Guide till samhällsekonomisk analys

Transkript

1 Guide till samhällsekonomisk analys Kort om vad, varför och hur - med exempel från verkligheten Samhällsmedicin vid Centrum för kunskapsstyrning, Region Gävleborg

2 Inledning och innehåll Syftet med den här guiden är att ge en kort bakgrund till vad en samhällsekonomisk analys är och därefter ge en genomgång i vilka steg en samhällsekonomisk analys utförs. Guiden riktar sig till dig som finns i organisationen för sociala investeringsmedel vid Region Gävleborg. Guiden inleds med att besvara följande frågor: Varför en samhällsekonomisk analys? En samhällsekonomisk bedömning eller kalkyl? Vad innebär alternativkostnad och samhällsekonomisk effektivitet? Vad är samhällsekonomiska kostnader och intäkter? punktlista i slutet om vad som är viktigast att fokusera på. En samhällsekonomisk analys steg för steg Sist i guiden finns ett exempel över hur har gått tillväga för att göra en samhällsekonomisk analys. Exemplet ska fungera som inspiration över tillvägagångssätt, möjliga datakällor, och generellt hur en samhällsekonomisk analys skulle kunna tas fram. Länkar till vidare läsning och stöd avslutar guiden. Exempel på Samhällsekonomiska analyser Därefter följer en steg-för-steg beskrivning av en samhällsekonomisk analys och kalkyl, med en summering och

3 Varför göra en samhällsekonomisk analys? Samhällets resurser är begränsade. Det samlade behovet kan inte tillfredsställas med de resurser samhället förfogar över. Detta gör att vi ständigt ställs inför val och prioriteringar. Det grundläggande syftet med en samhällsekonomisk analys är att hjälpa till att välja och prioritera på ett effektivt, och ofta även rättvist, sätt. Genom att visa vilka kostnader, och vilka ekonomiska, en insats kan/kommer leda till, kan sådan prioritering göras. Ett beslutsstöd En samhällsekonomisk analys är ett stöd för beslutsfattare och baseras framförallt på effektivitetskriteriet. En samhällsekonomisk analys kan därför inte ensamt tala om för beslutsfattaren vilket beslut som ska fattas: utöver effektivitet finns fler kriterium att ta ställning till vid beslutsfattande. Vid investeringar är t.ex. rättviseaspekter minst lika viktiga. Minskar osäkerhet Den samhällsekonomiska analysen är alltså ett stöd för beslutsfattare, och syftar till att minska osäkerheten vid beslutsfattande. Osäkerheten kan förmodligen aldrig försvinna helt, men att utgå från den kunskap som finns, gör att inget beslut behöver fattas i okunskap. Därför är det också viktigt att komma ihåg att en samhällsekonomisk analys alltid är bättre än ingen alls. Objektivt värderat, ej subjektivt värderat Viktigt att komma ihåg är också att en samhällsekonomisk analys ska inte innehålla någon subjektiv värdering om vilket beslut som ska fattas. Genom sin utgångspunkt från effektivitetskriteriet är grundläggande samhällsekonomiska analyser objektiva och förhållandevis okomplicerade att göra. Källa: SNS (2015), Trafikverket (2012) och Samhällsmedicin, Region Gävleborg

4 Vad innebär alternativkostnad och samhällsekonomisk effektivitet? Alternativkostnad Alternativkostnaden blir ett centralt begrepp när vi har begränsade resurser. Alternativkostnaden är värdet av den nytta en vara eller tjänst hade kunnat ge, men som man måste avstå ifrån till förmån för en annan vara eller tjänst. Det finns alltså alltid en kostnad av att vi väljer, genom att det indirekt betyder att vi väljer bort något annat. Exempelvis: Vi har en investering som handlar om att minska antalet barn i förskolegrupperna (investering A), och en annan investering som handlar om att öka den fysiska aktiviteten i befolkningen (investering B). Om vi väljer investering A innebär det att vi går miste om de positiva na från investering B. De missade na blir alternativkostnaden. En tumregel brukar vara att en investering ska genomföras om vinsten blir högre än om vi inte gör investeringen, eller högre än annan investering vid jämförelse. Samhällsekonomisk effektivitet Total samhällsekonomisk effektivitet innebär att samhällets resurser i form av varor och tjänster, naturresurser och miljö, tid osv., används på ett sådant sätt att det totala värdet av de samlade resurserna blir så stort som möjligt ur medborgarnas synpunkt. Åtgärder som är samhällsekonomiskt lönsamma bidrar till samhällsekonomisk effektivitet. Källa: Nationalencyklopedin (2017), SNS (2015), Trafikverket (2012) och Samhällsmedicin, Region Gävleborg

5 Vad är samhällsekonomiska kostnader och intäkter? Generellt består samhällsekonomiska kostnader och intäkter av värdet av både negativa och positiva som en verksamhet/åtgärd/beslut för med sig. Positiv effekt / vinst Resurser skapas vilket gynnar användningen med ökad konsumtion idag, eller genom investeringar, i framtiden. Positiva nytto är det som förs in under intäktssidan i en samhällsekonomisk analys. Exempelvis kostnadsreduceringar genom ett positivt resultatutfall i insatsen/åtgärden. Negativ effekt / kostnad Förbrukning av resurser ger upphov till negativa nytto genom att användningen för någon annan påverkas. Negativa nytto är det som förs in under kostnadssidan i en samhällsekonomisk analys. Exempelvis skulle kanske en omfördelning av resurser kunna påverka en grupp på ett negativt sätt, vilket kan ge upphov till kostnader. Värdering av Utmaningen är egentligen inte att identifiera tänkbara positiva eller negativa, utan att värdera dessa. Den måttstock som används för att värdera nytto är betalningsvilja. Allt som någon individ är beredd att betala för har alltså ett värde, oavsett om det har ett marknadspris eller inte. I många fall går det att hitta sätt att värdera olika genom att endast strukturera upp ett schema av möjliga händelser kopplade till effekten. Exempelvis en insats som syftar till att minska antalet elever som går ut grundskolan med ej fullständiga betyg. Om resultatet blir att färre elever går ut grundskolan utan fullständiga betyg blir intäkterna den kostnadsreducering som kan kopplas till effekten, dvs. minskat resursstöd, minskat antal år i gymnasieskolan. Källa: SNS (2015), Trafikverket (2012) och Samhällsmedicin, Region Gävleborg

6 En samhällsekonomisk analys steg för steg 1. Definition, avgränsning och syfte 2. Identifiera relevanta 3. Värdering av 4. Diskontering och nuvärde 5. Nettonuvärde 6. Känslighetsanalys 1. Definition, avgränsning och syfte Definiera den åtgärd/aktivitet som avses, vilken är målgruppen, vilken är tidsperioden, vilket är syftet osv. 2. Identifiera relevanta Fundera över vilka som är möjliga, där alla möjliga är av intresse. Sortera upp efter positiva och negativa. 3. Värdering av Försök värdera de du identifierat i steg 2, även de som är svåra att värdera i ett monetärt värde. Beskriv om positiva eller negativa kan antas omfattande eller obetydliga. 4. Diskontering och nuvärde Beräkna värdet av framtida för att få fram ett nuvärde. 5. Nettonuvärde Summera alla nuvärden till ett nettonuvärde för att hjälpa till vid prioritering. 6. Känslighetsanalys Reflektera över osäkerheten i din analys: ändra ingångsvärden och antaganden för att se hur utfallet påverkas av förändringar. Försök bygga upp ett scenario där alla dina antaganden inte blir som planerat, och hur det återspeglas i resultatet. Källa: Samhällsmedicin, Region Gävleborg

