Lidköping i jämförelse med andra. underlag till Inriktningsbeslutet SPB

Transkript

1 Lidköping i jämförelse med andra underlag till Inriktningsbeslutet SPB

2 Innehåll Inledning... 3 Befolkningsutveckling... 4 Finansiella nyckeltal Nettokostnadsutveckling... 5 Förskola och barnomsorg... 7 Grundskola Utbildning Vård och omsorg Äldreomsorg Funktionsnedsatta Social och arbetsmarknad Kultur- och fritidsområdet Samhällsbyggnad Teknisk service Räddningstjänst Intern service Finansiella nyckeltal Definitioner... 58

3 Sidan 3 av 58 Inledning Detta dokument ska, tillsammans med omvärldsanalys och ekonomiska beslutspunkter, ses som ett underlag till inriktningsbeslutet Strategisk plan och budget för Lidköpings kommun Statistikpaket inleds med en redovisning av befolkningsutveckling, finansiella nyckeltal och nettokostnadsavvikelse på övergripande nivå. Därefter redovisas flertalet av de SI-indikatorer som finns i Strategisk plan och budget för Uppgifterna är hämtade från statistikdatabasen, Kolada. Källhänvisning anges under respektive diagram. Avslutningsvis redovisas finansiella nyckeltal. Syftet med dokumentet Lidköping i jämförelse med andra är att redovisa resultat- och kostnadsutveckling i kommunen. Underlaget ger även en möjlighet att jämföra kommunens resultat med riket. Målsättningen är att statistikpaketet även kommer vara ett viktigt underlag vid revideringen av styrkortet som kommer att ske inför Strategisk plan och budget Förklaring av diagram som finns i statistikpaketet. Blå pil= värdet för Lidköpings kommun i förhållande till andra kommuner. Gul prick= Lidköpings kommun Blå prickar= andra kommuner

4 Sidan 4 av 58 Befolkningsutveckling Befolkningen i Lidköping fortsätter att öka. Ökningstakten har dock mattats av jämfört med medelvärdet för samtliga kommuner. Förändring i antal invånare sen föregående år, andel (%) (N01963) Procentuell förändring i antal invånare sen föregående år. Avser 31/12. Källa: SCB.

5 Sidan 5 av 58 Finansiella nyckeltal 2016 Lidköpings kommun har fortfarande en stark ekonomisk ställning som enbart överträffas av ett fåtal kommuner i landet. Soliditeten har dock gått ner relativt mycket sett över en femårsperiod i huvudsak på grund av att investeringarna enbart till del finansierats av egna medel. Kommunens resultat svänger kraftigt mellan åren. Avsättningar för medfinansiering av vägar och andra framtida förpliktelser påverkar resultatet negativt. Till skillnad från investeringar i egna tillgångar belastar kostnaden då ett enskilt bokslut i stället för att hanteras genom avskrivningar över en längre tidsperiod. Detta skedde såväl 2014 som Omplaceringar inom kapitalförvaltningen innebär att finansnettot förbättras genom de realisationsvinster som då tas in i resultatet. En tydligare bild av den underliggande trenden får man genom att titta på kostnadsutvecklingen i verksamheten. Lidköping liksom övriga kommuner har ökade kostnader under perioden. Även rensat för engångskostnader för avsättningar är det tydligt att kommunens kostnader följer trenden men ligger på en högre nivå än genomsnittet. Med tanke på de omfattande investeringar som genomförs och som medför ökade kostnader för avskrivningar, drift och räntor är det viktigt att försöka bromsa kostnadsutvecklingen för att skapa tillräckligt utrymme att klara dessa tillkommande kostnader utan att resultatnivåerna sjunker. De finansiella nyckeltalen speglar kommunens ekonomiska läge på kort och lång sikt. Spindeln visar kommunens läge i förhållande till de 10 % kommuner som har bäst (positiv referens) respektive 10 % sämst (negativ referens) resultat, för varje nyckeltal. Nettokostnadsutveckling

6 Sidan 6 av 58 Nettokostnadsavvikelsen jämför nettokostnaden med referenskostnaden ( statistiskt förväntad kostnad. Resultat över 0 indikerar högt konstnadsläge på grund av hög ambitionsnivå och /eller låg effektivitet. Från och med 2015 separeras förskola och fritidsverksamhet.

7 Sidan 7 av 58 Förskola och barnomsorg Inskrivna barn per årsarbetare i förskolan, antal (N11102) Den genomsnittliga vistelsetiden har ökat för det enskilda barnet och det är en hög andel av barnen i åldrarna 1-5 år som är inskrivna. Förvaltningen har inte ökat antalet personal i förhållande till barnens ökade vistelsetid. Barn & Skola har en hög servicenivå när det gäller öppettider på samtliga förskolor. Samt en dygnettrunt öppen verksamhet. År 2016 Antal barn, i åldern 1-5 år, i förskola totalt, dividerat med totalt antal årsarbetare i förskolan. Avser alla förskolor i kommunen oavsett regi. Uppgiften avser läsår, mätt 15/10. Källa: Skolverket. Årsarbetare i förskolan med pedagogisk högskoleexamen, andel (%) (N11023) Det är positivt är att kommunen har en betydligt högre andel årsarbetare med pedagogisk högskolexamen än kommunerna i landet. Ett observandum är att det nu är mycket svårt att få pedagoger med högskolexamen vid nyanställningar. Förvaltningen ser en tydlig trend i att antalet med högskolexamen sjunker i kommunen. Tyvärr utbildas det för få förskollärare för att kunna besätta de tjänster som utannonseras i nuläget. Kommunens satsningar på verksamhetsutveckling i förskolorna har bidragit till att kommunen upplevts som en attraktiv arbetsgivare. Antal årsarbetare totalt med pedagogisk högskoleexamen (förskollärar-, fritidspedagog- respektive lärarexamen) totalt som arbetar med barn i förskola dividerat med totalt antal årsarbetare i förskolan. Uppgiften avser läsår, mätt 15/10. Från 2014 hämtas uppgifter om personalens utbildningsnivå från SCB:s utbildningsregister. Källa: SCB.

