Kompletterande mått till Kommunens Kvalitet i Korthet

Transkript

1 Kompletterande mått till Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE 2010

2

3 OMRÅDE1 Din kommuns tillgänglighet extra MÅTT Hur god är kommunens fysiska tillgänglighet? Syftet är att visa en bild av starka och svaga sidor när det gäller den fysiska tillgängligheten utifrån olika funktionshinder i kommunen. Undersökningen genomförs med den spindelmetod som framtagits av Boverket, Handisam och SKL. En nationell sammanställning görs under hösten Källa: Egen undersökning som inrapporteras till SKL. 1

4 OMRÅDE 2 Trygghetsaspekter i din kommun Mått 12 B Hur många barn i snitt per personal är faktiskt närvarande i förskolor i kommunen? Syftet med måttet är att få en verklig uppfattning om det faktiska antalet närvarande barn i förhållande till det planerade.. För att få en bild av den faktiska närvaron följs närvarostatistiken upp för de barn som är på förskolorna. Kommunen tar fram en faktisk frånvaroprocent för de barn som är inskrivna i kommunal och om möjligt enskild driven förskola under en månad. Frånvaro som ska tas med är både planerad frånvaro som semester eller annan ledighet och oplanerad frånvaro som sjukdom etc. Måttet redovisas i antal närvarande barn per årsarbetare. 2

5 OMRÅDE 3 Din delaktighet och kommunens information Mått 13 B Hur många av kommunens röst berättigade röstade i senaste Europaparlamentsvalet? Syftet med måttet är att ge kunskap om medborgarnas intresse och engagemang att delta i val. Källa: Valmyndigheten. Möjlighet till jämförelser med andra kommuner i närområdet eller andra med likartad struktur. Summa avgivna röster i Europaparlamentsvalet (giltiga och ogiltiga) i förhållande till antal röstberättigade. Redovisas i procent. extra Mått Hur god är kommunens webbinformation till företagarna? Syftet är att kunna visa en samlad bild av starka och svaga sidor av kommunens informationsgivning på kommunens webbsidor till företagarna. Metoden innebär att en extern mätning sker av kommunens webbsidor. Källa: SKL:s webbinformationsundersökning våren

6 OMRÅDE 4 Din kommuns effektivitet Mått 18 B D Vilket resultat når elever i årskurs 5 i kommunen i de nationella proven? Syftet med måttet är att ge kunskap om vilket resultat kommunens elever i årskurs 5 når i ämnena svenska, svenska 2, engelska och matematik. Resultat som används grundar sig på elevernas resultat på de nationella proven i år 5. Måttet visar andelen elever som uppnått Skolverkets fastställda kravnivåer i de fyra ämnena av de elever som genomfört proven. Källa: Skolverket Det som redovisas i kommunens kvalitet i korthet är procent elever av dem som genomfört de nationella proven som nått kravnivån i : B. Svenska/Svenska 2 C. Engelska D. Matematik Redovisning Resultatet hämtas från Skolverket för nationella prov genomförda våren 2010 och som redovisas i december 2010 av Skolverket. Mått 19 B C Vilket resultat uppnår kommunens grundskolor i förhållande till övriga kommuner? Syftet med måttet är att ge kunskap om kommunens resultat inom skolan. Källa: Skolverket Resultatmått Dessa mått bygger på en bedömning av skolans resultat. Måtten visar främst hur väl kommunens skolor klarar sitt uppdrag i förhållande till de nationella målen. Resultatet av dessa mått kommer främst att spegla den socioekonomiska strukturen i kommunen och gör det svårt att använda i jämförelsearbetet. De har givetvis stor betydelse för det egna målarbetet och visar på faktiska förbättringar och försämringar i den egna kommunen över tid. Resultaten hämtas från Skolverket och avser den senaste resultatredovisningen. Måtten redovisas i ett sammanställt index. Redovisning sker av 2010:s resultat. Följande mått redovisas: B. Genomsnittligt meritvärde i grundskolan årskurs 9 C. Andel utan betyg i ett, flera eller alla ämnen i årskurs 9 4

