Kommunens kvalitet i korthet

Transkript

1 Kommunens kvalitet i korthet Resultat 2013

2 Innehåll Inledning... 3 Tillgänglighet... 4 Trygghet Effektivitet Samhällsutveckling Kontaktuppgifter

3 Inledning Kvalitet ur ett medborgarperspektiv Essunga kommun är tillsammans med 220 andra kommuner med i Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) undersökning och sammanställning Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK). Genom KKiK tar SKL fram och identifierar viktiga egenskaper hos kommunernas välfärdstjänster; egenskaper som är jämförbara över tid och rum. Resultatet gör att vi kan jämföra oss med andra kommuner, men framför allt är resultatet en bra grund för ett fortsatt kvalitetsarbete. Undersökningen är ett sätt att mäta våra verksamheters kvalitet och effektivitet. Vi tar in resultaten som en del i vår verksamhetsuppföljning och för dialog med verksamheterna för att förbättra kvaliteten i vår service till medborgarna. Nyckeltalen och måtten har ett medborgarperspektiv och är hämtade från de fem områdena tillgänglighet, trygghet, effektivitet samt samhällsutveckling. I denna folder delges information om Essunga kommuns kvalitet i verksamhet och service i jämförelse med tidigare år samt i jämförelse med medelvärde för övriga kommuner som deltar i KKiK. Under respektive mått finns ansvarig chefs kommentar till resultatet. Nossebro, april 2014 Barbro Gustafsson Kommunfullmäktiges ordförande Bengt Viktorsson Kommunstyrelsens ordförande 3

4 Mått Förskola Tillgänglighet Syftet med måttet är att få kunskap om kommunens förmåga att planera tillgång till förskoleplatser i förhållande till behov. Källa: egen undersökning i kommunen som rapporteras in till SKL. Kommentar från utbildningschef: Vårt goda resultat visar att vi har tillräckliga förskoleresurser som matchar efterfrågan. Trenden 2014 visar dock att efterfrågan ökar, varför utfallet kan försämras något kommande period. Mått Äldreomsorg Syftet med måttet är att ge kunskap om kommunens förmåga att planera tillgång till platser i förhållande till behov. Kommunen genomför en egen undersökning i kommunen av samtliga placeringar som gjorts till särskilt boende under årets 6 första månader. Avser genomsnittlig väntetid från ansökningsdatum till erbjudet inflyttningsdatum avseende särskilt boende inom äldreomsorg. Källa: egen undersökning i kommunen som rapporteras in till SKL. Kommentar från socialchef: Riktlinjer finns att boendeplats ska erhållas inom 3 månader, vilket vi håller Utfallet ligger i linje med medelvärde, vilket vi är nöjda med. 4

5 Trygghet Mått Äldreomsorg Syftet med måttet är att få kunskap om hur väl kommunen säkrar behovet av kontinuitet och trygghet för äldre med behov av omsorg i hemmet. Undersökningen avser antal olika personal som en hemtjänsttagare möter under en 14-dagarsperiod. Gäller de personer, 65 år eller äldre, som har två eller fler hemtjänstinsatser varje dag. Mätningen avser tiden Hemsjukvårdspersonal redovisas inte. Källa: egen undersökning i kommunen som rapporteras in till SKL. Kommentar från socialchef: Vi är inte nöjda med resultatet och utvecklingsarbete pågår för att minska andel olika vårdare som besöker hemvårdstagare framöver. Något bättre resultat jämfört med tidigare år, men ytterligare åtgärder planeras. Mått Äldreomsorg Utfallet avser svaren "ja, alltid" och "oftast". Källa: Socialstyrelsens undersökning Äldres uppfattning av vården. Kommentar från socialchef: Resultatet visar god kvalitet på hemvårdens bemötande. Värdegrundsarbete med fokus på personalens bemötande bedöms ha fallit ut väl. 5

6 Trygghet Mått Äldreomsorg Utfallet avser svaren "ja, alltid" och "oftast". Källa: Socialstyrelsens undersökning Äldres uppfattning av vården. Kommentar från socialchef: Vi är självfallet inte nöjda med att det finns brukare/anhöriga som upplever dåligt bemötande från personalen. Det förekommer att man upplever sig kränkt av personal, vilket absolut inte är acceptabelt. Fortsatt värdegrundsarbete ska förbättra personalens förhållningssätt. 6

