Motiv till medverkan. Tema. Vilket mandat ger politikerna tjänstemännen att tillämpa lagstiftning och rättsfall?

Transkript

1 LSS-råd

2 Motiv till medverkan Tema Vilket mandat ger politikerna tjänstemännen att tillämpa lagstiftning och rättsfall?

3 Handläggning LSS Omorganisation 2010: Ett av motiven var att skapa EN ingång till alla ärenden inom Socialförvaltningen. Ej fullföljt i LSS-ärenden p g a ansökningsförfarandet (ej förhandsbedömning). Omorganisation 2010: Ytterligare ett motiv var att åstadkomma helhetssyn på individens behov och integrera funktionshinderbedömning i förvaltningens övriga arbete med stöd till enskilda.

4 Organisation LSS barn/ungdomar: Handläggs i Utredningsenheten BoF 1, tillsammans med barn- och ungdomsutredningar enligt SoL. LSS vuxna: Handläggs i Utredningsenheten Vuxen 2, tillsammans med socialpsykiatriärenden (SoL/LSS).

5 Utredning Ansökan föranleder automatisk utredning, oavsett om ansökan gäller ärende enligt SoL eller LSS (föreskrift SoL 11 kap 1 ). Utredningstid i barn-/ungdomsutredningar enl SoL max 4 mån, övriga utredningar allmänt skyndsamhetskrav (FL 7 ). Skyldighet att kommunicera vad som tillförts av någon annan än part, bereda enskild möjlighet att företräda inför beslutsfattare, delge beslut etc (FL).

6 Beslut Beslutsfattare regleras av delegeringsbestämmelser. Ingen delegering = SN Vid avslagsbeslut (helt eller delvis) ska beslutsmotivering och besvärshänvisning lämnas. Delegaten beslutar självständigt för nämndens räkning. Överordnad tjänsteman eller nämnd kan inte överpröva delegationsbeslut.

7 Delegering - principskiss Socialnämnd Socialnämnd Socialt utskott Socialt utskott Chef Handläggare Chef Handläggare ALLA DELEGATIONSBESLUT MÅSTE I EFTERHAND ANMÄLAS TILL SOCIALNÄMNDEN (KL 6 kap 35 )

8 Delegering LSS-beslut 11. Insatser för funktionshindrade enligt LSS och SoL Ärendegrupp Lagar mm Lägsta beslutsnivå Kommentar Bistånd i form av avlösarservice för barn och ungdom 0-20 år SoL (avser fysiskt funktionshindrade) 4 kap 1 SoL 6 HANDLÄGGARE Bistånd till psykiskt funktionshindrade (enl. nationella psykiatrisamordningens def.) - boendestöd - bostad med särskild service - kontaktperson - sysselsättning (ex Gumsen, individuell placering) 4 kap 1 SoL 6 Beslut om sökande tillhör lagens Personkrets 1 LSS 6 Beslut om rätt till insatser 7 LSS 6 Beslut om biträde av personlig assistent a. upp till 20 tim/v b. över 20 tim/v 9 2 LSS a. 6 b. 6 (samråd chef) Beslut om ersättning för skäliga kostnader för personlig assistans till den del behovet inte täcks av beviljad assistansersättning. (Täckning för merkostnader som uppstått i samband med ord pers. ass sjukfrånvaro) 9 2 LSS ekonomiassistent Beslut om ledsagarservice a. upp till 7 tim/v b. över 7 tim/v 9 3 LSS a. 6 b. 6 (samråd chef)

9 Delegering LSS-beslut (forts) Ärendegrupp Lagar mm Lägsta beslutsnivå Kommentar Beslut om biträde av kontaktperson (alla personkretsar) 9 4 LSS 6 Beslut om avlösarservice i hemmet 9 5 LSS 6 Beslut om korttidsvistelse i form av a. stödfamilj b. korttidshem (inom kommunen) c. lägervistelse 9 6 LSS a. 6 b. 6 c. 6 (samråd chef) Beslut om korttidstillsyn för skolung dom över 12 år (inom kommunen) 9 7 LSS 6 Beslut om boende i familjehem, bostad med särskild service för barn och ungdomar.(inom kommunen) 9 8 LSS 6 (samråd boendesamordnare) Beslut om bostad med särskild ser vice för vuxna.(inom kommunen) 9 9 LSS Beslut om daglig verksamhet (inom kommunen) 9 10 LSS 6 Beslut om köp av insats i annan kommun eller hos annan vårdgivare 17 LSS 4 Förhandsbesked om rätten till insatser för person som har för avsikt att bosätta sig i kommunen. 16 LSS Beslut om att ersätta enskild person för egendomsskada som förorsakats av anställd inom socialförvaltningen upp till ett belopp av motsvarande 1/10 av bas-beloppet. 5 6 (samråd boendesamordnare) VERKSAMHETSCHEF 6 (samråd boendesamordnare) ENHETSCHEF

10 Delegering översyn Översynsarbete kommer genomföras. Motiv: Rättssäkerhet och ekonomi. Förändring kommer att föreslås främst för ärenden av mer principiell natur och ärenden som är förenade med höga kostnader (t ex ärenden med omfattande assistansbehov). Beslutsfattare kommer sannolikt att i vissa fall bli SU (socialnämndens sociala utskott).

11 Biståndsrätten SoL SoL 4 kap. Rätten till bistånd 1 Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. Vid prövningen av behovet av bistånd för livsföringen i övrigt får hänsyn inte tas till den enskildes ekonomiska förhållanden om rätten att ta ut avgifter för biståndet regleras i 8 kap. Den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet ska utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv. Lag (2010:52). OBSEVERA ATT BISTÅNDSRÄTTEN ENLIGT SoL GER MÖJLIGHET TILL VIDARE PRÖVNING ÄN RÄTTEN TILL INSATSER ENLIGT LSS. ALLT SOM GÅR ATT SÖKA ENLIGT LSS, GÅR ÄVEN ATT SÖKA ENLIGT SoL. DOCK INTE SAMMA STARKA RÄTTIGHET I SoL SOM I LSS.

12 Rätten till insatser enl LSS Rätten till insatser 7 Personer som anges i 1 har rätt till insatser i form av särskilt stöd och särskild service enligt 9 1-9, om de behöver sådan hjälp i sin livsföring och om deras behov inte tillgodoses på annat sätt. Personer som anges i 1 1 och 2 har, under samma förutsättningar, även rätt till insatser enligt Den enskilde skall genom insatserna tillförsäkras goda levnadsvillkor. Insatserna skall vara varaktiga och samordnade. De skall anpassas till mottagarens individuella behov samt utformas så att de är lätt tillgängliga för de personer som behöver dem och stärker deras förmåga att leva ett självständigt liv. Lag (2005:125).

13 Personkretsen LSS Inledande bestämmelser 1 Denna lag innehåller bestämmelser om insatser för särskilt stöd och särskild service åt personer 1. med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd, 2. med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom, eller 3. med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service.

14 Rättigheterna LSS Insatserna för särskilt stöd och särskild service 9 Insatserna för särskilt stöd och service är 1. rådgivning och annat personligt stöd som ställer krav på särskild kunskap om problem och livsbetingelser för människor med stora och varaktiga funktionshinder, 2. biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för sådan assistans, till den del behovet av stöd inte täcks av beviljade assistanstimmar enligt 51 kap. socialförsäkringsbalken, 3. ledsagarservice, 4. biträde av kontaktperson, 5. avlösarservice i hemmet, 6. korttidsvistelse utanför det egna hemmet, 7. korttidstillsyn för skolungdom över 12 år utanför det egna hemmet i anslutning till skoldagen samt under lov, 8. boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn eller ungdomar som behöver bo utanför föräldrahemmet, 9. bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna, 10. daglig verksamhet för personer i yrkesverksam ålder som saknar förvärvsarbete och inte utbildar sig. Lag (2010:480).

15 Personlig assistans LSS 9 a Med personlig assistans enligt 9 2 avses personligt utformat stöd som ges av ett begränsat antal personer åt den som på grund av stora och varaktiga funktionshinder behöver hjälp med sin personliga hygien, måltider, att klä av och på sig, att kommunicera med andra eller annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade (grundläggande behov). Den som har behov av personlig assistans för sina grundläggande behov har även rätt till insats enligt 9 2 för andra personliga behov om behoven inte tillgodoses på annat sätt. Den som har behov av mer än en personlig assistent samtidigt, har rätt till två eller flera assistenter endast om möjligheterna att få bidrag enligt lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag m.m., eller hjälpmedel enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), har utretts. Lag (2012:930).

16 Rätt till assistansersättning SFB Rätten till assistansersättning 2 En försäkrad som omfattas av 1 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade kan för sin dagliga livsföring få assistansersättning för kostnader för sådan personlig assistans som avses i 9 a samma lag. De bestämmelser i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade som avser utförandet av insatsen personlig assistans tillämpas också på personlig assistans enligt detta kapitel. Avser den personliga assistansen stöd- och serviceinsatser åt barn med funktionshinder ska bestämmelserna i lagen (2010:479) om registerkontroll av personal som utför vissa insatser åt barn med funktionshinder tillämpas. Lag (2010:482). 3 För rätt till assistansersättning krävs att den försäkrade behöver personlig assistans i genomsnitt mer än 20 timmar i veckan för sådana grundläggande behov som avses i 9 a lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. 4 Assistansersättning lämnas endast under förutsättning att den används för köp av personlig assistans eller för kostnader för personliga assistenter. 5 Assistansersättning lämnas inte för sjukvårdande insatser enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763).

17 Bistånds-/rättighetsbedömning Handläggaren utreder självständigt. Samråd i arbetsgruppen och med närmaste chef. Till grund för beslut ligger vad som framkommit vid utredningen samt rättsläget. Beslut fattas enligt delegation (handläggare, chef, i framtiden ev även SU).

18 Överklagande Om beslutet går den enskilde helt eller delvis emot, kan det överklagas till Förvaltningsrätten. Socialnämnden är skyldiga att vid behov bistå den enskilde med ett överklagande. Förvaltningsrätten avgör överklagandet. Normalt är förfarandet skriftligt, om inte parterna yrkar på muntlig förhandling och rätten finner det lämpligt. Om Förvaltningsrättens dom går den enskilde emot, kan överklagande lämnas till Kammarrätten. Nämnden har också möjlighet att överklaga ett för den enskilde gynnande beslut till Kammarrätten. Kammarrättens avgörande kan, om prövningstillstånd beviljas, även prövas i Högsta Förvaltningsdomstolen (vid allvarliga fel i underinstans eller för ledning i rättstillämpningen).

19 Om det begås fel Vid ett överklagande, ska nämnden självständigt göra en bedömning av om det fattade beslutet har fattats på riktiga grunder. Visar det sig att ett formellt fel har begåtts, ska nämnden själv ändra sitt beslut. Om den enskilde anser sig ha blivit felaktigt bemött, bör i första hand kontakt tas med närmaste chef. Chefen upprättar en avvikelserapport, som behandlas i förvaltningens klagomålsrutin. Normalt prövar närmaste chef sina underställdas agerande. Om det visar sig att en försummelse har lett till ett missförhållande, eller en risk för ett missförhållande, ska chefen upprätta en Lex Sarah-anmälan (SoL 14 kap 3, LSS 24 b ). Denna utreds sedan separat av Socialförvaltningens avdelning för verksamhetsutveckling. Om en Lex Sarah-anmälan visar att det rör sig om ett allvarligt missförhållande, eller en risk för ett allvarligt missförhållande, ska nämnden självständigt anmäla händelsen till Inspektionen för Vård och Omsorg (IVO). Nämnden utreder Lex Sarah-anmälan enl ovan men resultatet kommer även att redovisas till IVO. Den enskilde har alltid en möjlighet att självständigt anmäla (upplevda) brister eller missförhållanden direkt till IVO. Utöver detta, finns även möjlighet att vända sig till Justitieombudsmannen, JO.

20 Sak och person Den enskilde och nämnden kommer inte varje gång att komma till samma slutsats, vad beträffar rätten till bistånd/insats. Den enskilde ska dock varje gång ha fått ett korrekt och respektfullt bemötande. KALMAR KOMMUNS VÄRDEGRUND: Vi möter dig med respekt och engagemang. Vi finns här för dig.