Riktlinjer för handläggning av neuropsykiatriska tillstånd och närbesläktade funktionsnedsättningar såsom

Transkript

1 Riktlinjer för handläggning av neuropsykiatriska tillstånd och närbesläktade funktionsnedsättningar såsom AD/HD autimsspektrumtillstånd dyslexi psykisk utvecklingsstörning tal- och språkstörning tics/tourettes syndrom tvångssyndrom hos barn och ungdomar upp till 18 år i Örebro län Riktlinjerna är framtagna i samarbete med länets kommuner Riktlinjerna finns på Barncentrums hemsida:

2 Bakgrund Barncentrum är ett nätverk för verksamheter i Örebro läns landsting som arbetar med hälsooch sjukvård samt skolhälsovård för barn och ungdomar. Nätverket bildades 1999 på uppdrag av landstingets hälso- och sjukvårdspolitiker. Barncentrums syfte är bland annat att samverka i övergripande barnfrågor. Inom Barncentrum finns och har funnits arbetsgrupper utifrån arbetsområde. En arbetsgrupp tog tillsammans med kommunal representation fram riktlinjer för ansvarsfördelning vid neuropsykiatri och de reviderades senast Man hade en önskan om att samordna förebyggande och behandlande insatser som görs inom kommunal verksamhet och inom landstingets primär- och specialistsjukvård för barn, så att man på bästa och mest effektiva sätt kan utnyttja befintliga resurser. Barncentrum insåg 2007, att dessa riktlinjer behövde revideras på nytt, vilket även påpekats från kommunalt håll. En ny arbetsgupp inom ramen för Barncentrum bildades. Arbetsgruppen representerades av företrädare från såväl landsting som från några kommuner. Representationen i arbetsgruppen valdes ut för att kunna täcka upp alla länsdelar samt verksamheter. Riktlinjerna är ett gemensamt dokument för landstinget och kommunerna. Riktlinjerna gäller för barn och ungdomar upp till 18 år. Det är önskvärt att riktlinjerna även gäller för alla gymnasieskolor i länet. Riktlinjerna är länsövergripande för dyslexi, tal- och språkstörning, AD/HD autismspektrumtillstånd, tics/tourette, tvångssyndrom och psykisk utvecklingsstörning när det gäller: Ansvarsfördelning Behandling Uppföljningsansvar Ett förslag till riktlinjer har här tagits fram. Dokumentet är att betrakta som ett levande dokument med återkommande möjligheter till förändring. Det är alltid barnets bästa som ska komma i främsta rummet. Detta kräver att samliga verksamheter samverkar. En variant på samverkan är konsultation. En annan bra form av samverkan är nätverksmöten. I vissa fall kan man även samverka i bedömning och utredning kring barnet. Trots dessa riktlinjer kommer oklarheter och olika tolkningar att uppstå, varför det grundläggande kvarstår att i direkta kontakter mellan verksamheter klargöra riktlinjernas tillämpning i det enskilda fallet. Detta skall ske utifrån det enskilda barnets bästa. Kommunernas elevhälsoteam har varierande resurser och har inte samma namn i alla kommuner. I dessa riktlinjer har vi valt att kalla teamen för Barn- och elevhälsoteam. Det finns också riktlinjer/program hos respektive förvaltning/kommun. 2 (12)

3 I denna arbetsgrupp som tagit fram dessa riktlinjer har ingått: Lena Carlsson, samordnare barn- och elevhälsoteam Örebro kommun Margareta Dahlman, psykolog enhetschef BNP-mott, Barn- och ungdomspsykiatrin ÖLL Agneta Delin, specialpedagog, Stödteamet i Lekebergs kommun Eva Hillerbrand, cheflogoped, Röst- och talvårdsenheten, ÖLL Lise-Lotte Jakobsson, 1:e psykolog, Örebro kommun Lotta Lemte, psykolog, Barn- och ungdomspsykiatrin ÖLL Suzanne Marcus, chefsöverläkare, Barn- och ungdomshabiliteringen, ÖLL Else Månsson, överläkare, Barn- och ungdomskliniken, ÖLL Birgitta Palm Andersson, psykolog, Hällefors kommun Antonia Simon Risberg, chefsöverläkare, Barn- och ungdomspsykiatrin, ÖLL Ingemor Skoglund, skolöverläkare, Örebro kommun, ÖLL Lars-Owe Wilsson, överläkare, Barn- och ungdomsmedicinmottagning, Karlskoga, ÖLL Yvonne Skogsdal, ordförande Barncentrum, ÖLL Riktlinjerna finns på Barncentrums hemsida: 3 (12)

4 Förutsättningar för remitteringar inom Örebro län: Barn- och ungdomsmedicin (BUM) USÖ, Lindesberg, Karlskoga, Hallsberg: Ej remisstvång Barn- och ungdomspsykiatri (BUP) USÖ, Karlskoga, Lindesberg, Hallsberg: Ej remisstvång Barnneuropsykiatriskt utredningsteam (BNP): Remisstvång Barn- och ungdomshabiliteringen (BUH) Örebro, Karlskoga, Nora, Hallsberg: Remisstvång Röst- och talvårdsenheten USÖ, Logopedmottagningen Lindesberg, Karlskoga: Remisstvång All remittering, utredning och behandling ska ske i samförstånd med föräldrarna! Vid remittering till landstinget ska förutom de fyra delarna i basutredningen, även en sammanfattning och bedömning av basutredningen samt ev. diagnos och frågeställning följa med remissen. För innehåll i basutredning vid remittering se matris. Kommunernas barn- och elevhälsoteam är ingen remissinstans. Möjlighet finns ändå att kontakta dem via samordnaren för barn- och elevhälsoteamen. Brev och remiss kan vid behov skickas till barnhälsovården och skolhälsovården. Dessa kan i sin tur aktualisera frågeställningar i barn- och elevhälsoteamen. Landstinget kan inte beställa basutredning från skolan, utan skolan avgör om och när en basutredning ska utföras inom skolans ram. Pedagogiskt stöd i förskola/skola Basutredning innebär i detta sammanhang en bedömning och/eller utredning ur ett pedagogiskt, socialt, psykologiskt och medicinskt perspektiv. Respektive profession avgör omfattningen på utredningen utifrån barnets och situationens behov, se matris. Riktlinjer finns eventuellt även i respektive kommun. Basutredningar är sällan aktuellt före 4 års ålder. Barn- och elevhälsoteamens arbete innefattar råd, stöd, konsultation och basutredning. Huvudsyftet med basutredning är att få en fördjupad förståelse och kunskap kring gruppoch organisationsnivå, förändringar inom dessa nivåer samt kunskap om barnets/elevens behov så att denna ska få en förbättrad förskole-/skolsituation. Basutredningen utgör också underlag för ansökan till särskolan och remittering till specialistklinik. Specialpedagogisk rådgivning och utbildning kan fås via Specialpedagogiska skolmyndigheten. 4 (12)

5 AD/HD Basutredning: Sällan aktuellt före förskoleklass (AD/HD- begreppet tveksamt att använda före skolåldern). Barn- och elevhälsoteam för elever. Vid okomplicerade ärenden kan diagnos fastställas, om barn- och elevhälsoteamet har tillräcklig kompetens för det. I svårbedömda fall och vid sammansatt problematik remiss till BUP. Barn med barnpsykiatrisk kontakt: Då ADHD misstänks hos ett barn som redan har en barnpsykiatrisk kontakt är BUP ansvarig för utredning och för att initiera samverkan med barn- och elevhälsoteamet i skolan. Uppföljnings- och åtgärdsansvar: Förskolebarn: BVC/förskola i samarbete med rektor/barn- och elevhälsoteam ( hyperaktiva okoncentrerade barn ). Elever: Rektor/Barn- och elevhälsoteam. Barn med barnpsykiatrisk problematik: BUP i samarbete med barn- och elevhälsoteam. BUP ansvarar för att intyg utfärdas vid begäran. Barn med svår och sammansatt problematik och medicinering: BUP i samarbete med barn- och elevhälsoteam. Medicinering sköts av BUP eller hos BUH om barnet är inskrivet där. BUP/BUH ansvarar för att intyg (t.ex. läkarintyg för vårdbidrag) utfärdas vid begäran. Skolhälsovården utfärdar intyg (t.ex. läkarintyg för vårdbidrag) för de som inte har en pågående kontakt enligt ovan eller med annan vårdinstans. Riktat föräldrastöd: BUP 5 (12)

6 Autismspektrumtillstånd Basutredning: BVC/förskola i samarbete med barn- och elevhälsoteam för barn innan förskoleklass. För barn under 4 år finns inget krav på basutredning. Barn- och elevhälsoteam för barn i förskoleklass och elever. Remiss för fortsatt utredning ställs till BNP-teamet. Specialistutredning: BNP-teamet alternativt annan enhet inom BUP Barn med barnpsykiatrisk kontakt: Då autismspektrumtillstånd misstänks hos ett barn som redan har en barnpsykiatrisk kontakt är BUP ansvarig för utredning och för att initiera samverkan med barn- och elevhälsoteamet i skolan. Barn inskrivna i BUH: Remiss till BNP efter basutredning. BUH ansvarar för basutredning när BUH står som remittent. Vid uttalade kognitiva och/eller svåra motoriska funktionshinder sker utredning i samverkan mellan BNP och BUH. Uppföljnings- och åtgärdsansvar Aspergers syndrom med lättare funktionsnedsättning: Rektor/barn- och elevhälsoteam i samarbete med BUH. Autismspektrumtillstånd hos barn i kombination med andra funktionsstörningar eller hos barn med renodlat autismspektrumtillstånd där huvudsakligen råd och stödinsatser är aktuella: BUH i samarbete med rektor/barn- och elevhälsoteam. Autismspektrumtillstånd hos barn med barnpsykiatrisk tilläggsproblematik: BUH och BUP i samarbete med rektor/barn- och elevhälsoteam. 6 (12)

7 Dyslexi Se riktlinjer enligt respektive kommun och landstingets logopedmottagningar. Basutredning: Via barn- och elevhälsoteam. Diagnos kan fastställas i okomplicerade fall om barn- och elevhälsoteamet har tillräcklig kompetens för det. Elever där misstanke om generella språkliga svårigheter föreligger (inklusive läs- och skrivproblematik): Remitteras till logopedmottagning. Elever med grava läs- och skrivsvårigheter: Kan remitteras till logopedmottagning. Barn inskrivna i BUH med läs- och skrivsvårigheter: Barn med psykisk utvecklingsstörning ansvarar BUH för. Normalbegåvade barn remitteras till logopedmottagning efter överenskommelse. Uppföljnings- och åtgärdsansvar Elever: Rektor och specialpedagog i skola/barn- och elevhälsoteam. Efter logopedutredning ger logopeden muntlig och skriftlig återkoppling till rektor/barn- och elevhälsoteam inför fortsatt åtgärdsplanering inom skolans ram. 7 (12)

8 Psykisk utvecklingsstörning Basutredning: Utförs vanligtvis för elever av barn- och elevhälsoteamen kan även utföras vid: Barnhälsovården BUM BUP inklusive BNP Vid behov av ytterligare medicinsk utredning gällande bakomliggande orsaker: Remiss till barnläkare vid BUM. Den som fastställt diagnos informerar om rätten till särskola, LSS- och habiliteringsinsatser. Remiss skrivs till habiliteringen på föräldrarnas önskemål. Uppföljnings- och åtgärdsansvar Barn och ungdomar med psykisk utvecklingsstörning: Elever: Rektor/barn- och elevhälsoteam har ett pedagogiskt uppföljningsansvar. Barn och ungdomar erbjuds habiliteringsinsatser via BUH. Vid remittering till BUH krävs att diagnos är ställd. Särskild remissblankett finns på: BUH har ansvar för att intyg (t.ex läkarintyg för vårdbidrag) utfärdas vid begäran. Skolhälsovården utfärdar intyg (t.ex. läkarintyg för vårdbidrag) för de som inte är inskriva på BUH eller har kontakt med annan vårdinstans. Barn och ungdomar med psykisk utvecklingsstörning och barnpsykiatrisk problematik: Barn inskrivna i BUH remitteras vid behov till BUP 8 (12)

9 Tal- och språkstörning Förskolebarn: vid logopedmottagning. Väl utarbetade rutiner finns för identifiering av de barn som ska remitteras vid 2½- och 4-årskontroller på BVC (se riktlinjer för remittering till logoped enligt Barnhälsovårdens handbok). Barn i förskoleklass och skolelever: I första hand bedömning av specialpedagog med fördjupning i tal och språk i samarbete med barn- och elevhälsoteam. Vid frågställning generell eller grav språkstörning, utredning vid logopedmottagning efter basutredning. Barn och ungdomar inskrivna i BUH med tal- och språkstörning: Logoped inom BUH utreder. Specialpedagogiska skolmyndigheten kan vid behov vara en samarbetspartner eller utföra kompletterande utredningar. Uppföljnings- och åtgärdsansvar Förskolebarn: Logopedmottagning. Skriftlig rapport till BVC inför förskoleklassåret på alla barn som haft kontakt med logopedmottagning. Därutöver överföring från logopedmottagning till rektor och specialpedagog med fördjupning i tal och språk/barn- och elevhälsoteam. Barn i förskoleklass: Efter överenskommelse mellan logopedmottagning och rektor/talpedagog/specialpedagog i barn- och elevhälsoteam. Grava språkstörningar via logopedmottagning och/eller i samverkan med specialpedagog med fördjupning i tal och språk/ barn- och elevhälsoteam. Elever: Rektor tillsammans med specialpedagog med fördjupning i tal- och språk/barn- och elevhälsoteam. Efter logopedutredning vid generell språkstörning ger logopeden muntlig och skriftlig återkoppling till rektor/barn- och elevhälsoteam inför fortsatt årtgärdsplanering inom skolans ram. Vid ev. förskrivning av kompensatoriskt hjälpmedel från SPRIDA har förskrivande logoped från logopedmottagning uppföljningsansvar för hjälpmedlen. Barn och ungdomar inskrivna i BUH med tal och språkstörning: Följs via BUH i samverkan med rektor tillsammans med specialpedagog med fördjupning i tal och språk/ barn- och elevhälsote 9 (12)

10 Tics och Tourettes syndrom Ospecifika tics: utredning via barnläkare/skolläkare. Vid misstanke om Tourettes syndrom: BUP. Basutredning kan behöva göras före remiss vid misstanke om samsjuklighet. Uppföljnings- och åtgärdsansvar: Vid lättare symtom: Förskola/skola i samarbete med barn- och elevhälsoteam. Vid Tourettes syndrom som huvuddiagnos: BUP Vid Tourettes syndrom hos barn inom BUH: BUH i samarbete med BUP. Eventuell farmakologisk behandling: Barnpsykiater eller barnneurolog vid BUP/BUH. 10 (12)

11 Tvångssyndrom BUP Uppföljning- och åtgärdsansvar inklusive farmakologisk behandling BUP Barn inskrivna i BUH remitteras till BUP vid behov. 11 (12)

12 Övriga riktlinjer ADHD: Vårdprogram på BUP Autismspektrumtillstånd: s- och habiliteringsprogram, BUP och BUH Basutredning: Riktlinjer från respektive kommun Dyslexi: Riktlinjer från respektive kommun samt logopedmottagningarnas riktlinjer. Psykisk utvecklingsstörning: Riktlinjer för länets barnpsykologer Tal- och språkstörning: Riktlinjer för remittering till logopedmottagningar enligt Barnhälsovårdens handbok 12 (12)