Samhällsekonomiska vinster av hälsofrämjande insatser riktade till barn och unga. Socialpediatrisk forskning, Inna Feldman

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Samhällsekonomiska vinster av hälsofrämjande insatser riktade till barn och unga. Socialpediatrisk forskning, Inna Feldman"

Barbro Nilsson
för 8 år sedan
Visningar:

1 Samhällsekonomiska vinster av hälsofrämjande insatser riktade till barn och unga Socialpediatrisk forskning, Inna Feldman

2 Kommunstyrelsen i mellanstor kommun

3 Det finns många förslag

4 Men hur vet kommunen? Går det att ge ett beslutsunderlag?

5 Vad vet vi? En stor del av kostnaderna för utanförskapet skulle kunna undvikas om man vidtar nödvändiga förebyggande insatser ( I. Nilsson & A. Wadenskog, Skandia-modellen) Tidig insats Samhällsbesparingar

6 Vad vet vi inte/inte säkra? Vilka insatser är effektiva - leder till förbättrad hälsa/psykisk hälsa? Vad kostar olika insatser? Vilka effekter kan leda till minskning av samhällskostnader? Tidig insats Effekt Varaktighet Avvärjda fall Samhällsbesparingar

7 Frågor som ska besvaras: Vad kan förebyggas/förbättras? Vilka förebyggande insatser har evidens utifrån befintligt vetenskapligt stöd? Vad kostar insatserna? Vilka effekter och potentiella besparingar kan förväntas? Uppskatta samhällskostnader kostnader av det förebyggbara tillståndet

8 Problem och förutsättningar Lång tid mellan insatser och effekter på framtida psykisk hälsa och social anpassning Långtidsuppföljningar (int) bekräftar att tidiga insatser leder till minskningar i problembeteenden som i sin tur främjar social anpassning Det saknas svenska studier om långsiktiga (mer än två år) effekter av preventiva insatser men Det finns svenska effektstudier ang. ett antal hälsofrämjande insatser

9 Kan förebyggas: Utagerande beteendeproblem hos barn Ett tillstånd som dokumenterat ökar risken för senare negativa konsekvenser och utanförskap Konsekvenserna av tillståndet har dokumenterade och betydande kommunala kostnader på kort och lång sikt Det finns effektiva metoder för att förebygga de oönskade utfallen i fråga Det finns tydliga kommunala kostnader som kan kopplas till investeringen Det finns tydliga aktuella kommunala kostnader som kan kopplas till tillståndet för att kunna beräkna även kortsiktiga vinster

10 Varför utagerande beteende? Utagerande beteendeproblem är tydligt och det finns riktlinjer för beräkning av kliniska problemnivåer Forskning om föräldrastödsprogram visar att barns utagerande beteendeproblem minskar efter insatsen och att flera program är effektiva Samhälle har kostnader för barn med utagerande beteendeproblem Kopplingen mellan tidiga utagerandeproblem och risken för kriminalitet, missbruk, försörjningsstöd, etc. finns tydligt beskriven i internationell litteratur

11 Utagerande beteende. Konsekvenser för samhälle, långsiktiga. Visa mig ett barn vid sju: Konsekvenserna av uppförandeproblem i barndomen för psykosocial funktion i vuxen ålder. Ca 1300 barn följdes upp under 25 år Uppförande problem uppskattas vid 7, 8 och 9 år Relativa risker för olika utfall vid 25 år beräknades Fergusson et al Show me the child at seven: the consequences of conduct problems in childhood for psychosocial functioning in adulthood

12 Utagerande beteende. Konsekvenser för samhälle, långsiktiga Utanförskap vid 25 år: Relativa risker för barn med utagerande problem : Kriminalitet 6 Alkohol beroende 2 Narkomani 4 Psykisk sjukdom 10 Tonårsgraviditet 4 Arbetslöshet 2 Socialförsörjning 5 Fergusson et al Show me the child at seven: the consequences of conduct problems in childhood for psychosocial functioning in adulthood

13 Effektiva metoder för att förebygga utagerande beteendeproblem Avgränsningar: Vetenskapligt stöd i vidare bemärkelse (dvs publicerad artikel) föräldrastödsprogram skolprogram

14 Föräldrastödsprogram: Program Vetenskapligt stöd/ Sverige Vetenskapligt stöd/ Intl. Cope Connect De otroliga åren Komet Förstärkt Komet Komet genom Internet

15 Skolprogram: Program Vetenskapligt stöd/ Sverige Vetenskapligt stöd/ Intl. Good Behavior Game FRIENDS Social Emotionell Träning (SET) Skolkomet

16 Leder förebyggande insatser till minskning av utagerande beteendeproblem? Effektstudier visar att förebyggande insatser bidrar till att barnens psykiska hälsa blir bättre och att färre barn får kliniska problem Detta är en grund för skattning av potentiella besparingar

