främja samhällsutveckling infrastruktur, bostäder, arbets- och näringsliv Främja trygghet och bedriva samhällsskydd och säkerhetsarbete Främja berikande kultur och fritid Intern Service nyckeltal Kommunstyrelsens verksamheters nyckeltal Personalnyckeltal Hållbarhetsnyckeltal Finansiella nyckeltal Definitioner Inledning Statistikpaket inleds med en redovisning av befolkningsutveckling. Därefter redovisas utvalda statistikuppgifter och jämförelser fördelat på respektive huvudprocess. Avslutningsvis redovisas statistik för stödprocesserna, personalnyckeltal och finansiella nyckeltal på övergripande nivå. De flesta uppgifterna är hämtade från statistikdatabasen, Kolada. Källhänvisning anges under respektive diagram. Rapporten avslutas med definitioner där bland annat jämförelsegrupp Lidköping beskrivs. Nytt för i år är att redovisningen av statistiken görs fördelat på respektive huvudprocess i Vårt arbetssätt. Statistik för miljö och social hållbarhet som är kopplat till kommunens vision En välkomnande och hållbar kommun. Huvudprocesser: Främja livslångt lärande och tillgodose behov av utbildning Främja hälsa och tillgodose behovet av vård och sociala tjänster Främja samhällsutveckling infrastruktur, bostäder, arbetsoch näringsliv Främja trygghet och bedriva samhällsskydd och säkerhetsarbete Främja berikande kultur och fritid Att se resultatet av kommunens arbete redovisat i processer förstärker samverkan över förvaltningsgränser, minskar risken för suboptimering och underlättar förbättringsarbetet.

3 Sidan 3 av 41 Befolkningsutveckling Lidköpings befolkning ökar men ökningstakten är lägre jämfört med ökningstakten i andra jämförbara kommuner. Om Lidköping inte kan öka sin befolkning snabbare kommer fler jämförbara kommunerna att passera Lidköping i folkmängd. Den ökning som sker i Lidköpings kommun beror enbart på ett positivt flyttnetto det vill säga fler flyttar in än som flyttar ut. Födsel- och dödstalen är mycket stabila över tid. Mellan hade övriga kommuner i landet en tillfälligt snabbare ökning av befolkningen men samma effekt kunde inte ses i Lidköping. Denna tillfälliga förändring har troligen sin förklaring i antalet nyanlända som fördelats till kommunerna. Invånare totalt, antal (N01951) Antal invånare totalt den 31/12. Källa: SCB. Befolkningsutveckling (RKA, Jämföraren)

4 Förändring i antal invånare sen föregående år, andel (%) (N01963) Procentuell förändring i antal invånare sen föregående år. Avser 31/12. Källa: SCB. Sidan 4 av 41

5 Sidan 5 av 41 Främja livslångt lärande och tillgodose behov av utbildning Omfattar bland annat Barn & Skola och Utbildning Inskrivna barn/årsarbetare kommunal förskola, antal (N11010) Antal inskrivna i kommunal förskola dividerat med antal årsarbetare kommunal förskola. Avser egen regi. Källa: SCB och Skolverket. Nettokostnadsavvikelse förskola inkl. öppen förskola, (%) (N11024) Avvikelse i procent mellan nettokostnad och referenskostnad för förskola inkl. öppen förskola, kr/inv. Pedagogisk omsorg (tidigare kallat familjedaghem) ingår inte. Nettokostnad är bruttokostnad minus bruttointäkt. Referenskostnaden bygger på nettokostnader och strukturvariabler för det aktuella året. Standardkostnaden för förskolan beräknas med hjälp av variablerna genomsnittlig vistelsetid på förskola samt andel 1-5 åringar. Därutöver tillkommer del av standardkostnaderna från delmodellerna löner, bebyggelsestruktur och befolkningsutveckling. Positiva värden indikerar högre kostnadsläge än förväntat och negativa värden ett lägre kostnadsläge än förväntat. Källa: SKL.

6 Sidan 6 av 41 Elever i åk. 9 som är behöriga till yrkesprogram, kommunala skolor, andel (%) (N15436) Antal elever i årskurs 9 som är behöriga till ett yrkesprogram dividerat med antal elever som fått eller skulle ha fått betyg i minst ett ämne enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet i årskurs 9. För att ha gymnasiebehörighet till ett yrkesprogram krävs godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik och i minst fem andra ämnen från grundskolan. Fram t.o.m krävdes godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik för att uppnå lägsta behörighet till gymnasiet. Uppgiften avser elever i kommunala skolor i kommunen oavsett folkbokföringsort. Uppgiften avser läsår. Om det totala antalet elever är 40 eller fler och antalet EJ behöriga är 1-4 elever, så visas andelen behöriga som 95 procent exkluderades elever med okänd bakgrund. Källa: Skolverket (Siris). Elever i åk. 9 som är behöriga till yrkesprogram (exkl. nyinvandrade och okänd bakgrund), kommunala skolor, andel (%) (N15564) Antal elever i årskurs 9 som är behöriga till ett yrkesprogram dividerat med antal elever som fått eller skulle ha fått betyg i minst ett ämne enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet i årskurs 9. För att ha gymnasiebehörighet till ett yrkesprogram krävs godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik och i minst fem andra ämnen från grundskolan. Uppgiften avser elever i kommunala skolor i kommunen oavsett folkbokföringsort. Uppgiften avser läsår. Om det totala antalet elever är 40 eller fler och antalet EJ behöriga är 1-4 elever, så visas andelen behöriga som 95 procent. Nyinvandrade elever har kommit till Sverige de senaste fyra åren. De har inte bott i Sverige eller gått i svensk skola tidigare. Elever med okänd bakgrund saknar uppgift om personnummer, till exempel om de ännu inte blivit folkbokförda i Sverige. Källa: Skolverket (Siris).

7 Sidan 7 av 41 Elever i åk. 9, meritvärde kommunala skolor, genomsnitt (17 ämnen) (N15505) Elevernas sammanlagda meritvärde dividerat med antal elever som fått betyg i minst ett ämne enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet i årskurs 9. Betygen mäts före prövning. Uppgifterna avser elever i kommunens egna skolor, oavsett folkbokföringsort. Uppgiften avser läsår. Meritvärdet för en elev utgörs av summan för de 17 bästa betygen i elevens slutbetyg (E=10, D=12.5, C=15, B=17.5 och A=20). Det möjliga maxvärdet är 340 poäng exkluderades elever med okänd bakgrund. Källa: Skolverket (Siris). Elever i åk. 9. genomsnittligt meritvärde kommunala skolor (modellberäknat värde) (U15458) Detta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Modellberäknade värden för genomsnittligt meritvärde har tagits fram av SKL i en regressionsmodell där kommunerna jämförs med övriga kommuner och där hänsyn tagits till behov av ekonomiskt bistånd, nyinvandrade elever (0-4 år), föräldrars utbildningsnivå, kön samt fr.o.m andel elever med okänd bakgrund. Avser elever i kommunala skolor i kommunen oavsett var de är folkbokförda. Källa: SKL och SCB.

