Planering av Räddningssystem. Fö 7: Nya sätt att organisera räddningssystem. Tobias Andersson Granberg

Transkript

1 Planering av Räddningssystem Fö 7: Nya sätt att organisera räddningssystem Tobias Andersson Granberg

2 Hur skapa god beredskap Vad påverkar beredskapen? Förväntade händelser Frekvens Typ/Omfattning Resurser Tillgänglighet Förmåga Organisation Vilka hanterar respektive händelse? Utvärdering Av beredskap Av kostnadseffektivitet Planering Strategisk Säkerställa resurser Områdesindelning Stationslokalisering Taktisk Tilldela resurser till områden/stationer Schemaläggning Operativ Bestäm vika resurser som ska skickas till en ny händelse Omfördela resurser i området för att upprätthålla beredskapen 15/02/2017 Tobias Andersson Granberg, tobias.andersson.granberg@liu.se 2

3 Hur skapa god beredskap Nya initiativ och trender Organisation Nya aktörer Sambruk Planering Evidensbaserade beslut Dynamisk planering Datorbaserade beslutstödshjälpmedel Utvärdering Kostnad/nytta har genomslag 15/02/2017 Tobias Andersson Granberg, 3

4 Hur skapa god beredskap Nya initiativ och trender Organisation Nya aktörer Sambruk Planering Evidensbaserade beslut Dynamisk planering Datorbaserade beslutstödshjälpmedel Utvärdering Kostnad/nytta har genomslag 15/02/2017 Tobias Andersson Granberg, 4

5 Sambruk och nya aktörer Svårare ekonomiskt läge Sambruk IVPA IVPR Nya aktörer Semiprofessionella Frivilliga Organiserade Semi-organiserade Spontana Utvärdera effekten av nya resurser 15/02/2017 Tobias Andersson Granberg, 5

6 Olyckor kostar samhället pengar KOSTNADER (MILJARDER KRONOR) år 2005 Direkta Indirekta TOTALT Brand 5,2 0,6 5,8 Vägtrafik 12,2 8,7 20,9 Drunkning 0,1 0,6 0,7 Fall 12,6 9,4 22 Övriga olyckor 4 5,6 9,6 TOTALT 34,1 24,9 59

7 Personskador Dödsfall Svårt skadade Lindrigt skadade Antal skadade/döda Brand Vägtrafik Drunkning Fall Övriga olyckor Totalt Genom att minska antalet dödsfall, svårt skadade och lindrigt skadade sparar samhället resurser. 7

8 Responstiden viktig: Exempel hjärtstopp Hjärtstopp 3 minuter 5 minuter 15 minuter tid

9 Tidsfaktorns betydelse vid räddningsinsatser (Juås & Mattsson 1997, Jaldell 2004) Ingen åtgärd Ordinarie styrka anländer vid tidpunkt T. Någon anländer vid tidpunkt t och bryter händelseförloppet. Ordinarie styrka anländer vid tidpunkt T.

10 10

11 Lösningen? Fler brandmän? Fler ambulanser? Fler poliser? 1

12 Vad har vi för förutsättningar att reducera insatstider med givna resurser? 12

13 Glesbygdskommuner: Tätortsgrad under 70% och mindre än 8 invånare/km2 13

14 Medianinsatstid för ambulansen i glesbygdskommuner 14

15 Kommun Blåljuslogistik Bräcke Dals-Ed Ljusdal Nordanstig Nordmaling Pajala Ragunda Robertsfors Sollefteå Sorsele Strömsund Torsby Vansbro Vilhelmina Vindeln Ånge Årjäng Åsele Överkalix Tobias Andersson 14.5 Granberg Övertorneå

16 Medianinsatstid för räddningstjänsten i glesbygdskommuner 16 14

17 Kommun Blåljuslogistik Bräcke Dals-Ed Ljusdal Nordanstig Nordmaling Pajala Ragunda Robertsfors Sollefteå Sorsele Strömsund Torsby Vansbro Vilhelmina Vindeln Ånge Årjäng Åsele Överkalix Tobias 18.9 Andersson Granberg Övertorneå

18 Jämför med storstadskommunerna 18

19 Ambulans Göteborg Malmö Stockholm Räddningstjänst Göteborg Malmö Stockholm

20 Lagen om skydd mot olyckor Bestämmelserna i denna lag syftar till att i hela landet bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor. Räddningstjänsten skall planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt.

21 Åldrande befolkning 21

22 22

23 Elbilar allt hetare som blåljusfordon 23

24 Hur kan vårt räddningssystem bli mer effektivt? Fundera på vilka lösningar NI ser på det här problemet

25 Sambruk Idén om sambruk handlar om att vissa åtgärder kan utföras av en jour-eller beredskapsresurs som befinner sig på närmare håll än den ordinarie resursen. Det som uppnås med ett fullt utvecklat sambrukssystem är en ökning i antalet personer som finns tillgängliga för att ta ett larm som förstainsatsperson. Genom en snabbare insats kan såväl liv, hälsa, material och miljö besparas, men systemet ställer även krav på utrustning och utbildning.

26 Vilka jour- och beredskapsresurser finns? Räddning - Brandman heltid, brandman deltid, förstinsatsperson (FIP) Bevakning - Väktare, dörrvakt Omsorg - Sjuksköterska, undersköterska Fastighet Teknisk verksamhet - maskinist, rör, vatten, avlopp Energi - elektriker, linjekontroll, röjning Ambulans, sjukvård - Ambulanssköterska, ambulanssjukvårdare - fastighetstekniker, hantverkare 25

27 A B R O O R O R E F R O T A B R = Räddning B = Bevakning O= omsorg T= teknisk verksamhet E= energi A= ambulans/sjukvård

28 Nya aktörer/ nya förstainsatspersoner Befintliga eller helt nya aktörer som inte officiellt är en integrerad del avräddningsverksamheten men som skulle kunna hjälpa till vid en olycka eller en allvarlig händelse för att korta svarstider eller kompensera för begränsat antal traditionella aktörer. De kallas nya, inte på grund av sina identiteter eller funktioner utan för att de hittills inte varit del av befintligt räddningssystem. Samt pga. att deras behov och egenskaper i räddningsarbete är ett relativt nytt forskningsområde.

29 Typ av nyaktör Nya aktörer- vilka är de? Semiprofessionella Frivilliga Privatpersoner För specifika uppdrag Rekryterade Spontana Digitala

30 Vad kan nya aktörer göra? Släckning av brandmed handbrandsläckare Varna personer i fara Skapa fria luftvägar vid trafikolyckor samt annanförsta hjälp Biträda med flytboj vid drunkningsolyckor Lämna lägesrapporter till SOS Begära förstärkning i tidigt skede, eller vända resurser som inte behövs Orientera och bedöma situationen samtlämna förberedande order till ankommande styrkor Säkra trafikolyckor Genomsöka lokaler Defibrillering etc. 29

31 Vad behöver nya aktörer? Utrustning Utbildning - Första hjälpen, brand etc 3 0

32 Vad ger nya aktörer för nytta? Förkortning av insatstiden Ökad överlevnad, reducerade skadevärden etc Lugnande effekt Trygghetsaspekten av att ha fler resurser Andra nyttor?

33 Vilka svårigheter/utmaningar innebär nya aktörer? Implementeringssvårigheter Kommunikation Juridiska aspekter Nytta vs. kostnad

34 Hur vet vi att räddningssystemet blir effektivare? Kostnads- nyttoanalys 3

35 Kostnads-nyttoanalys Utgångspunkten för en kostnads-nyttoanalys är att man vill välja de åtgärder som ökar välfärden för samhället och undvika de som minskar den. Utgångspunkter: - Varje individ är den bästa bedömaren av sin egen välfärd - Samhällets välfärd beror på medborgarnas individuella välfärd - Om välfärden hos en individ ökar utan att den minskarför någon annan så ökar samhällets välfärd.

36 Alternativkostnadsprincipen Med alternativkostnad menas värdet av det man förlorar, när man inte kan använda resursen i bästa alternativa användning. Måste finnas ett alternativt sätt att använda resursen: finns inte det finns ingen kostnad. Ett samhälle har begränsade resurser till sina investeringar/åtgärder. Om vi investerar i nyaaktörer kommer vi kanske gå miste om någotannat. Värdet av det andra speglar kostnaden för projektet.