17 Effekter Psykiska hälsa förbättras Färre barn har kliniska problem

18 Sammanfattning från effektstudier Program Skattat antal kliniska fall per 1oo barn, baslinje Reduktion ( %) av kliniska fall vid uppföljning Antal avvärjda kliniska fall per 100 barn Cope % 11 Connect % 5 De otroliga åren % 7 Komet % 6 Förstärkt Komet % 15 Komet genom Internet % 13 Triple P nivå % 10 Good Behavior Game 5 40 % 2 FRIENDS 5 30 % 2 Social Emotionell Träning 5 40 % 2 (SET) Skolkomet 5 60 % 3

19 Kommunala kostnader för förebyggande insatser Kostnader för förebyggande insatser i har beräknats och kvantifierats per program och per bar Kommunens kostnader för förbyggande insatser varierar mellan och kronor per barn

20 Hur mycket kostar ett barn med klinisk nivå av utagerande beteende?

21 Skattningar: Utifrån offentlig statistik (Socialstyrelsen, Skolverket, kommunala budget) Direkta kontakter med olika kommuner (bl a Uppsala kommun)

22 Hur mycket kostar ett barn med klinisk nivå av utagerande beteende? Extrakostnaderna beror på särskilda insatser från socialtjänsten (kurator, socialsekreterare, kontaktperson), förskola och skola (psykolog, specialpedagog, elevassistent) Skattningarna visar att barn med utagerande beteende på klinisk nivå (3-12 år) kostar kommunen kronor årligen

23 Hälsoekonomiska beräkningar Tidig insats (Föräldrastödsprogram, skolprogram) Effekt Avvärjda fall Samhällsbesparingar Samhällsbesparingar = Samhällskostnader utan insats-(samhällskostnader med insats + Insatskostnader)

24 Kortsiktiga effekter exempel: Föräldrastödsprogram Cope, 120 barn, 50 % prevalens av utagerande beteende Cope (riktat, 50 % förekomst av utagerande beteende) 120 barn, 60 kliniska fall 22 % reduk -tion 15 avvärjda kliniska fall av utagerande beteende Kommunkostnaderna: Kommunbesparingarna: kr x 120= x 15 = kr Vinst= kr kr = kr För varje satsad krona får man fyra kronor tillbaka

25 Långsiktiga effekter skattningsexempel: Föräldrastödsprogram Cope, 120 barn, 50 % prevalens av utagerande beteende Psykosocialt arbetshinder: Utan insats: 120 föräldrar, 60 kliniska fall Psyk. arbetshinder, 30 % 15 avvärjda kliniska fall av utagerande beteende, Kliniska fall: 60-15=45 Cope (selektivt, 50 % förekomst av utagerande beteendeproblem) 120 föräldrar, 60 kliniska fall 20 fall av psykosociala arbetshinder 14 fall av psykosociala arbetshinder Kostnader: 336 tkr Samhällskostnader år: 490 tkr x 20 fall = tkr Samhällskostnader år: 490 tkr x 14 fall = tkr Besparingar: tkr tkr-336 tkr=234 tkr

26 Kan förebyggas: Psykiska problem på grund av stress hos tonårsflickor Dansprojektet i Örebro: Liv & hälsa, ung i Örebro från 2007: - 27 procent av flickorna i årskurs 2 på gymnasiet var nedstämda Syftet :att utvärdera om en intervention med dans är effektiv och kostnadseffektiv Rytm. Dansinterventionen består av två danspass á 75 minuter i veckan och pågår under två terminer.

27 Dansprojekt Forskningsstudie om dans: 112 tjejer i åldrarna 13 till 18 år som återkommande sökt hjälp för psykosomatiska besvär (nedstämdhet, oro, sömnsvårigheter, smärta och magproblem) hos skolhälsovården i Örebro kommun Intervention (53 st) och kontroll (59 st) Resultat (kortsiktigt): Förbättrad hälsa Samhällsbesparingar, färre besök hos skolsköterska Långsiktigt?

28 Slutsatser Det är möjligt att värdera effekter av ett antal hälsofrämjande insatser på kort och lång sikt, både i hälso- och monetära termer Beslutsunderlag för en del av sociala investeringar kan således tas fram

29 Fortsatt forskning med data av bra kvalitet från en svensk kontext TACK!

Relevanta dokument

Vilken bäck ska vi stämma i, hur ska vi göra, och vad får det kosta?

Vilken bäck ska vi stämma i, hur ska vi göra, och vad får det kosta? 27 november 2014, Uddevalla Socialpediatrisk forskning, Inna Feldman Hälsoekonomisk enhet Inna Feldman, PhD Michelle Voon, MD, hälsoekonom