SOLLENTUNA KOMMUN. Revidering av riktlinjer LSS. Tjänsteutlåtande Vård- och omsorgskontoret Monica Prabhakar Sidan 1 av 3.

Transkript

1

2 Tjänsteutlåtande Vård- och omsorgskontoret Monica Prabhakar Sidan 1 av 3 Dnr 2013/0078 VON-3 Diariekod: 711 Revidering av riktlinjer LSS Förslag till beslut Vård- och omsorgskontoret föreslår att vård- och omsorgsnämnden beslutar följande: 1. antar Insatsbeskrivningar och riktlinjer för avdelningen för funktionshinder enligt LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och SoL, socialtjänstlagen 2. godkänner att "lägenheter anpassade för personer med funktionsnedsättning" ska beviljas för den målgrupp som beskrivs i tjänsteutlåtandet Sammanfattning gav kontoret /2013 i uppdrag att revidera riktlinjerna för insatser enligt LSS. Riktlinjerna har uppdaterats med lagändringar och vägledande domar som uppkommit sedan riktlinjerna reviderades senast. Riktlinjer enligt LSS bör inte formuleras på sådant sätt att de utgör begränsningar i den enskildas rättigheter t.ex. genom att ange i vilken omfattning insatsen kan beviljas. Insatsernas omfattning har därmed avlägsnats från riktlinjerna. Enligt vägledande domar har kommunen ingen skyldighet att erbjuda lägenhet anpassad för personer med funktionsnedsättning eftersom detta kan tillgodoses på annat vis. Kontoret föreslår därför att vård- och omsorgsnämnden godkänner att detta beviljas enligt 4 kap. 2 SoL. Kontorets förslag gav kontoret /2013 i uppdrag att revidera riktlinjerna för insatser enligt LSS. Riktlinjerna har uppdaterats med lagändringar och vägledande domar som uppkommit sedan riktlinjerna reviderades senast. LSS-handläggare beviljar emellanåt insatser enligt Socialtjänstlagen. Med anledning av det har de insatser handläggarna mest frekvent beviljar bifogats som bilaga i riktlinjerna för LSS. Riktlinjer enligt LSS bör inte formuleras på sådant sätt att de utgör begränsningar i den enskildas rättigheter t.ex. genom att ange i vilken Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet Turebergshuset Turebergs torg Sollentuna

3 Tjänsteutlåtande Dnr 2013/0078 VON-3 Sidan 2 av 3 omfattning insatsen kan beviljas. Insatsernas omfattning har därmed avlägsnats från riktlinjerna. Dessa regleras framöver i delegationsordningen. FUB har informerats om ovanstående förändringar. Lägenheter anpassade för personer med funktionsnedsättning Kommunen erbjuder i dagsläget "lägenhet anpassad för personer med funktionsnedsättning". Enligt vägledande domar har kommunen ingen skyldighet att erbjuda lägenhet anpassad för personer med funktionsnedsättning eftersom detta kan tillgodoses på annat vis. Följaktligen bör dessa insatser beviljas utifrån 4 kap 2 SoL istället för 4 kap I SoL. Vård- och omsorgskontoret föreslår därför att vård- och omsorgsnämnden beslutar att bevilja " lägenhet anpassad för personer med funktionsnedsättning" enligt 4 kap. 2 SoL, utifrån nedanstående principer: Personer som kan ansöka om insatsen ska tillhöra nämndens målgrupp samt vara folkbokförda i Sollentuna kommun. För personer under 65 år kan lägenhet beviljas om den enskilde omfattas av någon personkrets enligt 1 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Den enskilde ska även beviljats boendestöd innan en lägenhet kan beviljas. Lägenheterna ligger ofta centralt, nära affärer och kommunikationer. Storleken på lägenheterna är från ett till fyra rum och kök och vissa lägenheter är anpassade för personer med funktionsnedsättning. Anpassad lägenhet ska inte beviljas för att lösa bostadsbrist eller vid byte av nuvarande bostad till större eller mindre bostad. Innan det kan bli aktuellt med inflyttning prövas den enskilde av Sollentunahem utifr ån gällande uthyrningspolicy. Beslut enligt 4 kap. 2 SoL går inte att överklaga genom "förvaltningsbesvär". Däremot kan prövning begäras i enlighet med kommunallagens föreskrifter för "laglighetsprövning". Detta innebär att en allmän för valt ningsdomstol prövar beslutets laglighet, men inget annat beslut fattas i stället för det beslut som överklagats. Anette Ceder Avdelningschef för funktionshinder Vikarierande avdelningschef för stöd och utveckling

