Teoretisk begåvning och skolresultat, hur hänger det ihop? Svagbegåvade barn
|
|
- Helena Sandström
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Teoretisk begåvning och skolresultat, hur hänger det ihop? Svagbegåvade barn Jönköping /Elisabeth Fernell Gillbergscentrum, GU och Barnneuropsykiatriska kliniken
2 Innehåll Vad kännetecknar svagbegåvade barn? Hur påverkas inlärning? Hur är barnens exekutiva funktioner? När skall svag begåvning misstänkas? Hur utreda? Vad säger nya DSM-5 om lindrig intellektuell funktionsnedsättning?
3 DSM-5 (2013)
4 Om hjärnan ur Ninjakoll 1
5 Några exempel från elevers upplevelser När alla andra är klara med uppgiften har jag ofta inte ens förstått vad vi ska göra Albin, 11 år, ADHD, svag begåvning, ssk språkligt Jag är jättebra i gymnastik och idrott men jag får inte något bra betyg, för vi ska skriva om kroppen också Lukas, 13 år, uppmärksamhetssvårigheter och svag begåvning Jag vill ha lite text, lättare text och inga svåra ord för då förstår jag inte Sandra, 13 år, ADHD/ADD och svag begåvning Jag hinner inte både lyssna och skriva av de power-pointbilder läraren talar om och visar på SO lektionerna Moa, 14 år, uppmärksamhetssvårigheter och svag begåvning
6
7 Teoretisk begåvning mätt med IQ MåDlig/svår intell.funk. neds. Lindrig Intellekt. funk.neds som kan ha lindrig utveckl.störn. Svag teoret. begåvning IQ< ca 50 IQ ca (75) IQ ca IQ 100 Illustration utgående från en teckning av psykolog Ingrid Adolfsson
8 Från mål till kunskapskrav Läroplan, 2011, Skolverket, 279 s. I årskurs 3 finns det kunskapskrav för lägsta godtagbara kunskaper i ämnena matematik, svenska, svenska som andraspråk samt de samhällsorienterande och naturorienterande ämnena I årskurs 6 finns kunskapskrav i samtliga ämnen utom moderna språk I årskurs 9 finns kunskapskrav i alla ämnen Har man vid utformandet av dessa krav tagit hänsyn till barns olika kognitiva förutsättningar?
9
10 Elever med inlärningssvårigheter Lärarens rapport/beskrivning Disk med föräldrar/elevhälsoteamet Specialpedagogens kartläggning Psykolog och läkare i samarbete för bedömning av helhetsbilden Skolans spårande uppgift vilka funktionsproblem kan identifieras, talar bilden för en funktionsnedsättning?
11 Elever med svag begåvning kärntrupp pedagog-psykolog-läkare
12 Dokument från 2014
13 Elevhälsan omfattar - Elevhälsan (2010/2011) omfattar medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser Syftet med att samla insatserna var bland annat att öka samverkan och att betona det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Varje profession har ett särskilt ansvar att bidra med sin specifika kompetens och att samverka med övriga professioner inom elevhälsan, skolan och utanför skolan
14 I vägledningen synliggörs respektive professions ansvarsområden och områden som förutsätter samarbete och samverkan Den medicinska utredningen ska ge en bild av elevens hälsa och så långt det är möjligt klargöra de medicinska orsakerna till elevens svårigheter samt vad de kan innebära för elevens behov av anpassade förhållanden, fortsatta utveckling och skolsituation
15 Dokument från 2013
16 Sedan den nya skollagen trädde i kraft 2010 är tillgång till psykolog lagstadgad insats i elevhälsan I samband med Socialstyrelsens regeringsuppdrag att ta fram vägledning för elevhälsan identifierade vi ett behov av att ta fram en kunskapssammanställning om psykologutredningar i skolan Denna rapport diskuterar när det är aktuellt att utföra en psykologutredning, hur en sådan utförs och hur resultaten återförs så att lämpliga åtgärder i största möjliga mån undanröjer hinder för lärandet
17 En utredning av psykolog i skolan.. En utredning av psykolog i skolan är påkallad såväl när eleven riskerar att inte uppnå kunskapskrav som när en elev uppvisar andra svårigheter i skolsituationen som t ex bristande koncentration, uppmärksamhet eller beteendeproblem
18 Utredning inom elevhälsan - påkallad såväl när barnet riskerar att inte uppnå kunskapskrav som när det stöter på andra svårigheter i sin skolsituation - Generella svårigheter att nå målen - Misstanke om svagbegåvning eller lindrig utvecklingsstörning - Specifika svårigheter att lära sig läsa, skriva eller räkna - Svårt att koncentrera sig, upprätthålla uppmärksamhet, strukturera eller planera sitt arbete - Svårt att fungera i klassrummet - Svårt att interagera socialt - Svårt att ta förändringar och lätt blir oroliga vid rutinbrott - Har hög frånvaro - Uppvisar tecken på depression, ångest, ängslan, självskadeeller riskbeteenden.