8 Sidan 8 av 58 Årsarbetare i fritidshem med pedagogisk högskoleexamen, andel (%) (N13015) Fritidshemmets personal med högskoleexamen är högre i Lidköpings kommun än i riket även om personal med högskoleexamen i kommunen och i riket har sjunkit under det sista året. Det är oerhört svårt att rekrytera högskoleutbildade fritidspedagoger. Antal årsarbetare totalt med pedagogisk högskoleexamen (förskollärar-, fritidspedagog- respektive lärarutbildning) totalt som arbetar med barn i fritidshem dividerat med totalt antal årsarbetare i fritidshem. Antal anställda som arbetar med barn har omräknats till årsarbetare med hjälp av tjänstgöringsgraden. Uppgiften avser läsår, mätt 15/10. Källa: SCB och Skolverket.

9 Sidan 9 av 58 Nettokostnadsavvikelse förskola inkl. öppen förskola, (%) (N11024) Den ekonomiska nettoavvikelsen har minskat vilket är positivt ur skattesynpunkt, verksamheten har alltså effektiviserats och skiljer sig inte så mycket från rikets kommuner. Avvikelse i procent mellan nettokostnad och referenskostnad för förskola inkl. öppen förskola, kr/inv. Pedagogisk omsorg (tidigare kallat familjedaghem) ingår inte. Nettokostnad är bruttokostnad minus bruttointäkt. Referenskostnaden bygger på nettokostnader och strukturvariabler för det aktuella året. Standardkostnaden för förskolan beräknas med hjälp av variablerna genomsnittlig vistelsetid på förskola samt andel 1-5 åringar. Därutöver tillkommer del av standardkostnaderna från delmodellerna löner, bebyggelsestruktur och befolkningsutveckling. Positiva värden indikerar högre kostnadsläge än förväntat och negativa värden ett lägre kostnadsläge än förväntat. Källa: SKL.

10 Sidan 10 av 58 Grundskola Kommunen har under några år haft någon eller några procentenheter lägre antal elever med minst betyget E i årskurs 6 i ämnena svenska, matematik och engelska. Detta tycks nu har vänt till någon procentenhet bättre än riket i de tre ämnena. En möjlig orsak är att kommunen satsat på bedömarkompetens, deltagit i både matematik- och läslyft och systematiskt kvalitetsarbete. Elever i årskurs 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen visar en relativt stabil tendens under de tre senaste åren. Dock är det en försämring jämfört med år Lidköpings kommun ligger idag några procentenheter över riket. Kommunens elever får i större utsträckning än riket behörighet till yrkesprogrammet, dock är denna statistik exklusive nyanlända elever. I riket cirka 87 % och i Lidköpings kommun cirka 93 %. När det gäller meritvärdet, sammanslagning av alla betyg så har kommunens meritvärde sjunkit likt rikets. Kommunen ligger nu i paritet med riket. En orsak till att resultaten sjunker i årskurs nio beror i första hand på att det är fler elever som är nyanlända i högstadieåldern och inte har tid på sig att läsa in alla ämnen och nå betyg. Statistiken visar att kommunen har lyckats attrahera lärare med lärarlegitimation och behörighet till grundskolan. Kommunen har 10 % högre behörighet än riket. Ekonomiskt har kommunens grundskoleverksamhet mindre resurser än riket. Kommunen har närmat sig riket under senare år beroende på politiska beslut. Elever i åk 6 med lägst betyget E i svenska, kommunala skolor, andel (%) (N15488) Samtliga uppgifter avser elever i skolor med betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet. Elever i åk 6 med lägst betyget E i svenska, kommunala skolor, andel (%). Avser elever i kommunala skolor belägna i kommunen oavsett var de är folkbokförda. Om det totala antalet elever är 40 eller fler och antalet EJ med lägst betyget E är 1-4 elever, så visas andelen som 95 procent. Källa: Skolverket (Siris).

11 Sidan 11 av 58 Elever i åk 6 med lägst betyget E i matematik, kommunala skolor, andel (%) (N15485) Samtliga uppgifter avser elever i skolor med betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet. Elever i åk 6 med lägst betyget E i matematik, kommunala skolor, andel (%). Avser elever i kommunala skolor belägna i kommunen oavsett var de är folkbokförda. Om det totala antalet elever är 40 eller fler och antalet EJ med lägst betyget E är 1-4 elever, så visas andelen som 95 procent. Källa: Skolverket (Siris). Elever i åk 6 med lägst betyget E i engelska, kommunala skolor, andel (%) (N15482) Samtliga uppgifter avser elever i skolor med betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet. Elever i åk 6 med lägst betyget E i engelska, kommunala skolor, andel (%). Avser elever i kommunala skolor belägna i kommunen oavsett var de är folkbokförda. Om det totala antalet elever är 40 eller fler och antalet EJ med lägst betyget E är 1-4 elever, så visas andelen som 95 procent. Källa: Skolverket (Siris).

12 Sidan 12 av 58 Elever i åk. 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen, kommunala skolor, andel (%) (N15419) Andel elever med godkänt betyg i alla ämnen som ingått i elevens utbildning. Andelen beräknas på dem elever som fått eller skulle ha fått betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet (elever som saknar godkänt betyg i alla ämnen ingår). Uppgifterna avser elever i kommunala skolor i kommunen oberoende av var de är folkbokförda exkluderades elever med okänd bakgrund. Källa Skolverket (Siris).

13 Sidan 13 av 58 Elever i åk. 9 som är behöriga till yrkesprogram (exkl. nyinvandrade och okänd bakgrund), kommunala skolor, andel (%) (N15564) Antal elever i årskurs 9 som är behöriga till ett yrkesprogram dividerat med antal elever som fått eller skulle ha fått betyg i minst ett ämne enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet i årskurs 9. För att ha gymnasiebehörighet till ett yrkesprogram krävs godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik och i minst fem andra ämnen från grundskolan. Uppgiften avser elever i kommunala skolor i kommunen oavsett folkbokföringsort. Uppgiften avser läsår. Om det totala antalet elever är 40 eller fler och antalet EJ behöriga är 1-4 elever, så visas andelen behöriga som 95 procent. Nyinvandrade elever har kommit till Sverige de senaste fyra åren. De har inte bott i Sverige eller gått i svensk skola tidigare. Elever med okänd bakgrund saknar uppgift om personnummer, t.ex. om de ännu inte blivit folkbokförda i Sverige. Källa: Skolverket (Siris).

