Förklaring i ord KKiK 2013

Transkript

1 Syftet med Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) Att kommuninvånarna skall få information om kvaliteten på den service som kommunen tillhandahåller Att kommunen vill föra en dialog kring resultat med kommuninvånarna Att använda måtten som en del i styrningen och verksamhetsutvecklingen (Sveriges Kommuner och Landsting) Förklaring i ord KKiK 2013 Kommunens kvalitet i korthet är en sammanställning av olika mätningar fördelade på fem olika områden. Dessa ger en möjlighet att jämföra den egna kommunens resultat med ca 200 andra kommuner i Sverige. Undersökningen består av ca 40 olika mått och redovisar såväl varje deltagande kommuns resultat som ett medel-, ett högsta och ett lägsta värde. Varje mått berättar om det aktuella resultatet och ger en fingervisning om vad kommunen kan behöva arbeta med. Det ska dock tas med i beräkningen att vissa mått är svåra att förbättra med hänsyn tagen till såväl geografi som befolkningsunderlag. Underlagen till måtten hämtas från olika håll och genom att ta del av nedanstående kanske man som kommunmedborgare eller anställd i kommunen lättare får förståelse för varför man ska fylla i och besvara enkäter eller lämna rapporter till olika håll och kanter! Mer information: Läs mer på eller på din kommuns hemsida. Kort ordlista: KKiK Kommunens Kvalitet i Korthet SCB Statistiska Centralbyrån KOLADA Kommuner och Landstings Databas RKA Rådet för främjande av kommunala analyser Förklaring i ord KKiK

2 Område 1. Kommunens tillgänglighet Mått 1-8 Området Kommunens tillgänglighet tar upp frågor om hur lätt det är att komma i kontakt med såväl växel som handläggare, om man kan få svar på en enkel fråga mm. Måtten 1-3 undersöks av ett externt företag som uppger sig vara privatpersoner och som ställer typiska frågor som allmänheten kan vilja få svar på. Mått 1: Hur stor andel av medborgarna som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? I det här måttet redovisas hur lång tid det tar innan man får ett svar på en fråga via e-post. En fråga skickas till kommunens centrala e-postadress bergs.kommun@berg.se och sen mäts tiden i arbetsdagar från det frågan skickats iväg och till dess att ett svar skickats tillbaka. Mått 2: Hur stor andel av medborgarna som tar kontakt med kommunen via telefon får ett direkt svar på en enkel fråga? Här bedöms kommunens tillgänglighet per telefon. Hur snabbt kommer man i kontakt med någon som kan svara på en enkel fråga? Samma typer av frågor som i mått 1 används. Exempel kan vara: Hur lång tid tar det att få ett bygglov? Mått 3: Hur stor andel av medborgarna uppfattar att de får ett gott bemötande när de via telefon ställt en enkel fråga till kommunen? Här gör det externa undersökningsföretaget en bedömning av om den som tar emot samtalet är tillmötesgående, trevlig och hjälpsam. Självklart är detta en subjektiv bedömning av den uppringande personen, men bör kunna ge signaler om kommunens anställda behöver arbeta med att förbättra bemötandet. Mått 4: Hur många timmar/vecka har huvudbiblioteket, simhallen och återvinningsstationen öppet utöver tiden på vardagar? Det här måttet redovisar det totala antalet timmar i kommunen vad gäller ovanstående öppettider. Den här informationen redovisar kommunen via uppgifter som skickas in till en gemensam databas, Kolada. Mått 5: Hur stor andel av de som erbjudits plats inom föreskoleverksamheten (dagis) har fått plats på önskat placeringsdatum? Kommunen redovisar sin egen bedömning via KOLADA. Uppgifterna som redovisas är den faktiska väntetiden och inte enligt den sk 4-månadersregeln. Förklaring i ord KKiK

