Vilken bäck ska vi stämma i, hur ska vi göra, och vad får det kosta?

HTML
DOWNLOAD

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Vilken bäck ska vi stämma i, hur ska vi göra, och vad får det kosta?"

Elin Pettersson
för 9 år sedan
Visningar:

1 Vilken bäck ska vi stämma i, hur ska vi göra, och vad får det kosta? 27 november 2014, Uddevalla Socialpediatrisk forskning, Inna Feldman

2 Hälsoekonomisk enhet Inna Feldman, PhD Michelle Voon, MD, hälsoekonom Filipa Sampaio, MD, hälsoekonom, doktorand Inriktning: Hälsoekonomiska analyser av tidiga insatser i syfte att förbättra barnens psykiska hälsa

3 Hälsoekonomi: En vetenskaplig metodik som hjälper att: Spara pengar Göra fler hälsofrämjande interventioner/behandla fler patienter Välja metoder som ger mer hälsa för pengarna

4 Kommunstyrelsen i Mellanstors kommun

5 Det finns många förslag

6 Men hur vet kommunen? Går det att ge kommuner ett beslutsunderlag?

7 Vad vet vi? En stor del av kostnaderna för utanförskapet skulle kunna undvikas om man vidtar nödvändiga förebyggande insatser ( I. Nilsson & A. Wadenskog, Skandia-modellen) Tidig insats Samhällsbesparingar

8 Vad vet vi inte? Vilka insatser är effektiva - leder till förbättrad psykisk hälsa? Vad kostar olika insatser? Vilka effekter kan leda till minskning av kommunala kostnader? Tidig insats Effekt Varaktighet Avvärjda fall Samhällsbesparingar

9 Forskningsstudie Att undersöka förutsättningar för att hjälpa kommuner med ett konkret ekonomiskt beslutsunderlag för att värdera effekter av kommunala investeringar i att förebygga oönskade och kostsamma utfall på sikt.

10 Frågor Finns det data på kommunal nivå avseende kostnader av olika problem och utfall som ska förebyggas? Vilka förebyggande insatser har evidens utifrån befintligt vetenskapligt stöd? Vad kostar insatserna? Vilka effekter och potentiella besparingar kan förväntas? Uppskatta kommunala kostnader av det förebyggbara tillståndet

11 Kan förebyggas: Utagerande beteendeproblem hos barn Ett tillstånd som dokumenterat ökar risken för senare negativa konsekvenser och utanförskap Konsekvenserna av tillståndet har dokumenterade och betydande kommunala kostnader på kort och lång sikt Det finns effektiva metoder för att förebygga de oönskade utfallen i fråga Det finns tydliga kommunala kostnader som kan kopplas till investeringen Det finns tydliga aktuella kommunala kostnader som kan kopplas till tillståndet för att kunna beräkna även kortsiktiga vinster

12 Effektiva metoder för att förebygga utagerande beteendeproblem Avgränsningar: Universella och selektiva insatser (kommunal verksamhet) för barn 3-12 år Vetenskapligt stöd i vidare bemärkelse (dvs publicerad artikel)

13 Föräldrastödsprogram: Program Universella föräldrastödsprogram Vetenskapligt stöd/ Sverige Vetenskapligt stöd/ Intl. Aktivt föräldraskap/ap Triple P nivå 1 3 Selektiva föräldrastödsprogram Cope Connect De otroliga åren Komet Förstärkt Komet Komet genom Internet Triple P nivå 4

14 Skolprogram: Program Vetenskapligt stöd/ Sverige Vetenskapligt stöd/ Intl. Good Behavior Game FRIENDS Social Emotionell Träning (SET) Skolkomet

15 Leder förebyggande insatser till minskning av utagerande beteendeproblem? Effektstudier visar att förebyggande insatser bidrar till att barnens psykiska hälsa blir bättre och att färre barn får kliniska problem Detta är en grund för skattning av potentiella besparingar

16 Effekter Psykiska hälsa förbättras Färre barn har kliniska problem

17 Sammanfattning från effektstudier Program Reduktion (%) av utagerande beteende i genomsnitt Skattat antal kliniska fall per 1oo barn, baslinje Reduktion ( %) av kliniska fall vid uppföljning Antal avvärjda kliniska fall per 100 barn Universella föräldrastödsprogram Aktivt föräldraskap/ap 9 % 5 35 % 2 Triple P nivå % 5 30 % 2 Selektiva föräldrastödsprogram Cope 12 % % 11 Connect 8 % % 5 De otroliga åren 7 % % 7 Komet 11 % % 6 Förstärkt Komet 15 % % 15 Komet genom Internet 13 % % 13 Triple P nivå 4 16 % % 10 Skolprogram Good Behavior Game 12 % 5 40 % 2 FRIENDS 11 % 5 30 % 2 Social Emotionell Träning 15 % 5 40 % 2 (SET) Skolkomet 10 % 5 60 % 3

18 Kommunala kostnader för förebyggande insatser Kostnader för förebyggande insatser i form av föräldrastödsprogram och skolprogram har beräknats och kvantifierats per program och per bar Kommunens kostnader för förbyggande insatser varierar mellan och kronor per barn

