Sammanfattning av statistikuppgifter

Transkript

1 Bilaga 1-10 Sammanfattning av statistikuppgifter Sammanfattning av statistik För att tidigt identifiera de barn och unga 0-16 år som kommer och eller är i behov av extra stöd har en första inventering genomförts. Informationen har samlats in om vilka insatser från kommun och landsting som finns för barn och unga i Nacka kommun. Syftet har varit att få en samlad bild av hur många barn och unga som är i behov av särskilt stöd på olika sätt, hur många och vilka aktörer som är berörda. Vi vet i dag att många barn och unga kan ha insatser från fler aktörer samtidigt. Om vi saknar en samlad bild av hur många barn och unga i Nacka som är i behov av olika insatser/åtgärder från olika aktörer blir det svårt att veta hur behovet för den enskilde individen ser ut och hur stödet ska utformas. Det blir också svårare att säga något om effekterna av insatta åtgärder. Detta komplicerar arbetet med att utveckla arbetssätt och metoder som gagnar barnet och den unge. Det är också viktigt ur ett ekonomiskt perspektiv att vi använder kommunens resurser så kostnadseffektivt som möjligt. Uppgifterna avser och är insamlade under hösten Den första delen i statistiken visar hur många barn och ungdomar som finns i respektive verksamhet, hur många som tilldelas resursstöd centralt och hur många barn och ungdomar som har insatser från olika aktörer i Nacka. Den andra delen visar exempel på olika utredningsteam som barn och ungdomar har varit i kontakt med och eventuella fastställda diagnoser. Den sista delen är förklaringar, enligt skolorna till varför elever inte varit behöriga till gymnasieskolan. Sammanfattande iakttagelser Under insamlandet av uppgifterna från de olika aktörerna framkom att alla för statistik på olika sätt och i olika omfattning vilket gjorde att det var svårt att få uppgifter från alla aktörer. Några kunde inte av olika skäl lämna ut uppgifterna på hur många barn och ungdomar som har insatser respektive diagnoser. För att uppnå förväntat resultat enligt projektet tidiga insatser, behöver vi få en samlad bild av hur många barn och ungdomar som är aktuella för olika insatser och ev. olika diagnoser. Det vore önskvärt att vi tillsammans hittade ett system för insamlandet av dessa uppgifter. Målet för en gemensam inventering är att så effektivt som möjligt använda kommunens resurser och att insatserna samordnas mellan de olika aktörer där barnet och ungdomen är i fokus. Vi behöver bli bättre på att lära av varandras framgångar och erfarenheter. Detta kan endast bli möjligt om vi har kännedom om varandras uppdrag.

2 Bilaga 2-10 Insamlade uppgifter under hösten 2012 från Tabell 1 Visar antalet barn och elever i respektive verksamhet under Med annan pedagogisk omsorg menas barn i familjedaghem

3 Bilaga 3-10 Figur 2 Visar antalet elever mottagna i grundsärskola Uppgifterna gäller vårtermin Tabell 3 Visar barn och elever som tilldelas individresurs centralt Förskola/annan pedagogisk omsorg Förskoleklass Grundskola Nyanländresurs Elever mottagna i grundsärskola är inte medtagna i Tabell 3

4 Bilaga 4-10 Figuren 4 Visar insatser hösten 2012 från olika aktörer och antalet barn och elever Socialtjänst (LSS) (SoL) Socialtjänst (Ifo) Individresurs centralt i förskola/annan pedagogisk omsorg och skola Nyanländresurs skola 497 Habilitering Autismcenter/Aspergercenter Många barn och elever kan ha insatser från fler aktörer samtidigt och i många fall sker en samverkan mellan de olika aktörerna. Resursstöd centralt förskola, annan pedagogisk verksamhet och skola För barn och elever med omfattande behov av insatser i förskola, annan pedagogiks omsorg eller skola kan verksamheterna ansöka om resursstöd centralt från kultur och utbildnings enheten i Nacka. Insatserna ska alltid följas upp och utvärderas av verksamheterna och centralt. Detta gäller också för elever med nyanländ resurs. Från den 1/ får skolorna en förstärkt Sala och språkpeng. I denna statistik redovisas endas de barn och ungdomar som tilldelas resursstöd centralt. Uppgifter på hur många barn och unga totalt i Nacka som är i behov av särskilt stöd i förskola, annan pedagogisk omsorg och skola som inte tilldelas resursstöd centralt finns inte dokumenterat. Elever med en utvecklingsstörning och de som har fått en betydande och bestående begåvningsmässig funktionsnedsättning på grund av hjärnskada, föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom har rätt till en placering i grundsärskola. Beslutet om mottagande i grundsärskola ska föregås av en utredning som omfattar en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och socialbedömning. Övervägande elever i särskola har förutom en högre skolpeng också en individresurs som fördelas centralt. Många elever i särskolan har förutom stöd i skolan stöd från andra aktörer.

5 Bilaga 5-10 Socialtjänsten (LSS) För barn och ungdomar som har insatser via Socialtjänsten (LSS) lagen om stöd och service gäller följande personkretsar: 1. Med utvecklingsstörning, autism eller autismliknade tillstånd. 2. Med betydande och bestående begåvningsmässig funktionsnedsättning efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom. 3. Med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar som inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd och eller service. De olika insatser som omfattar LSS kan vara personlig assistans, kontaktperson, avlösarservice i hemmet, korttidsvistelse utanför det egna hemmet, korttidstillsyn för skolungdom över 12 år, boende i familjehem eller bostad med särskild service och daglig verksamhet. Socialtjänsten (SoL) För barn och ungdomar som har en funktionsnedsättning men inte omfattas av en personkrets enligt LSS kan få hjälp genom SoL. Detta gäller även barn och ungdomar med diagnos ADHD. Insatserna kan till exempel vara ledsagning, kontaktperson och korttidshem. Socialtjänsten (IFO) Enheten för individ- och familjeomsorg på socialtjänsten (Ifo) har bl.a. till uppgift att utreda, fatta beslut och följa upp insatser för barn och ungdomar. Insatserna kan vara en kontaktperson, kontaktfamilj, familjehem och placering på institutioner. Habilitering Barn och unga som har behov av insatser från habiliteringscentret i Nacka behöver en remiss från en läkare. Habiliteringscentret vänder sig till exempel till barn och unga med utvecklingsstörning, rörelsehinder och synskada. Från habiliteringscentret kan bl.a. insatser erbjudas som föräldrautbildning olika gruppaktiviteter för barn och unga. Insatserna styrs av Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Autismcenter för små barn Till autismcenter för små barn kommer de som har en fastställd autismdiagnos dvs. autistiskt syndrom, autismliknande tillstånd/genomgripande störning i utvecklingen samt Asperger.

6 Bilaga 6-10 Olika utredningsteam och diagnoser Förklaringar till olika begreppen finns på sid 10 Tabell 5 Utredda barn och unga från Nu- teamet Sachsska barn- och ungdomssjukhuset Södersjukhuset Tabell 6 Utredningsteamet Nacka/Värmdö

7 Bilaga 7-10 En grupp barn och unga utöver de som redovisas i tabell 6 har fått olika kombinerade diagnoser under Under 2010 var det 9 barn och unga med kombinerad diagnos under 2011 var det 10 stycken och 2012 var det 17 stycken. Diagnoserna är till exempel. ADHD/dyslexi, ADHD/Tourette, ADD/dyslexi./svag begåvning, LMR/autistiska drag, ADHD/LMR och ADHD/marginell.mental retardation. Tabell 7 Antal barn och elever utreda med frågeställningen AST/ADHD från BUP i Ektorp Förutom de aktörer som redovisas ovan så utreds barn och elever på bl.a. på BUP- Farsta, olika privata vårdföretag, enskilda psykologer och logopeder. Enligt redovisade uppgifter utreddes 153 barn och unga i Nacka av olika utredningsteam fram till oktober Övervägande diagnos som ställts var ADHD, koncentration och uppmärksamhets svårigheter. Många barn och unga har inte fått en diagnos efter en utredning. Allt fler barn och unga får olika kombinerade diagnoser. Det barn och unga som har insatser t.ex. från autismcenter har alla en diagnos inom autismspektrat.

8 Uppföljning av elever som inte blev behöriga till gymnasieskolan Bilaga 8-10 Figur 8 Olika förklaringar till att eleverna inte varit behöriga till gymnasieskolan Elever som kommit sent till Sverige Elever med inlärningssvårigheter 21 Övriga elever (ogiltlig frånvaro är vanligare i gruppen övriga elever, där också skolorna bedömer att der funnits en socialproblematik). Uppföljning av de 66 elever i Nackas grundskolor som inte blev behörig till gymnasieskolan våren Skolorna bedömde att hälften av eleverna har haft långvariga förhållanden eller svårigheter som ligger bakom att eleverna inte nått målen. Fyra av tio elever har fått särskilt stöd sedan skolår sju eller tidigare och många i gruppen övriga elever har en socialproblematik. Skolan har i många fall varit i kontakt med socialtjänsten, men inte alltid. Slutsatser från uppföljningen visade att skolorna behöver ha fokus på och följa de elever som riskerar att inte nå målen. Skolorna behöver arbeta aktivt med denna elevgrupp och insatserna behöver ständigt omprövas och utvecklas. Elevresultatet för många elever är också beroende av andra aktörers insatser.

9 Bilaga 9-10 Pyramiden visar antalet barn och unga i Nacka som är utredda och har insatser från olika aktörer. Uppgifterna gäller hösten 2012 om inget annat anges i pyramiden. Specialist Socialtjänsten LLS (Sol) 179 barn och unga Nacka/Värmdö utredningsteam 62 barn och unga Socialtjänsten IFO 250 barn och unga Habilitering 171 barn och unga Nu-teamet Sachsska 23 barn och unga (2011) Autism/Aspergercent er 70 barn Utredda barn och unga på BUP Ektorp med frågeställning AST/ADDH (2011 var det 99 stycken) Första linjen Utredningsteam Nacka/Värmdö 62 barn och unga Barn och unga som fått riktat stöd enskilt eller i grupp (inom VSS, (2011) 45 Generella Individresurs centralt 497 barn och unga Elever mottagna i grundsärskola våren 2012) 85 Finansiär Kommun Landsting Övriga

10 Bilaga Förklaring till olika begrepp OCD ADHD Tvångssyndrom Attention-Deficit/Hyperactiviy Disorder ADD Autismspektrum tillstånd PTSD Attention - Deficit Disorder AST= Samlingsnamn för de neuropsykiatriska funktionsnedsättningar med gemensam begränsning inom de tre områdena social interaktion, kommunikation och föreställningsförmåga. Posttraumatiskt stressyndrom LMR Lindrig utvecklingsstörning Dyslexi Specifika läs och skrivsvårigheter Tourettes Syndrom Funktionsnedsättning som visar sig genom upprepade reflexliknande rörelser och läten som kallas tics. Marginal mental retardation Svag begåvning För projektet tidiga insatser Eva Westin Resurssamordnare Kultur- och utbildningsenheten Nacka kommun