Mottagningsenheten. Uppsala kommun.

Transkript

1 Mottagningsenheten Uppsala kommun Sandra Melander Lydia Springer

2 SUF-KC Metodutvecklare Sandra Melander Forskare och arbetsterapeut Gunnel Janeslätt Klinisk psykolog Lydia Springer Informatör Laila Stolpe Socionom, kurator Christine Mattsson Gruppledare Agnetha Hammerin

3 Referensgruppen

4

5 SUF-grupper Akut & utr. hem Socialtjänst R&S Special BVC Habilitering Övrigt Socialtjänst myndighet LSS SUF-Kunskapscentrum Barn och föräldrar BUP Psykiatri MVC BB BVC Förskola Skola

6 SUF:s målgrupp Intellektuell funktionsnedsättning Svagbegåvning Neuropsykiatriska funktionsnedsättning Förvärvad hjärnskada

7 Intellektuell funktionsnedsättning Intellektuell funktionsnedsättning (utvecklingsstörning) IK<70 sedan barndomen + nedsatt adaptiv förmåga Lindrig US vanligast (IK 50-70) Kan ibland diagnostiseras först i vuxen ålder Ofta samtidigt med andra utvecklingsavvikelser Svagbegåvning IK Ibland stora problem: speciellt om annan samtidig funktionsnedsättning / psykisk sjukdom

8 Normalfördelningskurva av IQ

9 Adaptiva förmågor Kommunikation Egenvård Vardagsliv Sociala färdigheter Självständighet Hälsa och trygghet/aktsamhet Kunskapsutnyttjande Samhällsdeltagande Fritid Arbete

10 ADHD och ADD Uppmärksamhetsstörning Impulsivitet Bristande aktivitetsreglering

11

12

13 Autism Brister i socialt samspel och kommunikation Begränsning i beteende- och intresserepertoar

14 Perceptuellt fungerande Sinnesupplevelser/avvikelser Ljus- och ljudkänslighet Känsel/beröring/smärta Kroppskontakt Smak och lukt Mat och matvanor Sömn och sömnproblem Klädsel Svårigheter att känna igen ansikten Automatiseringssvårigheter Upplevd hälsa

15

16

17 Checklista för kognitiva svårigheter Faktafrågor I. BARN Ja Nej 1. Finns det fler barn i familjen? 2. Om ja, bor barnen hemma? 3. Om nej, var bor barnen? Har något av barnen en funktionsnedsättning? 5. Om ja, vad?...

18 Checklista för kognitiva svårigheter II. UTBILDNING OCH ARBETE Skola Ja Nej 1. Har personen gått i någon typ av specialklass, t ex skoldaghem, aspergerklass eller särskola? a. Om nej; hade hon/han någon form av stödundervisning? b. När avslutade hon/han sin skolgång? Efter gymnasiet Under gymnasiet Grundskola 2. Din egna uppfattning av personens läs, skriv och räkneförmåga:.

19 Checklista för kognitiva svårigheter Arbete 1. Vilken sysselsättning har personen? Arbetar heltid Arbetar deltid Tillfälligt arbete Praktiserar Är sjukskriven Arbetslös/arbetssökande Studerar Daglig verksamhet

20 Checklista för kognitiva svårigheter III. Stöd Ja Nej 1. Har personen insatser vis LSS/SoL 2. Om ja,vad? Får personen hjälp/ stöd av någon annan, exempelvis släkting, nära vän etc Har hon/han god man?

21 Checklista för kognitiva svårigheter II. HÄLSA 1. Har personen någon diagnos? Ja Nej 2. Om ja, vad? Sedan när har hon/han diagnosen?...

22 Sociala villkor Arbetslöshet Ekonomisk utsatthet Begränsat socialt nätverk Instabil uppväxt Ökad förekomst av trauma Låg självkänsla Obehandlade medicinska problem Ofta finns rädsla för kontakt med myndigheter och det krävs ett anpassat bemötande och kunskap

23 Föräldraförmåga Kunskaper VETA Föräldrars förmåga att förvärva och hålla kvar kunskap/insikt Färdigheter KUNNA Föräldrars förmåga att omsätta kunskaper till färdigheter Tillämpning GÖRA Föräldrars förmåga att vidmakthålla & generalisera färdigheter

24 Bikupa Prata två och två, beskriv för varandra en nylig kontakt ni har haft med en person med kognitiva svårigheter. Vilka beteenden, svårigheter eller konsekvenser i mötet uppmärksammade ni?

25 Vad behöver man tänka på vad gäller bemötande?

26 Förberedelser Tid, början och slut? Plats? Planering? Hinder? Innehåll? Vad händer sen? Vad förväntas av mig?

27

28

29 Bedömningar Prioriteringar

30

31 Albin och Pia

32

33 Checka för förståelse!

34 De 9 frågorna 1. Vad ska jag göra? 2. Med vem? 3. Varför? 4. Var ska jag vara? 5. När ska jag göra det? 6. Hur länge ska jag göra det? 7. Hur mycket ska jag göra? 8. Hur ska jag göra det? 9. Vad händer sedan?

35 Minnesstöd

36

37

38 Kompensation Vad behövs?

39 Hjälp med struktur och planering i vardagen

40 Handla mat Laga mat

41 Städhjälp Stödperson Rutiner

42 Mer pengar Ordna med ekonomi

43 Hjälp med vårdkontakter Barn med egna svårigheter Planering och organisering av vem, när, var, hur?

44 Bryta social isoleringen Bolla tankar Problemlösning Öka perspektiv

45 Minskar psykisk (o)hälsa Överrepresentation av obehandlad depression och ångest Trauma Våld

46 Påfyllning av kunskap kring barnets utveckling och behov På ett sätt de kan förstå

47 Gott och tryggt mottagande Måla kartan Börja med att ge information om verksamheten så föräldern har koll på möjligheter och avgränsningar till hjälp och förändring Rollförtydligande (minska felaktiga förväntningar) Målet (från oro till att säkerställa att barnet mår bra) Vad som händer sedan ( utreda = ta reda på vad? och hur?) Utförande/insats (konkret, person, kompensation) Utvärdera/uppföljning (berätta varför) Grunden till en god samarbetsallians

48 Kommunikativt stöd 1. Ge information 2. Utreda behoven - vad och hur? 3. Utförande/insats 4. Utvärdera/uppföljning Tydliggöra denna process via pratkarta för mottagningsenheten?

49 Detta vill vi utveckla: 1.? 2.? 3.?

50 SUF-Kunskapscentrum

51