Kan man räkna på lönsamhet? - metoder och underlag för kostnadsnytto-analyser. Stockholm 11 november, 2014 Björn Sund

Transkript

1 Kan man räkna på lönsamhet? - metoder och underlag för kostnadsnytto-analyser Stockholm 11 november, 2014 Björn Sund

2 Presentation Matematikekonomilinjen Karlstads universitet Projekt Räddningsverket Samhällets kostnader för olyckor, kostnader för det förebyggande arbetet, betalningsvilja för räddningstjänst, MÅSTE-projektet, hjärtstopp, sambruk m.m. Forskarutbildning vid Örebro universitet MSB Organisationsutveckling i kommunerna ( ) Analytiker med inriktning räddningstjänst (2014- ) Forskning Karlstads universitet (25 %)

3 2006: Först ett steg ännu längre tillbaka

4 Ekonomisk utvärdering Resurser ex. individer, tid, utrustning, lokaler, kunskap är begränsade. Val måste göras (och görs) Ekonomi handlar om hushållandet av knappa resurser och hur dessa ska fördelas Ekonomiska utvärderingar tar hänsyn till kostnader: 1. Ekonomi minimering av kostnader 2. Produktivitet prestationer output insatser input 3. Effektivitet - Insatsens effekter Insatsens kostnader kr

5 Typer av ekonomiska utvärderingar

6 Tillbaka till Snabbare insatser till medborgaren genom Effektivare organisation av befintliga responsorganisationer Ex. förstainsatsperson (FIP) inom räddningstjänsten Sambruk av samhällets samlade jour- och beredskapsresurser

7 Sambruk- försök till definition Sambruk = Förhållandet att olika myndigheter/organisationer/företag/etc. i samhället gemensamt brukar de jour- och beredskapsresurser som finns tillhands för skydd mot olyckor samt andra akuta händelser.

8 Exempel på samhällets jour- och beredskapsresurser början 2000-talet Dessutom: Privata alternativ Polis Frivilliga organisationer Militär Enskilda människan Uppgifter som FIP: Iaktta Utgöra en trygghetsresurs Rapportera Biträda Spärra av Utföra första hjälpen

9 Principiellt samband mellan responstid och konsekvens Kurva a visar hur skadevärdet ökar med tiden om ingen åtgärd vidtas Kurva b representerar hur skadevärdet istället utvecklas om en ordinarie räddningsstyrka anländer vid tidpunkten T. Om en snabb enhet är först på plats (tidpunkt t) kan denne minska skadeutvecklingen till kurva c. Om det sedan kommer en ordinarie räddningsenhet efter den snabba enheten (vid tidpunkt T) så gäller kurva d. Avståndet mellan kurva b och kurva d, det vill säga mellan Sb och Sd, är det värde en snabb enhet genererar via tidigare ankomst till skadeplats. Vilken roll individerna i den snabba enheten intar efter ordinarie enhets framkomst till skadeplatsen är betydelsefull

10 Hur viktig är responstiden? Exemplet hjärtstopp Andel överlevande (givet VF vid framkomst)

11 Alarmprocessen Incident Larm = 2 minuter Larmhanteringstid = 1,5 minuter Angreppstid = 1,5 minuter Minimum anspänningstid 1,5 min Första invånare nås efter 6,5 minuter (ingen körtid)

12 Antal invånare som nås per minut av en räddningsresurs i Stockholms län

13 Vilka effekter får sambruk? Insatstid Kortare insatstid jämfört med traditionell beredskap Insatsförmåga Ibland en lägre förmåga Kompletterande åtgärder Fler händer på plats Ökade kostnader Vad blir den extra kostnaden?

14 En översikt av resultaten 2006 och framåt

15 Snabbare insats vid hjärtstopp Beskrivning: Behandlar åtgärden att möjliggöra för jour- och beredskapsresurserna att göra antingen en tidig hjärtlungräddningsinsats eller en snabbare defibrillering vid akuta hjärtstopp Resultat: Sannolikt mycket samhällsekonomiskt lönsamt. Den åtgärd som framförallt sticker ut är att utrusta räddningstjänsten med defibrillatorer. För denna åtgärd är fördelarna mellan gånger större än kostnaderna i de exempel som använts. (2012: 36 gånger större). Tidig hjärtlungräddning visar kvoter mellan 10-20, vilket också är högt.

16 Snabbare halkbekämpning Beskrivning: En åtgärd som syftar till att göra det möjligt att nyttja jour- och beredskapsresurserna för en snabbare halkbekämpning vid situationer med extrem halka Resultat: Sannolikt samhällsekonomiskt olönsamt. Fördelarna med åtgärden övervägs av kostnaderna för att genomföra den.

17 Bevakning på stora badplatser Beskrivning: Genom en omorganisation för samhällets jour- och beredskapsresurser blir en snabbare insats vid drunkningstillbud på större badplatser möjlig Resultat: Sannolikt samhällsekonomiskt olönsamt. Kostnaden för bevakningen är högre än fördelarna med det förväntade antalet räddade liv.

18 Insats av räddningspersonal vid hot om suicid Beskrivning: Räddningstjänsten larmas samtidigt som de ordinarie enheterna som ambulans, polis och socialtjänst vid hot om suicid, vilket möjliggör en snabbare insats vid suicidsituationer Resultat: Sannolikt samhällsekonomiskt lönsamt. Varierar mycket beroende på förutsättningarna, men ligger på en nyttokostnadskvot mellan 6-28.

19 Snabbare insats vid vattenskador vid byggnader Beskrivning: En snabbare insats vid plötsliga vattenskador i byggnader blir möjlig genom att nyttja samhällets jour- och beredskapsresurser Resultat: Sannolikt samhällsekonomiskt lönsamt. De minskade materiella skadorna vid plötsliga vattenskador överstiger kostnaderna för den ökade beredskapen

20 Resultat 2006 Brandvarnare, handbrandsläckare, sprinkler automatlarm, utbildning i heta arbeten (1-28). Sambruk (29-42).

21 Slutsatser 2006 Resultaten av sambruksexemplen pekar på potentiella möjligheter till utveckling för att skydda samhällsmedborgarna mot och vid olyckor och andra akuta händelser. Exemplen visar varierande samhällsekonomisk lönsamhet, men möjligheten att hitta alternativ som uppvisar högre nyttokostnadskvoter än många av de traditionella åtgärderna (åtminstone inom räddningstjänstens verksamhet) verkar lovande. Samtidigt ställer arbetssättet många gånger höga krav på samhället när det gäller koordination och samarbete kring insatserna.

22 Nyare samhällsekonomiska analyser (exklusive CARER)

23 En kostnads-nyttautvärdering av FIP Elisabeth Lång KaU, 2012 Slutsatser: Insatstid: FIP är i genomsnitt mellan 81 och 194 sekunder före nästkommande enhet i Jönköpings kommun Insatsförmåga: Andelen genomförd av FIP i Jönköpings kommun är ungefär 35 procent Kostnaden per FIP-enhet under ett år är ungefär kr. Nytto-kostnads-kvoten ligger mellan 3,2-8,5 FIP i Jönköpings kommun behöver endast åka på 6-17 larm per år för att nettonuvärdet skall vara större än noll FIP-verksamhet är samhällsekonomiskt lönsamt för samtliga utvärderade stationsområden i Jönköpings kommun

24 Framtiden?

25 IVPR (i väntan på räddningstjänst) Tidsfaktorns betydelse vid räddningsinsats Jaldell (2004)

26 Räddningstjänstens insatser vid IVPA

27 IVPA (i väntan på ambulans) Jaldell m.fl. (2013). Time is money, but how much? The monetary value of response time for Thai ambulance emergency services. Analyserar fyra olika orsaker till ambulansutryckning: 1. Medicinsk orsak (inkl. drunkning och självmord) 2. Trafikolycka 3. Fysiskt trauma (inkl. fall, våld, brand, elolycksfall, naturolyckor m.m.) 4. Övrigt Resultat: Tidsfaktorn är mest betydelsefull för medicinska orsaker, följt av trafikolyckor och trauma

28 Kom ihåg! Effektivitet - Insatsens effekter Insatsens kostnader kr En åtgärds ekonomiska effektivitet är alltid en kvot mellan effekten och kostnaden!! Vilka sambruksalternativ är mest intressanta inför framtiden? Något för diskussionen efter kl. 15