4 Tjänsteutlåtande Dnr 2013/0078 VON-3 Sidan 3 av 3 Bilagor: 1. Beslutsexpediering: Tf. förvaltningschef Lars Davidsson Avdelningschef för funktionshinder Anette Ceder Vikarierande avdelningschef för stöd och utveckling Christina Roman Utredare Monica Prabhakar Akt

5 Insatsbeskrivningar och riktlinjer för Avdelningen funktionshinder enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) och SoL (Socialtjänstlagen) Gäller from SOLLENTUNA KOMMUN

6 Sida 2 Inledning Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS - En rättighetslag med ramlagskaraktär Ansvarig nämnd Syftet med LSS Vem är LSS till för? Vem kan beviljas insatser enligt LSS? Vilka insatser kan beviljas enligt LSS? Insatsbeskrivningar och riktlinjer Syfte med Insatsbeskrivningar och riktlinjer Vem är insatsbeskrivningarna och riktlinjerna till för? Hur ska insatsbeskrivningarna och riktlinjerna användas? 8 2 Insatsbeskrivningar samt vård- och omsorgsnämndens riktlinjer Personkrets, 1 LSS LSS Prop. 1992/93: Regeringsrätten s riktlinjer Biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för sådan assistans, till den del behovet av ekonomiskt stöd inte täcks av beviljade assistanstimmar enligt lagen (1993:389) om assistansersättning, 9 2 p LSS Syfte med insatsen 9 2 p LSS Prop. 1992/93: Krav för att beviljas insatsen 9 2 p LSS Prop. 1992/93: Regeringsrätten s riktlinjer Utformning av insatsen 9 2 p LSS Prop. 1992/93: Regeringsrätten s riktlinjer Ledsagarservice, 9 3 p LSS Syfte med insatsen 9 3 p LSS Prop. 1992/93: Krav för att beviljas insatsen 9 3 p LSS Prop. 1992/93: Regeringsrätten s riktlinjer Utformning av insatsen 9 3 p LSS Prop. 1992/93: Regeringsrätten 21

7 Sida s riktlinjer Biträde av kontaktperson, 9 4 p LSS Syfte med insatsen 9 4 p LSS Prop. 1992/93: Krav för att beviljas insatsen 9 4 p LSS Prop. 1992/93: s riktlinjer Utformning av insatsen 9 4 p LSS Prop. 1992/93: s riktlinjer Avlösarservice i hemmet, 9 5 p LSS Syfte med insatsen 9 5 p LSS Prop. 1992/93: Krav för att beviljas insatsen 9 5 p LSS Prop. 1992/93: Utformning av insatsen 9 5 p LSS Prop. 1992/93: s riktlinjer Korttidsvistelse utanför det egna hemmet, 9 6 p LSS Syfte med insatsen 9 6 p LSS Prop. 1992/93: Krav för att beviljas insatsen 9 6 p LSS Prop. 1992/93: Regeringsrätten s riktlinjer Utformning av insatsen 9 6 p LSS Prop. 1992/93: Regeringsrätten s riktlinjer Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år utanför det egna hemmet i anslutning till skoldagen samt under lov, 9 7 p LSS Syfte med insatsen 9 7 p LSS Prop. 1992/93: Krav för att beviljas insatsen 9 7 p LSS Prop. 1992/93: s riktlinjer Utformning av insatsen 9 7 p LSS 34

8 Sida Prop. 1992/93: s riktlinjer Boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn eller ungdomar som behöver bo utanför föräldrahemmet, 9 8 p LSS Syfte med insatsen 9 8 p LSS Prop. 1992/93: Krav för att beviljas insatsen 9 8 p LSS Prop. 1992/93: s riktlinjer Utformning av insatsen 9 8 p LSS Prop. 1992/93: Regeringsrätten s riktlinjer Bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna, 9 9 p LSS Syfte med insatsen 9 9 p LSS Prop. 1992/93: Krav för att beviljas insatsen 9 9 p LSS Prop. 1992/93: s riktlinjer Utformning av insatsen 9 9 p LSS Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd Regeringsrätten s riktlinjer Daglig verksamhet för personer i yrkesverksam ålder som saknar förvärvsarbete och inte utbildar sig, 9 10 p LSS Syfte med insatsen 9 10 p LSS Prop. 1992/93: Krav för att beviljas insatsen 9 10 p LSS Prop. 1992/93: s riktlinjer Utformning av insatsen 9 10 p LSS Prop. 1992/93: Regeringsrätten s riktlinjer Insatsens omfattning 9 10 p LSS Prop. 1992/93: Individuell plan, 10 LSS Syfte med insatsen 10 51