7 Effektivitet Mått Skola Syftet med måttet är att ge kunskap om vilket resultat kommunens elever i årskurs 6 når i ämnena svenska, engelska och matematik. Resultat som används grundar sig på elevernas resultat på de nationella proven i år 6. Måttet visar andelen elever som uppnått Skolverkets fastställda kravnivåer. OBS! Ej jämförbart med föregående års resultat pga Skolverkets ändrade betygssystem samt skillnad i ämnet svenska där SKL även inkluderar svenska som andraspråk. Källa: Skolverket/SKL Kommentar från utbildningschef: Resultatet är inte tillfredsställande, framför allt inte i ämnet svenska. Med anledning av detta har förbättringsåtgärder satts in, såsom svenska-projektet Essunga läser. Mått Skola Syftet med måttet är att ge kunskap om vilket resultat kommunens elever i årskurs 3 når i ämnena svenska, engelska och matematik. Resultat som används grundar sig på elevernas resultat på de nationella proven i år 3. En skillnad jämfört med tidigare år för detta mått är i ämnet svenska där SKL även inkluderar svenska som andraspråk. Källa: Skolverket/SKL Kommentar från utbildningschef: Goda resultat i åk 3 som vi arbetar med att säkra och förbättra. 7

8 Mått Skola Effektivitet Syftet med måttet är att ge kunskap om kommunens resultat inom skolan. Måttet visar främst hur väl kommunens skolor klarar sitt uppdrag i förhållande till de nationella målen. Måtten har stor betydelse för det egna målarbetet och visar på faktiska förbättringar och försämringar i den egna kommunen över tid. Nytt mått Avser elever i åk. 9 som är behöriga till ett yrkesprogram, då SKL bedömer att det är det närmaste man kommer andelen som är behöriga till något nationellt program (ska enligt Skolverket i stort sett inte skilja mer än på decimalen mellan utfall nationellt och yrkesprogram). Källa: Skolverket Kommentar från utbildningschef: Vi har ett högre mål än att enbart 90 % av eleverna är behöriga. Mått Skola Syftet med måttet är att få en bild av hur elever i årskurs 8 uppfattar skolan och dess undervisning. Måttet är ett sammanvägt resultat av de sju områdena: trygghet, lust att lära, inflytande, kunskap om målen, stöd och hjälp, återkoppling och höga förväntningar. Genomsnitt av andelen elever som på en fyrgradig skala svarat instämmer helt och hållet och stämmer ganska bra (positiva svar) på de gemensamma enkätfrågorna om elevernas syn på skolan och undervisningen. Måttet är nytt fr.o.m Källa: SKL:s elevundersökning 2013 Kommentar från utbildningschef: 2013 var ett år då vi hade svårt att motivera våra ungdomar till lust att lära. Utvecklingsarbete pågår för att personalen ska arbeta mer motivationsinriktat. 8

9 Effektivitet Mått Skola Syftet med måttet är att få en bild av hur elever i årskurs 5 uppfattar skolan och dess undervisning. Måttet är ett sammanvägt resultat av de sju områdena: trygghet, lust att lära, inflytande, kunskap om målen, stöd och hjälp, återkoppling och höga förväntningar. Genomsnitt av andelen elever som på en fyrgradig skala svarat instämmer helt och hållet och stämmer ganska bra (positiva svar) på de gemensamma enkätfrågorna om elevernas syn på skolan och undervisningen. Måttet är nytt fr.o.m Källa: SKL:s elevundersökning 2013 Kommentar från utbildningschef: Positivt resultat och vi arbetar för att de ska hålla kvar upplevelsen under hela skoltiden. Mått Skola Syftet med måttet är att ge kunskap om kommunens kostnadseffektivitet inom skolan. Källa: Skolverket och Dagens samhälle. Kommentar från utbildningschef: Vi lyckades inte så bra med våra betyg Samtidigt är det så att vi har lägre kostnadsnivå än medelvärdet av övriga kommuner. Vi arbetar för att förbättra våra skolresultat inom de närmsta åren, vilket kommer att innebära något ökade resurser. 9

10 Mått Skola Effektivitet Syftet med måttet är att ge kunskap om uppnått resultat i de gymnasieutbildningar som kommunens elever tar del av. Måttet visar hur väl gymnasieskolorna klarar sitt uppdrag i förhållande till de nationella målen. Redovisning sker av 2013 års resultat. Källa: Skolverket Kommentar från utbildningschef: Mycket positiv trend, som kommer att bli ännu bättre framöver då vi redan nu ser att tidigare års satsning på synvändan har haft god effekt på elevernas resultat i gymnasiet. Mått Individ- & familjeomsorg Syftet är att visa en bild av hur effektivt socialtjänstens ungdomsarbete bedrivs i kommunen. Målsättningen är att kommunens utredning och insatser ska leda till att den enskilde ungdomen inte behöver fortsatt stöd från socialtjänsten. Källa: Egen undersökning som rapporteras till SKL. Kommentar från socialchef: Resultatet är betydligt högre än genomsnittet, vilket kan bero på att vårt ungdomsarbete ger goda resultat. 10

