SUF-nätverket i Växjö. Kartläggning av målgruppen för Samverkan Utveckling Föräldraskap i Växjö kommun Landstinget Kronoberg.

Transkript

1 Kartläggning av målgruppen för Samverkan Utveckling Föräldraskap i Växjö kommun Leg. psykolog Vuxenhabiliteringen SUF-nätverket i Växjö Landstinget Kronoberg Vuxenhabiliteringen Barn- och ungdomshabiliteringen Barnmorskemottagningen Kvinnokliniken Barnhälsovården Mödra- och barnhälsovårdens psykologverksamhet (Barn- och Ungdomspsykiatrin Småbarnsteamet) Växjö kommun Förvaltningen Arbete och välfärd Avdelningen Barn och familj Omsorgsförvaltningen 1

2 SUFs målgrupp Utvecklingsstörning Svagbegåvning Neuropsykiatriska diagnoser Förvärvad hjärnskada Antal föräldrar och barn? Nationell statistik saknas för hur många barn som varje år föds i Sverige med föräldrar med utvecklingsstörning. Det finns ännu mindre information om hur många föräldrar som har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och bristande föräldraförmåga. En del kartläggningar har gjorts i Sverige 2

3 Syfte Kartläggning av hur många föräldrar och barn det finns i Växjö kommun där någon av föräldrarna har en utvecklingsstörning eller andra betydande kognitiva svårigheter och där funktionsnedsättningen bedöms resultera i bristande föräldraförmåga. Undersöka hur många av dessa föräldrar som i nuläget har insatser från kommun och/eller landsting som stöd i föräldraskapet. Målgruppen Familjer där föräldrarna har betydande kognitiva svårigheter som påverkar deras föräldraförmåga. Grupp 1: Grupp 2: Föräldrarna har en känd diagnos. Föräldrarna har inte känd diagnos men har betydande kognitiva svårigheter som påverkar deras föräldraförmåga. 3

4 Resultat Föräldrar: 209 föräldrar 124 kvinnor (59 %) 85 män (41 %) 98 personer (47 %) hade en fastställd diagnos. 10 av dem hade fler än en diagnos. 111 personer (53 %) hade ingen diagnos. Resultat forts. Fördelning av diagnoser: 1. Lindrig utvecklingsstörning 2. Autism 3. Aspergers syndrom 4. ADHD 5. ADD 6. Diagnos ej specificerad 7. Förvärvad hjärnskada 8. Ej diagnos 4

5 Resultat forts. Barn till föräldrar med kognitiva svårigheter: Kartläggningen identifierade 341 barn i Växjö kommun som hade föräldrar med sådana kognitiva svårigheter att det påverkar föräldraförmågan. 58 barn (17 %) hade två föräldrar med kognitiva svårigheter. Resultat forts. 256 barn (75 %) bodde hemma hos föräldern/föräldrarna. 85 barn (25 %) bodde hos annan förälder/anhörig eller var familjehemsplacerade. 5

6 Insats för föräldraskapet 99 föräldrar (47 %) hade insatser från en eller flera verksamheter som stöd i sitt föräldraskap. Majoriteten (64 %) av de som fick insatser var kvinnor. Exempel på insatser: tillgång till familjepedagog, stöd från BUP, utökat stöd från BVC-sköterska. Resultatdiskussion Antalet föräldrar och barn 209 föräldrar och 341 barn är många i förhållande till andra kartläggningar. Olika inklusionskriterier för målgruppen. Olika många verksamheter har deltagit i de olika kartläggningarna. Ej möjlighet till utbildningsdag i Växjö. Ej uppgifter om födelseår och initialer på samtliga barn. 6

7 Resultatdiskussion forts. Fördelning av diagnoser Majoriteten av föräldrar hade inte konstaterad diagnos. Positivt att diagnos inte är ett krav för att få insatser. Lindrig utvecklingsstörning, ADHD och ospecificerad diagnos var de största diagnosgrupperna. Resultatdiskussion forts. Insatser i form av stöd i föräldraskapet Majoriteten av föräldrarna med kognitiva svårigheter hade inte insatser som stöd i föräldraskapet. Kvinnor fick insatser i större utsträckning. OBS! Viktigt att också uppmärksamma papporna. 7

8 Metoddiskussion Några möjliga felkällor Personalen har gjort en subjektiv bedömning. Olika erfarenhet av och kunskap om funktionsnedsättningar. Skillnaden mellan kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom/funktionsnedsättning. Ej födelsedata på alla barn. Framtida utvecklingsområden Stimulera till att det finns SUF-samverkan i samtliga kommuner i Kronobergs län. Samarbetsmodell för att minska antalet personer som är inblandade i familjen. Utvärdering av insatserna som ges. Hur ser insatserna till dessa familjer ut? Är de tillräckliga, är de rätt anpassade? 8

9 Konklusion En stor andel barn lever i familjer där den ena eller båda föräldrarna har sådana kognitiva svårigheter att det påverkar föräldraförmågan. En majoritet av dessa familjer har inte någon insats från kommun eller landsting vad gäller stöd i föräldraskapet. Insatser från kommun och landsting bör ske i samverkan för att familjens stöd ska kunna samordnas. 9