14 Sidan 14 av 58 Elever i åk. 9, meritvärde kommunala skolor, genomsnitt (16 ämnen) (N15403) Elevernas sammanlagda meritvärde dividerat med antal elever som fått betyg i minst ett ämne enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet i årskurs 9. Betygen mäts före prövning. Uppgifterna avser elever i kommunens egna skolor, oavsett folkbokföringsort. Elever med okänd bakgrund är exkluderade Uppgiften avser läsår. Meritvärdet för en elev utgörs av summan för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg (G=10, VG=15 och MVG=20) fr.o.m omvandlas betygsstegen till värdena E=10, D=12.5, C=15, B=17.5 och A=20. Det möjliga maxvärdet är 320 poäng. Källa: SCB och Skolverket.

15 Sidan 15 av 58 Elever i åk. 9, meritvärde kommunala skolor, genomsnitt (17 ämnen) (N15505) Elevernas sammanlagda meritvärde dividerat med antal elever som fått betyg i minst ett ämne enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet i årskurs 9. Betygen mäts före prövning. Uppgifterna avser elever i kommunens egna skolor, oavsett folkbokföringsort. Uppgiften avser läsår. Meritvärdet för en elev utgörs av summan för de 17 bästa betygen i elevens slutbetyg (E=10, D=12.5, C=15, B=17.5 och A=20). Det möjliga maxvärdet är 340 poäng exkluderades elever med okänd bakgrund. Källa: Skolverket (Siris).

16 Sidan 16 av 58 Lärare (heltidstjänster) med lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne i grundskola, kommunala skolor, andel (%) (N15814) Lärare (heltidstjänster) med lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne i grundskola, kommunala skolor, andel (%). Mätt den 17/8 för år 2015, för 2016 avser det 13/2 år T+1. Källa: Skolverket (Siris).

17 Sidan 17 av 58 Elever/lärare (årsarbetare) i kommunal grundskola, antal (N15034) Antal elever per lärare i årskurs 1-9 omräknat till heltidstjänster, i kommunala skolor i kommunen. Övrig pedagogisk personal (förskollärare, fritidspedagoger och fritidsledare) ingår inte. Avser läsår, mätt den 15 oktober. Källa Skolverket (Siris).

18 Sidan 18 av 58 Nettokostnadsavvikelse grundskola F-9, (%) (N15001) Avvikelse i procent mellan nettokostnad och referenskostnad för grundskola inkl. förskoleklass, kr/inv. Nettokostnad är bruttokostnad minus bruttointäkt. Referenskostnaden bygger på nettokostnaden för grundskola och förskoleklass i riket, andel 6-15-åringar i kommunen, barn med utländsk bakgrund samt antaganden om merkostnader för små skolor och skolskjuts. Därutöver tillkommer del av standardkostnaderna från delmodellerna löner, bebyggelsestruktur och befolkningsutveckling. Positiva värden indikerar högre kostnadsläge än statistiskt förväntat och negativa värden ett lägre kostnadsläge än statistiskt förväntat. Källa: SKL

19 Sidan 19 av 58 Utbildning Sökande till gymnasieskolan intagna på 1:a handsval, andel (%) (N17898) Lidköping ligger något under medelvärdet i Sverige trots att programutbudet på DLG anpassas efter elevernas sökmönster. I nuläget är det ett högt söktryck mot yrkesprogram såsom bygg och el. Antal i kommunen folkbokförda elever i gymnasieskolan intagna på sitt 1:a handsval, dividerat med totalt antal sökande elever folkbokförda i kommunen. Källa: SCB och Skolverket.

20 Sidan 20 av 58 Gymnasieelever som uppnått grundläggande behörighet till universitet och högskola inom 3 år, hemkommun, andel (%) (N17473) Lidköping har ett mycket bra resultat jämfört med andra kommuner. Ett strukturerat arbete genomförs för elever på DLG i syfte att eleverna ska uppnå högskolebehörighet. Möjlighet till stöd i matematik, svenska och engelska är framgångsrikt. År 2016 Antal folkbokförda elever i kommunen som började på gymnasium för 3 år sedan som med behörighet till universitet/högskola inom 3 år, inkl. IM dividerat med antal folkbokförda elever i kommunen som började på gymnasium för 3 år sedan, inkl. IM. Fr.o.m ingår inte elever som tagit examen i svenska utlandsskolor. Källa: SCB.

21 Sidan 21 av 58 Ungdomar som är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar 2 år efter fullföljd gymnasieutbildning, kommunala skolor, andel (%) (N17511) Etablering på arbetsmarknaden efter två år är anmärkningsvärt lågt. En tänkbar förklaring kan vara att bostadsbristen gör att många unga bor kvar hemma och av den anledningen inte behöver försörja sig själva. År 2015 Antal elever år T-2 som avslutat gymnasium från gymnasium i kommunal regi i kommunen, som år T var etablerade på arbetsmarknaden eller studerade, inkl. IM dividerat med antal elever år T-2 som avslutat gymnasium från gymnasium i kommunal regi i kommunen, inkl. IM. Etablerad på arbetsmarknaden är den som är sysselsatt enligt sysselsättningsregistrets definition (november månad), inte har några händelser som indikerar arbetslöshet eller arbetsmarknadspolitiska åtgärder som inte är att betrakta som sysselsättning samt har haft en arbetsinkomst som inte understiger en gräns som är olika för varje år beroende på den genomsnittliga procentuella löneutvecklingen. År 2015 var gränsen för att räknas som etablerad på arbetsmarknaden kr. Studerande avser både högskolestudier och annan studiemedelsberättigad utbildning som t.ex. komvux eller folkhögskola. Källa: SCB.