8 Sidan 8 av 41 Lärare med pedagogisk högskoleexamen i kommunal grundskola, (%) (N15031) Andel (%) lärare i årskurs 1-9, omräknat till heltidstjänster, med lärarexamen, förskollärarexamen eller fritidspedagogexamen och med utfärdat examensbevis, i kommunala skolor i kommunen. Avser läsår, mätt den 15 oktober. Källa Skolverket (Siris). Nettokostnadsavvikelse grundskola F-9, (%) (N15001) Avvikelse i procent mellan nettokostnad och referenskostnad för grundskola inkl. förskoleklass, kr/inv. Nettokostnad är bruttokostnad minus bruttointäkt. Referenskostnaden bygger på nettokostnaden för grundskola och förskoleklass i riket, andel 6-15-åringar i kommunen, barn med utländsk bakgrund samt antaganden om merkostnader för små skolor och skolskjuts. Därutöver tillkommer del av standardkostnaderna från delmodellerna löner, bebyggelsestruktur och befolkningsutveckling. Positiva värden indikerar högre kostnadsläge än statistiskt förväntat och negativa värden ett lägre kostnadsläge än statistiskt förväntat. Källa: SKL.

9 Sidan 9 av 41 Gymnasieelever med examen inom 3 år, kommunala skolor, andel (%) (N17451) Antal elever som började på gymnasium i kommunal regi i kommunen för tre år sedan med examen inom tre år, inkl. IM dividerat med antal elever som började på gymnasium i kommunal regi i kommunen för tre år sedan, inkl. IM. Källa: SCB. Gymnasieelever med examen inom 4 år, kommunala skolor, andel (%) (N17467) Antal elever som började på gymnasium i kommunal regi i kommunen för 4 år sedan med examen inom 4 år, inkl. IM dividerat med antal elever som började på gymnasium i kommunal regi i kommunen för 4 år sedan, inkl. IM. Källa: SCB. Andel av kursdeltagare i grundläggande vuxenutbildning som enligt deltagarförteckningen har avbrutit kurs vid årets slut. Källa Skolverkets databas jämförelsetal.

10 Sidan 10 av 41 Andel av kursdeltagare i gymnasial vuxenutbildning eller påbyggnadsutbildning som enligt deltagarförteckningen har avbrutit kurs under året. Källa: Skolverkets databas jämförelsetal. Nettokostnadsavvikelse gymnasieskola, (%) (N17001) Avvikelse i procent mellan nettokostnad och referenskostnad för gymnasieskolan, kr/inv. Nettokostnad är bruttokostnad minus bruttointäkt. Referenskostnaden bygger på nettokostnaden för gymnasieskola i riket, andel åringar i kommunen, elevernas programval samt antaganden om merkostnader för små skolor, skolskjuts och inackorderingsbidrag. Därutöver tillkommer del av standardkostnaderna från delmodellerna löner, bebyggelsestruktur och befolkningsutveckling. Positiva värden indikerar högre kostnadsläge än statistiskt förväntat och negativa värden ett lägre kostnadsläge än statistiskt förväntat. Källa: SKL. Kommentar: Kommentar till resultatet år Förvaltningen fick detta år extra medel genom att integrationsfonderna löstes upp och delades ut, kommunerna fick extra anslag från regeringen för nyanlända samt att Migrationsverket gjorde retroaktiva utbetalningar för asylsökande gymnasieungdomar. Kommunen ändrade dessutom bokföringsprincip detta år, vilket innebär att ersättning för asylsökande bokförs i den period de avser, tidigare bokfördes de i den period de betalades ut.

11 Sidan 11 av 41 Främja hälsa och tillgodose behovet av vård och sociala tjänster Omfattar bland annat Vård & Omsorg och Social & Arbetsmarknad Kommunen står inför stora och särskilt viktiga utmaningar för att kunna främja hälsa och tillgodose behov av vård och sociala tjänster hos målgruppen barn och unga. Under de kommande åren ökar åldersgruppen inom Lidköpings kommun vilket sannolikt innebär att antalet barn och unga i behov av socialtjänstens insatser också blir fler. Den psykiska ohälsan som växer generellt bland befolkningen är särskilt utbredd bland barn och unga. Social- och arbetsmarknadsnämnden ser en konstant ökning av antalet anmälningar där barn befaras en ogynnsam utveckling. Att arbeta förebyggande och möta behov så tidigt som möjligt är en framgångsfaktor både ur ett mänskligt, socialt hållbart och socioekonomiskt perspektiv. Det blir en utmaning för kommunen att kunna både rikta mer resurser mot det långsiktigt förebyggande arbetet och samtidigt ta hand om befintliga behov utifrån det lagstadgade ansvaret. Volymökningar förväntas även inom funktionshinderområdet. En nationell trend är att fler personer blir beviljade insatser i form av daglig verksamhet, bostad med särskild service och boendestöd för vuxna. Vuxna biståndsmottagare med långvarigt ekonomiskt bistånd, andel (%) (N31814) Vuxna biståndsmottagare med långvarigt ekonomiskt bistånd under året dividerat med antalet vuxna biståndsmottagare under året. Långvarigt bistånd avser månader under året. Källa Socialstyrelsens register över ekonomiskt bistånd. Kommentar: Måttet andel ska ses i relation till helheten. För Lidköping är nettokostnaden/inv. klart lägre än riket och jämförbara kommuner för samtliga år mellan Anledningen är lägre andel bidragshushåll, lägre nivåer på utbetalt bistånd/hushåll och kortare bidragstid i snitt än jämförbara kommuner och riket. Nuvarande målgrupp står långt ifrån arbetsmarknaden och utgörs främst av personer med beroendeproblematik, psykisk/fysisk ohälsa, olika funktionsnedsättningar, språkhinder och låg utbildningsnivå. År 2017 levde 156 barn i hushåll med långvarigt bistånd.