37 Steg i CBA 1. Definiera samhället 2. Identifiera relevanta alternativ 3. Identifiera effekterna 4. Kvantifiera effekterna 5. Värdera effekterna 6. Diskontera framtida nyttor och kostnader 7. Genomför känslighetsanalys 8. Utför rekommendation/ dra slutsatser

38 Vilkas nytta/kostnader ska räknas? Definiera samhället Teoretiskt: Alla människor i hela världen + framtida generationer. Oftast används nationen som avgränsning Problem vid globala effekter samt effekter som påverkar under lång tid (oftast antas att människor imorgon kommer att ha samma preferenser)

39 Identifiera relevanta alternativ Valet av utredningsalternativ är viktigt Jfr. med alternativkostnadsbegreppet Nollalternativ (nollalternativet innebär sällan att saker är som idag- prognoser krävs även där!) Potentiellt oändligt antal alternativ Välj med hjälp av experter

40 Identifiera effekter Identifiera vilka effekter som uppstår i olika alternativ Allt som påverkar människors välfärd (nytta) samt allt som kräver resurser(kostnader) I räddningssystem: - Responstid - Utbildning - Överlevnad - Utrustning - Trygghet/Säkerhet - Utryckning

41 Viktiga frågor att ställa 1. Hur mycket snabbare kan nya aktörer nå olycksplatsen än traditionella resurser? 2. Vad kan de nya aktörerna göra innantraditionella resurser anländer? 3. Vilka extra resurser krävs för att nya aktörer skakunna svara på larm?

42 Kvantifiera effekter Hur stora är olika effekter? Gör prognoser! SVÅRT! 41

43 Värdera effekter Effekter värderas utifrån människors betalningsvilja för en specifik vara eller tjänst. Använd marknadspriser så länge det finns tillgängligt. Kostnader är enklare att värdera då det oftast finns fungerande marknader för den utrustning som behövs, lönekostnader etc. Det är desto svårare att värdera nyttan.

44 Att värdera nyttor i räddningssystem Tidsfaktorns betydelse - 1 minut snabbare insats vid brand i byggnad värderas till kr. Värdet av ett statistiskt liv ~ 22,3 miljoner kronor -Om varje person i en befolkning på är villig att betala223 kr för en åtgärd som kommer att minska risken för dödsfall med 0,00001, är den sammanlagda betalningsviljan kr för en riskreduktion som i statistisk mening kommer att rädda ett liv. Hur värderar vi trygghetsaspekten? Om vi inte kan värdera nyttorna bör de beskrivas och bedömas kvalitativt.

45 Olika typer av osäkerheter Utför känslighetsanalyser States of the world - osäkerhet kring omgivningsfaktorer. Osäkerhet kring parametervärden. 45

46 Diskontering Kostnader och nytta som infaller vid olika tidpunkter kan ej jämföras direkt: Otålighet: Val mellan att få något idag eller om 5 årväljer de flesta att få detidag Katastrofrisk: Du kan dö idag och missa en framtida intäkt Vad används då? Marknadsräntor visar jämvikt mellan sparandeoch lånande Riskfri marknadsränta speglar den rena tidspreferensen 46

47 Exempel på nya aktörer 51

48 52

49 Förstärkt medmänniska 53

50 Tobias Andersson Granberg 50

51 SALSA-projektet 54

52 Hemsjukvården åker på I väntan på ambulans 55

53 I väntan på räddningstjänst 56

54 Väktare som nya förstainsatsaktörer Söderköping räddningstjänst i samarbete med LA Jour & SäkerhetAB Södertörns brandförsvarsförbund - Botkyrka och Södertälje räddningstjänst i samarbete med Securitas 57

55 Resultat - intervjuer Nyttor Tidsbesparingar Lägesbilder Nycklar och lokalkännedom Preventivt arbete Allmänt behjälpliga Kostnader Släckutrustning Påfyllning av släckmaterial Radio/personsökare Sjukvårdsväskor Utbildning 55

56 Andra resultat från intervjuerna. Väktarna utför socialt och preventivt arbete och har fått en ny roll. Väktarna tycker att de nya arbetsuppgifterna gett en ny dimension till arbetet. Mer utbildning och utrustning skulle kunna effektivisera insatsarbetet. 56

