Barns och ungas rätt till lärande sett ur olika perspektiv Är det bra med tidig upptäckt och tidiga insatser vad vet vi, vad gör vi?

Transkript

1 Barns och ungas rätt till lärande sett ur olika perspektiv Är det bra med tidig upptäckt och tidiga insatser vad vet vi, vad gör vi? / Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus och Gillbergcentrum, Göteborgs Universitet

2 Det handlar om barn och ungdomar - - som i skolan inte lär sig som förväntat, inte beter sig som förväntat eller på annat sätt inte fungerar som förväntat utifrån sin ålder Vad behöver vi veta? Vad innebär en utredning? Vad innebär diagnos? Vad innebär det för stödet/hjälpen till barnet?

3 Barn och ungdomar med olika grader av försening eller avvikelser i utveckling eller beteende - som inte följer sin förväntade utveckling avseende förmågor som rör: förståelse/abstrakt tänkande, tal/språk, motorik, koncentration/ uthållighet, lek, samspel, eller som inte beter sig som förväntat, t.ex. barn som lätt får utbrott

4 Vad behöver skolan veta? Hur är barnets egna förutsättningar? Vad försvårar? Hur anpassad är miljön/omgivningen? Vad försvårar? För att ge rätt stöd behövs kunskap om de bakomliggande svårigheterna

5 Viktiga funktionsområden att tänka på Hur är förmågan till abstrakt tänkande/ problemlösning? Hur är förmågan att styra sin uppmärksamhet och att utföra det man vet ska göras? Hur är förmågan att styra sin aktivitetsreglering? Hur är förmågan att styra sin impulskontroll?

6 Viktiga funktionsområden att tänka på Hur är förmågan att klara en förändring? Hur är förmågan att reglera känslor? Hur är förmågan att förstå att andra tänker annorlunda än jag själv? - Viktiga funktioner att beakta hos barn som har problem med inlärning och beteende

7 De beskrivna svårigheterna - - rör kognitiva funktioner - funktioner som är relaterade till tänkandet - på många sätt osynliga - vi måste tänka på att barnet/tonåringen kan ha svårigheter med tänkandet/tankefunktioner - Skolan och samhället alltmer kognitivt krävande

8 Svårigheter i ett spektrum Olika svårighetsgrad Kognitiva funktionsproblem/funktionsnedsättningar Uppfylls kriterier för en specifik diagnos? Ofta, nästan alltid föreligger kombinationer av svårigheter ESSENCE (Gillberg 2010)

9 Barn med dubbla risker Barn som lever i en socialt ogynnsam miljö har ökad sannolikhat att också ha egna utvecklingsneurologiska funktionsproblem Dubbla risker Hög ärftlighet när det gäller olika former av kognitiva funktionsnedsättningar Kognitiva svårigheter hos vuxna hur påverkas vardagslivet? - ekonomi, arbete, relationer Av största vikt att barnet får hjälp utifrån båda dessa aspekter

10 Kognitiva funktionsnedsättningar Brister inom i huvudsak ett eller flera av dessa kognitiva funktionsområden: Abstrakt/teoretiskt tänkande Exekutiva funktioner Social intuition/att tänka om andras tänkande

11 Är det bra med tidig upptäckt och tidiga insatser? När vi uppmärksammar ett problem behöver man fråga sig vad det är för bakomliggande svårigheter Kartläggning/utredning Funktionsproblem/funktionsnedsättning En diagnosterm kan sammanfatta problemområdet/ge ett namn på funktionsnedsättningen Det handlar om funktionsbeskrivande diagnoser

12 Betyder genom kunskap Ordet diagnos - Har barnet symtom som stämmer med en funktionsnedsättning? Vilken funktionsbeskrivning passar in? Uppfyller barnet kriterier för en diagnos? Vad innebär den? Vilka insatser är till hjälp? Har barnet svårigheter utan att kriterier för specifik diagnos uppfylls

13 När/varför kartlägga/utreda När barnet behöver särskilda insatser/stöd För att förstå barnets problematik och graden av svårigheterna För att kunna ge ett så anpassat stöd som möjligt För att ge barnet bästa möjligheter till inlärning och fungerande utifrån sina förutsättningar För att undvika att barnet känner misslyckande och får negativ självkänsla För att veta om någon medicinsk faktor behöver utredas

14 Tre funktionsnedsättningar vanliga, viktiga och ger stor inverkan på barnets vardagsfungerande förekomst Autismspektrumtillstånd ca 1% med och utan utvecklingsstörning ADHD ca 5% Lindr. utvecklingsstörning ca 1% Ofta överlappningar

15 Tidiga insatser till barn med autismspektrumtillstånd Det finns idag konsensus om att det är viktigt att identifiera autism tidigt för att kunna ge information till föräldrar och förskolepersonal om funktionsnedsättningen och för att kunna sätta in anpassade insatser Man brukar tala om en Autismvänlig miljö Målet är att förbättra kognitiva, kommunikativa, adaptiva och sociala färdigheter och att minska problembeteende

16 Nr of produced words Heterogen grupp t.ex. avseende expressivt språk och generell begåvningsnivå Produced words according to McArthur -CDI Vid inskrivning på Autismcenter för små barn i Sthlm Typical development 50th percentile Cogn. level: normal Cogn. level: borderline Age in months Cogn. level: low

17 Koncentrationssvårigheter/ADHD En annan grupp vi måste uppmärksamma Teckning: psykolog Ingrid Adolfsson, Karol.univ.sjh/ Huddinge

18 Generell kognitiv funktion mätt med IQ Svår utv.störn. som kan ha Lindr.utv. lindrig utveckl.störn. störn. Svag begåvn. < IQ 100 Teckning av psykolog Ingrid Adolfsson

19 Utvecklingsneurologiska/neuropsykiatriska funktionsnedsättningar - Det handlar om ung. 10% av skolbarn Olika funktionsproblem är tätt sammanvävda Team för utredning/insatser/uppföljning behöver vara anpassade till detta

20 Problem med exekutiva funktioner Ger svårigheter att: planera, organisera, prioritera styra uppmärksamheten arbeta mot ett mål - uthållighet/motivation hålla kvar fokus/koncentrationen vara flexibel i tanken komma ihåg instruktioner arbetsminne hantera frustration/modulera känslor klara impulskontroll/självreglering

21 ADHD Attention Deficit Hyperactivity Disorder När svårigheterna innebär en funktionsnedsättning Huvudproblemet: brister i exekutiva funktioner Internationella diagnoskriterier Stor kunskap finns om orsaker, neuropsykologi, neurobiologi, symtombild, behandling men många får inte tillgång till rätt hjälp

22

23

24 Varför viktigt att kartlägga/utreda ADHD - risker Att underprestera relaterat till sin begåvning - i skolan Att svårigheterna inte känns igen Att rätt hjälp och stöd uteblir Du kan bara du vill Påverkan på självkänslan Risker relaterade till impulsivitet och bristande förmåga att se konsekvenser För en del en risk i tonåren att söka sig till droger självmedicinering

25 ADHD Vi vet mycket om vilka pedagogiska strategier som hjälper Ett yttre stöd för den inre tanken Hjälp at the point of performance Vi vet mycket om att medicinering hjälper många Vi vet mycket om riskerna om ADHD ej uppmärksammas

26 Vi försöker träna barnen i att engagera sig i sin egen återupplivning

27 Bok om ADHD, om kriminalvårds-projektet på Norrtäljeanstalten och 3 intervjuer med personer som deltagit i projektet, författare Annika Brar

28 Vanliga funktionsproblem/ funktionsnedsättningar som tillägg - vid ADHD Läs och skrivsvårigheter/dyslexi Oppositional Defiant Disorder (ODD) ( Trotssyndrom ) Conduct disorder (Uppförandestörning) Developmenatal Coordination disorder (DCD) Språkstörning Depression Oro/ängslan/ångest Ätproblem Bipolar sjukdom Tics/Tourette syndrom Sömnstörning Vid ADHD minst en adderande diagnos hos 87% (Kadesjö och Gillberg 2001, Gillberg et al. 2004)

29 ADHD skillnader flickor - pojkar Flickor får mindre hjälp i skolan Få har extra stöd Flickor upptäcks mer sällan av lärare Vanligt med hög frånvaro på högstadiet Flickor får ssk svåra symtom på högstadiet, men bilden (ADHD) känns inte igen Studier av S. Kopp och C. Gillberg

30 ADHD - inte vilka bokstäver som helst A Allvar D Diagnos H D Hjälpen ska ges med ett Habiliterings- Didaktik (ffa skolålder) perspektiv

31 Svårigheter med abstrakt/teoretiskt tänkande I vilken grad? Psykologens bedömning avgörande Psykolog och läkare i samarbete för bedömning av helhetsbilden information från pedagog, ibland utredning av andra professioner, vid specifika frågeställningar Har barnet en utvecklingsstörning? - eller en svag begåvning inom normalvariationen?? Andra adderande svårigheter?

32 Utvecklingsstörning innebär brister i kognitiva funktioner Huvudproblemet: Svårigheter med abstrakt/teoretiskt tänkande Av en sådan grad att det handlar om en funktionsnedsättning Stor variation i den kliniska bilden mellan olika grader av utvecklingsstörning

33 Lindrig utvecklingstörning - Ibland uppmärksammas inte problem förrän barnet börjat skolan I skolåldern märks inlärningssvårigheter i teoretiska ämnen, svårare med läsning, att skriva och att räkna Svårare ju mer de teoretiska kraven ökar Barnet är inte riktigt i nivå med jämnårigas intressen/ aktiviteter i lekar, spel, samtal Om inte svårigheterna uppmärksammas risk för överkrav och oförståelse från omgivningen och nedsatt självkänsla hos barnet

34 Lindrig utvecklingsstörning funktionsutredning - en svår diagnos att ställa Termen behöver ändras! Ibland start av utredning på BVC, oftare start i skolan Det behövs också bedömning på mottagning inom sjukvården Samarbete psykolog, läkare och pedagog Diagnos: IQ bedömning, adaptiv bedömning

35 Aspekter på utredning/diagnostik lindrig utvecklingsstörning Risk underdiagnostik och överdiagnostik Att tillförsäkra den som har en lindrig utvecklingsstörning att få det klarlagt Att tillförsäkra att den som inte har en lindrig utvecklingsstörning inte får den diagnosen

36 Svag begåvning - en differentialdiagnos Ca 13-14% har en teoretisk begåvning i IQ- intervallet (nedre normalzonen) Svag begåvning tillhör den vida normalvariationen, innebär ingen diagnos Hur är skolans mål/kunskapskrav satta? Klarar elever med svag begåvning de uppsatta målen? Klarar elever med kombinationen svag begåvning och koncentrationssvårigheter/adhd målen?

37 Explosiva barn Barn som har svårt att kunna vara flexibla och att kunna klara frustration Ross Greene Din förklaring säger: till varför barnet beter sig på ett visst sätt guidar dig i hur du kan hjälpa barnet (Ross Greene)

38 Beteendemässiga svårigheter Vi behöver förstå bakgrunden till beteendet Vad kan vara förklaringen, inom vilka funktioner har barnet ett problem? Barn som lätt får utbrott - vanligt med brister i förmågan till flexibilitet, i kombination med en emotionell labilitet I samhället i stort - många har ej kännedom om dessa bakomliggande faktorer Hur kan vi hjälpa?

39 Ross Greene Rättvisa betyder inte att alla ska få precis detsamma, inte att alla behandlas precis lika Genom att ge varje barn just vad det barnet behöver - blir det rättvist Vi behöver se barnens olikheter och hjälpa efter varje barns behov Barn beter sig bra om de kan

40 Orsaker Funktionsbeskrivande diagnos orsaks-/medicinsk diagnos Prenatala faktorer - genetik/kromosomer vanligast finns också förvärvade, prenatala orsaker Perinatalt tillkommande skademoment Postnatalt tillkommande skademoment

41 Fetal alcohol spectrum disorder en prenatalt förvärvad orsak Prenatal alcohol exposure and neurodevelopmental disorders in children adopted from eastern Europe, 71 barn adopterade från Östeuropa undersöktes; 52% hade FASD, 23% hade utvecklingsstörn., 9% hade autism, 51% hade ADHD (Landgren et al. 2010)

42 Kromosomanalys från en pojke med Klinefelters syndrom

43 Det är större skillnad mellan hjärnan hos ett barn född i v 28 och ett fullgånget barn än mellan ett 3-månaders barn och en vuxen

44 Sammanfattningsvis Det handlar om många barn och ungdomar Vi vet mycket om olika typer av kognitiva svårigheter och om vilken hjälp som barnet behöver Vi måste känna igen svårigheterna även när de yttrar sig i beteende Vid problem behöver svårigheterna kartläggas/utredas och stöd/insatser/behandling ges Diagnos betyder genom kunskap Viktigt att också identifiera barnets styrkor/intressen Ett viktigt mål: att kunna genomföra sin skolgång med självkänslan i behåll

45 Tack! - Tänk på tänkandet! - och på att många behöver ett stöd för tanken