9 Sida: LSS Prop. 1992/93: Krav för att beviljas insatsen LSS Utformning av insatsen LSS Prop. 1992/93: Litteratur 54

10 Sida: 6 Inledning Insatsbeskrivningar och riktlinjer för insatser enligt LSS är ett av vård- och omsorgsnämndens styrdokument för LSS-insatser. I insatsbeskrivningarna sammanfattas vad som sägs om de olika LSS-insatserna i lagstiftning och rättspraxis. I de fall där lagstiftning och rättspraxis ger utrymme för tolkning tydliggörs nämndens ställningstaganden i riktlinjer. Syftet med insatsbeskrivningar och vård- och omsorgsnämndens riktlinjer är att tydliggöra vilket stöd och vilken service som kan erbjudas utifrån LSS samt att säkerställa en enhetlig handläggning och likvärdig behovsbedömning. Syftet med insatsbeskrivningarna och riktlinjerna i detta dokument [ är att de ska vara ett stöd för LSS-handläggarna i deras arbete I med utredning och beslut i individärenden. i Likvärdig behovsbedömning betyder inte att alla har rätt till samma i insatser eller samma utformning och omfattning på insatserna.! Insatserna ska anpassas till mottagarens individuella behov. 1.1 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS - En rättighetslag med ramlagskaraktär Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, är en lag som innehåller bestämmelser om insatser för särskilt stöd och särskild service åt vissa personer som har funktionsnedsättning. LSS brukar beskrivas som en rättighetslag. Det betyder att lagen innehåller definierade och för enskilda personer utkrävbara insatser. LSS är dock inte en renodlad rättighetslag. På samma sätt som socialtjänstlagen förenar den rättigheter för den enskilde med skyldigheter för huvudmannen och den innehåller också bestämmelser med målformuleringar av tydlig ramlagskaraktär. Insatserna är visserligen tydligt definierade men beskrivningar av utformning och omfattning för de olika insatserna är ofta otydliga eller saknas. I de delar där lagen endast innehåller allmänt hållna regler eller målformuleringar överlämnas i praktiken den närmare utformningen åt domstolar och beslutande myndigheter. Det betyder att Sollentuna kommun måste tolka vad som står i lagtext, föreskrifter och proposition för att sedan ta ställning till hur utformningen och omfattningen av insatserna för särskilt stöd och särskild service ska se ut i Sollentuna Ansvarig nämnd I Sollentuna kommun ansvarar vård- och omsorgsnämnden för insatser enligt LSS. Undantag görs för insatser till personer som har en psykisk funktionsnedsättning och är

11 Sida: 7 yngre än 65 år samt för personer som utöver en funktionsnedsättning också har svåra missbruksproblem. För LSS-insatser till dessa grupper ansvarar socialnämnden Syftet med LSS I LSS står det att lagen ska främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för personer som har funktionsnedsättning. Målet ska vara att den enskilde får möjlighet att leva som andra. Den enskilde ska genom insatserna tillförsäkras goda levnadsvillkor. Den enskilde ska i största möjliga utsträckning ges inflytande och medbestämmande över insatser som ges. Insatserna ska vara varaktiga och samordnade och de ska anpassas till mottagarens individuella behov samt utformas så att de är lätt tillgängliga för de personer som behöver dem och stärker deras förmåga att leva ett självständigt liv Vem är LSS tillför? LSS innehåller bestämmelser om insatser för särskilt stöd och särskild service åt personer som har: utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd, betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom, eller andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service Vem kan beviljas insatser enligt LSS? Insatser enligt LSS kan beviljas den som: omfattas av någon av lagens tre personkretsar enligt 1 LSS begär det behöver sådan hjälp i sin livsföring inte far detta behov faktiskt tillgodosett på annat sätt Vilka insatser kan beviljas enligt LSS? I 9 LSS ingår insatserna: 1. Rådgivning och annat personligt stöd som ställer krav på särskild kunskap om problem och livsbetingelser för människor med stora och varaktiga funktionshinder 2. Biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för sådan assistans, till den del behovet av stöd inte täcks av beviljade assistanstimmar enligt lagen (1993:389) om assistansersättning 3. Ledsagarservice 4. Biträde av kontaktperson 5. Avlösarservice i hemmet 6. Korttidsvistelse utanför det egna hemmet

