Skolperspektivet Elevhälsa

Transkript

1 Rätt insats på rätt nivå vid rätt tidpunkt - Hur kan vi utveckla samhällets stöd för unga med måttlig psykisk ohälsa? 7 maj 2015 Skolperspektivet Elevhälsa

2 Vem är jag? Victoria Janeling, skolkurator, elevhälsan Rekarnegymnasiet, Eskilstuna Socionom Örebro Uni. Steg 1-psykoterapeut Linköpings Uni. (PDT, KBT, familjeterapi) Mångårig erfarenhet av psykosocialt arbete inom socialtjänst, vård och skola Kombinerar skolsocialt arbete som kurator med behandlingsarbete på en privat psykoterapimottagning i Eskilstuna

3 Intresset väcktes Introduktionsprogrammet 2006 samband skolmisslyckande och psykisk ohälsa Skolutvecklingsfrågor Riskgrupp för avhopp förebygga, hindra, bromsa? Tvärprofessionalitet vikten av samarbete

4 Min definition av måttlig psykisk ohälsa kliniska erfarenheter från skolan Definition: Varaktiga symtom som hindrar eleven från att utvecklas och fungera optimalt- och som orsakar lidande (Barnpsykiatrikommittén, SOU ) Ökat kontinuerligt sedan 1980-talet Ångestproblematik ängslan, oro, rädslor, fobier (generell ångest, socialfobi, panikångest etc.) Stressreaktioner sömnproblem, koncentrationssvårigheter, irritabilitet, utmattning Nedstämdhetsproblematik depressioner, suicidhot/försök Psykosomatiska symtom huvudvärk, magsmärtor, spänningstillstånd etc. Lindrigare ätstörningar, självskadebeteende, missbruk, OCD

5 Skolan som medskapare av psykisk ohälsa? Det spiralformade sambandet Skolmisslyckanden Psykisk ohälsa Godkända betyg mycket stark skyddsfaktor för framtida sociala problem och ohälsa Slutsats: Elever i skolsvårigheter en riskgrupp som behöver identifieras och stödjas så tidigt som möjligt, i högre grad än vad som sker idag.

6 Psykisk ohälsa skolans ansvar? Konsekvenser av psykisk ohälsa blir stora i skolan: Frånvaro / hemmasittande Försämrade prestationer kognitiv påverkan Relationsproblem samspelssvårigheter Beteendeproblem Resurskrävande nu sannolikt en av de vanligaste orsakerna bakom aktualisering hos rektor/elevhälsa Stress hos lärarna känsla av otillräcklighet

7 Skolan den perfekta arenan Förebyggande och främjade arbete och i vissa fall även behandlande arbete Första linjens vård är primärvården (VC) - I praktiken är det elevhälsan. Resurser?

8 Omodern elevhälsa? Samlad elevhälsa 2011 tvärprofessionalitet, rätt bemanning och prestigefritt teamarbete Dubbelt uppdrag främjande / förebyggande utredande / åtgärdande Dagens elevhälsa inte resursmässigt rustad, tillgång till Akuthantering/ Brandsläckning inte effektivt - uppgivenhet Ungas önskan om tillgänglighet svårt att motivera till VC och psykiatrin

9 Från enbart pedagogiska perspektiv till tvärprofessionella perspektiv på elever i skolsvårigheter Social situation Elevens sociala situation utanför skolan, psykosocial problematik Relation Hälsa Inlärning Relationsproblematik inom eller i förhållandet till skolan Psykisk och fysisk ohälsa funktionshinder (NP- ADHD/AST) Studierelaterad problematik, inlärningssvårigheter, kognitiva begränsningar

10 Reza, åk 2: Aktualiseras pga. hög skolfrånvaro - dock anmäld sjukfrånvaro pga. magproblem, han riskerar nu utskrivning. När det kommer till elevhälsan har en termin hunnit gå och Reza ligger efter i det mesta. Kartläggning visar: Svår ångestproblematik - (behöver vara nära en toalett hela tiden) - social fobi. Fallstudier Emma, åk 3: Återaktualiseras gång på gång pga. låga studieresultat, flera F-varningar - är utmattad och har stora koncentrationssvårigheter -tidigare stödåtgärder har ej gett resultat trots omfattande insatser (fel insatser) Kartläggning visar: OCD, Autism och ADD. Sebastian, åk 1: Aktualiseras gång på gång pga. störande beteende och för att han är på fel plats, gör fel saker hela tiden. Lärare beskriver Sebastian som lat - han kan om han vill. När han är på plats - han går ofta hem under dagen, har låga studieresultat. Sebastian spelar mycket dator hemma, även nattetid. Utnyttjas av kompisar till att utföra kriminella aktiviteter på fritiden. Kartläggning visar: Ångestproblematik - undviker krav, kognitivt funktionshinder - under gränsen för lindrig utvecklingsstörning

11 Individnivå Framgångsfaktorer Gissa inte! Åtgärder och insatser bör alltid föregås av kartläggning för professionella bedömningar» Tvärprofessionell konsultation eller fördjupad utredning Tidig identifikation av elever med skolsvårigheter - uppmärksamma särskilt:» Inlärningssvårigheter (dyslexi, språkstörning, dyskalkyli)» Funktionshinder (NP ADHD/AST)» Social utsatthet» Samspelssvårigheter (mobbar/mobbas etc.) Identifiera elever med redan konstaterad psykisk ohälsa» Behandlas i skolan» Åtgärdsprogram med individuella anpassningar

12 Grupp- och organisationsnivå Tydligt uttalade rutiner och forum för elevstödsprocess: Uppmärksamma, utreda, åtgärda, följa upp/utvärdera Insikt/lärande sambandet mellan skolutveckling och elevhälsa Modigt ledarskap brokig skara professioner Gemensamma mål Systematik och kvalitetssäkring välutbildade elevhälsoprofessioner. Undvikande av kvackande! Tydlighet kring vad som ska vara elevhälsans uppdrag Elevhälsoplan Samhällsnivå Politisk vilja/resursfördelning för en likvärdig elevhälsa Ökad medvetenhet om utanförskapets pris

13 Utmaningar Bristande styrning. Elevhälsans uppdrag och uppdragsgivare - organiserad av vem? Elevhälsans bemanning och kompetens Friskolornas elevhälsa? - Bristande tillgång till specialpedagoger, kuratorer och psykologer - Evidensbaserad kunskap bör öka Första linjens vård - eller inte? Andra aktörers ansvar Implementering av skolverkets vägledning för elevhälsa Motverka myter om sk. bokstavsdiagnoser och psykisk ohälsa - kompentensutveckling

14 Referenser: Tack för att ni lyssnat! Karolinska Institutet. Suicidforskning och suicidprevention School, learning and mental health, a systematic review. Gustavsson, J-E et al. Kungliga vetenskapsakademien, 2010 När livet känns fel ungas upplevelser kring psykisk ohälsa. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor Från dubbla spår till elevhälsa. SOU 2000:19 Vägledning för elevhälsa. Socialstyrelsen och Skolverket SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering: Att förebygga psykisk ohälsa hos barn en systematisk litteraturöversikt, 2010