19 Innehållet i en Psykologutredning En pedagogisk kartläggning ska alltid föregå en psykologutredning Frågeställning och syfte avgör utredningens innehåll Det är psykologens ansvar att välja metoder som svarar mot utredningens syfte
20 Behövs kompletterande utredning? Ger den utredning som gjorts inom skolan tillräcklig information för att hjälpa barnet? Behöver barnet remitteras till mottagning inom sjukvården? Ställningstagande till funktionsnedsättning/diagnos/medicinsk utredning/uppföljning
21 När ska barnet remitteras för utredning inom sjukvården? När det finns behov av bedömning för ställningstagande till särskilda funktionsnedsättningar När det finns behov att bedöma andra samtidiga funktionsproblem/funktionsnedsättningar Ställningstagande till medicinsk utredning Ställningstagande till uppföljning
22 Många barn med lindrig utvecklingsstörning och med svag teoretisk begåvning - - har annan samtidig funktionsnedsättning inom områden som Autismspektrum ADHD spektrat Depression/oro/ängslan Svåra beteendeproblem Cerebral pares Epilepsi Syn - /hörselnedsättning
23 Lindrig utvecklingsstörning koncentrationssvårigheter/adhd Populationsbaserad grupp av skolbarn med lindrig utvecklingsstörning (n=33), undersöktes med Fem till femton formuläret Ca 50% hade definitiva problem med exekutiva funktioner och uppfyllde symtomkriterier för ADHD eller subthreshold ADHD Risk att ADHD symtom betraktas som sekundära till barnets utvecklingsstörning (Lindblad et al. 2011)
24 ESSENCE Early Symptomatic Syndromes Eliciting Neurodevelopmental Clinical Examinations (Gillberg 2010) - Tidigt debuterande utvecklingsavvikelser som medför behov av klinisk bedömning - Mycket ofta överlappningar av funktionsproblemen - Olika presenterade symtom - Språkförsening/språkstörning är ett bra exempel - I tidigt skede inte alltid solklart om kriterier för specifik diagnos uppfylls - Men olika typer av insatser behövs - Mycket ofta behov av uppföljning/förnyad/e bedömning/ar - ESSENCE i skolåldern ungefär 10% av skolbarn
25 Några specifika, medicinska aspekter Några tillstånd som kan ge olika typer av inlärningssvårigheter
26 Funk&onsbeskrivande diagnos och orsaks-/medicinsk diagnos Orsaker Prenatala faktorer - gene&k/kromosomer förvärvade prenatala orsaker Perinatalt &llkommande skademoment kan gälla barn som fö=s extremt för &digt Postnatalt &llkommande skademoment olika typer av skador, som drabbat hjärnan
27 Definition intellektuell funktionsnedsättning (DSM-5) Intellectual Disability Brister i intellektuell funktion; resonerande, problemlösning, inlärning, mm Bekräftad både genom testning och vid klinisk bedömning Testad IQ: resultat åtminstone 2 SD nedom medelvärdet (100) för populationen, d.v.s. nedom (70+5) Brister i adaptiv funktion; av sådan grad att personen inte når upp till den utvecklingsmässigt förväntade nivån av personligt oberoende och socialt ansvarstagande. Utan stöd begränsar bristerna i adaptiv förmåga personens fungerande inom ett flertal livsområden; hem, skola, arbete, samhälle
28 DSM-5 (2013) Lindrig intellektuell funktionsnedsättning definieras inom området Neurodevelopmental disorders; Utvecklingsrelaterade funktionsavvikelser (svenska DSM-5) IQ måttet centralt (men har tappats bort i Mini-D versionerna) Nivån av begåvningsnedsättning värderas utifrån adaptiv nedsättning Inom det adaptiva området anges en kognitiv, en social och en praktisk domän
29 Jämförelse mellan barn med lindrig utvecklingsstörning och barn som remitterats för utredning avseende ADHD - avseende resultat på ABAS Gruppen med ADHD >12 år hade signifikant lägre värden på GAC, COG och PRA Mild ID ADHD
30 Kombinationen svag begåvning och nedsatta exekutiva förmågor Elever med svag begåvning har också i ökad utsträckning arbetsminnes- och andra exekutiva problem Brister i arbetsminne påverkar negativt läsförmåga och prestationer i matematik In summary, this study has established that students with low IQ have a highly distinctive profile of working memory and executive function deficits Alloway 2010
31
32 En uppföljning i årskurs 9 av elever med svag teoretisk begåvning i årskurs 4 Av nära 600 elever i årskurs 4 i den aktuella kommunen hade 144 testats med begåvningstest då de hade rapporterade inlärnings- och koncentrationsproblem Uppföljning avseende betyg i årskurs 9 (126 elever) 83 IQ: > IQ: (Ek, Holmberg och medarb. 2004, Fernell och Ek 2010)
33 Betyg i årskurs 9, för barn med koncentrations- och inlärningsproblem i åk 4, relaterat till begåvningsnivå IQ Svag begåvning IK>84 GenomsniDl. begåvn. pojkar flickor Det genomsnittliga meritvärdet för dem som gick ut årskurs 9 vårterminen 2009 i Sverige var 208,8
34 Det handlar om många barn och ungdomar Stor kunskap finns om olika typer av kognitiva svårigheter och om vilken hjälp barnet behöver Samverkan pedagogik-psykologi/neuropsykologi-medicin Många barn behöver ett stöd för tanken Diagnos = genom kunskap Identifiera också barnets styrkor/intressen Beakta barn med dubbla risker ; barn som har ett socialt bristande stöd och egna kognitiva svårigheter
35 Sammanfattning Samverkan pedagogik-psykologi/neuropsykologimedicin Utredningen måste även omfatta ett medicinskt ställningstagande till orsak och till uppföljning Funktionsnedsättningen har betydelse i ett livsperspektiv, det handlar inte enbart om en skolfråga Viktigt mål: att kunna genomföra sin skolgång med självkänslan i behåll
36 Alla har inte samma förutsättningar från början men måste få samma möjlighet att utvecklas så bra som möjligt. För att kunna ge alla möjligheter att utvecklas är det viktigt att förstå elevens förutsättningar och att kunna ge stöd utifrån behov Bok av psykolog Gunilla Carlsson Kendall
Lindrig utvecklingsstörning - aspekter ur ett samverkansperspektiv
Lindrig utvecklingsstörning - aspekter ur ett samverkansperspektiv Elisabeth Fernell, MD, PhD Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus, Mariestad och Gillbergcentrum, GU, Göteborg Huvudproblemet:
Lindrig utvecklingsstörning - aspekter ur ett samverkansperspektiv
Lindrig utvecklingsstörning - aspekter ur ett samverkansperspektiv 2012-12-03 Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus, Mariestad och Gillbergcentrum, GU, Göteborg BIF Lindr.utv.