12 Sida: 8 7. Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år utanför det egna hemmet i anslutning till skoldagen samt under lov 8. Boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn och ungdomar som behöver bo utanför föräldrahemmet 9. Bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna 10. Daglig verksamhet för personer i yrkesverksam ålder som saknar förvärvsarbete och inte utbildar sig För insatser enligt 9 1, rådgivning och annat personligt stöd, ansvarar landstinget. 1.2 Insatsbeskrivningar och riktlinjer Insatsbeskrivningarna och riktlinjerna är ett av nämndens styrdokument för LSS-insatser. I insatsbeskrivningarna sammanfattas vad som sägs om de olika LSS-insatserna i lagstiftning och rättspraxis. I de fall där lagstiftning och rättspraxis ger utrymme för tolkning tydliggörs nämndens ställningstaganden i riktlinjer Syfte med insatsbeskrivningar och riktlinjer Syftet med insatsbeskrivningar och vård- och omsorgsnämndens riktlinjer är att: tydliggöra vilket stöd och vilken service som kan erbjudas utifrån LSS säkerställa en enhetlig handläggning och likvärdig behovsbedömning Likvärdig behovsbedömning betyder inte att alla har rätt till samma insatser eller samma utformning och omfattning på insatserna. I lagen står det att insatserna ska anpassas till mottagarens individuella behov och att den enskilde i största möjliga utsträckning ska ges inflytande och medbestämmande över de insatser som ges Vem är insatsbeskrivningarna och riktlinjerna till för? Insatsbeskrivningarna och riktlinjerna ska vara ett stöd för LSS-handläggarna i deras arbete med behovsbedömning och beviljande av insatser. Insatsbeskrivningarna och riktlinjerna ska ligga till grund för nämndens arbete med upphandling, beställning, utveckling och uppföljning. Insatsbeskrivningarna och riktlinjerna kan också fungera som allmän information om de olika insatserna och hur dessa utformas i Sollentuna Hur ska insatsbeskrivningarna och riktlinjerna användas? I insatsbeskrivningarna sammanfattas vad som sägs om de olika insatserna i följande styrdokument: Lagtexten, LSS Regeringens proposition (1992/93:159) "Stöd och service till vissa funktionshindrade" Socialstyrelsens föreskrifter Socialstyrelsens allmänna råd Rättspraxis, dvs. relevanta domar från Regeringsrätten

13 Sida: 9 Insatsbeskrivningarna uppdateras löpande vid behov. Texterna i insatsbeskrivningarna är inte fullständiga. Det är alltid de ursprungliga styrdokumenten som gäller. Om två styrdokument har olika innebörd, eller om ett styrdokument har annan innebörd än nämndens riktlinje, ska förvaltningen överlämna ärendet till nämnden (eller delegat enligt delegationsordning) för beslut. Detta gäller även då en lagakraftvunnen dom från kammarrätt rubbar ovanstående styrdokument eller nämndens riktlinjer. Om denna typ av beslut är återkommande ska delegat föreslå nämnden ändring av riktlinje. 2 Insatsbeskrivningar samt vård- och omsorgsnämndens riktlinjer Insatsbeskrivningar och riktlinjer finns för de insatser för särskilt stöd och särskild service som anges i 9 LSS, dock inte för insatsen rådgivning och annat personligt stöd som landstinget ansvarar för. Förtydliganden har också gjorts för vissa andra paragrafer i lagen. 2.1 Personkrets, 1 LSS LSS 1 Denna lag innehåller bestämmelser om insatser för särskilt stöd och särskild service åt personer 1. med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd, 2. med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom, eller 3. med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service Prop. 1992/93:159 Första och andra punkterna bygger på medicinska diagnoser. Dessa grupper bör, på grund av sina utsatta situationer och sina svårigheter att tillvarata sina intressen, tillhöra lagens personkrets utan att kriterierna enligt punkt 3 behöver prövas i varje enskilt fall. Även lindrigt utvecklingsstörda kan ha omfattande funktionshinder. Första punkten Med utvecklingsstörning avses en intellektuell funktionsnedsättning som beroende på grad och miljö utgör ett funktionshinder. Den intellektuella funktionsnedsättningen sammanhänger med en under individens utvecklingsperiod inträffad brist eller skada som i många fall är så betydande att personen behöver stöd och hjälp i sin livsföring genom olika insatser för att kunna delta i samhällslivet. Med utvecklingsperioden avses i allmänhet åren före 16 års ålder. Orsaken till bristen eller skadan saknar betydelse. Vid bedömningen av

14 Sida: 10 den intellektuella funktionsförmågan skall psykologiska, sociala och pedagogiska faktorer vägas samman. Med autism eller autismliknande tillstånd avses sådana djupgående störningar i fråga om social förmåga, kommunikation och beteende som medför allvarligt funktionshinder i fråga om psykosocial och/eller pedagogisk anpassning. Störningarna debuterar under barndomen, oftast men inte alltid före 3 års ålder, och ger nästan alltid allvarliga psykiska funktionshinder under hela livet. Andra punkten Andra punkten beskriver vilka personer som erhållit ett begåvningsfunktionshinder i vuxen ålder som omfattas av lagen. Det är fråga om personer som efter utvecklingsåren har fatt en hjärnskada och till följd härav ett betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder. Utlösande faktorer skall vara sjukdomar av kroppslig art - tumörer, hjärnblödningar, inflammationer osv. - eller skador som har föranletts av yttre våld, t.ex. trafikskador. Däremot avses inte personer med olika psykiska sjukdomstillstånd t.ex. demenser eller sjukdomar som är en följd av missbruk av beroendeframkallande medel. Dessa personer kan endast omfattas av lagen om de uppfyller kriterierna i tredje punkten. Tredje punkten Enligt denna punkt omfattar lagen också personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service. Häri inbegrips barn, ungdomar och vuxna med långvariga habiliterings- och rehabiliteringsbehov. Det gäller personer som på grund av sitt funktionshinder har ett i flera avseenden likartat behov som de som omfattas av första och andra punkterna. Alla angivna rekvisit skall vara uppfyllda för att lagen skall vara tillämplig. Rekvisiten går dock inte att helt självständigt bedöma var för sig, eftersom de påverkar varandra. Med funktionshinder menas den begränsning eller det liinder som gör att en människa till följd av skada eller sjukdom inte kan utföra en aktivitet på det sätt eller inom de gränser som kan anses normalt. Orsaken till eller arten av funktionshinder är inte avgörande, inte heller den medicinska diagnosen. Inom kretsen finns personer med fysiska, psykiska och begåvningsmässiga funktionshinder. Funktionshindret skall för att omfattas av lagen vara stort och varaktigt. Det skall ha en sådan karaktär eller omfattning att det starkt påverkar flera viktiga livsområden samtidigt, t.ex. boende, fritid eller behov av habilitering eller rehabilitering. Det gäller t.ex. om en person till följd av funktionshinder dagligen är mycket beroende av hjälpmedel eller har återkommande behov av en annan persons hjälp för den dagliga livsföringen i boendet, i utbildningssituationen, på arbetet, på fritiden eller för att förflytta sig, för att meddela sig med andra eller för att ta emot information, (prop. s. 55) Personkretsen enligt tredje punkten omfattar t.ex. människor med uttalade förlamningar eller svårartade och invalidiserande effekter av sjukdomar som diabetes eller hjärt- och lungsjukdomar samt människor med grava syn- och hörselskador. En till synes mindre allvarlig sjukdom eller mindre skada kan också innebära ett stort funktionshinder som