3 Mått 6: Hur lång är väntetiden i dagar för de som inte fått plats för sitt barn inom förskoleverksamheten (dagis) på önskat placeringsdatum? Även här är det kommunen som redovisar sin egen statistik genom att lämna in uppgifter till KOLADA. Mått 7: Hur lång är väntetiden i snitt (dagar) för att få plats på ett äldreboende från ansökan till erbjudande om plats? Egen undersökning i kommunen enligt en mall som tillhandahålls av RKA och redovisas i KOLADA. Mått 8: Hur lång är handläggningstiden i snitt (dagar) för att få ekonomiskt bistånd (socialbidrag) vid nybesök. För just den här frågan är tiden en kvalitetsfaktor eftersom det handlar om en utsatt grupp. Måttet mäter den tid det tar från första kontakt till slutförd utredning och beslut. Kommunen redovisar tiden till KOLADA enligt de anvisningar som lämnats. Område 2. Trygghetsaspekter i din kommun Mått 9-12 Området Trygghetsaspekter i din kommun tar upp frågor som ställts till allmänheten via medborgarundersökningar och egen statistik. Här handlar det till stor del om mänskliga relationer och känslan av trygghet både i privatlivet och inom äldreomsorg och barnomsorg. Mått 9: Hur trygga känner sig medborgarna i kommunen? Det här måttet hämtas från SCB:s Medborgarundersökning och den del som berör Trygghet. Frågorna som ställs är bl a hur kommunens medborgare uppfattar: - Trygghet att vistas utomhus kvällar och nätter - Trygghet vad gäller att inte utsättas för hot, rån och misshandel - Trygghet vad gäller att slippa inbrott i hemmet Mått 10: Hur många olika vårdare besöker en äldre person med hemtjänst under en 14- dagarsperiod? Den här undersökningen redovisar inte hemsjukvårdspersonal och själva undersökningen gäller en angiven tvåveckorsperiod för de personer som är 65 år eller äldre och som har två eller flera hemtjänstinsatser varje dag. Kommunen redovisar egna uppgifter till KOLADA enligt särskilda instruktioner. Mått 11: Hur många barn per personal är det i kommunens förskolor? Både planerad och faktisk. Förklaring i ord KKiK

4 Här mäts antal barn per heltidsanställd personal. Mindre barngrupper medför ofta ett högre värde. Det som mäts är hur planeringen ser ut och vilken bemanningsnivå som är den normala. Det andra värdet är hur det faktiskt ser ut på våra förskolor, hur många barn är på plats i genomsnitt när man räknat bort frånvaro pga sjukdom eller ledigheter? Kommunens egna uppgifter till KOLADA enligt särskilda instruktioner. Område 3. Din delaktighet och kommunens information Mått I område 3 undersöks möjligheten för den enskilde att ta del av kommunens information och hur medborgarna upplever insyn och delaktighet i kommunens verksamhet. Finns det möjlighet att ta del av dagordningar, finns det öppna sammanträden, är protokollen redovisade på hemsidan osv. Även valdeltagandet räknas hit de år som det förekommer allmänna val. Mått 12: Valdeltagande i kommunvalet, andel i procent. Statistiken för det här måttet hämtas från Valmyndigheten och är aktuell endast de år som har allmänna val. Mått 13: Hur god är kommunens webbinformation till medborgarna? En extern mätning sker av kommunens hemsida (SKL:s webbinformationsundersökning varje sommar) där svaren på 200 frågor letas fram på hemsidan. Varje fråga ska kunna besvaras genom information på hemsidan inom två minuter. Frågorna är indelade i 12 verksamhetsområden och varje områdes svar kan ge maximalt 100%. En fråga som besvaras helt ger tre poäng, delvis besvarad ger 1 poäng och där ingen information gått att finna ger 0 poäng. Mått 14: Hur väl möjliggör kommunen för medborgarna att delta i kommunens utveckling? Med det här måttet vill man visa en samlad bild av kommunens satsning på att skapa olika former av kommunikation och dialog med medborgarna. Det här måttet är en sammanställning av resultatet från 19 olika frågor som alla tar upp frågor om delaktighet. Exempel som kan nämnas är om kommunen har en fungerande klagomålshantering, om man tillåter öppna nämndssammanträden, om det finns byalag/råd, om det är möjligt att lämna medborgarförslag mm. Övriga punkter är bl a möjlighet till dialog med politikerna, allmänhetens frågestund med politikerna, forum för äldre och/eller ungdomar att göra sina röster hörda mm. Kommunen lämnar själv uppgifter om detta enligt en förbestämd mall. Mått 15: Hur väl upplever medborgarna att de har insyn och inflytande över kommunens verksamhet? Förklaring i ord KKiK