Lindrig utvecklingsstörning
Lindrig utvecklingsstörning Barnläkarveckan i Karlstad 2013-04-23 /Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus i Mariestad och Gillbergcentrum, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs
Klarar alla barn skolans mål?
Klarar alla barn skolans mål? 2014-10-29/Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus, Mariestad Gillbergcentrum, Göteborgs universitet Gillbergcentrum Barn och ungdomscentrum
Projektbeskrivning. Projektets titel Kan alla barn klara skolans mål? Bakgrund
Projektbeskrivning Projektets titel Kan alla barn klara skolans mål? Bakgrund Elevers olika förutsättningar för att klara skolan Barn och ungdomar har olika kognitiva förutsättningar att klara skolan.
Lindrig intellektuell funktionsbegränsning och ESSENCE
Lindrig intellektuell funktionsbegränsning och ESSENCE /E Fernell, Gillbergcentrum och Skaraborgs sjukhus DSM-5 (2013) Intellectual Disability (Intellectual Developmental Disorder) Hur blir den svenska
ESSENCE-dag 2. Läkarens arbete. /Elisabeth Fernell. Utvecklingsneurologiska enheten, Barnkliniken, Skaraborgs sjukhus, Mariestad
ESSENCE-dag 2 Läkarens arbete /Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Barnkliniken, Skaraborgs sjukhus, Mariestad Gillbergcentrum, Göteborgs universitet Innehåll Läkarens del i: Funktionsutredning
Barn med utvecklingsneurologiska avvikelser/ ESSENCE och adaptiv funktion
Barn med utvecklingsneurologiska avvikelser/ ESSENCE och adaptiv funktion Ida Lindblad Leg psykolog Med.Dr ida.lindblad@gnc.gu.se Early Symptomatic Syndroms Elicting Neurodevelopmental Clinic Examination
Eiraskolans elevhälsoplan
EIRASKOLAN UTBILDNING SFÖRVALTNINGEN SID 1 (5) 2014-08-13 Eiraskolans elevhälsoplan Utdrag ur Lgr11 Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta
Beslut för förskoleklass och grundskola
Skolinspektionen Dnr 43-2014:7714 Eksjö kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter prioriterad tillsyn i Grevhagsskolan belägen i Eksjö kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund,
Barns och ungas rätt till lärande sett ur olika perspektiv Är det bra med tidig upptäckt och tidiga insatser vad vet vi, vad gör vi?
Barns och ungas rätt till lärande sett ur olika perspektiv Är det bra med tidig upptäckt och tidiga insatser vad vet vi, vad gör vi? 2013-09-03 / Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs
Handlingsplan. för elevhälsan på Mössebergsskolan. Läsåret 13/14
Handlingsplan för elevhälsan på Mössebergsskolan Läsåret 13/14 Innehållsförteckning: 1. Förhållningssätt, syfte och mål 2. Beskrivning av ansvarsområden för: klasslärare elevhälsan 3. Arbetsgång elevärende
Elevers (o)hälsa Hur kan vi främja elevernas utveckling, hälsa och lärande?