12 Sidan 12 av 41 Antal sociala hyreskontrakt/1000 invånare, den 1 januari. Snittkommun grupp 1 = Kommuner inom Västra Götalands län exkl. Storgöteborg. Uppgift från av 36 kommuner. Snittkommun grupp 2 = kommuner i Sverige med mer än 25 tusen inv. exkl. Storstockholm, Storgöteborg, Stormalmö och högskoleorter. Uppgift lämnad av 32 kommuner av 35. Uppgifterna utgår från en av socialstyrelsens fyra definitioner av hemlöshet som lyder: Långsiktig boendelösning, exempelvis att hyra i andra hand av socialtjänsten. I vissa kommuner kallas det sociala hyreskontrakt, i andra kommuner kallas det kommunkontrakt, träningslägenheter, övergångsbostäder, provboende eller något annat. Det gemensamma är att personen som bor i lägenheten inte har fullt besittningsskydd och att boendet är förenat med särskilda villkor eller regler och vanligen någon form av tillsyn från socialtjänstens sida. Härbärgen och jourlägenheter som är avsedda för tillfällig övernattning räknas inte hit. Källa: Boverkets bostadsmarknadsenkät fråga angående kommunernas särskilda boendelösningar. Kommentar: Det är en heterogen grupp som idag har svårt att hitta en bostad och bli godkända på den ordinarie bostadsmarknaden såsom unga, personer utan fast arbete, med låg inkomst, skuldsatta, enskilda med sociala problem, psykisk ohälsa samt nyanlända. I Lidköping har f.n. 116 hushåll andrahandskontrakt genom socialtjänsten med ett 70-tal barn som lever i särskilda boendelösningar och har så gjort under en längre tid. Samarbete med bostadsföretag/hyresvärdar och riktade insatser för att stödja familjer och enskilda att få och behålla en egen bostad är exempel på arbete för att motverka hemlöshet.

13 Sidan 13 av 41 Kostnad HVB-hem barn och unga, kr/inv (N33007) Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för HVB-hemsvård för barn och unga, dividerat med antal invånare totalt 31/12. Avser placeringar med stadigvarande dygnetruntvistelse på hem för vård eller boende (HVB) enligt SoL respektive LVU som drivs av kommun, bolag, förening, samfällighet etc. Här ingår också de särskilda ungdomshemmen med Statens institutionsstyrelse (SiS) som huvudman. Även placeringar i familjehem med tillstånd för HVB redovisas här. Här redovisas även lokalkostnader som har uppstått utan att verksamhet har bedrivits i lokalerna. Om någon familjemedlem varit placerad tillsammans med ett barn/ungdom redovisas kostnaden för familjemedlemmen här. Avser samtlig regi. Källa: SCB:s Räkenskapssammandrag. Kommentar: Genomlysning av de senaste årens kostnadsökning visar en lägre andel placerade barn men högre vårddygnskostnader och längre vårdtider. Uppbyggnad av öppenvårdsinsatser för att förebygga, förkorta och ersätta externa placeringar har bidragit till tidigare års nedgång. De idag placerade barnen har en komplex problematik med olika former av funktionshinder, psykisk ohälsa och trauma utifrån övergrepp och våld. Utsatthet för våld och omsorgssvikt gör att vissa barn utvecklat ett beteende som gör att de inte kan återgå till hemmet samt är svåra att placera i familjehem. I dagsläget är 14 barn och unga placerade på HVB.

14 Sidan 14 av 41 Siffran för 2016 bör beaktas med viss osäkerhet p.g.a. fördelning av intäkter från Migrationsverket. Nettokostnadsavvikelse individ- och familjeomsorg, (%) (N30001) Avvikelse i procent mellan nettokostnad och referenskostnad för individ- och familjeomsorg, kr/inv. Nettokostnad är bruttokostnad minus bruttointäkt. Referenskostnaden bygger på nettokostnaden för individ- och familjeomsorg i riket, andel arbetslösa utan ersättning, andel lågutbildade åringar födda i Sverige, tätortsgrad, andel boende i flerfamiljshus byggda samt andel i befolkningen med ekonomiskt bistånd längre än 6 månader. Uppgifter för ekonomiskt bistånd bygger på föregående års utfall. Därutöver tillkommer del av standardkostnaderna från delmodellerna löner, bebyggelsestruktur och befolkningsutveckling. Positiva värden indikerar högre kostnadsläge än statistiskt förväntat och negativa värden ett lägre kostnadsläge än statistiskt förväntat. Källa: SKL. Kommentar: Kostnaderna för Ifo-verksamheten är för 2017 lägre än förväntat för en kommun som Lidköping, trots höga kostnader för barn- och unga. Anledningen är låga kostnader för missbruk- och beroendevård, ekonomiskt bistånd, ensamkommande barn, familjerätt och familjerådgivning. Trenden i kommunerna visar nu på kostnadsökningar bland annat för missbruk bland unga vuxna, ekonomiskt bistånd och våld i nära relationer vilket gör kostnadsutveckling framåt mycket osäker. Kraftigt reducerade intäkter från Migrationsverket från 2017 ger inte längre överskott utan snarare underskott för verksamheten.

15 Sidan 15 av 41 Vård- och omsorgsnämnden arbetar långsiktigt med att klara den stora ökningen av antalet äldre och de nya utmaningarna inom Funktionsnedsättning. Störst relativa befolkningsförändring kommer ske bland de riktigt gamla där ökningen är markant och långvarig. För att möta nya behov inom Funktionsnedsättning behöver insatserna få en mer varierad inriktning med utveckling av nya stödformer och boende för unga vuxna. Viktigt är att behålla strategierna för utveckling som nämnden angett i de långsiktiga planerna, Äldreomsorgsplanen och Planen för stöd och service till personer med funktionsnedsättning. Målet är att fortsätta arbeta förebyggande och med hälsofrämjande insatser för att skjuta upp eller minska behovet av omfattande och resurskrävande insatser. Det generella samhällsstödet, såsom tillgängligt boende, kommunikationer, service och e-tjänster behöver utvecklas för att medborgare ska kunna vara oberoende av individuella insatser. Samverkan med andra vårdgivare och rätt vård på rätt nivå är en förutsättning för vård och omsorg av god kvalitet. Införande av välfärdsteknik är nödvändig för utveckling av verksamheten. Personal och kompetensförsörjning är en utmaning som redan är här. Personalkontinuitet, antal personal som en hemtjänsttagare möter under 14 dagar, medelvärde (U21401) Detta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Medelvärde, antal olika personal som en hemtjänsttagare möter under en 14-dagarsperiod. Gäller de personer, 65 år eller äldre, som har två eller fler besök av hemtjänsten varje dag (måndag-söndag). Trygghetslarm och matleveranser räknas ej. Mätningen avser tiden Hemsjukvårdspersonal redovisas inte. Brukare som inte bott i det egna hemmet under hela eller delar av mätperioden exkluderas ur mätningen. Ingår i Kommunens kvalitet i korthet (KKiK). Källa: Egen undersökning i kommunen.

16 Sidan 16 av 41 Brukarbedömning hemtjänst äldreomsorg - helhetssyn, andel (%) (U21468) Detta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Antal personer i åldrarna 65 år och äldre som uppgett att de är mycket eller ganska nöjda med hemtjänsten dividerat med samtliga personer i åldrarna 65 år och äldre i ordinärt boende med hemtjänst som besvarat undersökningen av äldres uppfattning. "Vet ej/ingen åsikt" är exkluderade ur nämnaren. Data fr.o.m Måttet ingår i Kommunens kvalitet i korthet (KKiK). Källa: Undersökningen av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden, Socialstyrelsen. Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg - helhetssyn, andel (%) (U23471) Antal personer i åldrarna 65 år och äldre i särskilt boende som är mycket eller ganska nöjda med sitt särskilda boende dividerat med samtliga personer i åldrarna 65 år och äldre i särskilt boende som besvarat undersökningen av äldres uppfattning. Svarsalternativet Ingen åsikt är exkluderat ur nämnaren. Data fr.o.m Ingår i i Kommunens kvalitet i korthet (KKiK). Källa: Undersökningen av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden, Socialstyrelsen. Kommentar: Resultaten av brukarundersökningarna inom äldreomsorgen visar på hög brukarnöjdhet sammantaget, både i jämförelse med andra kommuner och över tid.

17 Sidan 17 av 41 Väntetid i antal dagar från ansökningsdatum till erbjudet inflyttningsdatum till särskilt boende, medelvärde (U23401) Medelvärde, antal dagar från ansökningsdatum till erbjudet inflyttningsdatum avseende särskilt boende inom äldreomsorg. Med ansökningsdatum avses det datum då ansökan om plats på särskilt boende kommer in till kommunen, oavsett om ansökan görs skriftligt eller muntligt. Med erbjudet inflyttningsdatum avses det datum då den enskilde enligt kommunens erbjudande har möjlighet att flytta in på ett särskilt boende, oavsett om den enskilde sedan väljer att flytta in eller inte. Avser samtliga utredningar avseende plats på särskilt boende som avslutades i kommunen under första halvåret, och som avsåg personer som vid tidpunkten för ansökan var 65 år eller äldre. Ingår i Kommunens kvalitet i korthet (KKiK). Källa Egen undersökning i kommunen. Brukarbedömning daglig verksamhet LSS Brukaren får bestämma om saker som är viktiga, andel(%) (Värde) Brukarbedömning daglig verksamhet LSS - inflytande, andel (%) (U28532) Antal personer i daglig verksamhet LSS som har svarat Ja på frågan Får du bestämma om saker som är viktiga? dividerat med samtliga personer i daglig verksamhet LSS som har besvarat frågan. Svarsalternativen var Ja, Ibland, Nej. Undersökningen är ej en totalundersökning varför resultatet för en kommun kan vara baserat på ett mindre antal brukares svar, dock minst fem. För en del kommuner ingår brukare i både kommunens egen regi och annan regi (privat/ideell), för en del endast brukare i egen regi och för andra endast brukare i annan regi. Undersökningen har genomförts med ett webbaserat verktyg för enkäter, anpassat till personer med funktionsnedsättning. Källa: SKL:s undersökning om brukares uppfattning av kvalitet inom verksamheter för personer med funktionsnedsättning. Kommentar: År 2018 var första året Lidköping deltog i den nationella brukarundersökningen inom daglig verksamhet, LSS.

18 Sidan 18 av 41 Brukarbedömning Personlig assistans Brukaren känner sig trygg med alla sina assistenter, andel (%) (Värde) Brukarbedömning Personlig assistans - Brukaren känner sig trygg med alla sina assistenter, andel (%) (U28631) Antal personer med Personlig assistans som har svarat Alla på frågan Känner du dig trygg med dina assistenter? dividerat med samtliga personer med personlig assistans som har besvarat frågan. Svarsalternativen var Alla, Några, Ingen. Undersökningen är ej en totalundersökning varför resultatet för en kommun kan vara baserat på ett mindre antal brukares svar, dock minst fem. För en del kommuner ingår brukare i både kommunens egen regi och annan regi (privat/ideell), för en del endast brukare i egen regi och för andra endast brukare i annan regi. Undersökningen har genomförts med ett webbaserat verktyg för enkäter, anpassat till personer med funktionsnedsättning. Källa: SKL:s undersökning om brukares uppfattning av kvalitet inom verksamheter för personer med funktionsnedsättning Kommentar: År 2018 var första året som en nationell brukarundersökning genomfördes inom personlig assistans. De som ingick i målgruppen i Lidköping var personer 18 år eller äldre och där kommunen var utförare av assistansen. Nettokostnad äldreomsorg, kr/inv (N20014) Nettokostnad för äldreomsorg. Med nettokostnad avses bruttokostnad minus bruttointäkt. Avseende vård och omsorg enligt SoL/HSL, dividerad med antalet invånare i kommunen den 31/12. Källa: SCB-Räkenskapssammandraget Kommentar: Förändringen i nettokostnad per invånare är svagt ökande. Siffrorna innehåller pris och löneökningar. Därför är den svagt lutande trenden uppåt i första hand ett resultat av de årliga löneökningarna på 2,5 3,0 procent. Den genomsnittliga ökningen ovan är 1,8 procent per år under de senaste 20 åren. Resultatet är en minskad kostnad per invånare i reala tal.

19 Sidan 19 av 41 Kostnad funktionsnedsättning totalt (SoL, LSS, SFB), minus ersättning från FK enl SFB, kr/inv (N25018) Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för insatser för funktionsnedsatta (utom färdtjänst), exkl. ersättning från Försäkringskassan, dividerat med antal invånare totalt 31/12. Avser samtlig regi. Källa: SCB. Kommentar: För funktionsnedsatta är utvecklingstrenden för nettokostnaden per invånare mycket brantare än för äldreomsorgen. Utfall finns för 16 år bakåt. Snittökningen är 8,4 procent per år. Orsaker till denna ökning är väsentligt mer än inflation och löneökningar. Volymförändringar och övervältring av ansvar från framförallt staten har påverkat nettokostnadsutvecklingen.

20 Sidan 20 av 41 Främja samhällsutveckling infrastruktur, bostäder, arbets- och näringsliv Omfattar bland annat Samhällsbyggnad och Teknisk Service Huvudprocessen Främja samhällsutveckling är grunden i samhällsbyggnadsförvaltningens och teknisk serviceförvaltningens verksamheter. Alla de tre kärnprocesserna, Planera och bygga samhälle, Förvaltning och daglig drift, Service och myndighet, utgör förvaltningarnas dagliga arbete. Med ett ökande tryck inom samhällsutvecklingen krävs att organisationen är rustad för att på bästa sätt skapa goda och hållbara förutsättningar för att bo, leva och driva verksamhet i kommunen. Framtida utmaningar är att ha god beredskap för att möta samhällsbyggnadsbehovet. Viktiga delar är bland annat att ha mark och planer i beredskap och säkra leveransen av teknisk infrastruktur. Utmaningen innefattar även att bibehålla hög kvalitet i förvaltande och drift av befintlig verksamhet. I framtida utmaningar ingår också att intensifiera arbetet för att möta de olika kundgruppernas behov och löpande förbättra kundnöjdheten. Digitalisering är ett viktigt redskap för att kvalitetssäkra och effektivisera arbetsprocesser samt rusta oss för nya krav på våra verksamheter. Förutsättningar för att lyckas är bibehålla, utveckla och nyrekrytera kompetenser i verksamheten.

21 Sidan 21 av 41 Planberedskap för nya bostäder som kan byggas med stöd av alla gällande detaljplaner den 31/12, antal/1000 inv (N07923) Planberedskap för nya bostäder som kan byggas med stöd av alla gällande detaljplaner den 31/12, kommer från SKL:s Öppna Jämförelse och frågan "Hur många bostäder kan byggas i kommunen med stöd av alla gällande detaljplaner som vunnit laga kraft senast den 31 december", antal/1000 inv. Källa: SKL och SCB. Kommentar: Samhällsbyggnad arbetar för en god planberedskap med planer som är möjliga för exploatörer eller kommunens bostadsbolag att bebygga. För en hållbar stadsutveckling innebär det i första hand förtätning i centrala lägen men kommunen vill även tillhandahålla möjligheter att bosätta sig i våra mindre tätorter. I nuläget är bedömningen att cirka 400 bostäder bör finnas i gällande detaljplaner. Utmaningen är att ta fram attraktiva planer som förverkligas av annan aktör. Samhällsbyggnad följer utvecklingen och målet är att hela tiden ta fram planer som efterfrågas och därför förverkligas.

22 Sidan 22 av 41 Färdigställda bostäder i flerfamiljshus och småhus Färdigställda bostäder i småhus under året, antal/1000 inv. (N07905) Småhus avser friliggande en- och tvåbostadshus samt par-, rad- och kedjehus (exklusive fritidshus). Alla kommuner lämnar månatligen uppgifter om beviljade bygglov. Insamlingsrutinerna utgår från PBL. Uppgift om färdigställande ska primärt baseras på det slutbesked som byggherren ska få från byggnadsnämnden för bygglovsärendet. Dividerat med antal invånare 31/12. Källa: SCB.

23 Sidan 23 av 41 Färdigställda bostäder i flerfamiljshus under året, antal/1000 inv. (N07906) Flerbostadshus avser bostadsbyggnader innehållande tre eller flera lägenheter inklusive loftgångshus. Alla kommuner lämnar månatligen uppgifter om beviljade bygglov. Insamlingsrutinerna utgår från PBL. Uppgift om färdigställande ska primärt baseras på det slutbesked som byggherren ska få från byggnadsnämnden för bygglovsärendet. Dividerat med antal invånare 31/12. Källa: SCB. Kommentar: Variationen i antalet färdigställda bostäder i både småhus och flerbostadshus beror på när olika detaljplaneområden färdigställs och lämnade startbesked förbyggnationer slutförs. Under 2018 har antalet ökat genom färdigställda hus ibland annat i Sjölunda och Lidåker. Det beräknas även ske en fortsatt ökning av såväl småbostadshus och flerfamiljshus under 2019, bland annat i Askeslätt och kvarteret Selen.

24 Sidan 24 av 41 Hushållsavfall som samlats in för materialåtervinning inkl biologisk behandling, andel (%) Hushållsavfall som samlats in för materialåtervinning, inkl. biologisk behandling, andel (%)(U07414) Antal kilogram hushållsavfall som samlats in för materialåtervinning inklusive biologisk behandling dividerat med totalt antal kilogram insamlat hushållsavfall. Multipliceras med 100 för redovisning i procent. I procenttalet ingår också den s.k. rejekten, dvs. den mängd som samlats in för materialåtervinning men som ej kunnat materialåtervinnas. I hushållsavfall ingår mat- och restavfall (inklusive så kallat jämförligt avfall från bland annat affärer, kontor, industrier och restauranger), grovavfall inklusive trädgårdsavfall, farligt avfall samt den del av hushållsavfallet som omfattas av producentansvar (förpackningar, tidningar, elavfall, batterier etc.) även om det inte faller under kommunalt renhållningsansvar. Ingår i Kommunens kvalitet i korthet (KKiK). Källa: Avfall Sverige. Tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s, andel (%) (N07900) Andel av kommunens hushåll som har tillgång till bredband om minst 100 megabit per sekund. PTS (Post- och telestyrelsen) begär in underlag om täckning för accesstekniker av berörda parter, underlaget matchas sedan med Fastighetsregistret. Det insamlade underlaget ihop med ett antal antaganden utgör grunden för kartläggningen. För tillgång till riktigt höga hastigheter, 100 Mbit/s under gynnsamma omständigheter och minst 50 Mbit/s i bråd timme, fordras idag trådbundna accesstekniker i form av fiber- eller kabel-tv-nät. Avser situationen 1 oktober. T.o.m avsågs befolkning istället för hushåll. Källa: Post- och telestyrelsen, PTS Bredbandskartläggning.

25 Sidan 25 av 41 Elavbrott, andel kunder som drabbats av 4 eller fler oaviserade långa avbrott under året (CEMI-4), andel %

26 Sidan 26 av 41 Nettokostnad fysisk o. teknisk planering, bostadsförbättringar, kr/inv (N07038) Bruttokostnad minus interna och externa intäkter för fysisk och teknisk planering, bostadsförbättringar, bredbandsutbyggnad etc. dividerat med antalet invånare i kommunen den 31/12. Avser fysisk planering, bygglovsverksamhet, teknisk verksamhet och markförsörjning inklusive reglerings- och saneringsfastigheter. Även kostnader för tomma lokaler som följd av bland annat omstruktureringar i kommunen och delar av kostnader för exploatering av mark redovisas här. Som bostadsförbättring räknas sanering och upprustning av befintliga områden samt stöd till bostadsföretag. Här redovisas även bredbandsutbyggnad. Avser samtlig regi. Källa: SCB:s Räkenskapssammandrag. Kommentar: Kostnaderna för 2016 beror på direktavskrivning av projektet Hamnstaden motsvarande 58 mkr. Om dessa kostnader räknas bort blir kostnaden 348 kr/invånare som då var lägre än rikets snitt. För 2017 är kostnaden strax under rikets snitt.

27 Sidan 27 av 41 Nettokostnad miljö, hälsa, myndighetsutövning mm, kr/inv (N07040) Bruttokostnad minus interna och externa intäkter för åtgärder inom miljö- och hälsoskyddsområdet, inklusive myndighetsutövning, och tillståndsprövning för alkoholservering, spelautomater etc. dividerat med antalet invånare i kommunen den 31/12. Källa: SCB. Kommentar: Lidköping redovisar återigen låga kostnader för verksamheten. Detta beror på den samverkan som görs med Götene och Grästorps kommuner inom Miljö-Hälsa. Kostnaderna kommer troligtvis att fortsätt vara på denna låga nivå då samverkan utökas med övriga kommuner inom V6.

28 Sidan 28 av 41 Främja trygghet och bedriva samhällsskydd och säkerhetsarbete Omfattar bland annat Räddningstjänst Responstid (tid från 112-samtal till första resurs är på plats) för räddningstjänst, mediantid i minuter (U07442) Uppgifter om responstider kommer från SOS Alarm. Med responstid avses tiden från det att larmcentralen får larmet till dess att räddningstjänsten anländer till skadeplatsen. Observera att endast insatser med syfte att rädda liv, egendom och miljö ingår. Mätperioden avser juni T-1 till juni T där värdet ligger på år T. Indikatorn är ett medianvärde i minuter. källa: SOS alarm Nettokostnad räddningstjänst, kr/inv (N07041) Bruttokostnad minus interna och externa intäkter för räddningstjänst, dividerat med antalet invånare i kommunen den 31/12. Avser insatser som görs i syfte att förebygga och åtgärda brand, olyckor, skador och andra nödsituationer. Avser samtlig regi. Källa: SCB:s Räkenskapssammandrag.

29 Sidan 29 av 41 Främja berikande kultur och fritid Omfattar bland annat Kultur & Fritid Processen Främja berikande kultur och fritid delas mellan fler förvaltningar och Kultur & Fritid är huvudprocessägare. Barn och ungas förändrade fritidsvanor är en utmaning för framtiden. Barn och unga lämnar föreningslivet i allt yngre åldrar och många deltar inte i föreningslivet alls. Nuvarande stöd till idrottsföreningar i form av anläggningar och föreningsbidrag kommer därför allt färre barn och unga till del. Samtidigt är möjligheten till rörelse och aktivitet viktig för folkhälsan och nya sätt för att stötta egenorganiserade aktiviteter behöver tas fram. Att hitta mer resurseffektiva sätt att arbeta med fritidsgårdsverksamhet, idag uppdelad i två nämnder, skulle vara till nytta för barn och unga. Det finns också en utmaning i att utveckla en kulturskoleverksamhet i syfte att erbjuda möjligheter för barn och unga att på sin fritid utöva olika kulturformer konst, bild, musik, teater, film med mera. För att utveckla friluftslivsområdet behövs en tydligare ansvarsfördelning och en politik strategi. Kostnad för kultur- och fritidsverksamhet, andel av total driftskostnad, (%) (N09103, N09101) Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting summerat för kultur- och fritidsområdet (stöd till föreningar, bibliotek, musikskola etc. + allmän fritidsverksamhet, anläggningar och fritidsgårdar m.m.) dividerat med kommunens totala driftskostnader. Källa: SCB.

30 Sidan 30 av 41 Nöjd Medborgar-Index - Kultur (U09401) Medborgarnas bedömning av kommunens kulturverksamhet, skala Utgår från frågorna: "Vad tror eller tycker du om biblioteksverksamheten?", "Vad tror eller tycker du om utställnings- och konstverksamheter?" och "Vad tror eller tycker du om teaterföreställningar och konserter?". Källa SCB:s medborgarundersökningar. Nöjd Medborgar-Index - Idrott- och motionsanläggningar (U09406) Medborgarnas bedömning av kommunens Idrott- och motionsanläggningar skala Utgår från frågorna: "Vad tror eller tycker du om öppettiderna vid kommunens idrotts- och motionsanläggningar?", "Vad tror eller tycker du om utrustning och skötsel av kommunens idrotts- och motionsanläggningar?" och "Vad tror eller tycker du om belysningen i kommunens motionsspår?" Källa SCB:s medborgarundersökningar.

31 Sidan 31 av 41 Intern Service nyckeltal Ekologiska livsmedel i kommunens verksamhet under hela året enligt Ekomatcentrum, andel (%) (U07514) Kostnad i kronor för inköpta ekologiska livsmedel dividerat med kostnad i kronor för total mängd inköpta livsmedel i kommunen, multiplicerat med 100 för redovisning i procent. Med ekologiska livsmedel avses någon av märkningarna KRAV, Demeter, EU-ekologiskt och MSC. Fr.o.m års siffror dras 1 procentenhet av för de kommuner som inte exkluderar oekologisk lagad eller panerad MSC-fisk. Siffran avser hela året. Avser endast kommunens egna inköp, dvs entreprenad ingår inte. Ingår i Kommunens kvalitet i korthet. Källa: Ekomatcentrum.