5 Syftet med det här måttet är att få kunskap om medborgarnas uppfattning om inflytandet i kommunen. Betygsindexet ligger mellan och ju högre värde desto bättre. Resultatet bygger på SCB:s Medborgarundersökning. Område 4. Din kommuns effektivitet Mått I område 4 mäter man kostnader, resultat, serviceutbud mm inom såväl äldreomsorg/lss som skola och barnomsorg. Mått 16: Vad är kostnaden för ett inskrivet barn i förskolan? Uppgifterna hämtas från SCB. Mått 17A: Vilket resultat når elever i årskurs 6 i kommunen i de nationella proven? Resultaten hämtas från Skolverkets statistik och omfattar även kommunens friskolor. Ämnen som avses är svenska, engelska och matematik. Måttet visar andelen elever som uppnått Skolverkets fastställda kravnivåer och mäts i procent. Mått 17B: Vilket resultat når elever i årskurs 3 i kommunen i de nationella proven? Resultaten redovisas och mäts på samma sätt som i mått 17A, men avser elever i årskurs 3 och endast svenska och matematik. Mått 18: Andel behöriga elever till något nationellt program på gymnasiet Resultatet mäts i procent och informationen hämtas från Skolverket. Mått 19: Elevers syn på skolan och undervisningen i årskurs 8 Källan här är SKL:s elevundersökning för året. Mått 20: Kostnad per betygspoäng I det här måttet räknas en genomsnittlig kostnad fram för varje presterat betygspoäng. Källan är Skolverket och Dagens samhälle. Mått 21: Andelen elever som fullföljer gymnasieutbildningen i kommunen Resultatet som redovisas är hämtat från Skolverkets uppgifter och mäts i procent. Mått 22: Kostnad för de elever som inte fullföljer ett gymnasieprogram Beräkningen för måttet har gjorts utifrån Skolverkets statistik och syftet med måttet är att ge kunskap om hur effektiva de gymnasieutbildningar som kommunens elever tar del av är. Förklaring i ord KKiK

6 Mått 23: Vilket serviceutbud finns inom särskilt boende? Måttet vill ge kunskap om kommunens serviceutbud utifrån en uppsättning indikatorer som har stor betydelse för de äldre inom de särskilda boendena. Underlaget till resultatet hämtas såväl från kommunens egna undersökning som från Äldreguiden och det Palliativa registret. Frågorna som ställs är bl a om boende har möjlighet att välja tid för nattvila, om kommunen erbjuder sammanboende för maka/make, om utevistelse erbjuds mm. Mått 24: Vad kostar en plats i kommunens särskilda boende? Resultatet för måttet hämtas från SCB och Socialstyrelsens individstatistik. Mått 25: Andel brukare som är ganska/mycket nöjda med sitt särskilda boende. Resultatet baseras på resultaten från Socialstyrelsens nationella brukarundersökning inom äldreomsorgen. Mått 26: Vilket omsorgs- och serviceutbud har hemtjänst finansierad av kommunen? I det här måttet redovisar kommunen en egen undersökning och sammanställning som följer en särskild mall. Resultaten lämnas in till Kolada. Frågor som ställs är bl a: hur ofta man kan få städ, tvätt, social dagverksamhet, promenader, dusch, möjlighet att välja manlig eller kvinnlig vårdgivare mm. Mått 27: Vad är kostnaden per vårdtagare inom hemtjänsten i kommunen? Här redovisas kostnader för hemtjänsten per vårdtagare. Underlaget kommer från SCB och Socialstyrelsens individstatistik. Kostnaden redovisas i tusentals kronor per år. Mått 28: Andel brukare som är ganska/mycket nöjda med sin hemtjänst Underlaget till det här måttet hämtas från Socialstyrelsens nationella brukarundersökning inom äldreomsorgen. De som svarat att de inte har någon åsikt har räknats bort. Mått 29: Vilka kvalitetsaspekter finns inom LSS grupp- och serviceboende? Syftet med mått 29 är att ge en samlad bild av vilket serviceutbud som finns inom LSS gruppoch serviceboende som är finansierade av kommunen. Exempel kan vara möjlighet att äta huvudmålet tillsammans på boendet, boendeplatser där den boende har inflytande över maten, om den boende kan ta emot gäster efter kl 21 mm. Underlaget till måttet är kommunens egen undersökning som rapporterats in till Kolada. Mått 30: Andelen inte återaktualiserade ungdomar ett år efter avslutad insats/utredning. Egen undersökning som inrapporterats till Kolada och som visar andel ungdomar som återkommer till socialtjänsten efter avslutad insats. Förklaring i ord KKiK