Elevers (o)hälsa Hur kan vi främja elevernas utveckling, hälsa och lärande? Johanna Freed Margareta Bondestam 2014-10-29 Varför en ny vägledning? Professionernas önskemål Skollagen definierar elevhälsan
Reviderad 2013-09-26. Tegnérskolan
Reviderad 2013-09-26 Tegnérskolan Barnvision i Örebro Varje barn i Örebro, utan undantag, har rätt att leva och utvecklas under omständigheter som gynnar barnets eget bästa och som beroende på barnets
Neuropsykiatriska utredningar med barn i förskoleåldern. Emma Högberg Leg psykolog Psykologkliniken Karolinska universitetssjukhuset
Neuropsykiatriska utredningar med barn i förskoleåldern Emma Högberg Leg psykolog Psykologkliniken Karolinska universitetssjukhuset Innehåll När och varför ska vi utreda? Vad kan vi utreda? Vad behöver
KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS
KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS Det här kapitlet innehåller råd till både föräldrar/vårdnadshavare och lärare om symtomen på ADHD och hur man känner igen dem hos ett barn. Här finns avsnitt om ADHD
Elevhälsoplan Strömstads ö-skolor Våren 2014
Elevhälsoplan Strömstads ö-skolor Våren 2014 Bakgrund För elever i skolan ska det finnas elevhälsa. Elevhälsoplan Vt- 2014 Elevhälsa är ett nytt begrepp i skollagen Elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande
Verksamhetsplan för Nordmalings elevhälsa 2014/2015
Verksamhetsplan för Nordmalings elevhälsa 2014/2015 En samlad elevhälsa i Nordmalings kommun Bakgrund I och med den nya skollagen (2010:800) samlades skolhälsovården, den särskilda elevvården och de specialpedagogiska
Beslut för förskoleklass och grundskola
2015-11-03 Dnr 43-2015:4701 Göteborgs kommun angered@angered.goteborg.se Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Berg ums skola F-3 i Göteborgs kommun 201 5-1 1-03 Tillsyn i Bergums skola
Elevhälsoplan. Aspenässkolan 2015/16
Elevhälsoplan Aspenässkolan 2015/16 ELEVHÄLSOPLAN 2 (7) I arbetet med skolans vision har elevhälsoarbetet på Aspenässkolan en central roll. Elevhälsoarbetet ska främst vara förebyggande, hälsofrämjande
Övergripande Barn- och elevhälsoplan för förskola, grundskola, gymnasieskola
2012-12-20 Övergripande Barn- och elevhälsoplan för förskola, grundskola, gymnasieskola Barn- och utbildningsförvaltningen Lindesbergs kommun Beslutad av Barn- och utbildningsnämnden 2012-12-20 Innehåll
Barn- och elevhälsoplan Knivsta kommun
Barn- och elevhälsoplan Knivsta kommun Alla barn och elever har rätt att nå målen Ny skollag ställer högre krav och innehåller en rad förändringar som påverkar förskola och skola 1. I all utbildning och
Beslut för förskoleklass och grundskola
Beslut 2014-10-09 Ekerö kommun Rektorn vid Träkvista skola Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Träkvista skola i Ekerö kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress:
Elevhälsa att främja hälsa, lärande och utveckling 2014-09-04 1
Elevhälsa att främja hälsa, lärande och utveckling 1 Ängelholm 2 Uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen (Ny skollag i praktiken 2011) 3 hänsyn ska
SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER. Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram
SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram 1 Förord Bestämmelserna om arbetet med särskilt stöd förändrades i vissa avseenden i samband med
Hälsa och påverkan på livssituationen 5-8 år efter en skallskada under barn och ungdomstiden.
Hälsa och påverkan på livssituationen 5-8 år efter en skallskada under barn och ungdomstiden. Barbro Renström Barn och ungdomshabiliteringen i Umeå Kerstin Söderman Institutionen för samhällsmedicin och
Vilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar?
2011-12-07 Vilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar? Den 1 juli 2011 började den nya skollagen att tillämpas 1. Lagen tydliggör alla barns/elevers rätt till
Verksamt i skolan och förskolan Gunilla Carlsson Kendall Leg psykolog
Verksamt i skolan och förskolan Gunilla Carlsson Kendall Leg psykolog Utveckling, utbildning och utredning Drivs av leg psykologerna Gunilla Carlsson Kendall och David Edfelt Adress: Rålambsvägen 12 b,
Elever med funktionsnedsättning betyg och nationella prov. Helena Carlsson Maj Götefelt Roger Persson
Elever med funktionsnedsättning betyg och nationella prov Helena Carlsson Maj Götefelt Roger Persson Betyg och nationella prov Strukturerad undervisning Bedömning och betyg Undantagsbestämmelsen Nationella
Remissvar på allmänna råd kring mottagande i särskolan (dnr 2013:00009)
2013-04-26 YTTRANDE forskola.grundskola@skolverket.se Remissvar på allmänna råd kring mottagande i särskolan (dnr 2013:00009) Autism- och Aspergerförbundet är en ideell organisation som samlar personer
Elevhälsa på Lekebergsskolan 7-9 läsåret 2014-2015
1 (9) Elevhälsa på Lekebergsskolan 7-9 läsåret 2014-2015 Förändrad skollag I Lekebergs kommun pågår ett utvecklings- och förändringsarbete av elevhälsan för "att organisera arbetet på ett sätt som gör
I särskola eller grundskola?
I särskola eller grundskola? Gränsproblematiken och vikten av ingående utredningar och välgrundade beslut! Seminarieledare Verica Stojanovic. Resultat- handläggningen kan bli bättre Tydliga rutiner men
Arbetsgång för elevhälsoarbetet på Tynneredsskolan
TYNNEREDSSKOLAN 2013-05-30 Reviderad 2014-02-26 Arbetsgång för elevhälsoarbetet på Tynneredsskolan På Tynneredskolan arbetar vi för att alla elever ska må bra och nå målen. Goda relationer till varandra,
Ersta Vändpunkten. Barnhälsovården Spela roll 2015 Bo Blåvarg, leg psykolog, verksamhetschef
Ersta Vändpunkten Barnhälsovården Spela roll 2015 Bo Blåvarg, leg psykolog, verksamhetschef 1 Ersta Vändpunkten mottagning för anhöriga till missbrukare/beroende Gruppverksamhet/pedagogiska program Krisstöd
Riktlinjer barn- och elevhälsa i Växjö kommun
Utbildningsförvaltningen Riktlinjer barn- och elevhälsa i Växjö kommun Vad är en riktlinje? Riktlinjen slår fast vad som gäller för Växjö kommun vid sidan av vad som följer av lagar och förordningar. Dess
Beslut för förskoleklass och grundskola
Dnr 44-2014:8288 Orusts Montessoriskola ekonomisk förening Org.nr. 716445-1614 ma@orustmontessori.se Beslut för förskoleklass och grundskola efter prioriterad tillsyn i Orust Montessoriskola belägen i
ADHD bakgrund och metoder för dig i skolan!
ADHD bakgrund och metoder för dig i skolan! David Edfelt leg psykolog www.provivus.se Pedagogik Psykologi Neuropsykologi Kunskap Förhållningssätt Stöd & behandling Vi är alla olika en självklarhet? Arbetsminne
Christina Edward Planeringschef
Planeringsenheten TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) Datum 2015-10-27 Diarienummer 150054 Landstingsstyrelsen Utredningsuppdrag 15/23 Att inleda en process för att lära från landstinget i Sörmlands erfarenheter
Riktlinjer för elevhälsoarbete Malung-Sälens kommun 2015/2016
Riktlinjer för elevhälsoarbete Malung-Sälens kommun 2015/2016 2015-05-27 Elevhälsa Elevhälsa är ett samlingsbegrepp för skolans uppdrag att främja varje elevs hälsa, lärande och allmänna utveckling. Uppdraget
Barn- och elevhälsoplan
ÅMÅLS KOMMUN Barn- och elevhälsoplan Plan för arbete med elevhälsa i förskola och grundskola i Åmåls Kommun Barn- och utbildningsnämnden 2012-01-01 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Elevhälsans uppdrag 2. Resursenheten
Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015
Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015 Inledning Sedan 2009 har frågeställningen neuropsykiatriska funktionshinder
Utredning och diagnos/sering av barn med begränsade kunskaper i svenska, språkliga svårigheter och med en annan kulturell bakgrund.
Utredning och diagnos/sering av barn med begränsade kunskaper i svenska, språkliga svårigheter och med en annan kulturell bakgrund. Emma Dahlson, leg. Psykolog Första linjen Malmö 60 miljoner människor
Stödinsatser i skolan. Vad behöver jag som förälder Veta?
Stödinsatser i skolan Vad behöver jag som förälder Veta? Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se ISBN:
Skolperspektivet Elevhälsa
Rätt insats på rätt nivå vid rätt tidpunkt - Hur kan vi utveckla samhällets stöd för unga med måttlig psykisk ohälsa? 7 maj 2015 Skolperspektivet Elevhälsa Vem är jag? Victoria Janeling, skolkurator, elevhälsan
Från utredning till ny skollag - elevhälsa för att främja lärande. AnnSofi Persson-Stenborg aps@ur.se
Från utredning till ny skollag - elevhälsa för att främja lärande AnnSofi Persson-Stenborg aps@ur.se Från utredning till ny skollag - elevhälsa för att främja lärande Varför tillsattes elevvårdsutredningen?
Barn- och Elevhälsoplan i Bromölla kommun.
Barn- och Elevhälsoplan i Bromölla kommun. Inledning I Barn- och Elevhälsoplanen används begreppen förskola och skola. Begreppet skola omfattar förskoleklass, fritidshem, grundskola och grundsärskola.
Barn- och Elevhälsoplan
Barn- och Elevhälsoplan Kultur- och utbildningsförvaltningen 1 Melleruds kommun Barn- och elevhälsoplan i Melleruds kommun Syfte Syftet med en övergripande Barn- och Elevhälsoplan är att skapa en gemensam
Medborgarförslag om bättre stöd till barn med tidiga tecken på psykisk ohälsa
Allmänna utskottet 2011-04-13 31 19 Socialnämnden 2011-04-28 65 22 Dnr 2011/104-751 Medborgarförslag om bättre stöd till barn med tidiga tecken på psykisk ohälsa Ärendebeskrivning Kerstin Lindström anför
Nulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik
140917 Nulägesanalys Nolhagaskolan grundskola 13/14 Denna nulägesanalys har ringat in att utvecklingsområde läsåret 14/15 är: Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik Uppföljning
Beslut för grundsärskola
Dnr 43-2015:5438 Göteborgs kommun Karin.mickelbo@vastra.goteborg.se Beslut för grundsärskola efter tillsyn i Kannebäcksskolans grundsärskola belägen i Göteborgs kommun 2 (8) Dnr 43-2015:5438 Tillsyn i
Elevens och hans/hennes vårdnadshavares egna åsikter/synpunkter kring skolsituationen är nödvändiga att ta med i sammanställningen.
SEP Skola Elev Plan Denna kartläggning gäller vid frågeställning kring bristande måluppfyllelse, anpassad studiegång, ansökan till särskild undervisningsgrupp eller vid problematisk skolfrånvaro. Den skrivs
Kastellskolan Elevhälsoplan 2012-2013 antagen 201211, reviderad 20130911 Claesson Schéele
Elevhälsoplan Kastellskolan 2013-2014 Skolans arbete ska vila på en grund av kunskap om vad som främjar elevens lärande och utveckling. Styrdokumenten för skolan är tydliga med att alla elever ska få den
FAKTA Psykisk hälsa - barn och ungdom
FAKTA Psykisk hälsa - barn och ungdom Dagens innehåll BUP - organisation och uppdrag Bas - fakta för FAKTA Psykisk hälsa - barn och ungdom Kliniska frågor Lagstiftning Stöd till Anhöriga 2 Organisation
Svensk Intresseförening för Tal och Språk
När språkstörning föreligger samtidigt som annan funktionsnedsättning eller Vid språkstörning var observant på möjligheten av annan samtidig funktionsnedsättning Svensk Intresseförening för Tal och Språk
Skolsocial kartläggning
Skolsocial kartläggning Skolkuratorsdagarna Nacka strand 2007-10-08 Yvonne D-Wester 1:a skolkurator, Utbildningsförvaltningen, Stockholms stad Innehåll Skolsocial kartläggning När? Hur? Varför? Innehåll
Elevhälsoplan Alléskolan. Reviderad 2014-09-01
Elevhälsoplan Alléskolan Reviderad 2014-09-01 1 Elevhälsoplan Reviderad 2014-09-01 Förord Alléskolan är en skola som präglas av trivsel, trygghet och allas utvecklingsmöjligheter oavsett bakgrund och förutsättningar.
Verksamhetsplan elevhälsan
Verksamhetsplan elevhälsan För EduLexUs AB 2012/2013 Innehåll Elevhälsan blir ett nytt begrepp i skollagen...3 Om sekretess...3 Elevhälsan inom EduLexUs...4 Så här fungerar det...5 Prioriterade utvecklingsområden
Beslut för grundsärskola och gymnasiesärskola
Skolinspektionen 2014-02-28 Ikasus AB susarme.siden@frosunda.se Rektorn vid Ikasus friskola birgitta.krantz@frosunda.se Beslut för grundsärskola och gymnasiesärskola efter tillsyn i Ikasus friskola i Vallentuna
Det handlar om möten mellan människor! Där skapas kvalitet. Värdegrundsarbetet syns i vardagen. Jag kan, jag vill, jag duger.
Elevhälsaplan Karlbergsskolan Vallentuna kommun Reviderad av ledningsgruppen Höstterminen 2014 Det handlar om möten mellan människor! Där skapas kvalitet. Värdegrundsarbetet syns i vardagen. Släpp inte
Beslut för grundskola
Skolinspektionen IQRA Utbildning AB Org.nr. 556930-9825 Beslut för grundskola efter tillsyn i IQRA Skolan belägen i Västerås kommun Förstagångstillsyn av IQRA Skolan Skolinspektionen har genomfört förstagångstillsyn
Handlingsplan för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola
Handlingsplan för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Rektorsområde förskola och grundskola Rektorsområde gymnasium Hultsfreds kommun rutiner för handläggning, utredning och beslut om mottagande
Lokal elevhälsoplan för Rosendalsskolan
Lokal elevhälsoplan för Rosendalsskolan Inledning I enlighet med Skollagen (2010:800) har skolan ansvar för att skapa en god lärandemiljö för elevernas kunskapsutveckling och personliga utveckling. Visioner
Vi ska arbeta åldershomogent i matematik till hösten och kommer då att kunna planera undervisningen utifrån resultaten på de nationella proven.
ESLÖVS KOMMUN Bilaga 4 Barn och Familj 2009-09-21 UTDRAG ur inlämnade analyser av resultat nationella ämnesproven skolår 5 våren 2009 Ölyckeskolan Svenska Vi kan konstatera att resultaten i stort motsvarade
Yttrande över motion (FP) - Bättre utbildning för alla barn
UTDRAG 1 (2) Sammanträdesdatum 2012-11-21 108 Yttrande över motion (FP) - Bättre utbildning för alla barn Dnr BUN 2012/2229 Handlingar Motion (FP) - Bättre utbildning för alla barn. Förvaltningskontorets
Tillsynsbeslut för gymnasieskolan
Beslut Skolinspektionen 2015-08-27 Göteborgs stad infoaeduc.boteborg.se Gymnasieskolenhetschef och rektorer vid Hvitfeldtska gymnasiet mikael.o.karlssonaeduc.ciotebord.se amela.filipovicaeduc.qotebord.se
Hjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning
Hjälpredan Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning * Med under skoltiden avses barn i fritidshem, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasiesärskola och gymnasieskola.
Beslut för grundsärskola
Dnr 43-2015:562 Södertälje kommun Beslut för grundsärskola efter prioriterad tillsyn i Rosenborgskolan belägen i Södertälje kommun 2 (9) Dnr 43-2015:562 Tillsyn i Rosenborgskolan har genomfört tillsyn
Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint
Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin Mia Ramklint När är man barn och ungdom? Spädbarn Småbarn/Förskolebarn Skolbarn Ungdomar/tonåringar Unga vuxna Barn med beteendestörningar
Metod för bedömning av adaptivt kriterium vid utredning av lindrig utvecklingsstörning
Metod för bedömning av adaptivt kriterium vid utredning av lindrig utvecklingsstörning Slutrapport Ulla Ek Elisabeth Fernell DNR 322 1781/05 Proj nr 634-10398 Lindrig utvecklingsstörning diagnos kräver
Plan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015
Plan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015 Vision På Emanuelskolan har eleverna en fysiskt bra arbetsmiljö, är trygga och trivs i skolan. Man kan komma till skolan som man är och man utvecklas som
Barn och elever i behov av särskilt stöd 2014/2015
Barn och elever i behov av särskilt stöd 2014/2015 Sofia Franzén Kvalitetscontroller Augusti 2015 Utbildningsförvaltningen 0911-69 60 00 www.pitea.se www.facebook.com/pitea.se Innehåll Rapportens huvudsakliga
Barn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium
Barn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium Denna barn- och elevhälsoplan ska bidra till att vi gör det goda livet möjligt och för att skapa alltid bästa möte
Yttrande över remiss från Utbildningsdepartementet, Se, tolka och agera - allas rätt till en likvärdig utbildning (SOU 2010:95)
Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (3) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-05-24 p 7 TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Eva Bohlin Margareta Cassel Yttrande över remiss från Utbildningsdepartementet, Se,
ELEVHÄLSOPLAN UDDEVALLA GYMNASIESKOLA
Rev ELEVHÄLSOPLAN FÖR UDDEVALLA GYMNASIESKOLA AGNEBERG AKADEMI SINCLAIR MARGRETEGÄRDE ÖSTRABO 1 ÖSTRABO Y POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX POSTGIRO 451 81 Uddevalla Skolgatan 2 0522-69 68 50 0522-697410
Revisionsrapport. Karlstads kommun
Revisionsrapport Granskning av grundskolans arbete och överlämning till gymnasieskolan avseende vissa elever i behov av särskilt stöd Monica Axelsson Karlstads kommun 2012-09-06 Maria Jäger Uppdragsledare
Plan för individinriktade insatser för elever i behov av särskilt stöd. 4.1 Arbetslagets generella individinriktade insatser
Plan för individinriktade insatser för elever i behov av särskilt stöd Skollagen 3 kap. 3 Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling
En studie av en grupp ungdomar på IV-gymnasiet. Ulla Ek Leg. Psykolog Professor Stockholms universitet
En studie av en grupp ungdomar på IV-gymnasiet Ulla Ek Leg. Psykolog Professor Stockholms universitet 14.000 klarar inte målen Våren 2010 var det 88,2 procent som hade behörighet att söka till gymnasiet
Skolans plan för särskilt stöd
Gävle Kommun Skolans plan för särskilt stöd Bomhus rektorsområde Läsåret 2014/2015 Arbetsgång 1. Elev uppmärksammas a. När ansvarig lärare ser att en elev riskerar att inte nå lägsta kunskapsmål och kunskapskrav
Medborgarförslag om bättre stöd till barn med tidiga tecken på psykisk ohälsa
Kommunfullmäktige 2011 01 31 15 21 2011 08 29 134 277 Kommunstyrelsen 2011 08 15 161 348 Arbets och personalutskottet 2011 06 07 118 230 Dnr 11.19 008 jankf24 Medborgarförslag om bättre stöd till barn
Gefle Montessoriskolas. Handlingsplan för elevhälsa. Läsåret 2015/2016
Gefle Montessoriskolas Handlingsplan för elevhälsa Läsåret 2015/2016 Kunskap är glädje Planen är reviderad 2015-09-15 och omfattar förskoleklass, skola, skolbarnomsorg (fritidshemmet) från förskoleklass
Uppföljning av tillsyn i den fristående grundskolan Engelska skolan Kungsholmen (f.d Stockholms Engelska skola) i Stockholms kommun
Global Bridge i Sverige AB Rålambsvägen 22 112 59 Stockholm 1 (9) Uppföljning av tillsyn i den fristående grundskolan Engelska skolan Kungsholmen (f.d Stockholms Engelska skola) i Stockholms kommun Beslut
Rapport för projekt Matematik årskurs 6-9 Frälsegårsdsskolan och Kronan
Rapport för projekt Matematik årskurs 6-9 Frälsegårsdsskolan och Kronan Bakgrundsbeskrivning av projektet Kronan och Frälsegårdskolan har haft låg måluppfyllelse i matematik. Skolorna har genomfört kvalitetsredovisningar
ELEVHÄLSA. Elevhälsa - definition. Mål. Friskfaktorer
ELEVHÄLSA Elevhälsa - definition Elevernas hälsa är allas angelägenhet och ansvar. Lärande och hälsa går hand i hand. Elever arbetar och presterar bättre om de mår bra fysiskt, psykiskt och socialt. Varje
ESSENCE Psykologutredning av förskolebarn
ESSENCE Psykologutredning av förskolebarn 26/8 2014 Bibbi Hagberg Leg psykolog, specialist i neuropsykologi, PhD Gillbergcentrum, BNK Göteborg Neuropsykologisk utredning av förskolebarn Tidig utredning
Information skolpliktsbevakning
INFORMATION 1(2) 2015-11-09 2015/2952-GSN-648 20151126 Tord Karlsson - p1tk02 tord.karlsson@vasteras.se Delges Text Information skolpliktsbevakning Den rättsliga regleringen avseende skolplikt framgår
Specialpedagogiska skolmyndigheten
Specialpedagogiska skolmyndigheten Statens samlade stöd i specialpedagogiska frågor. 1 Rätten till stöd och anpassningar i skolan. Wern Palmius rådgivare wern.palmius@spsm.se 2 wern.palmius@spsm.se Specialpedagogiska
Barn och elevhälsoplan 2011
Barn och elevhälsoplan 2011 Elevhälsoplanen gäller alla barn och ungdomar i förskola, grundskola, fritidshem, grundsärskola och gymnasie. Innehållsförteckning 1. Inledning 2 2. Helhetsidéer 3 2.1. Vår
Elevhälsoplan för Sverigefinska skolan Eskilstuna 2014/2015
Elevhälsoplan för Sverigefinska skolan Eskilstuna 2014/2015 Reviderat 2014-10- 01 Innehåll Handlingsplan för elevhälsa... 3 Sverigefinskaskolans handlingsplan... 4 Syftet med handlingsplanen:... 4 Målet
1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering
1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. Vad är en
Landskrona. ca 43400 invånare. Kommunens prioriterade områden -Skola -Sysselsättning -Trygghet -Näringsliv -Boende
Landskrona ca 43400 invånare Kommunens prioriterade områden -Skola -Sysselsättning -Trygghet -Näringsliv -Boende Värdegrund BRA -Bemötande -Resultat -Ansvar Organisation Familjehemssektionen (Fosterhem)
Gemensam verkstad en modell för samverkansmöten. Föreläsare: Zita Pados och Katarina Nordström
Gemensam verkstad en modell för samverkansmöten Föreläsare: Zita Pados och Katarina Nordström Agenda Gemensamma stödteamet Gemensam verkstad En fallbeskrivning Sammanfattning Gemensamma stödteamet Projekt
Specialpedagogiskt forum
Kognitiva arbetsminnet - matematiksvårigheter och dyskalkyli språkstörningar och språkutveckling inkludering och elevhälsa Elite Palace Hotel, Stockholm, den 23 och 24 september 2014 Matematiksvårigheter
Verksamhetsbeskrivning för Centrala elevhälsan. I Barnomsorgs- och utbildningsförvaltningen Mölndals stad
Verksamhetsbeskrivning för Centrala elevhälsan I Barnomsorgs- och utbildningsförvaltningen Mölndals stad Elevhälsa UTDRAG UR 2 KAP. 25 SKOLLAGEN (2010:800) För elever i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan,
Beslut för förskoleklass och grundskola
Skolinspektionen Beslut 2014-10-20 Sandvikens kommun kommun@sandviken.se Rektorn vid Jernvallsskolan F-3 christina.silfverberg@utb.sandviken.se Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Jernvallsskolan
Neuropsykologer 9 december Ulla Ek Elisabeth Fernell
Neuropsykologer 9 december 2011 Ulla Ek Elisabeth Fernell En historisk återblick på skolan I undervisningsplanen för folkskolan som kom 1955 beskrivs hjälpklassernas funktion utförligt hur barnet får
Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015
BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag Anna Sandell, Psykolog i förskola/skola Stenungsunds kommun Ordf. Psifos Vägledning för Elevhälsan Samarbete mellan Skolverket
Beslut för gymnasiesärskola
Skolinspektionen Dnr 44-2015:4261 Föreningen Fogdaröd Omsorg, Vård & Utbildning Utan Personligt ansvar Org.nr. 742000-2045 Beslut för gymnasiesärskola efter tillsyn i LinMaskolan belägen i Höörs kommun
Skolsocialt arbete som brobryggande några reflektioner kring byggstenar, redskap och kritiska punkter ur ett forskarperspektiv
Skolsocialt arbete som brobryggande några reflektioner kring byggstenar, redskap och kritiska punkter ur ett forskarperspektiv Skolkuratorsdagarna, Visby 13 oktober 2015 Åsa Backlund Institutionen för
2012-05-14. Riktlinjer för elevhälsa i Norrköpings Skola
2012-05-14 Riktlinjer för elevhälsa i Norrköpings Skola 1 INNEHÅLL Sammanfattning 2 Inledning 2 Bakgrund. 2 Syfte 3 Styrdokument för elevhälsa. 3 Nationella styrdokument. 3 Styrdokument i Norrköpings kommun..