11 Samhällsutveckling Mått Arbete Syftet med måttet är att ge kunskap om hur stor procent av den arbetsföra befolkningen som förvärvsarbetar; redovisar andelen i % av totalt antal invånare mellan 20 och 64 år. Källa: SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS). Kommentar från kommunchef: Kommunen har en stabilt hög sysselsättningsgrad över genomsnittet för landets kommuner. Mått Företagsklimat Syftet med måttet är att ge kunskap om företagsklimatet i kommunen. Nyföretagarcentrum hämtar uppgifter om antal nyregistrerade företag från Bolagsverket. Avser andel nyregistrerade företag under första halvåret 2013 per 1000 invånare. Källa: Nyföretagarcentrums Företagsbarometer Kommentar från kommunchef: Tyvärr är nyföretagandet i kommunen förhållandevis lågt och dessutom sjunkande. Vi hade ett relativt bra resultat 2011, men antalet har sedan sjunkit. Med hjälp av nyföretagarcentrum erbjuder kommunen 4-6 informationstillfällen varje år för presumtiva nyföretagare. Tendensen till lägre nyföretagande gäller tyvärr i hela landet, men självklart finns det en del kommuner som har betydligt bättre resultat, t.ex. Vara och Grästorp. 11

12 Antal per 1000 inv. Samhällsutveckling Mått Företagsklimat Hur många fler/färre förvärvsarbetande har tillkommit/försvunnit i kommunen? , ,6-23,9 12,4 8,9 18, Årtal ,7 Essunga kommun Medel KKiK Måttet ger kunskap om företagsklimatet i kommunen och redovisas som antal nya förvärvsarbetande under ett år. Källa: SCB:s Företagsregister. Kommentar från kommunchef: Antalet förvärvsarbetande varierar förhållandevis mycket mellan olika år. I stort sett ser dock Essunga kommun ut att följa trenden för medelvärdet för KKiK-kommunerna. Mått Företagsklimat Företagarna får utifrån sina egna preferenser ange hur bra de upplever att företagsklimatet i kommunen är. Svaren på frågorna översätts till poäng enligt skala: dåligt=1 poäng och utmärkt=6 poäng. Källa: Svenskt näringsliv Kommentar från kommunchef: Företagarnas sammanfattande bedömning av företagsklimatet i kommunen är detsamma för 2012 och För innevarande år (2014) har vi fått samma omdöme. Vi har alltså ett mycket stabilt bra resultat, betydligt över medelvärdet för KKiK-kommunerna, men målsättningen är att komma upp till index 4,0 som är värdet för ett bra företagsklimat. På flera av de enskilda måtten i undersökningen ligger Essunga kommuns resultat bland de bästa i landet, ex.vis gällande kommunens service till företagen. 12

13 Samhällsutveckling Mått Hälsa Måttet syftar till att ge en bild av befolkningens hälsotillstånd. Sjukpenningtalet redovisas som antal utbetalda dagar med sjukpenning och arbetsskadesjukpenningar per registrerad försäkrad i åldrarna år exklusive försäkrade med hel sjukersättning eller aktivitetsersättning. Sjukpenningtalet redovisas för en tolvmånadersperiod. Alla dagar är omräknade till heldagar, till exempel två dagar med en halv ersättning blir en dag. Dagar med sjuklön från arbetsgivare ingår inte i sjukpenningtalet. Källa: Försäkringskassan. Kommentar från kommunchef: Essunga kommun har tyvärr ett högt sjukpenningtal bland kommunens invånare. Antalet utbetalda dagar med sjukpenning- och arbetsskadesjukpenning har dessutom stigit med 2,8 dagar sedan år Mått Miljöhänsyn Kommentar: Måttet syftar till att redovisa kommunens arbete med miljöhänsyn. Avser kommunens inköp av livsmedel till skola och äldreomsorg; andel inköpta (kr) miljömärkta livsmedel i förhållande till totalt inköpta livsmedel, redovisat i procent. Mätperioden är årets 6 första månader. Källa: Egen undersökning i kommunen som rapporteras till SKL. Kommentar från utbildnings- och socialchef: Prioritering av detta utvecklingsområde behöver diskuteras. 13

14 Kommunens Kvalitet i Korthet Kommunens kvalitet i korthet är ett verktyg för att ta fram information som ger förtroendevalda en god kunskap om kommunens kvalitet i förhållande till den egna kommunen över tid och i jämförelse med andra kommuners medelvärde. Redovisningen består av ett antal viktiga kunskapsområden för kommuninvånarna som beskriver kommunens kvalitet och effektivitet. Under 2013 har 220 kommuner arbetat med verktyget. Kommunens Kvalitet i Korthets resultat är tänkt att ge stöd till de förtroendevalda i dialogen med medborgarna om kommunens verksamhet och utveckla den interna verksamheten från ett medborgarperspektiv. Förutom detta ger även Kommunens Kvalitet i Korthet ett verktyg för kommunen att utveckla sin styrning mot ökat fokus på sina resultat. Se resultat från samtliga kommuner på Sveriges Kommuner och Landstings webbsida: Kontaktuppgift Susanne Bard Kvalitetsutvecklare Telefon E-post susanne.bard@essunga.se Besöksadress Sturegatan 4 Postadress Nossebro Telefon växel Webbadress