Från caféverksamhet till barngruppsverksamhet erfarenheter från Uppsala län. Ann Nilsson familjecoach, Tierps kommun och SUF kunskapscentrum

Transkript

1 Från caféverksamhet till barngruppsverksamhet erfarenheter från Uppsala län Ann Nilsson familjecoach, Tierps kommun och SUF kunskapscentrum

2 Tidsschema Presentation historik Ann Nilsson Gruppverksamhet Trappan, Uppsala Eva Vakrakos, Eva Alm, Ellinore Rönnkvist, Helen Olsson Fikapaus Gruppverksamhet Håbo Mona Svensson och Monika Landberg Bensträckare gruppverksamhet Tierp Ann Nilsson Avslutande reflektioner Avslutning

3 Programpunkter FIB projektet Implementering av café och stödgruppsverksamheter i Uppsala län

4 Målgruppen Föräldrar med kognitiva svårigheter som behöver stöd 1. Föräldrar med en utvecklingsstörning/ svagbegåvning 2. Föräldrar med en förvärvad hjärnskada 3. Föräldrar med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som Aspergers syndrom, ADHD eller ADD Läs mer om målgruppen

5 Vad innebär kognitiva svårigheter Föräldraförmågan kan påverkas när det gäller: Konsekvenstänkande, kommunikation och förmåga att sätta barnet i första rummet Dålig tidsuppfattning Planering och organisering Läs och skrivsvårigheter

6 Det går att göra skillnad och att nå barnen Kartläggning (Pistol, 2009) 602 familjer med 1092 barn i länet

7 FIB projektet (föräldrar med intellektuella begränsningar och deras barn) 3-årigt projekt som drevs med medel från Allmänna arvsfonden En del i Uppsala, coachning och utveckling av stödet i hemmet En del I Tierp, coachning och utveckling av gruppverksamheter för föräldrar och barn En del i Uppsala län, projektledning och kartläggning av målgruppen och utveckling av lokala SUF grupper Mer info om fib-projektet finns på

8 Guldkornspris och först i världen FIB projektet har synliggjort barnen till föräldrar med intellektuella funktionsnedsättningar och gett stöd i föräldraskapet

9 Kungligt besök Fredagen den 3 maj 2013 besökte kungaparet familjecentralen under sin Eriksgata De träffade familjer från caféverksamheten för familjer med kognitiva svårigheter och läraren från särgymnasiet med elever som demonstrerade vår datasimulerade babydocka

10 Erfarenheter från FIB-projektet Skyddsfaktorerna ökar Sociala isoleringen bryts Både barn och föräldrar får en möjlighet att träffa andra barn och vuxna Olika teman ger möjlighet till kunskapsinlärning

11 Erfarenheter från FIB-projektet Teman hjälper föräldrarna i deras föräldraskap Barn och föräldrar följs under en längre tid En unik insyn och förtroende Hjälpas eller hänvisas vidare till rätt instans

12 Skolbarnsprogrammet Syftet är att stärka barnens skyddsfaktorer Barngruppsprogrammets 15 olika tematräffar utgår ifrån: 1. Barnkonventionen om barns rättigheter 1. Antonovsky s forskning om KASAM: Individens känsla av sammanhang 3. Elisabeth Hagborgs : Hela människan hjulet

13 Skolbarnsprogrammet Barnen erbjuds att gå det särskilda skolbarnsprogrammet Hela människan hjulet Föräldrar egen grupp Barn och föräldrar tillsammans gruppträffar över en termin eller delar av programmet/teman

14 Skolbarnsprogrammet Olika delarna i hjulet: Det skyddande däcket Lila = Barns rättigheter, Den egna förmågan Blått = Egen kraft, Rött =känslor, Grått = Förståndet, Grönt = kroppen, Gult = Familj & Vänner och Cerise = Viljan Hela Människan Hjulet pedagogiskt verktyg och röda tråd väver ihop de olika perspektiven i skolbarnsprogrammet.

15 Detta ger stödgruppsverksamheter Barnen får lära sig att de har: Rättigheter Rätt att säga nej Att sätta gränser Att känna igen och uttrycka känslor Lär sig om förälderns funktionsnedsättning

16 Stödgruppsverksamhet Amerikansk forskning (Dore m.fl. 1999) svårigheter för barn delta i ordinarie CAP program Barn till målgruppen jämföras utvecklingsmässigt med dessa Visuella hjälpmedel, direkta diskussioner

17 Stödgruppsverksamhet Ex. Uppmanar barnen till berättande med nallekort, Tejping m.m. Fokusera på copingstrategier går inte att bygga på en välfungerande förälder Möta barnens kognitiva och beteendemässiga behov och livserfarenheter

18

19 Implementering av gruppverksamheter Uppdrag: Utifrån FIB-projektet och den modell som togs fram i Tierp Utveckla och implementera gruppverksamheter för föräldrar med intellektuella begränsningar och deras barn i Uppsala län Mer info finns på

20 Implementering av stödgruppsverksamheter i Uppsala län Lokala SUF grupperna samordnings och rekryteringsansvar SUF kunskapscenter: gruppledarutbildning och handledning av gruppledare

21 Implementering av stödgruppsverksamheter i Uppsala län 33 gruppledare utbildats 8 kommuner Representanter från kommunerna, habiliteringen för barn och vuxna, psykiatrin och privat aktör

22 Implementering av stödgruppsverksamheter i Uppsala län 7 kommuner har startat 1 kommun planerar att starta

23 Implementering av stödgruppsverksamheter i Uppsala län Kartläggning (Pistol, 2009) 602 familjer med 1092 barn i länet Hösten 2011 har 42 familjer deltagit 48 av familjernas 70 barn har deltagit i verksamheten.

24 Implementeringsaktiviteter Informationsspridning Hemsida Utbildning och handledning Kartläggning och rekrytering Intervjuer och dokumentation

25 Resultat implementering av stödgruppsverksamheter i Uppsala län 7 av 8 kommuner har startat café eller stödgruppsverksamhet 1 kommun planerar att starta

26 Slutsatser Börja med Caféverksamhet Kända familjer Liten skala Utöka sedan

27 Slutsatser Skolbarnsprogrammet - Stödgrupp för barn resurskrävande Föräldrar parallell gruppverksamhet alternativt caféverksamhet 2 3 grupper med 4 8 gruppledare samtidigt

28 Slutsatser Undanröj hinder Gruppledarna flexibla Resurskrävande Ekonomisk och praktisk hjälp

29 Slutsatser Mycket tålamod behövs Tar tid bygga upp en gruppverksamhet.

30 Slutsatser Det går att göra skillnad för en utsatt målgrupp. Samverkan nödvändig förutsättning. Projektet har visat på att förutsättningarna för gruppverksamheter är olika i länet och det måste få se olika ut. Det finns andra modeller än Tierpsmodellen som fungerar.