57 Kvantitativ analys Väktarrapporter Totalt Brand i byggnad Brand eji byggnad Automatlarm Trafikolycka Förmodad brand Övrigt* Totalt Väktare först på plats Först på plats i 60% av fallen 57

58 Kostnader KOSTNADSUPPFATTNING INVESTERING DRIFTKOSTNAD Material Handbrandsläckare 800 kr/styck 350 kr/omladdning Personmottagare 2500 kr/styck Sjukvårdsväska 500 kr/styck Kastlina och livboj 1000 kr/styck Utbildning Kostnad rtj Kostnad väktare Utryckningskostnad väktare 3264 krper utbildningstillfälle 1632 kr per väktare 112 kr/utryckningstillfälle 58

59 Utryckningskostnader Alternativkostnaden för utryckning bör normalt kunna ses som värdet av den förlorade produktionen under tiden som individen är ute på larmet. Detta representeras av individens lön inkl. sociala avgifter under motsvarande tid. Ex. I genomsnitt är varje person ute 0,817 timmar per sjukvårdslarm till en ersättning av 171 kr/timme (inkl. sociala avgifter). Om tre personer rycker ut blir utryckningskostnaden 3 * 0,817 * 171 = 419 kr/larm. Samma princip kan användas för att beräkna utbildningskostnader! 59

60 Kostnadsuppfattning Årliga kostnader Investering Driftkostnad Annuitetsfaktor Annuitetsvärde Material Handbrandsläckare , Personmottagare , Sjukvårdsväska , Kastlina och livboj , Utbildning Kostnad rtj , Kostnad väktare , Utryckningskostnad 2693 väktare Summa Total årlig kostnad 1,3*( ) )=

61 Nyttan Risk för spridning till Antal Värde för 1 minut Byggnad Container 3 0 Farlig ,5 Fartyg Fordon Skog Tåg Terräng 2 0 Två insatser med betydande spridningsrisk som upptäcks i god tid av väktare. Insats minuter x kr x 1 = kronor Insats 2. 3 minuter x kr x 1 = kronor Årlig nytta från projektet = kronor. 61

62 Slutsatser - väktare som ny aktör Samarbetet mellan väktare och räddningstjänst är sannolikt lönsamt. Varje investerad krona ger åtta kronor tillbaka. Kostnaderna är låga. Nyttan är svår att kvantifiera, underskattar den totala nyttan. Kostnader på kommunal nivå. Bättre rapportering av väktarinsatser hade gett en mer heltäckande och generaliserbar bild av samarbetet. 62

63 ESKORT Effektivt sambruk av kommunala resurser för ökad säkerhet och trygghet ESKORT är ett forskningsprojekt, finansierat av Norrköping kommun och Centrum för forskning inom respons- och räddningssystem (CARER) vid Linköpings universitet Syftet med projektet är att bidra till en ökad säkerhet och trygghet i Norrköpings kommun genom att skapa förutsättningar för att fler kommunala resurser på ett effektivt sätt ska kunna medverka vid akuta olyckor och relaterade händelser Wikipediafakta: Eskort är en person eller personer eller föremål som följer med annan (viktig) person eller viktigt föremål som skydd (och sällskap)

64 Tobias Andersson Granberg Aktör Uppgift Teknik Organisation Omgivning RTJ dagpersonal Anställd av kommun Hemtjänst Positioneringssystem Fastighetsskötare Attityd Utbildning Tillgänglighet Plats Färdmöjlighet Kommunikationssystem Utrustning Juridiska aspekter Privat bolag Väktare CARER - CENTRUM FÖR FORSKNING INOM RESPONS- OCH RÄDDNINGSSYSTEM

65 Uppgift 4. En effektivare responsorganisation Nya typer av resurser? Beräkning av kvantitativa effekter. Tid, räddade liv etc. En ekonomisk konsekvensanalys. Diskussion av kvalitativa aspekter av förändringarna 65

66 Tips på ytterligare läsning När hemsjukvården lämnar hemmet (Svensson, Weinholt, 2014) Tidsfaktornsbetydelse vid räddningsinsatser.(jaldell, 2004) Sambruk är lönsamt. (Sund, 2006) Insats av räddningstjänstpersonal vid hjärtstopp-en kostnads-nyttoanalys. (Sund, 2004) 66