7 Mått 20 B Hur effektiva är kommunens grundskolor i förhållande till övriga kommuner? Syftet med måttet är att ge kunskap om kommunens kostnadseffektivitet inom skolan. Källa: Skolverket. Effektivitetsmått Detta mått visar främst hur effektivt vi använder våra resurser i skolarbetet dvs. vad får vi ut av medborgarnas satsade resurser i förhållande till de uppnådda resultaten? Här ställer vi kostnaderna, lärarresursen, i förhållande till resultaten. Övriga kostnader som lokaler, skolskjuts med mera har exkluderats. Mått som redovisas: B. Kostnad i förhållande till andel elever som uppnått målen Kostnadsmått och resultat hämtas från Skolverket och redovisas i ett sammanställt index. Mått 21 B C Vilket resultat når elever studerande i gymnasieskolan boende i kommunen? Syftet med måttet är att ge kunskap om uppnått resultat i de gymnasieutbildningar som kommunens elever tar del av. Källa: Skolverket Resultatmått Dessa mått bygger på en bedömning av skolans resultat. Måtten visar främst hur väl gymnasieskolorna klarar sitt uppdrag i förhållande till de nationella målen. Följande mått redovisas: B. Andel elever som har gått över till högskola inom 3 år efter avslutad gymnasieutbildning C. Andel invånare 20 år med grundläggande behörighet till universitet och högskola De två måtten är utifrån folkbokförda i kommunen. Resultat hämtas från Skolverket och sammanställs utifrån de mest aktuella siffrorna. Måtten redovisas i ett sammanställt index. 5

8 extra Mått Andelen ej återaktualiserade ungdomar ett år efter avslutad insats/utredning. Syftet är att visa en bild av hur effektivt socialtjänstens ungdomsarbete bedrivs i den egna kommunen. Målsättningen är att kommunens utredning och insatser ska leda till att den enskilde ungdomen inte behöver fortsatt stöd från socialtjänsten. Källa: Egen undersökning som rapporteras till Kommundatabasen. extra Mått Vilket serviceutbud finns inom LSS gruppoch serviceboende? Syftet är att ge en samlad bild av vilket serviceutbud som finns inom LSS grupp- och serviceboende som är finansierade av kommunen. Källa: Egen undersökning som rapporteras till Kommundatabasen. Kortnamn Andel boendeplatser (LSS) där alla boende som önskar erbjuds en individuellt anpassad daglig aktivitet utanför bostaden, (%) Andel boendeplatser (LSS) där boende använder egen nyckel till sin bostad, (%) Andel boendeplatser (LSS) där boende får ta emot gäster alla kvällar efter kl , (%) Andel boendeplatser (LSS) där boende får vara ute på aktiviteter som kräver personalstöd från boendet efter kl , (%) Andel boendeplatser (LSS) där boende har tillgång till egen brevlåda, (%) Andel boendeplatser (LSS) där den boende har dagligt inflytande över den mat (huvudmålet) som lagas och serveras, (%) Andel boende platser (LSS) där det inte förekommit våld eller hot inom de sex senaste månaderna, (%) Definition kommunen där alla som önskar erbjuds en individuellt anpassad daglig aktivitet utanför bostaden. Avser alla boenden oavsett regi. kommunen där alla (som kan och vill) använder egen nyckel till sin bostad. Avser endast de fall där brukaren kan klara av att använda egen nyckel. Avser alla boenden oavsett regi. kommunen där alla (som kan och vill) får ta emot gäster alla kvällar efter kl Avser alla boenden oavsett regi. kommunen där alla (som kan och vill) får vara ute på aktiviteter som kräver personalstöd från boendet efter kl Avser alla boenden oavsett regi. kommunen där alla (som kan och vill) har tillgång till egen brevlåda. Avser alla boenden oavsett regi. kommunen där alla (som kan och vill) har dagligt inflytande över den mat (huvudmålet) som lagas och serveras. Avser alla boenden oavsett regi. kommunen där det inte förekommit våld eller hot inom de sex senaste månaderna. Avser alla boenden oavsett regi. 6

9 Andel boendeplatser (LSS) där det är möjligt att bli sambo, (%) Andel personer som deltar i daglig verksamhet (LSS) där brukare gått till öppen arbetsmarknad under förra året, (%) Andel personer som deltar i daglig verksamhet (LSS) där brukaren har möjlighet att byta sysselsättning inom ramen för kommunens dagliga verksamhet, (%) Andel personer som deltar i daglig verksamhet (LSS) där man får vara kvar i verksamheten efter 65 år, (%) Andel personer som deltar i daglig verksamhet (LSS) där verksamheten är öppen året runt, (%) Andel personer som deltar i daglig verksamhet (LSS) som inte utsatts för hot eller våld inom de senaste sex månaderna, (%) Andel personer som vistas på daglig verksamhet (LSS) där alla brukare erbjuds att delta på arbetsplatsträffar, (%) Genomsnittlig utredningstid från ansökan till beslut om LSS-insats, alla insatser, antal dagar Genomsnittlig verkställighetstid från beslut till insats avseende kontaktperson och/eller boende (LSS), antal dagar kommunen där det är möjligt att bli sambo. Avser alla boenden oavsett regi. Andel (%) av totala antalet personer som deltar i daglig verksamhet (LSS) där brukare gått till öppen arbetsmarknad under förra året. Avser all daglig verksamhet oavsett regi. Andel (%) av totala antalet personer som deltar i daglig verksamhet (LSS) där brukaren har möjlighet att byta sysselsättning inom ramen för kommunens dagliga verksamhet. Avser all daglig verksamhet oavsett regi.. Andel (%) av totala antalet personer som deltar i daglig verksamhet (LSS) som får vara kvar i verksamheten efter 65 år. Avser all daglig verksamhet oavsett regi. Andel (%) av totala antalet personer som deltar i daglig verksamhet (LSS) där verksamheten är öppen året runt. Avser all daglig verksamhet oavsett regi. Andel (%) av totala antalet personer som deltar i daglig verksamhet (LSS) som inte utsatts för hot eller våld inom de sex senaste månaderna. Avser brukarna. Avser all daglig verksamhet oavsett regi. Andel (%) av totala antalet personer som vistas på daglig verksamhet (LSS) där alla brukare erbjuds att delta på arbetsplatsträffar. Avser all daglig verksamhet oavsett regi. Genomsnittligt antal dagar som gått mellan ansökan och beslut om LSS-insats, alla insatser. Avser alla beslut om LSS-insats under det senaste året (minimum 10 beslut) exklusive omprövningar. Genomsnittligt antal dagar som gått mellan beslut och påbörjad insats avseende kontaktperson och/eller boende, enligt LSS. Avser alla beslut om LSS-insats avseende kontaktperson och boende under det senaste året (minimum 10 beslut), exklusive omprövningar. 7

10 OMRÅDE 5 Din kommun som samhällsutvecklare Mått 33 B Svenskt Näringslivs ranking av kommunerna Syftet med måttet är att ge kunskap om attityder hos företag etablerade i kommunen om hur de upplever den kommunala servicen. Måttet utgår från den undersökning som görs årligen över företagsklimatet i landets kommuner av Svenskt Näringslivs kommunranking. Resultatet av undersökningen redovisas i ranking av kommunerna från extra Mått Hur stor är andelen miljöbilar av totala antal bilar i hela den geografiska kommunen? Syftet med måttet är att ge en indikation på kommunens arbete med att främja användning av alternativa drivmedel och bränslesnåla fordon i hela den geografiska kommunen. Källa: SCB Personbilar miljöklass 2005 i trafik i kommunen vid årsskiftet Redovisas som andel miljövänliga bilar i förhållande till totalt antal bilar, redovisad i procent. 8

11 Mått 40 Hur många fler/färre invånare har kommunen fått under de fem sista åren? Syftet med måttet är att ger kunskap om kommunen har en positiv eller negativ befolkningsutveckling. Källa: SCB:s befolkningsstatistik. Redovisas i faktiskt antal invånare utifrån minskning eller ökning mellan första mätår och sista mätår och i andel av procent i förhållande till befolkningstalet. Mått 41 Hur stor är utpendlingen i kommunen? Syftet med måttet är att ge kunskap om hur stor utpendlingen är i kommunen för att arbeta utanför kommunen. Källa: SCB Redovisas i procent av befolkningen 9

12 Kompletterande mått till kommunens kvalitet i korthet Kommunens kvalitet i korthet är ett verktyg för att ta fram information som ger förtroendevalda en god kunskap om kommunens kvalitet i förhållande till sig själv över tid och i jämförelse med andra. Redovisningen består av ett antal viktiga kunskapsområden för kommuninvånarna som beskriver kommunens kvalitet och effektivitet. För att utveckla kunskapsområden samarbetade vi under 2006 med ett antal Kommunstyrelseordföranden som gav sin bild av vilka områden som är centrala att ha kunskaper om. Fem områden togs fram och till dessa ett antal mått som ger information om kommunens resultat inom de olika områdena. Dessa prövades och utvecklades under Under 2010 har 120 kommuner arbetat med verktyget. Kommunens Kvalitet i Korthets resultat är tänkt att ge stöd till de förtroendevalda i dialogen med medborgarna om kommunens verksamhet och utveckla den interna verksamheten från ett medborgarperspektiv. Förutom detta ger även Kommunens Kvalitet i Korthet ett verktyg för kommunen att utveckla sin styrning mot ett ökat fokus på sina resultat. I denna skrift hittar ni definitioner och metodbeskrivningar på hur de olika måtten tas fram. För information kontakta: Lena Langlet, lena.langlet@skl.se Lars Strid, lars.strid@skl.se Leif Eldås, leif.eldas@skl.se Kjell-Åke Eriksson, kjell-ake.eriksson@skl.se Gunnar Gidenstam, gunnar.gidenstam@skl.se Christine Feuk, christine.feuk@skl.se Stockholm, Besök Hornsgatan 20 Tfn , Fax info@skl.se,