15 Sida: 11 förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service. Som exempel på detta kan nämnas vissa medicinska funktionshinder, såsom tarmåkommor med täta tömningsträngningar, och vissa typer av hjärnskador som kan innebära obetydliga intellektuella störningar i vissa avseenden men uttalade störningar i andra. Även psykiska störningar kan förorsaka betydande svårigheter i den dagliga livsföringen. Funktionshindren skall också vara varaktiga, dvs. inte vara av tillfällig eller mer övergående natur. Med betydande svårigheter i den dagliga livsföringen menas bl.a. att den enskilde inte på egen hand kan klara vardagsrutiner som toalettbestyr och hygien, påklädning, mathållning, kommunikation (t.ex. direkt samtal med andra och telefonering), förflyttning inomhus eller utomhus, sysselsättning och nödvändig träning och/eller behandling. Det kan också handla om att kunna göra sig förstådd eller förstå sin ekonomi. Ett omfattande behov av stöd eller service kan vara behov av hjälp med toalettbesök, påklädning, matlagning, skrivning och läsning, kommunikation, förflyttning, sysselsättning och rekreation m.m. Behovet skall bedömas med beaktande av insatser från hela samhället, inte bara av insatser enligt denna lag. I begreppet omfattande behov av stöd eller service kan ligga både kvantitativa och kvalitativa aspekter. Detta innebär att den enskilde i allmänhet har ett dagligt behov av långvarigt eller upprepat stöd. Ibland kan det dock behövas återkommande insatser av så speciell art att de trots mindre tidsåtgång är att betrakta som omfattande. En bedömning av en persons behov av stöd eller service måste alltid ske utifrån en sammanvägning av medicinska, sociala och psykologiska faktorer. För människor med flera funktionshinder måste den samlade effekten bedömas. Små men flera funktionshinder kan i samverkan verka multiplicerande och därför sammantaget förorsaka betydande svårigheter. Hos små barn med funktionshinder har, på grund av barnets ålder, kanske ännu inte klart utkristalliserats några på grund av funktionshindret betydande svårigheter i den dagliga livsföringen, eftersom alla barn i den åldern har dessa svårigheter mer eller mindre (att tala, äta själv, gå etc). I dessa fall far man göra en bedömning av om barnet med stigande ålder kan antas komma att fa onormalt stora svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd och service. För att en person skall omfattas av lagen krävs också att det är uppenbart att hans funktionshinder inte beror på normalt åldrande. En naturlig med åldern sammanhängande funktionsförlust av den omfattning som lagen förutsätter inträder i realiteten enbart hos äldre. Som äldre betraktas enligt vanligt språkbruk personer över den allmänna pensionsåldern 65 år. De funktionshinder som är relaterade till normalt åldrande har ofta ett progredierande förlopp som leder till ökade behov av stöd och service. De vanligaste sjukdomsgrupperna är hjärt- och kärlsjukdomar och sjukdomar inom skelett och rörelseorgan samt inom centrala nervsystemet. Andra funktionshinder av geriatrisk karaktär kan t.ex. vara en utsliten höftled eller senildemens hos en äldre person, alltså sjukdomar som inte är helt oväntade beträffande en åldrad människa, men som betraktas som en katastrof om en yngre människa drabbas. Sjukdomsbilden omfattar ofta flera organ

16 UTI SOLLENTUNA KOMMUN Sida 12 samtidigt. På grund av åldrandeprocessen far dessutom "vanliga" sjukdomar och skador ofta större följder för äldre än för yngre människor. Äldre människor hos vilka åldrandet accentuerar svårigheter till följd av ett funktionshinder som debuterat vid en sådan ålder att det uppenbart inte är åldersrelaterat, kan dock ingå i personkretsen. Likaledes kan äldre personer som drabbats av ett omfattande funktionshinder utan samband med åldrandet, exempelvis genom skada vid en trafikolycka inkluderas. Även i de situationer där funktionshindret uppenbart inte är åldersrelaterat kan bedömningen av en äldre människas behov av hjälp i sin livsföring för att leva på en med jämnåriga likvärdig nivå, dvs. rätt till olika insatser, påverkas av stigande ålder. Det kan dock ofta vara rimligt att den åldrige far bo kvar i en gruppbostad så länge det är möjligt. Beslut om personkretstillhörighet fattas inte särskilt, utan skall vara en del av beslut om insatser, (prop. s. 55, ) Regeringsrätten RÅ 1999 ref. 54 En 81-årig man med grav synskada har ansetts ha ett sådant stort och varaktigt funktionshinder som avses i 1 3 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. Funktionshindret har dock inte ansetts förorsaka sådana betydande svårigheter i hans dagliga livsföring som förutsätts i bestämmelsen. Det härmed sammanhängande behovet av stöd och service har inte heller ansetts omfattande. Då inte samtliga krav enligt bestämmelsen varit uppfyllda har han inte ansetts höra till lagens personkrets. RÅ 2000 ref. 39 En person som varit underkastad långvarig tvångsvård enligt äldre omsorgs lagstiftning och fortsättningsvis genomgick rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning har ansetts berättigad att fa insatser enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade för att förberedelser skulle kunna vidtas för permissioner och senare upphörande av tvångsvården. RÅ 2001 ref. 33 Ett fyraårigt dövt barn har ansetts höra till den personkrets som anges i 1 3 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade och därmed ha rätt till insatsen avlösarservice i hemmet. RÅ 2008 ref. 78 En person med Alzheimers sjukdom har ansetts tillhöra den personkrets som anges i 1 2 lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. HFD 2012 ref. 8 En 57-årig kvinna som är stomiopererad, har diabetes och har drabbats av flertal blodproppar i hjärnan har ansetts ha ett varaktigt funktionshinder som avses i 1 3 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade och som inte beror på normalt åldrande. Funktionshindret har dock inte ansetts förorsaka sådana betydande svårigheter i