19 Hur mycket kostar ett barn med klinisk nivå av utagerande beteende?

20 Skattningar: Utifrån offentlig statistik (Socialstyrelsen, Skolverket, kommunala budget) Självrapportering, utifrån NJF Nationell jämförelsestudie av föräldrastödsprogram Direkta kontakter med olika kommuner

21 Hur mycket kostar ett barn med klinisk nivå av utagerande beteende? Extrakostnaderna beror på särskilda insatser från socialtjänsten (kurator, socialsekreterare, kontaktperson), förskola och skola (psykolog, specialpedagog, elevassistent) Skattningarna visar att barn med utagerande beteende på klinisk nivå (3-12 år) kostar kommunen kronor årligen

22 Kommunala kostnader för utagerande beteende Kommunen har ingen övergripande bild över hur mycket ett barn med utagerande beteende kostar. Beräkning av kommunala kostnader för utagerande beteende ska utvecklas

23 Hälsoekonomiska beräkningar Tidig insats (Föräldrastödsprogram, skolprogram) Effekt Avvärjda fall Samhällsbesparingar Samhällsbesparingar = Samhällskostnader utan insats-(samhällskostnader med insats + Insatskostnader)

24 Kortsiktiga effekter exempel: Föräldrastödsprogram Cope, 120 barn, 50 % prevalens av utagerande beteende För varje satsad krona får man tre kronor tillbaka

25 Långsiktiga effekter: Relativa risker för olika former av utanförskap Utanförskap Kriminalitet 6 Alkohol beroende 2 Narkomani 4 Psykisk sjukdom 10 Tonårsgraviditet 4 Arbetslöshet 2 Socialförsörjning 5 Relativa risker för barn med utagerande problem : Fergusson et al Show me the child at seven: the consequences of conduct problems in childhood for psychosocial functioning in adulthood

26 Långsiktiga effekter skattningsexempel: Föräldrastödsprogram Cope, 120 barn, 50 % prevalens av utagerande beteende Psykosocialt arbetshinder: Utan insats: 120 föräldrar, 60 kliniska fall 120 förädrar 20 fall av psykosociala arbetshinder Psyk. arbetshinder, 30 % 13 avvärjda kliniska fall av utagerande beteende, Kliniska fall: 60-13=47 14 fall av psykosociala arbetshinder Cope (selektivt, 50 % förekomst av utagerande beteendeproblem) 120 föräldrar, 60 kliniska fall Kostnader: 336 tkr 120 förädrar Samhällskostnader år: 490 tkr x 20 fall = tkr Samhällskostnader år: 490 tkr x 14 fall = tkr Besparingar: tkr-6 860tkr-336 tkr=2 664 tkr

27 Vilket underlag behövs för att göra skattningar för en kommun? Antal barn 3-12 år Lista av planerade insatser: Insats Målgrupp (prevalens av utagerande beteende Antal deltagare under ett år Triple P (1-3) Univ., 5 % 200 Komet Selekt, 40%

28 Psykisk ohälsa - skolbarn Skoldistrikt Uppsala kommun: 147 barn (ADHD, psykosociala problem, depression) kr/månad Problem Antal barn Extra stöd Kostnader /månad (SEK) Anxiety/Depression 6 Extra lärare ADHD ADHD Psykosoc. problem Psykosoc. problem 52 Personlig assistent Speciella grupper Personlig assistent Speciella grupper

29 Vad kan göras? Några exempel Skolintervention Problem Förbättring (%) Ref. Comet Lärare For Utagerade beteende ADHD- symtomet 26 % 13 % Karlberg, 2011 SET åk 4-9 Depression Psykosociala problem 60 % 48 % Kimber, 2008

30 Kostnads-intäkt analys: (CBA) Att implementera skolinterventioner i hela distrikt: kr Besparingar: kr Depression (-2) ADHD (-19) Psykosoc. problem (-8) Hälsa gratis!

31 Hälsoekonomiska beräkningar visar möjligheten att skatta samhällsbesparingar på kort och lång sikt utifrån kostnader, effekter och omfattningen av förebyggande insatser

32 Slutsatser Studien visar att det är möjligt att värdera effekter av ett antal kommunala insatser på kort och lång sikt, både i hälso- och monetära termer Beslutsunderlag för kommuners sociala investeringar kan således tas fram

33 Nästa steg? Förslag på en modell för att sammanställa kommunernas satsningar på barn där samtliga investeringar, kostnader och besparingar värderas Dataapplikation för att producera egna skattningar av potentiella kostnadsbesparingar och hälsovinster utifrån lokala data och behov.

34 TACK!

Relevanta dokument

Samhällsekonomiska vinster av hälsofrämjande insatser riktade till barn och unga. Socialpediatrisk forskning, Inna Feldman

Samhällsekonomiska vinster av hälsofrämjande insatser riktade till barn och unga Socialpediatrisk forskning, Inna Feldman Kommunstyrelsen i mellanstor kommun Det finns många förslag Men hur vet kommunen?