22 Sidan 22 av 58 Gymnasieelever år 2: Jag är nöjd med min skola som helhet, positiva svar, andel (%). (N17650) Lidköping har mycket nöjda elever jämfört med andra kommuner. En förklaring kan vara att det råder stort fokus på att varje program har ett arbetslag där lärares möte med elever prioriteras. En etablerad elevdemokratimodell där det finns elevforum från klass via program och upp till enhetsnivå gör att eleverna kan påverka sin utbildning och sin utbildningsmiljö. År 2016 Antal elever som angivit något av alternativen "stämmer helt och hållet" eller "stämmer ganska bra" som svar på påståendet "Jag är nöjd med min skola som helhet", dividerat med det totala antalet elever som svarat på enkäten. Uppgifterna kommer från Skolinspektionens "Skolenkäten" som en gång under två läsår (T-1 och T) tillfrågat skolans gymnasieelever år 2. För data på kommunnivå avser uppgifterna enbart elever i kommunala skolor (inkl. kommunalförbund) belägna i den aktuella kommunen, medan uppgifterna på enhetsnivå och för riket även inkluderar skolor med annan huvudman. Källa: Skolinspektionen.

23 Sidan 23 av 58 Lärare (Heltidstjänster) med lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne i gymnasieskola, kommunala skolor, andel (%) (N17826) Kommunen har ett bra resultat jämfört med andra kommuner. De lärare som inte är behöriga/legitimerade uppmanas och stödjs att genomföra/fullfölja berörd lärarutbildning. Lärare (Heltidstjänster) med lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne i gymnasieskola, kommunala skolor, andel (%). Mätt den 17/8 för år 2015, för 2016 avser det 13/2 år T+1. Källa: Skolverket (Siris).

24 Sidan 24 av 58 Nettokostnadsavvikelse gymnasieskola, (%) (N17001) En översyn av inriktningar, profiler och valbara kurser inom de nationella programmen har genomförts, liksom en översyn av övriga kostnader vilket successivt ger effekt. Notera dock att en låg avvikelse på nettokostnaden inte med nödvändighet är positiv. Avvikelse i procent mellan nettokostnad och referenskostnad för gymnasieskolan, kr/inv. Nettokostnad är bruttokostnad minus bruttointäkt. Referenskostnaden bygger på nettokostnaden för gymnasieskola i riket, andel åringar i kommunen, elevernas programval samt antaganden om merkostnader för små skolor, skolskjuts och inackorderingsbidrag. Därutöver tillkommer del av standardkostnaderna från delmodellerna löner, bebyggelsestruktur och befolkningsutveckling. Positiva värden indikerar högre kostnadsläge än statistiskt förväntat och negativa värden ett lägre kostnadsläge än statistiskt förväntat. Källa: SKL.

25 Sidan 25 av 58 Vård och omsorg Äldreomsorg Vård & Omsorg har genomgående goda resultat i brukarundersökningar i jämförelse med andra kommuner. Så har det sett ut över tid. Inom funktionsnedsättning gör förändrade och nya mätmetoder att resultaten inte är jämförbara mellan åren. Gällande väntetid till särskilt boende och personalkontinuitet i hemtjänsten är Lidköpings resultat bland de bästa i Sverige. I boendet inom funktionsnedsättning är Lidköpings resultat avseende inflytande och trivsel betydligt högre än övriga deltagande kommuner. I hela verksamheten krävs arbete för att behålla de höga värdena och för att uppnå en jämnare upplevd kvalitet i jämförelsen mellan äldreboenden. Utveckling inom teknikområdet är nödvändigt för hela Vård & Omsorg. Avseende nettokostnadsavvikelse har Lidköpings Vård & Omsorg något högre kostnader än rikets genomsnitt för både äldreomsorg och funktionsnedsättning. Avvikelsen har en nedåtgående trend som närmar sig rikets kostnadsbild. Orsaken har tidigare varit att Lidköping haft en större volym än andra kommuner. Denna bild ändras successivt genom att hemtjänsten, servicetjänster och förebyggande står för en större del och antalet platser i särskilt boende minskas som en effekt av fler bra bostäder för äldre.

26 Sidan 26 av 58 Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg - helhetssyn, andel (%) (U23471) År 2017 Antal personer i åldrarna 65 år och äldre i särskilt boende som är mycket eller ganska nöjda med sitt särskilda boende dividerat med samtliga personer i åldrarna 65 år och äldre i särskilt boende som besvarat undersökningen av äldres uppfattning. Vet ej/ingen är exkluderade ur nämnaren. Data fr.o.m Källa: Undersökningen av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden, Socialstyrelsen.

27 Sidan 27 av 58 Väntetid i antal dagar från ansökningsdatum till erbjudet inflyttningsdatum till särskilt boende, medelvärde (U23401) Medelvärde, antal dagar från ansökningsdatum till erbjudet inflyttningsdatum avseende särskilt boende inom äldreomsorg. Med ansökningsdatum avses det datum då ansökan om plats på särskilt boende kommer in till kommunen, oavsett om ansökan görs skriftligt eller muntligt. Med erbjudet inflyttningsdatum avses det datum då den enskilde enligt kommunens erbjudande har möjlighet att flytta in på ett särskilt boende, oavsett om den enskilde sedan väljer att flytta in eller inte. Avser samtliga utredningar avseende plats på särskilt boende som avslutades i kommunen under första halvåret, och som avsåg personer som vid tidpunkten för ansökan var 65 år eller äldre. Källa Egen undersökning i kommunen.

28 Sidan 28 av 58 Personalkontinuitet, antal personal som en hemtjänsttagare möter under 14 dagar, medelvärde (U21401) Medelvärde, antal olika personal som en hemtjänsttagare möter under en 14-dagarsperiod. Gäller de personer, 65 år eller äldre, som har två eller fler besök av hemtjänsten varje dag (måndag-söndag). Trygghetslarm och matleveranser räknas ej. Mätningen avser tiden Hemsjukvårdspersonal redovisas inte. Brukare som inte bott i det egna hemmet under hela eller delar av mätperioden exkluderas ur mätningen. Källa: Egen undersökning i kommunen.

29 Sidan 29 av 58 Brukarbedömning hemtjänst äldreomsorg - helhetssyn, andel (%) (U21468) Antal personer i åldrarna 65 år och äldre som uppgett att de är mycket eller ganska nöjda med hemtjänsten dividerat med samtliga personer i åldrarna 65 år och äldre i ordinärt boende med hemtjänst som besvarat undersökningen av äldres uppfattning. Vet ej/ingen åsikt är exkluderade ur nämnaren. Data fr.o.m Källa: Undersökningen av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden, Socialstyrelsen.

30 Sidan 30 av 58 Nettokostnadsavvikelse äldreomsorg, (%) (N20900) År 2016 Avvikelse i procent mellan nettokostnad och referenskostnad för äldreomsorg, kr/inv. Nettokostnad är bruttokostnad minus bruttointäkt. Referenskostnaden bygger på nettokostnaden för äldreomsorg i riket, åldersstruktur (andel år, år och 90+ år i kommunen), civilstånd, ohälsa, andel födda utanför Norden, restider i hemtjänsten samt merkostnader för institutionsboende i glesbygd. Därutöver tillkommer del av standardkostnaderna från delmodellerna löner, bebyggelsestruktur och befolkningsutveckling. Positiva värden indikerar högre kostnadsläge än statistiskt förväntat och negativa värden ett lägre kostnadsläge än statistiskt förväntat. Källa: SKL.

31 Sidan 31 av 58 Funktionsnedsatta Brukarbedömning gruppbostad LSS - inflytande, andel (%) (U28518) År 2017 Antal personer boende i gruppbostad LSS som har svarat Ja på frågan Får du bestämma om saker som är viktiga? dividerat med samtliga personer boende i gruppbostad LSS som har besvarat frågan. Svarsalternativen var Ja, Ibland, Nej. Undersökningen är ej en totalundersökning varför resultatet för en kommun kan vara baserat på ett mindre antal brukares svar, dock minst fem. För en del kommuner ingår brukare i både kommunens egen regi och annan regi (privat/ideell), för en del endast brukare i egen regi och för andra endast brukare i annan regi. Undersökningen har genomförts med ett webbaserat verktyg för enkäter, anpassat till personer med funktionsnedsättning. Källa: SKL:s undersökning om brukares uppfattning av kvalitet inom verksamheter för personer med funktionsnedsättning. Brukarbedömning servicebostad LSS - inflytande, andel (%) (U28525) Antal personer boende i servicebostad LSS som har svarat Ja på frågan Får du bestämma om saker som är viktiga? dividerat med samtliga personer boende i servicebostad LSS som har besvarat frågan. Svarsalternativen var Ja, Ibland, Nej. Undersökningen är ej en totalundersökning varför resultatet för en kommun kan vara baserat på ett mindre antal brukares svar, dock minst fem. För en del kommuner ingår brukare i både kommunens egen regi och annan regi (privat/ideell), för en del endast brukare i egen regi och för andra endast brukare i annan regi. Undersökningen har genomförts med ett webbaserat verktyg för enkäter, anpassat till personer med funktionsnedsättning. Källa: SKL:s undersökning om brukares uppfattning av kvalitet inom verksamheter för personer med funktionsnedsättning.

32 Sidan 32 av 58 Nettokostnadsavvikelse LSS, (%) (N28018) Avvikelse i procent mellan nettokostnad och referenskostnad för LSS, kr/inv. Nettokostnad är bruttokostnad minus bruttointäkt. Referenskostnaden bygger på nettokostnader och strukturvariabler för det aktuella året. Referenskostnaden för LSS beräknas med hjälp av antalet verkställda beslut 1/10 föregående år och personalkostnadsindex. Positiva värden indikerar högre kostnadsläge än statistiskt förväntat och negativa värden ett lägre kostnadsläge än statistiskt förväntat. Källa: SKL.

33 Sidan 33 av 58 Social och arbetsmarknad Gällande brukarbedömningar samt återaktualisering av ungdomar och vuxna med missbruksproblem är resultatet bättre än snittet för riket och jämförbara kommuner. Kostnaderna 2015/16 är lägre än förväntat för en kommun som Lidköping. För riket och jämförbara kommuner är kostnaderna högre än förväntat. Lidköping har även en lägre nettokostnad/inv. än snittet för riket och jämförbara kommuner. Lidköping har dock högre kostnader för öppenvård och snittkostnad/vårddygn för barn och unga. Även familjehemsvården är dyrare än jämförbara kommuner. I övrigt lägre kostnader inom alla jämförande områden: ekonomiskt bistånd, familjerätt/familjerådgivning, missbruks- och beroendevård samt övrig vuxenvård. I jämförelserna ingår bland annat inte kostnader för arbetsmarknadsinsatser där kostnaderna/inv. har ökat mellan åren med ca13 procent. Kostnaden för 2016 är något lägre än jämförbara kommuner men högre än riket. Brukarbedömning individ- och familjeomsorg totalt - helhetssyn, andel (%) (U30452) År 2016 Antal personer med insatser från individ- och familjeomsorgen totalt som har svarat Mycket nöjd eller Ganska nöjd på frågan Hur nöjd eller missnöjd är du sammantaget med det stöd du får från socialtjänsten i kommunen? dividerat med samtliga personer med insatser från individ- och familjeomsorgen totalt som har besvarat frågan. Vet inte/ingen åsikt är exkluderade ur nämnaren. Notera att jämförbarheten haltar mellan kommunerna då alla kommuner inte undersökt på samtliga områden inom IFO. Källa: SKL:s undersökning om brukares uppfattning av kvalitet inom individ- och familjeomsorg.

34 Sidan 34 av 58 Ej återaktualiserade ungdomar år ett år efter avslutad utredning eller insats, andel (%) (U33400) År 2017 Andel (%) ungdomar i åldern år som inte återkommit till socialtjänsten inom ett år efter avslut av samtliga utredningar och/eller insatser. Återaktualisering avser endast formell utredning. Gäller ej ekonomiskt bistånd. Ensamkommande flyktingbarn ingår inte. Avser insatser/utredningar som avslutades första halvåret år T-1. Källa: Egen undersökning i kommunen.

35 Sidan 35 av 58 Ej återaktualiserade vuxna med missbruksproblem 21+ ett år efter avslutad utredning eller insats, andel (%) (U35409) Andel (%) vuxna med missbruk 21+ år som inte återkommit till missbruksvården inom ett år efter avslut av samtliga utredningar och/eller insatser. Återaktualisering avser endast formell utredning. Avser insatser/utredningar som avslutades första halvåret år T-1. Fram till 2016 ingick återaktualisering inom alla socialtjänstens områden med undantag för försörjningsstöd och familjerätt. Källa: Egen undersökning i kommunen.

36 Sidan 36 av 58 Nettokostnadsavvikelse individ- och familjeomsorg, (%) (N30001) År 2016 Avvikelse i procent mellan nettokostnad och referenskostnad för individ- och familjeomsorg, kr/inv. Nettokostnad är bruttokostnad minus bruttointäkt. Referenskostnaden bygger på nettokostnaden för individ- och familjeomsorg i riket, andel arbetslösa utan ersättning, andel lågutbildade åringar födda i Sverige, tätortsgrad, andel boende i flerfamiljshus byggda samt andel i befolkningen med ekonomiskt bistånd längre än 6 månader. Uppgifter för ekonomiskt bistånd bygger på föregående års utfall. Därutöver tillkommer del av standardkostnaderna från delmodellerna löner, bebyggelsestruktur och befolkningsutveckling. Positiva värden indikerar högre kostnadsläge än statistiskt förväntat och negativa värden ett lägre kostnadsläge än statistiskt förväntat. Källa: SKL.

37 Sidan 37 av 58 Kultur- och fritidsområdet I medborgarundersökningen (2017) är resultatet för Hur medborgarna ser på sina fritidsmöjligheter oförändrat i förhållande till Resultatet 71,0 är fortsatt högt och endast 6 kommuner av de deltagande 131 kommunerna har ett bättre resultat. Medelvärdet är 60,5. Det höga resultatet i undersökningen återkommer i frågorna om kommunens verksamheter avseende idrotts- och motionsanläggningar och kultur. Biblioteksverksamheten ligger i absoluta toppen. Lägst resultat, men över medelvärdet, får frågan om vad man tror eller tycker om teaterföreställningar- och konserter. Nettokostnaden per invånare ligger över snittet i jämfört med riket och jämförbara kommuner till följd av satsningar på anläggningar och allmänkultur. Från 2014 minskar nettokostnaden och närmar sig riket som helhet. De ekonomiska satsningarna inom kultur- och fritidsområdet återspeglas i resultatet av medborgarundersökningen. Trots att trenden gällande nettokostnaden visar på en minskning så är medborgarnas nöjdhet på en fortsatt mycket hög nivå. Nöjd Region-Index - Fritidsaktiviteter (U09408) Medborgarnas bedömning av hur möjligheten till fritidsaktiviteter är i kommunen, skala Utgår från frågorna: "Hur ser du på tillgången till parker, grönområden och natur?", "Hur ser du på möjligheterna till att kunna utöva fritidsintressen t.ex. sport, kultur, friluftsliv, föreningsliv?", "Hur ser du på tillgången till idrottsevenemang?", "Hur

38 Sidan 38 av 58 ser du på tillgången till kulturevenemang?" och "Hur ser du på nöjesutbudet?" Källa SCB:s medborgarundersökningar. Nettokostnad fritidsverksamhet, kr/inv (N09018) Nettokostnad för fritidsverksamhet, dividerat med antal invånare totalt 31/12. Med nettokostnad avses bruttokostnad minus bruttointäkt. Avser allmän fritidsverksamhet, idrotts- och fritidsanläggningar samt fritidsgårdar. Avser samtlig regi. Källa: SCB:s Räkenskapssammandrag.

39 Sidan 39 av 58 Nettokostnad kulturverksamhet, kr/inv (N09022) Nettokostnad för kulturverksamhet, dividerat med antal invånare totalt 31/12. Med nettokostnad avses bruttokostnad minus bruttointäkt. Avser stöd till studieorganisationer, allmän kulturverksamhet, bibliotek samt musik- och kulturskola. Avser samtlig regi. Källa: SCB:s Räkenskapssammandrag.

40 Sidan 40 av 58 Samhällsbyggnad En analys av kommunens bostadsförsörjning visar på ett ökat behov av bostäder för samtliga boende- och upplåtelseformer. Efterfrågan är hög på bostäder i centrala delarna av kommunen. Detta gäller främst hyres- och bostadsrätter i flerbostadshus. I övrigt är efterfrågan störst på småhus med äganderätt. Bostadsplaneringen kommer att utgå från att förtäta och förädla i stadskärnan, prioritera flerbostadshus i centrala delar av staden och småhusbebyggelse i halvcentrala delar. I övriga delar av kommunen finns en mer begränsad efterfrågan på bostäder. Här bör byggnationen följa efterfrågan. Attraktiva boendealternativ bör skapas för äldre i centrala lägen med närhet till service och kommunikationer. Detta skapar flyttkedjor i befintliga beståndet. Variationen i antalet färdigställda bostäder i både småhus och flerbostadshus beror på när olika detaljplaneområden färdigställs. Under 2017 kommer antalet att öka igen då husen i Sjölunda har färdigställts. Färdigställda bostäder i småhus under året, antal/1000 inv. (N07905) Småhus avser friliggande en- och tvåbostadshus samt par-, rad- och kedjehus (exklusive fritidshus). Alla kommuner lämnar månatligen uppgifter om beviljade bygglov. Insamlingsrutinerna utgår från PBL. Uppgift om färdigställande ska primärt baseras på det slutbesked som byggherren ska få från byggnadsnämnden för bygglovsärendet. Dividerat med antal invånare 31/12. Källa: SCB.

41 Sidan 41 av 58 Färdigställda bostäder i flerfamiljshus under året, antal/1000 inv. (N07906) Flerbostadshus avser bostadsbyggnader innehållande tre eller flera lägenheter inklusive loftgångshus. Alla kommuner lämnar månatligen uppgifter om beviljade bygglov. Insamlingsrutinerna utgår från PBL. Uppgift om färdigställande ska primärt baseras på det slutbesked som byggherren ska få från byggnadsnämnden för bygglovsärendet. Dividerat med antal invånare 31/12. Källa: SCB.

42 Sidan 42 av 58 Hyresrätter i allmännyttan, antal/1000 inv (U07902) Antal hyresrätter i allmännyttan. Bygger på siffror från hyresförhandlingarna 1/8 därav så kan vissa bostadsbolag ännu inte finns med. Dividerat med antal invånare 31/12 år t-1. Källa: SABO och SCB.

43 Sidan 43 av 58 Nettokostnad miljö, hälsa, myndighetsutövning mm, kr/inv (N07040) Lidköping redovisar återigen låga kostnader för verksamheten. Detta beror på den samverkan som görs med Götene och Grästorps kommuner inom Miljö-Hälsa. Kostnaderna kommer troligtvis att fortsätta vara på denna låga nivå då ytterligare samverkan kommer att ske inom V6 kommunernas Miljö-Hälsa och Bygg från Bruttokostnad minus interna och externa intäkter för åtgärder inom miljö- och hälsoskyddsområdet, inklusive myndighetsutövning, och tillståndsprövning för alkoholservering, spelautomater etc. dividerat med antalet invånare i kommunen den 31/12. Källa: SCB.

44 Sidan 44 av 58 Nettokostnad fysisk o. teknisk planering, bostadsförbättringar, kr/inv (N07038) Ökningen av kostnaderna beror på att en direktavskrivning av projektet Hamnstaden under 2016 motsvarande 58 mkr. Om dessa kostnader räknas bort blir kostnaden kr/invånare 348 som är lägre än riket i snitt. Bruttokostnad minus interna och externa intäkter för fysisk och teknisk planering, bostadsförbättringar, bredbandsutbyggnad etc. dividerat med antalet invånare i kommunen den 31/12. Avser fysisk planering, bygglovsverksamhet, teknisk verksamhet och markförsörjning inklusive reglerings- och saneringsfastigheter. Även kostnader för tomma lokaler som följd av bland annat omstruktureringar i kommunen och delar av kostnader för exploatering av mark redovisas här. Som bostadsförbättring räknas sanering och upprustning av befintliga områden samt stöd till bostadsföretag. Här redovisas även bredbandsutbyggnad. Avser samtlig regi. Källa: SCB:s Räkenskapssammandrag.

45 Sidan 45 av 58 Nettokostnad väg- och järnvägsnät, parkering samt parker, kr/inv (N07039) Ökningen beror på medfinansiering av riksväg 44 om 70 mkr (bidrag till infrastruktur). Om dessa kostnader räknas bort blir kostnaden kr/invånare 1068 som är lägre än riket i snitt. Bruttokostnad minus interna och externa intäkter för väg- och järnvägsnät, parkering samt parker etc. dividerat med antalet invånare i kommunen den 31/12. Källa: SCB.

46 Sidan 46 av 58 Teknisk service Tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s, andel (%) (N07900) I dagens samhälle är digital uppkoppling lika viktig som el, vatten och avlopp. Regeringen tog beslut 2017 om en nya strategi, Ett helt uppkopplat Sverige, för att möta människors behov av snabbt bredband. Redan 2016 låg Lidköpings kommun drygt 10% högre än genomsnittet för Sveriges kommuner. Lidköping Bredband har markant ökat utbyggnadstakten under 2017 för att kunna erbjuda fiberanslutning till allt och alla innan utgången av Andel av kommunens hushåll som har tillgång till bredband om minst 100 megabit per sekund. PTS (Post- och telestyrelsen) begär in underlag om täckning för accesstekniker av berörda parter, underlaget matchas sedan med Fastighetsregistret. Det insamlade underlaget ihop med ett antal antaganden utgör grunden för kartläggningen. För tillgång till riktigt höga hastigheter, 100 Mbit/s under gynnsamma omständigheter och minst 50 Mbit/s i bråd timme, fordras idag trådbundna accesstekniker i form av fiber- eller kabel-tv-nät. Avser situationen 1 oktober. T.o.m avsågs befolkning istället för hushåll. Källa: Post- och telestyrelsen, PTS Bredbandskartläggning.

47 Sidan 47 av 58 Nöjd Medborgar-Index - Renhållning och sophämtning (U07403) Renhållningen arbetar intensivt med avfallsfrågan som en del i arbetet med Lidköpings vision att vara en hållbar kommun. Renhållningen ökar från 75 till 78 poäng i årets medborgarundersökning men anses kunna ha potential att öka nöjdheten ytterligare lite grann. Utvecklingsarbete pågår redan, till exempel genom att testa ett nytt insamlingssystem och att på olika sätt informera om avfall och återvinning. Medborgarnas bedömning av renhållning och sophämtning i kommunen, skala Utgår från frågorna: "Vad tror eller tycker du om sophämtningen i din kommun?", "Vad tror eller tycker du om tillgängligheten till återvinningscentraler i din kommun? (Där du t.ex. kan lämna in farligt avfall, grovavfall och elektronikavfall.)", "Vad tror eller tycker du om kommunens åtgärder mot klotter och annan skadegörelse?" och "Vad tror eller tycker du om renhållningen av parker och allmänna platser i din kommun?". Källa SCB:s medborgarundersökningar.

48 Sidan 48 av 58 Räddningstjänst Responstid (tid från 112-samtal till första resurs är på plats) för räddningstjänst, mediantid i minuter (U07442) Responstiden är kortare i Lidköping jämfört med medelvärdet för samtliga kommuner. Uppgifter om responstider kommer från SOS Alarm. Med responstid avses tiden från det att larmcentralen får larmet till dess att räddningstjänsten anländer till skadeplatsen. Observera att endast insatser med syfte att rädda liv, egendom och miljö ingår. Mätperioden avser juni T-1 till juni T där värdet ligger på år T. Indikatorn är ett medianvärde i minuter. källa: SOS alarm.

49 Sidan 49 av 58 Nettokostnad räddningstjänst, kr/inv (N07041) Nettokostnaden är lägre i Lidköping jämfört med medelvärdet för samtliga kommuner. Bruttokostnad minus interna och externa intäkter för räddningstjänst, dividerat med antalet invånare i kommunen den 31/12. Avser insatser som görs i syfte att förebygga och åtgärda brand, olyckor, skador och andra nödsituationer. Avser samtlig regi. Källa: SCB:s Räkenskapssammandrag.

50 Sidan 50 av 58 Intern service Ekologiska livsmedel i kommunens verksamhet under årets 6 första månader enligt KKiK, andel (%) (U07409) Verksamheten har på fem år gått ifrån 18 % ekologiska inköp till 34% inom befintlig budget. För att förbättra detta resultat ytterligare så krävs det en större insats från samtliga förvaltningar Andelen svenska inköp och närodlade varor har också förbättrats de senaste åren. År 2017 Kostnad i kronor för inköpta ekologiska livsmedel dividerat med kostnad i kronor för total mängd inköpta livsmedel i kommunen. Avser ekologiska livsmedel enligt KRAV-märkning, EU:s miljösymbol för ekologiska livsmedel eller andra likvärdiga symboler där det finns en erkänd certifiering som garanterar produktens ekologiskt producerade innehåll. Mätningen avser årets första 6 månader. Källa: Egen undersökning i kommunen för KKiK.

51 Sidan 51 av 58 Finansiella nyckeltal Eget kapital kommunen, kr/inv (N03036) Eget kapital kommun, tkr dividerat med antal invånare totalt 31/12. Eget kapital är summan av tillgångar minus skulder och avsättningar. Källa: SCB.

52 Sidan 52 av 58 Tillgångar totalt kommun, kr/inv (N03039) Tillgångar totalt kommun, dividerat med antal invånare totalt 31/12. Avser summan av finansiella, materiella och immateriella anläggningstillgångar samt omsättningstillgångar. Källa: SCB.

53 Sidan 53 av 58 Finansnetto kommunen, kr/inv (N03108) Finansnetto dividerat med antal invånare den 31/12. Finansnettot utgörs av skillnaden mellan finansiella intäkter och kostnader. Nedskrivningar och återföring av värdet för finansiella tillgångar redovisas här. Även ränta på pensionsavsättning ingår. Källa: SCB.

54 Sidan 54 av 58 Självfinansieringsgrad för kommunens investeringar, andel (%) (N03103) Årets resultat plus avskrivningar i procent av kommunens nettoinvesteringar. Källa: SCB.

55 Sidan 55 av 58 Soliditet kommun, (%) (N03106) Eget kapital dividerat med summa tillgångar i balansräkningen, exkl. pensionsåtaganden intjänade före Ju högre värde desto större del av tillgångarna är finansierade med egna medel. Är värdet negativt överstiger skulderna tillgångarna. Källa: SCB.

56 Sidan 56 av 58 Verksamhetens nettokostnader enligt resultaträkningen kommun, kr/inv (N03011) Verksamhetens nettokostnader dividerat med antal invånare totalt 31/12. Verksamhetens nettokostnader är summan av verksamhetens intäkter minus kostnader för avskrivningar och verksamhetskostnader. Nettokostnaden blir negativ eftersom kostnaderna är högre än verksamhetens intäkter. Nettokostnaden visar hur stor del av verksamheten som kommunen måste finansiera med skattemedel, generella statsbidrag och utjämning samt räntenetto. Källa: SCB.

57 Sidan 57 av 58 Årets resultat kommun, kr/inv (N03007) Årets resultat kommun, dividerat med antal invånare totalt 31/12. Avser kommunernas samtliga kostnader och intäkter. Ett överskott visar hur mycket kommunens bokförda nettoförmögenhet (= eget kapital i balansräkningen) ökat jämfört med föregående år. Källa: SCB.

58 Sidan 58 av 58 Definitioner Vad är skillnaden på vägt och ovägt medelvärde? Och vad är Riket? Ett ovägt medelvärde beskriver genomsnittet för Sveriges kommuner hur det ser ut i en genomsnittlig kommun. Det beräknas genom att alla kommuners värde summeras och dividerar med 290. Om någon eller några kommuner saknar data för det aktuella nyckeltalet så divideras värdet med det antal som har värden. Ex: Ett ovägt medelvärde för alla kommuner avseende Meritvärde i åk 9 kommer att beskriva värdet för en genomsnittlig kommun. Ett vägt medelvärde beräknas annorlunda. Då väger varje kommun olika tungt beroende på att man har olika många invånare, brukare, patienter osv. Om det finns uppgifter för samtliga kommuner så kommer ett vägt medelvärde Alla kommuner att vara samma sak som ett riksmedelvärde. Ett vägt medelvärde kan även beräknas för exempelvis en grupp kommuner eller kommunerna i ett län. Har alla kommuner värden kommer ett vägt medelvärde för alla kommuner att sammanfalla med riksmedelvärdet. Riket är det mått som motsvarar hur något är för en genomsnittlig invånare (brukare/patient/elev) i Sverige, och kan ofta redovisas även om värdena för enskilda kommuner inte får redovisas av sekretesskäl. Ex: Uppgiften om Riket för Meritvärde i åk 9 beskriver resultatet för en genomsnittlig elev i Sverige. Vad är det för skillnad på begreppen hemkommun och lägeskommun som används för nyckeltalen om skolan? Hemkommun - Här ingår elever som var folkbokförda i kommunen, oavsett var de undervisades. Lägeskommun - Här ingår elever i skolor belägna i kommunen, oavsett om det är kommunal eller fristående skola.