17 Sida: 13 hennes dagliga livsföring som förutsätts i bestämmelsen. Det härmed sammanhängande behovet av stöd och service har han inte heller ansetts omfattande. Då inte samtliga krav enligt bestämmelsen varit uppfyllda har han inte ansetts höra till lagens personkrets. Socialstyrelsen delade inte denna uppfattning s riktlinjer Personkretstillhörigheten/diagnosen ska intygas med läkarintyg/psykologutlåtande/adlbedömning. 2.2 Biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för sådan assistans, till den del behovet av ekonomiskt stöd inte täcks av beviljade assistanstimmar enligt lagen (1993:389) om assistansersättning, 9 2 p LSS Syfte med insatsen 9 2 p LSS Allmänt 5, 7 Främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för den enskilde. Målet ska vara att den enskilde far möjlighet att leva som andra. Den enskilde ska genom insatserna tillförsäkras goda levnadsvillkor. Insatserna ska stärka den enskildes förmåga att leva ett självständigt liv. 9a Med personlig assistans enligt 9 2 avses personligt utformat stöd som ges av ett begränsat antal personer åt den som på grund av stora och varaktiga funktionshinder behöver hjälp med sin personliga hygien, måltider, att klä av och på sig, att kommunicera med andra eller annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade (grundläggande behov). Den som har behov av personlig assistans för sina grundläggande behov har även rätt till insats enligt 9 2 för andra personliga behov om behoven inte tillgodoses på annat sätt. Barn perspektiv Enligt 6 a LSS ska barnets bästa särskilt beaktas när åtgärder rör barn. Det innebär bland annat att ett barnperspektiv alltid skall finnas med när ett ärende handläggs. Bamperspektivet innebär att det är viktigt att uppmärksamma barnets situation, låta barnet komma till tals och se till att barnet tar uttrycka sin vilja och framföra sina egna önskemål. Ställning tas alltid till barnets mognad och ålder.

18 Sida: Prop. 1992/93:159 Ett viktigt syfte med personlig assistans bör vara att åstadkomma villkor för personer med omfattande livslånga eller långvariga funktionshinder, som är likvärdiga med andra människors i motsvarande åldrar. Med personlig assistans kan den enskilde ges frihet att själv bestämma om i vilka situationer och vid vilka tillfallen som hjälpen skall ges. (prop. s. 64) Krav för att beviljas insatsen 9 2 p LSS 7 Personer som anges i 1 har rätt till insatser i form av särskilt stöd och särskild service enligt 9 1-9: om de behöver sådan hjälp i sin livsföring och om deras behov inte tillgodoses på annat sätt 9a Med personlig assistans enligt 9 2 avses personligt utformat stöd som ges av ett begränsat antal personer åt den som på grund av stora och varaktiga funktionshinder behöver hjälp med sin personliga hygien, måltider, att klä av och på sig, att kommunicera med andra eller annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade (grundläggande behov). Den som har behov av personlig assistans för sina grundläggande behov har även rätt till insats enligt 9 2 för andra personliga behov om behoven inte tillgodoses på annat sätt. 9b Insatser enligt 9 2 avser tid efter det att den insatsberättigade har fyllt 65 år endast om 1. insatsen har beviljats innan han eller hon har fyllt 65 år, eller 2. ansökan om sådan insats inkommer till kommunen senast dagen före 65-årsdagen och därefter blir beviljad. Insatser enligt 9 2 far dock inte utökas efter det att den insatsberättigade har fyllt 65 år. Lag (2000:1030). 9c När ekonomiskt stöd enligt 9 2 har beviljats och assistans utförs av någon som är närstående till eller lever i hushållsgemenskap med den insatsberättigade och som inte är anställd av kommunen, ska 1. kommunen fa besöka den insatsberättigade när det behövs för bedömningen av rätten till eller behovet av insatsen eller i övrigt för tillämpningen av denna lag, och 2. Inspektionen tör vård och omsorg få tillträde till bostaden för att inspektera assistansen enligt 26 d. Vid inspektion enligt första stycket 2 gäller inte 26 e. Om en myndighet vid upprepade tillfallen utan giltig anledning vägras besök eller inspektion enligt första stycket, får det

19 Sida: 15 ekonomiska stödet enligt 9 2 dras in eller sättas ned. För att stödet ska få dras in eller sättas ned krävs att den insatsberättigade har informerats om denna påföljd. Med närstående enligt första stycket avses make, sambo, barn, förälder och syskon samt deras makar, sambor och barn. Lag (2012:961). 9d Som kostnad för personlig assistans enligt 9 2 anses inte ersättning för assistans som utförs av någon 1. som inte har fyllt 18 år, 2. som är bosatt utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, 3. som till följd av sjukdom, ålderdom eller liknande orsak saknar förmåga att utföra arbete som personlig assistent, eller 4. på arbetstid som överstiger den tid som anges i 2-4 lagen (1970:943) om arbetstid m.m. i husligt arbete, 5-10 b arbetstidslagen (1982:673) eller kollektivavtal som uppfyller kraven i 3 arbetstidslagen. Lag (2012:930). 11a Den som är arbetsgivare för eller uppdragsgivare åt en personlig assistent ska lämna följande uppgifter till kommunen: 1. Uppgifter som visar om assistenten är närstående till eller lever i hushållsgemenskap med den insatsberättigade, om assistenten har fyllt 18 år och om assistenten är bosatt inom eller utanför EES-området. 1. Uppgifterna ska lämnas innan assistansen börjar utföras och vid ändrade förhållanden. 2. Uppgifter som visar den arbetstid som assistenten har arbetat hos en insatsberättigad. Uppgifterna ska lämnas månadsvis i efterhand. 3. Uppgifter som visar att något förhållande som anges i 9 d 3 inte föreligger. Uppgifterna ska lämnas på begäran av kommunen. Lag (2012:930) Prop. 1992/93:159 Allmänt Vid bedömning av om den enskilde har behov av insatsen i sin livsföring måste jämförelser göras med den livsföring som kan anses normal för personer i samma ålder. För att viss insats enligt 9 skall kunna nekas den enskilde på grund av att behovet tillgodoses på annat sätt, skall behovet ocksåfaktiskt tillgodoses på annat sätt. Det räcker således inte att behovet kan tillgodoses på annat sätt. Ett behov kan, helt eller till viss del, tillgodoses genom en förälders ansvar enligt föräldrabalken för den normala vårdnaden av ett barn. Även om behovet i viss mån tillgodoses på annat sätt kan rätt föreligga till kompletterande insatser enligt denna lag. (prop. s. 172) Om 9 2 p

20 Sida: 16 Assistansen skall vara förbehållen krävande eller i olika avseenden komplicerade situationer, i regel av mycket personlig karaktär. Avgörande bör vara att den enskilde behöver personlig hjälp för att klara sin hygien, för att klä sig och klä av sig, för att inta måltider eller för att kommunicera med andra. Avsikten bör emellertid vara att assistansen därutöver också skall ges i andra situationer där den enskilde behöver kvalificerad hjälp och som ingår i det dagliga livet, t.ex. om personen behöver hjälp för att komma ut i samhället, för att studera, för att delta i daglig verksamhet eller för att fa eller behålla ett arbete. Personlig assistans bör alltid övervägas som alternativ för barn och ungdomar till att bo utanför föräldrahemmet och för vuxna personer till att bo på institution. Något krav på att stödbehovet ska ha en viss tidsmässig omfattning föreligger inte. Dock har tidsfaktorn självfallet betydelse. Ju större stödbehov i tid som föreligger desto mer talar omständigheterna för att rätt till biträde av assistent föreligger. I en gruppbostad finns en fast personal som bas. Med hänsyn härtill bör personlig assistans normalt inte lämnas i en gruppbostad. De boende skall ha inflytande och medbestämmande över vilken personal som skall hjälpa dem i bostaden. Behov av personlig assistans kan dock föreligga vid fritidsaktiviteter och andra aktiviteter utanför bostaden, (prop. s , ) Regeringsrätten RÅ 1997 ref. 28 En person med psykiskt funktionshinder, som bl.a. medför att han har behov av daglig hjälp med motivation och aktiveringsinsatser för att äta, klä sig och sköta sin hygien, har inte ansetts ha rätt till personlig assistent enligt 9 2 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade s riktlinjer För att beviljas insatsen biträde av personlig assistans ska den enskilde ha behov av hjälp med grundläggande behov i en omfattning som inte är obetydlig. Den som har insatsen bostad med särskild service enligt 9 8 LSS eller 9 9 LSS beviljas inte personlig assistans. Insatsen bostad med särskild service enligt 9 8 LSS eller 9 9 LSS bedöms tillgodose det totala omsorgsbehovet Utformning av insatsen 9 2 p LSS Allmänt 6, 7 2 st Verksamheten enligt denna lag skall vara av god kvalitet och bedrivas i samarbete med andra berörda samhällsorgan och myndigheter. Verksamheten skall vara grundad på respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet. Den enskilde ska i största möjliga utsträckning ges inflytande och medbestämmande över insatser som ges. Insatserna ska: