Program. Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn Östersund. SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap

Transkript

1 Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn Östersund Lydia Springer, Sandra Melander Pernilla Rydberg Hallén och Anna Thalén Program Fika Identifiering av kognitiva svårigheter Hur blir det för barnen? Paus Annas berättelse Frågor LUNCH Pernillas berättelse Bensträckare 5 min Stöd och bemötande, metoder för att underlätta inlärning och kommunikation Fika Representanter från olika verksamheter presenterar handlingsprogram för stöd i föräldraskapet SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner, Landstinget och Regionförbundet Stöd till barn och föräldrar i familjer där någon förälder har utvecklingsstörning eller andra kognitiva svårigheter som påverkar föräldraförmågan Kartläggning i Uppsala län Hur många familjer och barn finns det i Uppsala län som har kognitiva svårigheter av den art att de behöver stöd i sin föräldraroll? 1

2 Kartläggning i Uppsala län Kartläggning i Uppsala län Två kartläggningslistor: En lista för föräldrar som har en känd utvecklingsstörning, förvärvad hjärnskada, Asperger eller ADHD där omfattningen är av den arten att de behöver stöd i sitt föräldraskap. En lista för dem som tillhör gråzonen dvs. har stora kognitiva nedsättningar som innebär svårigheter med bl.a. planering, struktur, minne, abstrakt tänkande, läsning, räkning eller skrivning och därför behöver stöd i sitt föräldraskap. Kommun Grp. 1 fam. Barn Grp. 2 fam. Barn * * * Kartläggning i Uppsala län Kartläggning: Barnavårdsutredningar Grupp 1: Antal familjer 210 Antal barn 388 Grupp 2: Antal familjer 392 Antal barn 704 Totalt: Antal familjer 602 Antal barn 1092 Totalt antal barn & ungdomar som utreddes under Grupp % Grupp % Grupp 1 + Grupp % Tomelilla Antal innevånare Vilket stöd behöver dessa familjer? Antal Målgrp. % Familjer ,1% Barn ,3% 1. Mer kunskap bland de professionella som möter dem 2. Anpassat stöd och bemötande Samtalsteknik Informationsmaterial Utformning av stödinsatser 3. Att professionella samverkar och samordnar sina insatser långsiktigt 2

3 Kognition 1. Mer kunskap bland de professionella som möter dem Vår förmåga att tänka, att lära och att bearbeta information från omvärlden. Kognition Fem central delar Ur Ninjakoll 1 Exekutiva funktioner bl.a. att kunna planera, organisera och reglera det egna beteendet Theory of Mind bl.a. att förstå att det är skillnad mellan egna och andras tankar och känslor Central Koherens att kunna se större sammanhang utifrån detaljer Begåvning Minnet SUF:s målgrupp Adaptiva förmågor Utvecklingsstörning Svagbegåvning Neuropsykiatriska funktionshinder Förvärvad hjärnskada Kommunikation Egenvård Vardagsliv Sociala färdigheter Självständighet Hälsa och trygghet/aktsamhet Kunskapsutnyttjande Samhällsdeltagande Fritid Arbete 3

4 Konsekvens av kognitiv nedsättning Tidsuppfattning Planering och organisering Läs- och skrivsvårigheter Långsamhet Socialt Minne Förståelse Omdöme Stress Stress- när kraven överstiger mina förmågor STRESS! Mina förmågor Krav från omgivningen Stress ägs inte av människan själv, men upplevs av henne när den egna förmågan inte når upp till omgivningens krav/förväntningar. Stress upplevs individuellt samma situation kan uppfattas helt olika. Mannerhagen Turner 2005 Landstinget Dalarna Stress och sårbarhetsmodellen Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar en utvecklingsavvikelse ofta flera diagnoser Symtom och beteenden Vad innebär de olika tillstånden? Kognitiv funktionsnedsättning 4

5 Jag ställer bara till det Automatisering Föräldern har förmåga men det brister i tillämpning i och med att förmågorna inte är automatiserade. Detta gör att de inte har energi till att upprätthålla en jämn kvalité i föräldraförmågan. Barnen Barnen Hur många barn handlar det om och hur är deras livssituation? Antal Riskgrupp Erfarenheter från vuxna barn Mobbning, trakasserier och isolering Vill ha uppmärksamhet Tillgång till insatser Kunskap om förälderns kognitiva svårigheter 5

6 BBIC Barns behov i centrum Sociala villkor Arbetslöshet eller aktivitetsersättning Begränsat socialt nätverk Instabil uppväxt Negativa erfarenheter från professionella kontakter Låg självkänsla Obehandlande medicinska problem Barnens röster Institutionen för Psykologi Uppsala Universitet Anknytningsmönster hos barn till mammor med utvecklingsstörning En matchad jämförelsestudie Projektledare: Pehr Granqvist Mammor med diagnos utvecklingsstörning vars barn är mellan 5-8 år Matchande kontrollgrupp Preliminära resultat vad vet vi? Anknytningsstudie Matchad jämförelsestudie om barns anknytning till mödrar med intellektuella funktionsnedsättningar 6

7 Frågeställningar Hur knyter barn an till mammor med utvecklingsstörning, tryggt eller otryggt? Hur svarar mammor med utvecklingsstörning på sina barns behov och signaler, bra eller mindre bra? Vad är det som har betydelse för barnens anknytning? Och för hur mammorna svarar på barnens behov och signaler? Är det mammans intellektuella förmågor som har betydelse, eller hur hon själv blivit behandlad under sin egen uppväxt? - För att svara på de här frågorna hade vi också med en jämförelsegrupp av mödrar med så kallade normala intellektuella förmågor och deras barn. Resultat vad vi kom fram till? Barn till mammor med utvecklingsstörning kan mycket väl ha trygg anknytning. Ungefär 1/3 barn till mammor med utvecklingsstörning hade trygg anknytning, jämfört med ½ av barn i jämförelsegruppen. Många mammor med utvecklingsstörning kan svara tillräckligt bra på barnets behov och signaler. Normalbegåvade mammor svarar i genomsnitt bättre, men det är stora skillnader mellan mammor med utvecklingsstörning. Pehr Granqvist Pehr Granqvist Resultat vad vi kom fram till? Huvudpoänger att ta med sig hem Mammornas intellektuella förmågor verkar dock inte ha någon betydelse i sammanhanget. Det fanns inga samband mellan mammornas intelligens och hur bra de svarade på barnets signaler eller deras barns anknytning. Men det har betydelse om mamman själv har varit med om mycket jobbiga händelser. Nästan alla mammor med utvecklingsstörning (9/10) hade varit med om svåra händelser. De som varit med om många svåra händelser svarade mindre bra på sina barns behov och signaler, och de hade ofta barn med otrygg anknytning. Pehr Granqvist Barn till mammor med utvecklingsstörning kan mycket väl ha trygg anknytning. Många mammor med utvecklingsstörning kan svara tillräckligt bra på barnets behov och signaler. Mammornas intellektuella förmågor verkar inte ha någon betydelse i sammanhanget. Men det har betydelse om mamman själv har varit med om mycket jobbiga händelser. Pehr Granqvist Umgänge Mamma trots allt Stöd för att upprätthålla Praktisk hjälp Stöd i aktiviteter Kontakt med familjehemmet Mer att läsa: Ingrid Höjer: Föräldrars röster hur är det att ha sina barn placerade i fosterhem Brukare och forskare samverkar Stiftelsen Allmänna Barnhuset, skriftserie2007:2 Stödgrupp till mammor som har kognitiva svårigheter och har barn placerat i familjehem 7

8 2. Anpassat stöd och Bemötande Anpassat informationsmaterial Vänta och föda barn samt sköta om sitt barn den första tiden Broschyren har tagits fram i samarbete med barnmorskestudenter Anpassad för målgruppen men används också till föräldrar med bristande svenskkunskaper Information om preventivmedel Broschyren har tagits fram i samarbete med Uppsala universitet och barnmorskestudenter Anpassad för personer med kognitiva svårigheter STÖD VID MÖTEN Till personal inom hälso- och sjukvård Jag har kryssat för det som är viktigt för mig på grund av mitt funktionshinder. 1 Läkare och annan personal ska få information om Aspergers syndrom. 2. Tydliga skyltar och gärna foton på personalen utanför deras rum. 3. Möten i lugn och ostörd miljö. 4. Inga surrande fläktar, störande ljud eller flimrande starka lysrör. 5. Att ha en stödperson på möten, som förklarar för mig vad som händer och berättar för andra om vilket stöd jag kan behöva

9 Toolkit - talking about children Tid Hur mycket tid? Pengar Hur mycket pengar kostar barn? Relationen Hur blir det för oss som par? Bostad Vad behöver man ha i sitt hem? Kompetens Vilka färdigheter behöver jag? Frågekort - Nu Frågekort - Nu Bild på något frågekort Bild på alla frågekort Nu Med barn Frågekort Med barn Hur mycket tid lägger du ner på arbete/skola idag? Vilka tider äter du oftast dina måltider? Hur mycket kan du lägga ner på arbete/skola om det finns ett barn? Vilka tider äter du dina måltider om det finns ett barn? Bild på något frågekort 9

10 Vad gör du under en dag? Bild på blad Utformning av stödinsatser Förälderns förmåga till grundläggande omsorg till säkerhet och skydd för sitt barn till adekvat stimulans för sitt barn till föräldraansvar, vägledning och gränssättning för sitt barn till känslomässig omsorg med sitt barn att uppfatta barnet realistiskt och ha realistiska förväntningar på barnet att prioritera barnets behov före sina egna till impulskontroll till att be om och ta emot hjälp Kunskaper VETA Färdigheter KUNNA Föräldrars förmåga att förvärva och hålla kvar kunskap/insikt Föräldrars förmåga att omsätta kunskaper till färdigheter Tillämpning GÖRA Föräldrars förmåga att vidmakthålla & generalisera färdigheter 10

11 Föräldrautbildning Vad är syftet med PYC? Evidensbaserad Designad för föräldrar med kognitiva svårigheter Barn upp till sju år Hembaserad Att stärka omvårdnaden av och samspelet med barnet Förbättra barnets språkförståelse och tal Förbättra barnsäkerhet och hälsa Albin och Pia Hemsida med info och anmälningsfunktion

12 Föräldrabedömningsinstrument Lägenhetsutredning (Hässleholm) The Health and Wellness Program: A Parenting Curriculum for Families at Risk (Alexander J. Tymchuk) PAM Samverkan 3. Att professionella samverkar och samordnar sina insatser långsiktigt Samverkan mellan olika verksamhetsområden och huvudmän för att kunna ge adekvat stöd till barn och föräldrar så tidigt som möjligt. Vad behöver professionella? SUF-grupp Kunskap - fortbildning Akut & utr. hem Socialtjänst R&S Special BVC Habilitering Övrigt Handledning - konsultation Socialtjänst myndighet SUF-grupp BUP LSS Psykiatri Samarbete - samverkan MVC BB BVC Förskola Skola 12

13 Lokala SUF-grupper Referensgrupp Handledning / konsultation Kunskap om varandras verksamheter SUF-frågor inom sitt verksamhetsområde Kunskapsutveckling; konferenser, seminarier, mm. Metodutveckling Kontakta oss! Sven-Erik Pistol sven-erik.pistol@lul.se Sandra Melander sandra.melander@lul.se Lydia Springer lydia.springer@lul.se Gunnel Janeslätt Gunnel.janeslatt@lul.se Information Laila Stolpe laila.dahlstrom.stolpe@lul.se 13