7 Område 5. Din kommun som samhällsutvecklare Mått Mått 31: Andelen förvärvsarbetare i kommunen Syftet med det här måttet är att ge kunskap om hur stor procent av den arbetsföra befolkningen som förvärvsarbetar. Underlaget har hämtats från SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS). Mått 32: Hur stor del av befolkningen får försörjningsstöd? Underlaget är hämtat från SCB. Syftet med måttet är att ge kunskap om kommunens sociala struktur. Mått 33: Hur många nya företag har startats per 1000 invånare i kommunen? Måttet syftar till att ge kunskap om företagsklimatet i kommunen. Uppgifterna som ligger till grund för resultatet har hämtats från Nyföretagarcentrums Företagsbarometer, vilka i sin tur hämtar uppgifter om antal nyregistrerade företag från bolagsverket. Mått 34: Vad ger företagarna för sammanfattande omdöme om företagsklimatet i kommunen? Under den här punkten redovisas ett index hämtat från en företagarundersökning, INSIKTEN. Alla kommuner är inte med i denna undersökning. Undersökningen är baserad på information från företag som haft kontakt med kommunen. Mått 35: Hur högt är sjukpenningtalet bland kommunens invånare? Uppgifterna till detta mått har hämtats från Försäkringskassan. Mått 36: Hur effektiv är kommunens hantering och återvinning av hushållsavfall? Resultatet hämtas från Avfall Sverige och mätperioden avser året före aktuellt KKiK-år. För 2013 har siffrorna för 2012 använts osv. Syftet med måttet är att redovisa kommunens arbete för att minska användning av ändliga resurser och öka återvinningsgraden. Ett stort antal kommuner har valt att inte rapportera in uppgifter till Avfall Sverige. Detta medför att endast ca hälften av kommunerna finns med i måttet. Mått 37: Hur stor är kommunorganisationens andel miljöbilar av totala antalet bilar? Källa Miljöfordon Syd. Syftet med måttet är att redovisa kommunens arbete med miljöhänsyn genom användning av alternativa drivmedel och bränslesnåla fordon i den egna organisationen. Resultatet har inte redovisats i tid för den totala sammanställningen. Förklaring i ord KKiK

8 Mått 38: Hur stor är andelen inköpta ekologiska livsmedel? Uppgifterna lämnas av kommunen genom egen undersökning vilken rapporteras till Kolada. Syftet med måttet är att redovisa kommunens arbete med miljöhänsyn. Mätperioden är årets 6 första månader. Mått 39: Hur ser medborgarna på sin kommun som en plats att bo och leva på? I SCB:s Medborgarindex, del A, ingår frågor om medborgarnas uppfattning om kommunen är en god plats att elva och bo i. Resultatet bygger på ett urval av 500 till 1000 personer i respektive kommun. Förklaring i ord KKiK