7 En samhällsekonomisk analys steg för steg 1. Definition, avgränsning och syfte 2. Identifiera relevanta 3. Värdering av 4. Diskontering och nuvärde 5. Nettonuvärde 6. Känslighetsanalys Några generella slutsatser Det viktigaste grundarbetet för en samhällsekonomisk analys är att steg 1-3 är väl genomtänkta och att det finns en grund för allt från målgrupp och syfte till relevanta samt hur dessa kan och ska värderas. Det är svårt att värdera, och framförallt som kanske inte är prissatta. Men det går att göra uppskattningar genom att avgöra huruvida effekten är positiv/negativ och i vilken omfattning den kommer påverka. Steg 4 och 5 är framförallt viktiga vid större samhällsekonomiska analyser. I det här sammanhanget är det viktigare med medvetenheten att en värdering av något som sker i framtiden inte behöver ha samma värde idag. Nettonuvärdet är oftast en hjälp att prioriteringar mellan olika val. I de fall där prioritering är överflödig, av olika orsaker, är steg 5 inte lika viktigt. Känslighetsanalysen i steg 6 kopplas också generellt till större samhällsekonomiska utredningar, men det är alltid nödvändigt att testa rimligheten i steg 1-3 (steg 4-5). Det är viktigt att få en uppfattning om kalkylen som ligger till grund är en så kallad glädjekalkyl, eller om den tål förändringar i na utan att resultatet går åt helt fel håll. Källa: Samhällsmedicin, Region Gävleborg

8 En samhällsekonomisk analys steg för steg 1. Definition, avgränsning och syfte 2. Identifiera relevanta 3. Värdering av 4. Diskontering och nuvärde 5. Nettonuvärde 6. Känslighetsanalys Att göra vid en samhällsekonomisk analys Fokusera på steg 1-3, de är viktigaste stegen för analysen. Var noga med definition, avgränsning, syfte, målgrupp och vilka aktörer som berörs av eventuella. Fundera över steg 4-5, försök få en uppfattning. Dessa steg kan upplevas som mer komplicerade än vad de är. I steg 6 bedömer du rimligheten i underlaget till steg 1-3, för att vara förberedd vad som kan hända om något antaganden inte faller ut som planerat. Källa: Samhällsmedicin, Region Gävleborg

9 Källa: Örebro kommun (2015), och Samhällsmedicin, Region Gävleborg Exempel: Skolfam, social investering i Örebro kommun Skolfam är ett arbetssätt för att stärka skolresultatet i grundskolan för barn placerade i familjehem. Det bygger på principen om samverkan mellan skolan och socialtjänsten för att förebygga misslyckanden i skolan. Skolresultatet står i fokus och arbetet bedrivs därför med skolan som arena och med pedagogiken som verktyg. Här finns en länk till den fullständiga ansökan.

10 1. Definition, avgränsning och syfte 2. Identifiera relevanta 3. Värdering av 4. Diskontering och nuvärde 5. Nettonuvärde 6. Känslighetsanalys Exempel: Skolfam, social investering i Örebro kommun Beskrivning Forskning visar att familjehemsplacerade barn i lägre grad är behöriga till gymnasieskolan än sina jämnåriga. En stor del av de familjehemsplacerade har också ett flöde mellan placeringar i familjehem och på HVB, vilket leder till bristande kontinuitet under uppväxten och ytterligare svårigheter att prestera i skolan. Placerade barns skolgång behöver därför stärkas för att öka deras förutsättningar till goda framtidsutsikter. För det krävs en välutvecklad samverkan mellan skolan och socialtjänsten. Målgruppen för Skolfam i Örebro kommun är barn som placerats i familjehem av Örebro kommun i Örebro kommun inom både kommunens egna familjehem och konsulentstödda familjehem. Totalt omfattar det 51 barn, totalt kommer satsningen kunna hantera mellan barn mellan åldrarna 7-14 år. Totalsiffran innefattar även 15-åringar, men de kommer inte inkluderas i satsningen. Skolfam är ett arbetssätt för att stärka skolresultatet i grundskolan för barn placerade i familjehem. Det bygger på principen om samverkan mellan skolan och socialtjänsten för att förebygga misslyckanden i skolan. Skolresultatet står i fokus och arbetet bedrivs därför med skolan som arena och med pedagogiken som verktyg. Satsningen genomförs under 16 tre år och ska därefter, under förutsättning att resultaten varit lyckade, implementeras i ordinarie verksamhet. Källa: Örebro kommun (2015), och Samhällsmedicin, Region Gävleborg

11 1. Definition, avgränsning och syfte 2. Identifiera relevanta 3. Värdering av 4. Diskontering och nuvärde 5. Nettonuvärde 6. Känslighetsanalys Exempel: Skolfam, social investering i Örebro kommun Beskrivning Forskning visar att familjehemsplacerade barn i lägre grad är behöriga till gymnasieskolan än sina jämnåriga. En stor del av de familjehemsplacerade har också ett flöde mellan placeringar i familjehem och på HVB, vilket leder till bristande kontinuitet under uppväxten och ytterligare svårigheter att prestera i skolan. Placerade barns skolgång behöver därför stärkas för att öka deras förutsättningar till goda framtidsutsikter. För det krävs en välutvecklad samverkan mellan skolan och socialtjänsten. Målgruppen för Skolfam i Örebro kommun är barn som placerats i familjehem av Örebro kommun i Örebro kommun inom både kommunens egna familjehem och konsulentstödda familjehem. Totalt omfattar det 51 barn, totalt kommer satsningen kunna hantera mellan barn mellan åldrarna 7-14 år. Totalsiffran innefattar även 15-åringar, men de kommer inte inkluderas i satsningen. Skolfam är ett arbetssätt för att stärka skolresultatet i grundskolan för barn placerade i familjehem. Det bygger på principen om samverkan mellan skolan och socialtjänsten för att förebygga misslyckanden i skolan. Skolresultatet står i fokus och arbetet bedrivs därför med skolan som arena och med pedagogiken som verktyg. Satsningen genomförs under 16 tre år och ska därefter, under förutsättning att resultaten varit lyckade, implementeras i ordinarie verksamhet. Minskat behov av HVBplaceringar i socialtjänsten Minskat behov av öppenvård från socialtjänsten: Minskat behov av extra stödinsatser i grundskolan: Färre elever går om grundskolan: Färre elever går om årskurs i gymnasieskolan: Färre elever till introduktionsprogram: Färre utbetalningar av försörjningsstöd: Källa: Örebro kommun (2015), och Samhällsmedicin, Region Gävleborg

12 1. Definition, avgränsning och syfte 2. Identifiera relevanta 3. Värdering av 4. Diskontering och nuvärde 5. Nettonuvärde 6. Känslighetsanalys Exempel: Skolfam, social investering i Örebro kommun Beskrivning Forskning visar att familjehemsplacerade barn i lägre grad är behöriga till gymnasieskolan än sina jämnåriga. En stor del av de familjehemsplacerade har också ett flöde mellan placeringar i familjehem och på HVB, vilket leder till bristande kontinuitet under uppväxten och ytterligare svårigheter att prestera i skolan. Placerade barns skolgång behöver därför stärkas för att öka deras förutsättningar till goda framtidsutsikter. För det krävs en välutvecklad samverkan mellan skolan och socialtjänsten. Målgruppen för Skolfam i Örebro kommun är barn som placerats i familjehem av Örebro kommun i Örebro kommun inom både kommunens egna familjehem och konsulentstödda familjehem. Totalt omfattar det 51 barn, totalt kommer satsningen kunna hantera mellan barn mellan åldrarna 7-14 år. Totalsiffran innefattar även 15-åringar, men de kommer inte inkluderas i satsningen. Skolfam är ett arbetssätt för att stärka skolresultatet i grundskolan för barn placerade i familjehem. Det bygger på principen om samverkan mellan skolan och socialtjänsten för att förebygga misslyckanden i skolan. Skolresultatet står i fokus och arbetet bedrivs därför med skolan som arena och med pedagogiken som verktyg. Satsningen genomförs under 16 tre år och ska därefter, under förutsättning att resultaten varit lyckade, implementeras i ordinarie verksamhet. Minskat behov av HVBplaceringar i socialtjänsten Minskat behov av öppenvård från socialtjänsten: Minskat behov av extra stödinsatser i grundskolan: Färre elever går om grundskolan: Färre elever går om årskurs i gymnasieskolan: Färre elever till introduktionsprogram: Färre utbetalningar av försörjningsstöd: 12 årsplatser kan sparas in på 6 år. Kostnaden för en placering är ungefär 900tkr per år. Den totala besparingen blir då ca 11mnkr. Vi räknar lågt och tänker att 3 placeringar kan förhindras, vilket ger 2,7mnkr. Genom att avhjälpa låga betyg skulle färre behöva besöka öppenvård, med hypotesen att låga betyg kopplas till överrisker för ogynnsamma utfall vad gäller ex. missbruk av alkohol eller narkotika. Lågt räknat blir besparingen genom minskad belastning i öppenvården med individer ca 50tkr per år i 6 år, alltså 300tkr. Om målgruppen haft extra stödinsatser som en genomsnittliga eleven skulle specialpedagogresurserna belastas med 20 procent. Skolfam syftar till att minska behovet av stödresurser. En minskning med 25 procent av en tjänst är rimligt på 2 år, vilket ger en kostnadsbesparing på 600tkr på fem år. Ett rimligt antagande är att 3 elever från satsningen stöttas så pass mycket att de inte behöver gå om en årskurs. Ett år i grundskolan kostar ca 70tkr och kostnadsbesparingen blir då 200tkr för målgruppen. Ca 4-5 elever i statistiken behöver gå om gymnasiet. Genom satsningen kan vi anta att 4 färre elever behöver gå om en årskurs. Ett år på gymnasiet kostar ca 70tkr, vilket blir ca 300tkr för målgruppen. Från betygsstatistiken kan konstateras att ca 15 elever inte blir behöriga till gymnasiet. Dessa får gå gymnasiet introduktionsprogram, vilket är dyrare än ett nationellt program samt innebär extra år på gymnasiet. Vi antar att 6-9 elever blir behöriga tack vare Skolfam. Tre elevers kostnadsbesparing blir ca 300tkr. Bättre betyg skulle innebära färre med långvarigt behov av försörjningsstöd. Dessutom kan tillfälliga perioder av försörjningsstöd undvikas kopplat till bättre skolgång för målgruppen. Vi antar att försörjningsstödet i gruppen kan halveras, vilket betyder tre helårsekvivalenter under 5 år, och en kostnadsbesparing på ca 1,5mnkr. Källa: Örebro kommun (2015), och Samhällsmedicin, Region Gävleborg

13 Exempel: Skolfam, social investering i Örebro kommun 1. Definition, avgränsning och syfte 2. Identifiera relevanta 3. Värdering av 4. Diskontering och nuvärde 5. Nettonuvärde 6. Känslighetsanalys Definiera den åtgärd/aktivitet som avses, vilken är målgruppen, vilken är tidsperioden, vilket är syftet osv. Fundera över vilka som är möjliga, där alla möjliga är av intresse. Sortera upp efter positiva och negativa. Försök värdera de du identifierat i steg 2, även de som är svåra att värdera i ett monetärt värde. Beskriv om positiva eller negativa kan antas omfattande eller obetydliga. Beräkna värdet av framtida för att få fram ett nuvärde. Hoppa över detta steg. Summera alla nuvärden till ett nettonuvärde för att hjälpa till vid prioritering. Hoppa över detta steg. Reflektera över osäkerheten i din analys: ändra ingångsvärden och antaganden för att se hur utfallet påverkas av förändringar. Försök bygga upp ett scenario där alla dina antaganden inte blir som planerat, och hur det återspeglas i resultatet. Frivilligt steg Skolfam är ett arbetssätt för att stärka skolresultatet i grundskolan för barn placerade i familjehem. Det bygger på principen om samverkan mellan skolan och socialtjänsten för att förebygga misslyckanden i skolan. Skolresultatet står i fokus och arbetet bedrivs därför med skolan som arena och med pedagogiken som verktyg. (se utvecklad beskrivning sid. 16) 1) Minskat behov av HVBplaceringar i socialtjänsten 2) Minskat behov av öppenvård från socialtjänsten 3) Minskat behov av extra stödinsatser i grundskolan 4) Färre elever går om grundskolan 5) Färre elever går om årskurs i gymnasieskolan 6) Färre elever till introduktionsprogram 7) Färre utbetalningar av försörjningsstöd 1) 2,7mnkr 2) 300tkr 3) 600tkr 4) 200tkr 5) 300tkr 6) 300tkr 7) 1,5mnkr (se utvecklad beskrivning sid. 18) Källa: Örebro kommun (2015) och Samhällsmedicin, Region Gävleborg

14 Samhällsekonomisk bedömning, mall steg-för-steg 1. Definition, avgränsning och syfte 2. Identifiera relevanta 3. Värdering av 4. Diskontering och nuvärde 5. Nettonuvärde 6. Känslighetsanalys Definiera den åtgärd/aktivitet som avses, vilken är målgruppen, vilken är tidsperioden, vilket är syftet osv. Fundera över vilka som är möjliga, där alla möjliga är av intresse. Sortera upp efter positiva och negativa. Försök värdera de du identifierat i steg 2, även de som är svåra att värdera i ett monetärt värde. Beskriv om positiva eller negativa kan antas omfattande eller obetydliga. Beräkna värdet av framtida för att få fram ett nuvärde. Hoppa över detta steg. Summera alla nuvärden till ett nettonuvärde för att hjälpa till vid prioritering. Hoppa över detta steg. Reflektera över osäkerheten i din analys: ändra ingångsvärden och antaganden för att se hur utfallet påverkas av förändringar. Försök bygga upp ett scenario där alla dina antaganden inte blir som planerat, och hur det återspeglas i resultatet. Frivilligt steg. Källa: Örebro kommun (2015) och Samhällsmedicin, Region Gävleborg

15 En samhällsekonomisk analys steg för steg Steg 1 Definition, avgränsning och syfte Den tilltänkta åtgärden/aktiviteten ska definieras, avgränsas och beskrivas i ett syfte. Viktigt är att definiera vilken målgrupp som ska ingå, vilken tidsperiod som na senare ska mätas under. Effekterna (som identifieras i steg 2) ska också fördelas mellan olika aktörer eftersom det är vanligt att eventuella kostnader/intäkter inte tillfaller endast en aktör. 1. Definition, avgränsning och syfte Källa: SNS (2015), Skandia (2012), Trafikverket (2012) och Samhällsmedicin, Region Gävleborg

16 En samhällsekonomisk analys steg för steg Steg 2 Identifiera relevanta Direkta och indirekta för samhället ska identifieras, inom ramen för den tidsperiod och övriga definition som valts. Strukturerar upp alla möjliga som kan tänkas uppstå, sortera mellan intäkter och kostnader (dvs. positiva och negativa ). Viktigt att tänka på är att na avgränsas efter den definition om målgrupp, tidsperiod osv. som redan klarlagts i steg 1. Här kan också konsekvensen av nollalternativet eller alternativkostnaden beskrivas, dvs. om åtgärden/aktiviteten inte genomförs. Nollalternativet hjälper också till som motivering för att en åtgärd möjligen bör genomföras. 2. Identifiera relevanta Källa: SNS (2015), Skandia (2012), Trafikverket (2012) och Samhällsmedicin, Region Gävleborg

17 En samhällsekonomisk analys steg för steg Steg 3 Värdering av De som strukturerades upp i steg 2 ska värderas. För att det också ska kunna bli en samhällsekonomisk kalkyl måste na värderas till ett prissatt värde. Vissa har redan ett pris, vilket gör det enkelt. Andra har inget pris, monetärt värde, vilket kräver en större arbetsinsats. För väldigt svårvärderade får man göra det bästa möjliga genom att beskriva och försöka reda ut om det går att förvänta sig ett positivt eller negativt utfall, samt om na är omfattande eller relativt små. 3. Värdering av Källa: SNS (2015), Skandia (2012), Trafikverket (2012) och Samhällsmedicin, Region Gävleborg

18 En samhällsekonomisk analys steg för steg Steg 4 Diskontering och nuvärde* Effekter från åtgärder/aktiviteter kan ge upphov till intäkter eller kostnader i framtiden. De framtida intäkterna och kostnaderna ska diskonteras, dvs. räknas om för att bli jämförbara med intäkter och kostnader som infaller idag. Diskonteringen ger då ett nuvärde. Storleken på nuvärdet beror på tidsperioden som valts samt vilken ränta som används: högre ränta respektive längre tidsperiod ger lägre nuvärde. Diskonteringsräntan kan ses som samhällets krav på avkastning för att avstå från konsumtion i dag till förmån för framtida konsumtion. 4. Diskontering och nuvärde Steg 5 Nettonuvärde* När steg 3 och steg 4 är genomförda så kan alla nuvärden summeras för att få fram ett nettonuvärde. Syftet är att kunna jämföra åtgärder/aktiviteter mot varandra, eftersom det sällan endast finns en åtgärd/aktivitet som är samhällsekonomiskt fördelaktig. Nettonuvärdet kan vara et underlag för prioritering. *Steg 4 och 5 behöver inte göras vid ansökan om sociala investeringsmedel. Stegen beskrivs här för att skapa en generell förståelse av samhällsekonomiska analyser. 5. Nettonuvärde Källa: SNS (2015), Trafikverket (2012) och Samhällsmedicin, Region Gävleborg

19 En samhällsekonomisk analys steg för steg Steg 6 Känslighetsanalys Underlag till en samhällsekonomisk analys i allmänhet, och till en samhällsekonomisk kalkyl i synnerhet, kan ofta vara osäkra utifrån vilka som kommer ske och vad det kommer att betyda. Prognoser över utfall och värdering av icke-prissatta i framtiden skapar denna osäkerhet. Det är viktigt att beskriva dessa osäkerheter och reflektera över dem: vad kan de antaganden som vi gör innebära? Vilka osäkerheter skapar dessa antaganden? I en sådan känslighetsanalys kan man ändra på de olika antagandena och satta värdena för att se hur dessa ändringar påverkar nettonuvärdet eller värderingarna av na. 6. Känslighetsanalys Källa: SNS (2015), Skandia (2012), Trafikverket (2012) och Samhällsmedicin, Region Gävleborg

20 Tips för vidare läsning om samhällsekonomisk analys Användarmanual kalkylmodeller för sociala investeringar. Skandia (2015). Tillgänglig här. Att utvärdera sociala investeringar. SNS (2015). Tillgänglig här. Handbok i beräkningar av sociala investeringar. Skandia (2015). Tillgänglig här. Samhällsekonomiska analys förklarat på ett enklare sätt. Trafikverket (2016). Tillgänglig här.

21 Referenser Skandia, (2012). Sociala investeringar kring barn och unga. Stockholm, Sverige. PDF. Hämtad: SNS, (2015). Att utvärdera sociala investeringar. Stockholm, Sverige. PDF. Hämtad: Trafikverket, (2012). Introduktion till samhällsekonomisk analys. Publikation 2012:220. Stockholm, Sverige. PDF. Hämtad: Örebro kommun, (2015). Ansökan Skolfam. Örebro, Sverige. PDF. Hämtad: