Sociala nämndernas förvaltning redovisar utredningen av uppdraget i tjänsteskrivelsen.

Transkript

1 TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum Sida 1 (1) Diarienr NF 2018/ Sociala nämndernas förvaltning Helene Karlsson Epost: helene.karlsson@vasteras.se Kopia till Nämnden för personer med funktionsnedsättning Ledsagarservice för synskadade/blinda Förslag till beslut Nämnden för personer med funktionsnedsättning godkänner utredningen av nämndinitiativet. Ärendebeskrivning Liberalerna och moderaterna har lämnat in ett nämndinitiativ där de uppdrar åt sociala nämndernas förvaltning att 1. Ta fram gällande rättspraxis 2. Ta fram de riktlinjer i de kommuner som erbjuder ledsagarservice enligt LLSS för barn, unga och vuxna med synskada/blindhet 3. Utreder möjligheten att ändra nuvarande riktlinjer för att möjliggöra ledsagning enligt LSS för målgruppen och eventuella kostnader för detta Sociala nämndernas förvaltning redovisar utredningen av uppdraget i tjänsteskrivelsen.

2 Dnr 2018/ /7 Sociala nämndernas förvaltning Heléne Karlsson Nämndinitiativ gällande ledsagarservice för synskadade/blinda Liberalerna och moderaterna har lämnat in ett nämndinitiativ där de uppdrar åt sociala nämndernas förvaltning att: 1. Ta fram gällande rättspraxis 2. Ta fram de riktlinjer i de kommuner som erbjuder ledsagarservice enligt LLSS för barn, unga och vuxna med synskada/blindhet 3. Utreder möjligheten att ändra nuvarande riktlinjer för att möjliggöra ledsagning enligt LSS för målgruppen och eventuella kostnader för detta 1. Gällande rättspraxis för personer med synskada/blindhet Rättspraxis är tydlig i flera Kammarrättsdomar avseende personkretstillhörighet för personer med synskada/blindhet. Bedömningen är att de inte tillhör målgruppen för personkretsen enligt 1 LSS, punkt 1-3. Dessa domar avser både nya ansökningar och ärenden där personer tidigare varit bedömda att ingå i personkretsen utifrån synskada/blindhet. Kammarrätterna är samstämmiga i hur personkretstillhörigheten bedöms för personer med synskada/blindhet. Kriterier för att tillhöra personkretsen enligt LSS innebär ett omfattande behov av stöd och service som föreligger dagligen och i flera olika situationer och miljöer. 2. Ta fram de riktlinjer i de kommuner som erbjuder ledsagarservice enligt LLSS för barn, unga och vuxna med synskada/blindhet Kontakt har tagits med Jönköping, Göteborg och Laholm då nämnden har angett dessa kommuner som exempel på att de beviljar ledsagarservice till personer som är blinda. Vid kontakt med dessa kommuner framkommer att de inte beviljar personkretstillhörighet för personer med synskada/blindhet som enda funktionsnedsättning. De kontaktade kommunerna erbjuder som i Västerås, ledsagning som bistånd enligt socialtjänstlagen. 3. Utreda möjligheten att ändra nuvarande riktlinjer för att möjliggöra ledsagning enligt LSS för målgruppen och eventuella kostnader för detta Det är inte rimligt att göra ett sådant avsteg från rådande rättspraxis att bedöma personer i målgruppen synskadade att tillhöra personkretsen enligt LSS.

3 VÄSTERÅS STAD 2/7 Den av regeringen tillsatta LSS-utredningen ska om den finner skäl för det, lämna förslag till en ny och mer ändamålsenlig personkretsindelning. Utredningen ska redovisas senast 1 oktober Nämnden för personer med funktionsnedsättning bör invänta resultatet av nämnda utredning avseende ökade möjligheter för målgruppen att tillhöra någon av personkretsarna. För personer som bedöms ingå i någon av de tre personkretsarna kan ansökan om de olika insatserna ske, och en individuell bedömning görs i varje enskilt fall. I nämndens aktuella riktlinjer för insatsen ledsagarservice LSS finns inget hinder för en synskadad/blind person att beviljas insatsen under förutsättning att personen beviljats en personkretstillhörighet och inte uppbär personlig assistans, eftersom ledsagning är ett sådant stöd som ingår i assistansen. Mer om personkretsen enligt 1 LSS. En förutsättning för att få insats enligt LSS är att den funktionshindrade omfattas av en av de tre personkretsar som räknas upp i 1 LSS. För att bedömas tillhöra någon av personkretsarna enligt 1 LSS ska ett antal kriterier vara uppfyllda. Personkrets 1 och 2 har tydliga diagnoskriterier, vilket skiljer sig för personkrets tre. För en person som endast har en funktionsnedsättning i form av att vara blind/ har synnedsättning, är det personkrets 3 som kan vara tillämplig. För att ingå i personkrets 3 krävs att funktionsnedsättningen är varaktig och omfattande, att den påverkar flera livsområden samtidigt. Funktionsnedsättningen ska innebära stora svårigheter i vardagen som medför ett omfattande behov av stöd och service. Personer som har flera funktionshinder samtidigt har ofta särskilt stora svårigheter. Observera att en fastställd diagnos inte innebär att en person är berättigad till personkrets eller till en viss insats enligt LSS. För varje insats en ansökan görs, sker en individuell prövning av just det behovet. Personkrets 1 Den första personkretsen omfattar personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd. Detta innebär att personer som t.ex. har en diagnos inom autism och autismliknande tillstånd (inklusive Aspergers syndrom) omfattas av lagen. Personkrets 2 Den andra personkretsen omfattar personer med bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder, föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom.

4 VÄSTERÅS STAD 3/7 Det handlar om personer som efter utvecklingsåren (normalt 16 års ålder) drabbats av hjärnskada som inneburit ett bestående och betydande begåvningsmässigt funktionshinder. Den utlösande faktorn skall antingen vara någon form av yttre våld mot huvudet eller vara betingad av sjukdomar av kroppslig art, som tumörer, hjärnblödningar, inflammationer m.m. Däremot avses inte personer med olika psykiska sjukdomstillstånd, som också kan medföra en begåvningsnedsättning. Inte heller personer med sjukdomar som är en följd av missbruk eller beroendeframkallande medel omfattas av personkrets två. Personkrets 3 Den tredje personkretsen utgörs av barn, ungdomar och vuxna med stora och varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder, som inte uppenbart beror på normalt åldrande. Funktionshindret måste dessutom förorsaka betydande svårigheter i den dagliga livsföringen. Orsaken till eller arten av funktionshinder är inte avgörande. Det behövs heller inte någon medicinsk diagnos. Däremot måste den enskilde, till skillnad från personkrets 1 och 2, visa att funktionshindret medför stora och betydande svårigheter. Detta är inte alltid lätt uppgift för den enskilde eller den som företräder den enskilde. Varaktigt funktionshinder Funktionshindren ska vara varaktiga, dvs. inte vara av tillfällig eller mer övergående natur (prop. 1992/93:159, avsnitt 14.1, s. 169). Lagen syftar i första hand till att tillförsäkra personer med livslånga eller mycket långvariga funktionshinder det särskilda stöd som de behöver för att bygga upp och bibehålla levnadsvillkor som är likvärdiga med andra människors (prop. 1992/93:159, avsnitt 3.1.4, s. 56). Ett behov av stöd och service kan variera över tid men funktionshindret ska vara varaktigt. Personer med till exempel varaktiga psykiska funktionshinder kan ha ett varierat behov av stöd och service med anledning av symtomen från funktionshindret. Det varierade behovet får bedömas mot de övriga kriterierna i personkrets 3. Stort funktionshinder Funktionshindret ska ha en sådan karaktär eller omfattning att det starkt påverkar flera viktiga livsområden samtidigt, till exempel boende, fritid eller behov av habilitering eller rehabilitering. Det gäller till exempel om en person till följd av funktionshinder dagligen är mycket beroende av hjälpmedel. Det gäller också när någon har återkommande behov av en annan persons hjälp för den dagliga livsföringen i boendet, i utbildningssituationen, på arbetet eller på fritiden. Behovet av hjälp kan finnas för att förflytta sig, för att meddela sig med andra eller för att ta emot information. (prop. 1992/93:159, avsnitt 3.1.4, s. 55)

5 VÄSTERÅS STAD 4/7 Kombinationer av skador vars sammantagna följder är speciellt svåra eller komplicerade medför ofta att den enskilde har särskilt stora svårigheter i den dagliga livsföringen. Det kan gälla till exempel personer med dövblindhet, med kombinationer av rörelsehinder eller med tal- och språkstörning i kombination med utvecklingsstörning. (prop. 1992/93:159, avsnitt 3.1.4, s. 56) Omfattande behov av stöd eller service Med omfattande behov av stöd eller service avses både kvantitativa och kvalitativa aspekter. Den enskilde ska i allmänhet ha ett återkommande behov av särskilt stöd för att klara funktioner som andra kan klara på egen hand. Med återkommande menas att stödbehovet vanligen finns dagligen och i olika situationer och miljöer. Behov av stöd bör uppfattas i vid bemärkelse och avse stöd av olika karaktär. (prop. 1992/93:159, avsnitt 3.1.4, s. 56) Behov av hjälp med hygien, påklädning, matlagning, skrivning, läsning, kommunikation, förflyttning, sysselsättning och rekreation med mera kan vara exempel på omfattande behov av stöd eller service (prop. 1992/93:159, avsnitt 14.1, s. 169). Bedömningen av en persons behov av stöd eller service måste alltid ske utifrån en sammanvägning av medicinska, sociala och psykologiska faktorer (prop. 1992/93:159, avsnitt 14.1, s. 169). Mer om rättspraxis avseende personkretstillhörighet LSS Sammanfattningsvis kan sägas att det råder samstämmighet bland kammarrätterna avseende bedömning av personkretstillhörighet för personer med synskadade/blindhet. Bedömningen är att behovet ska vara av en större omfattning än vad synnedsättningen föranleder. Exempelvis fann Kammarrätten i Stockholm, 2016, att en man med en grav synskada inte ansågs tillhöra personkretsen enligt LSS eftersom inte samtliga krav enligt bestämmelsen för personkrets 3 var uppfyllda. Mannen ansågs ha ett stort och varaktigt funktionshinder. Funktionshindret ansågs dock inte orsaka sådana betydande svårigheter i hans dagliga livsföring som förutsätts i bestämmelsen. Det därmed sammanhängande behovet av stöd och service ansågs inte heller omfattande. (RÅ 1999 ref. 54) Ett flertal kammarrättsdomar under 2000-talet, de senaste från 2016 och 2017, pekar på denna bedömning av personkrets för personer med synskada. Det finns inga rättsfall från högsta förvaltningsdomstolen, HFD, avseende personkretstillhörighet för målgruppen.

6 VÄSTERÅS STAD 5/7 Kommittédirektiv 2016:40 om översyn av insatser enligt LSS och assistansersättningen En särskild utredare ska se över delar av LSS för att få till stånd mer jämlika insatser i LSS samt att lagstiftningen ska främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet. Utredningen ska om den finner skäl för det, lämna förslag till en ny och mer ändamålsenlig personkretsindelning samt analysera konsekvenserna av ett sådant förslag. Eftersom LSS ska vara en rättighetslag ska insatser enligt lagen även fortsättningsvis vara förbehållna dem med de mest omfattande funktionsnedsättningarna. Ny bosättningskommun Varje kommun gör självständiga bedömningar på de personer i kommunen som ansöker om en insats enligt LSS. Det kan innebära att det som en tidigare bosättningskommun beviljat, inte behöver bedömas på samma sätt i den nya bosättningskommunen. Om en person har varit beviljad en insats sedan tidigare så kan det innebära att det föreligger en rätt för den enskilde att behålla insatsen om det inte kan fastslås genom utredningen att behovet har förändrats utifrån att individens hjälpbehov har minskat. I dessa falla kan individen hävda sin rätt att få behålla insatsen. Ett pågående beslut behöver inte ovillkorligen förändras för att rättspraxis har förändrats. Dock så påverkar aktuell rättspraxis alla nya ansökningar. Skillnad mellan socialtjänstlagen och LSS Socialtjänstlagen och Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade är lagarna som man har att luta sig mot om man har en synnedsättning och är i behov av ledsagning. Lagarna skiljer sig åt på flera punkter. Socialtjänstlagen Socialtjänstlagen är en så kallad ramlag. Det innebär att den inte reglerar rättigheter för den enskilde utan beskriver vilka skyldigheter kommunerna har. Lagen regerar all social verksamhet i kommunerna. Det kan gälla stöd till barn och unga, äldre missbrukare och människor med funktionsnedsättning. Det finns dock ett undantag från principen om ramlag. Lagen innehåller nämligen en rättighetsparagraf och det är 4 kap. 1, där det sägs: "Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. Vid prövningen av behovet av bistånd för livsföringen i övrigt får hänsyn inte tas till den enskildes ekonomiska förhållanden om rätten att ta ut avgifter för biståndet regleras i 8 kap.

7 VÄSTERÅS STAD 6/7 Den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet ska utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv. Lag (2010:52)." Det är inom ramen för stödet till livsföringen i övrigt som sådant som hemtjänst, ledsagning med mera kan beviljas. Insatserna är dock inte specificerade, det som är vedertaget är att den enskilde genom insatsen ska tillförsäkras en skälig levnadsnivå. LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är helt annorlunda uppbyggd än socialtjänstlagen. LSS 1 reglerar vilka grupper, som omfattas av lagen. Det finns då tre olika grupper, som ingår och det kallas personkretsar. Personkrets 1 är personer med utvecklingsstörning, autism och autismliknande tillstånd. Personkrets 2 andra är personer med betydande och bestående begåvningsmässiga funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder. Personkrets 3 gäller följande personer: "med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service." Det ankommer då på den enskilde att bevisa att han/hon uppfyller alla dessa rekvisit. Tolkningen är oftast att de som enbart är synskadade inte anses uppfylla alla kriterierna. Ytterligare ett konstaterande som skiljer de båda lagarna åt är att enligt LSS är det tio uppräknade insatser som den enskilde kan ansöka om. Samma insatser kan ofta också fås enligt socialtjänstlagen. Exempelvis ledsagarservice, biträde av kontaktperson, avlösarservice i hemmet, bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna. Det finns dock två viktiga skillnader mellan lagstiftningarna, där den enskilde enligt LSS ska uppnå goda levnadsvillkor, vilket anses vara lite bättre än skälig levnadsnivå, som det sägs i socialtjänstlagen. För det andra är insatser enligt LSS avgiftsfria medan kommunerna kan ta avgift för bistånd som ges enligt socialtjänstlagen. Sammanfattningsvis brukar man säga att LSS är en plus lag, som ger lite bättre insatser än vad socialtjänstlagen gör. Enligt förbundsjuristen inom Synskadades riksförbund, SRF, ges i de flesta fall inte ledsagarservice enligt LSS. De flesta synskadade som ansöker om ledsagning vill ha

8 VÄSTERÅS STAD 7/7 insatsen genom Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Det är en följd av de tolkningar domstolarna gör som innebär att praxis har stramats upp så mycket att personer med synnedsättning inte längre anses tillhöra personkretsen.

9