32 Sidan 32 av 41 Kommunstyrelsens verksamheters nyckeltal Andel som tar kontakt med kommunen via telefon som får ett direkt svar på en enkel fråga, (%) Andel som tar kontakt med kommunen via telefon som får ett direkt svar på en enkel fråga, (%) (U00413) Andel (%) av de som ringer kommunen för att få svar på en enkel fråga som får kontakt med en handläggare inom 60 sekunder. Under en fastställd period ställs ett antal relevanta frågor av enklare karaktär genom telefonsamtal till kommunen vid ett antal tillfällen. Uppringning sker via kommunens växel. Källa: Undersökning av externt företag. Bemötande Kontaktcenter Lidköping Diagrammet visar det omdöme på bemötandet som Kontaktcenter fått under de tre genomförda kundundersökningar som genomförts sedan starten. Källa KC/Profitel Andel som fått kontakt med kontaktcenter via telefon inom sekunder (%) Andel som fått kontakt med Kontaktcenter via telefon inom sekunder % Källa: Kontaktcenter

33 Sidan 33 av 41 Personalnyckeltal Sjukfrånvaro kommunalt anställda totalt, (%) (N00090) Den totala sjukfrånvarotiden, ackumulerad under året, som andel (%) av den tillgängliga ordinarie arbetstiden. Avser samtlig kommunalt anställd personal. Källa: Egna uppgifter i kommunens årsredovisning (den obligatoriska sjukfrånvaroredovisningen), sammanställt av SKL. Medarbetarengagemang (HME) totalt kommunen - Totalindex (U00200) Engagemangsindex för kommunen totalt enligt resultat från medarbetarenkät. HME står för Hållbart medarbetarengagemang och mäter såväl nivån på medarbetarnas engagemang som chefernas och organisationens förmåga att ta tillvara på och skapa engagemang. HME-index består av nio frågor som tillsammans bildar ett totalindex för Hållbart medarbetarengagemang och tre delindex; Motivation, Ledarskap och Styrning. Frågorna besvaras på en skala 1-5 där 1 är stämmer mycket dåligt och 5 är stämmer mycket bra. Resultaten på varje fråga omvandlas sedan till ett index med skala Totalindex formas som ett medelvärde av de nio frågorna. Ett högt värde indikerar en hög nivå på hållbart medarbetarengagemang. Avser egen regi. Källa: Egen undersökning i kommunen. Kommentar: Det är nästan inga kommuner i Jämförelsegrupp Lidköping som gör denna undersökning varje år. Antalet kommuner som låg till grund för utfallet 2018 var endast 4 kommuner vilket påverkat utfallet. Jämförelsegruppen Alla kommuner, ovägt medeltal ger en mer stabil jämförelse över tid. Lidköping gör denna undersökning vartannat år.

34 Sidan 34 av 41 Heltidsanställda månadsavlönade, kommun, andel (%) (N00206) Heltidsanställda (100 % överenskommen sysselsättningsgrad) månadsavlönade inom totalt dividerat med samtliga månadsavlönade, multiplicerat med 100 för redovisning i procent. Avser alla kommunalt anställda i november månad. Anställda inom kommunalförbund/kommunala bolag ingår inte. Källa: SKL:s personal- och lönestatistik (novemberstatistiken).

35 Sidan 35 av 41 Hållbarhetsnyckeltal Redovisade nyckeltal ska ses som ett urval av nyckeltal som är särskilt intressanta att följa utifrån ett hållbarhetsperspektiv. För möjlighet att dra mer långtgående slutsatser kring utvecklingen inom hållbarhetsområdet måste aktuella nyckeltal kompletteras med andra nyckeltal inom hållbarhetsområdet. Kompletterande nyckeltal för Lidköpings kommun går exempelvis att finna i miljöbarometern samt i Kolada Hushållsavfall som samlats in för materialåtervinning, inkl. biologisk behandling, andel (%) (U07414) Antal kilogram hushållsavfall som samlats in för materialåtervinning inklusive biologisk behandling dividerat med totalt antal kilogram insamlat hushållsavfall. Multipliceras med 100 för redovisning i procent. I procenttalet ingår också den s.k. rejekten, dvs. den mängd som samlats in för materialåtervinning men som ej kunnat materialåtervinnas. I hushållsavfall ingår mat- och restavfall (inklusive så kallat jämförligt avfall från bland annat affärer, kontor, industrier och restauranger), grovavfall inklusive trädgårdsavfall, farligt avfall samt den del av hushållsavfallet som omfattas av producentansvar (förpackningar, tidningar, elavfall, batterier etc.) även om det inte faller under kommunalt renhållningsansvar. Ingår i Kommunens kvalitet i korthet (KKiK). Källa: Avfall Sverige. Utsläpp av växthusgaser inom kommunens gränser, ton CO2-ekv/inv (N00401) Utsläpp av växthusgaser inom kommunens geografiska gränser, ton CO2-ekvivalenter/invånare. Ibland kan enskilda industriverksamheter leda till höga utsläpp inom en kommuns gränser. Källa: RUS (Regional utveckling och samverkan i miljömålssystemet) samt Nationella emissionsdatabasen.

36 Sidan 36 av 41 Elever i åk. 9 som är behöriga till yrkesprogram, hemkommun, andel (%) (N15428) Antal elever i årskurs 9 som är behöriga till ett yrkesprogram dividerat med antal elever som fått eller skulle ha fått betyg i minst ett ämne enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet i årskurs 9. För att ha gymnasiebehörighet till ett yrkesprogram krävs godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik och i minst fem andra ämnen från grundskolan. Fram t.o.m krävdes godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik för att uppnå lägsta behörighet till gymnasiet. Uppgiften avser elever folkbokförda i kommunen. Elever med okänd bakgrund ingår inte. Uppgiften avser läsår. Källa: SCB och Skolverket. Gymnasieelever med examen eller studiebevis inom 4 år, hemkommun, andel (%) (N17457) Antal folkbokförda elever i kommunen som började på gymnasium för fyra år sedan som fått examen eller studiebevis inom fyra år, inkl. IM dividerat med antal folkbokförda elever i kommunen som började på gymnasium för fyra år sedan, inkl. IM. Källa: SCB.

37 Sidan 37 av 41 Finansiella nyckeltal Finansiella nyckeltal De finansiella nyckeltalen speglar kommunens ekonomiska läge på kort och lång sikt. Spindeln visar kommunens läge i förhållande till de 10 % kommuner som har bäst (positiv referens) respektive 10 % sämst (negativ referens) resultat, för varje nyckeltal. (RKA, Jämföraren) Nettokostnadsavvikelse Nettokostnadsavvikelsen jämför nettokostnaden med referenskostnaden ( statistiskt förväntad kostnad. Resultat över 0 indikerar högt konstnadsläge på grund av hög ambitionsnivå och /eller låg effektivitet. Från och med 2015 separeras förskola och fritidsverksamhet. (RKA, Jämföraren) Nettokostnadsavvikelsen jämför nettokostnaden med referenskostnaden ( statistiskt förväntad kostnad. Resultat över 0 indikerar högt konstnadsläge på grund av hög ambitionsnivå och /eller låg effektivitet. Redovisas i miljoner kronor. (RKA, Jämföraren) Det pågår en fördjupad analys av ovanstående nyckeltal.

38 Sidan 38 av 41 Elever i åk. 9, meritvärde kommunala skolor, genomsnitt (17 ämnen) i förhållande till kostnad för kommunal grundskola åk 1-9, kr/elev. Elever i åk. 9, meritvärde kommunala skolor, genomsnitt (17 ämnen) (N15505) Elevernas sammanlagda meritvärde dividerat med antal elever som fått betyg i minst ett ämne enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet i årskurs 9. Betygen mäts före prövning. Uppgifterna avser elever i kommunens egna skolor, oavsett folkbokföringsort. Uppgiften avser läsår. Meritvärdet för en elev utgörs av summan för de 17 bästa betygen i elevens slutbetyg (E=10, D=12.5, C=15, B=17.5 och A=20). Det möjliga maxvärdet är 340 poäng exkluderades elever med okänd bakgrund. Källa: Skolverket (Siris). Kostnad för kommunal grundskola åk 1-9, kr/elev (N15008) Denna statistikuppgift visar den totala kostnaden per elev för grundskola åk 1-9 för valt år. I statistiken ingår kostnader för: lokaler och inventarier, måltider, elevhälsa, undervisning, lärverktyg, utrustning och skolbibliotek, övriga kostnader, till exempel SYV-verksamhet. Källa: SCB. Gymnasieelever med examen eller studiebevis inom 4 år, kommunala skolor, andel (%) i förhållande till kostnad för kommunal gymnasieskola, kr/elev Gymnasieelever med examen eller studiebevis inom 4 år, kommunala skolor, andel (%) (N17459) Antal elever som började på gymnasium i kommunal regi i kommunen för fyra år sedan med examen eller studiebevis inom fyra år, inkl. IM dividerat med antal elever som började på gymnasium i kommunal regi i kommunen för fyra år sedan, inkl. IM. Källa: SCB. Kostnad för kommunal gymnasieskola, kr/elev (N17007) Denna statistikuppgift visar den totala kostnaden per elev i den kommunala gymnasieskolan för valt år. I statistiken ingår kostnader för: lokaler och inventarier, måltider, elevhälsa, undervisning, lärverktyg, övriga kostnader. Källa: SCB.

39 Sidan 39 av 41 Eget kapital kommunen, kr/inv (N03036) Eget kapital kommun, tkr dividerat med antal invånare totalt 31/12. Eget kapital är summan av tillgångar minus skulder och avsättningar. Källa: SCB. Självfinansieringsgrad för kommunens investeringar, andel (%) (N03103) Årets resultat plus avskrivningar i procent av kommunens nettoinvesteringar. Källa: SCB. Soliditet kommun, (%) (N03106) Eget kapital dividerat med summa tillgångar i balansräkningen, exkl. pensionsåtaganden intjänade före Ju högre värde desto större del av tillgångarna är finansierade med egna medel. Är värdet negativt överstiger skulderna tillgångarna. Källa: SCB.

40 Sidan 40 av 41 Verksamhetens nettokostnader enligt resultaträkningen kommun, kr/inv (N03011) Verksamhetens nettokostnader dividerat med antal invånare totalt 31/12. Verksamhetens nettokostnader är summan av verksamhetens intäkter minus kostnader för avskrivningar och verksamhetskostnader. Nettokostnaden blir negativ eftersom kostnaderna är högre än verksamhetens intäkter. Nettokostnaden visar hur stor del av verksamheten som kommunen måste finansiera med skattemedel, generella statsbidrag och utjämning samt räntenetto. Källa: SCB. Årets resultat kommun, kr/inv (N03007) Årets resultat kommun, dividerat med antal invånare totalt 31/12. Avser kommunernas samtliga kostnader och intäkter. Ett överskott visar hur mycket kommunens bokförda nettoförmögenhet (= eget kapital i balansräkningen) ökat jämfört med föregående år. Källa: SCB.

41 Sidan 41 av 41 Definitioner Vad är skillnaden på vägt och ovägt medelvärde? Och vad är Riket? Ett ovägt medelvärde beskriver genomsnittet för Sveriges kommuner hur det ser ut i en genomsnittlig kommun. Det beräknas genom att alla kommuners värde summeras och dividerar med 290. Om någon eller några kommuner saknar data för det aktuella nyckeltalet så divideras värdet med det antal som har värden. Ex: Ett ovägt medelvärde för alla kommuner avseende Meritvärde i åk 9 kommer att beskriva värdet för en genomsnittlig kommun. Ett vägt medelvärde beräknas annorlunda. Då väger varje kommun olika tungt beroende på att man har olika många invånare, brukare, patienter osv. Om det finns uppgifter för samtliga kommuner så kommer ett vägt medelvärde Alla kommuner att vara samma sak som ett riksmedelvärde. Ett vägt medelvärde kan även beräknas för exempelvis en grupp kommuner eller kommunerna i ett län. Har alla kommuner värden kommer ett vägt medelvärde för alla kommuner att sammanfalla med riksmedelvärdet. Riket är det mått som motsvarar hur något är för en genomsnittlig invånare (brukare/patient/elev) i Sverige, och kan ofta redovisas även om värdena för enskilda kommuner inte får redovisas av sekretesskäl. Ex: Uppgiften om Riket för Meritvärde i åk 9 beskriver resultatet för en genomsnittlig elev i Sverige. Vad är det för skillnad på begreppen hemkommun och lägeskommun som används för nyckeltalen om skolan? Hemkommun - Här ingår elever som var folkbokförda i kommunen, oavsett var de undervisades. Lägeskommun - Här ingår elever i skolor belägna i kommunen, oavsett om det är kommunal eller fristående skola. Vilka ingår i Jämförelsegrupp Lidköping? Jämförelsegruppen Lidköping är framtagen av Rådet för kommunala analyser utifrån följande parametrar: Mindre stad, liknande politiskt styre, vissa övergripande förutsättningar samt liknande beträffande integration, äldre, gymnasium och grundskola. I den utvalda gruppen ingår följande kommuner: Motala, Ängelholm, Falkenberg, Vänersborg, Sandviken, Piteå, Mark, Strängnäs, Hudiksvall, Härnösand, Hässleholm, Alingsås, Upplands Väsby, Kungälv, Västervik, Söderhamn, Vetlanda, Österåker, Härryda, Östersund, Mariestad, Mörbylånga, Varberg. Förklaring till diagrammen