Förbättrat stöd till föräldrar med kognitiva svårigheter

Transkript

1 1 (5) Upprättare Förbättrat stöd till föräldrar med kognitiva svårigheter Specialitetsråd Funktionshinder Gunilla Lillhager, ordförande 2017

2 2 (5) Innehållsförteckning 1 Bakgrund Syfte Mål Metod Resultat Framtida arbete... 5 Bilaga Insatser och samverkan för målgruppen föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn/ungdomar

3 3 (5) 1 Bakgrund Vid en nationell konferens om funktionshinder 2015 antogs en avsiktsförklaring för funktionshinderområdet med sikte på Samverkansnämnden har beslutat ställa sig bakom avsiktsförklaringen och har gett specialitetsrådet för funktionshinder i uppdrag att ta fram en handlingsplan kopplad till punkterna 4 (jämlik vård) och 6 (forskning och utveckling) i avsiktsförklaringen. Specialitetsrådets förvaltningschefsgrupp har enats om att gruppen föräldrar med kognitiva störningar är en grupp som berör alla landsting och att man ska samverka runt den gruppen för att åstadkomma mer jämlik vård i regionen. 1.1 Målgruppens svårigheter Regionförbundet i Uppsala län har genomfört en kartläggning av målgruppen, FoU-rapport 2009/5. Där beskrivs också svårigheterna som kan uppkomma vid kognitiva begränsningar. Det kan handla om direkta kognitiva svårigheter med planering, struktur, minne, abstrakt tänkande, läsning, räkning eller skrivning. Kartläggningen visade också att det fanns problem med viktiga komponenter i föräldraförmåga liksom identitetsproblem, emotionella svårigheter samt svårigheter att få och behålla arbete och att delta i samhällslivet på annat sätt. 2 Syfte Det övergripande syftet är att stärka gruppen personer med kognitiva svårigheter som är eller funderar på att bli föräldrar, samt att säkerställa en mer jämlik vård i regionen för den aktuella gruppen. 3 Mål Målen för är att åstadkomma en beskrivning av målgruppens behov av insatser från olika aktörer samt att utarbeta en metod för jämförbar kartläggning och analys av nuläget i regionen. 4 Metod Steg 1: Två län (Uppsala och Värmland) tar fram en modell över hur behovet av stöd ser ut i olika faser samt vilka samverkansaktörer som behövs. Steg 2: Arbetsgrupp Habilitering kartlägger nuläge med pågående samverkansområden inom respektive län. 5 Resultat En flödesbeskrivning finns för insatser och samverkan utifrån fyra olika faser: Unga vuxna som funderar på föräldraskap, graviditet och förlossning, familjer med barn 0-5 år och familjer med barn 6-18 år. Se bilaga Insatser och samverkan för målgruppen föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn/ungdomar. Kartläggningen i respektive län visar att habiliteringar deltar i olika samverkansformer, mer eller mindre formella, med kommuner och landstingens/regionernas MVC/BVC. I flera av

4 4 (5) länen behöver dock arbetet intensifieras och omstruktureras. Flödesbeskrivningen som är framtagen kan då vara en hjälp i detta arbete. Sammanfattning från arbetsgruppen: Det är en viktig samhällelig fråga som berör många aktörer. Arbetsgruppen anser att det är viktigt att en bra samverkan sker mellan olika aktörer i respektive län. Det är viktigt med ett kunskapsstöd som SUF (Samverkan-Utveckling- Föräldraskap) är och som bör vara ett stöd för alla inblandade parter. Habiliteringen är en av flera parter. Habiliteringen kan vara ett specialiststöd kring funktionsnedsättning samt vara ett kunskapsstöd till andra aktörer i samhället, som t ex BVC. o Sörmland har tagit fram en riktlinje med landsting och med 7 av 9 kommuner där habiliteringens roll är tydligt som kunskapsbärare och erbjuder inspirationstillfälle. Arbetet fortskrider mycket bra. Tar information och underlag från SUF s hemsida. Har arbetat tillsammans med FUB. o Örebro: Det finns ett vägledningsmaterial som håller på att revideras nu. Representanter för kommunerna och habiliteringen finns med i arbetet. Vägledningsdokumentet är ett kunskapsmaterial. Vägledningsdokumentet följer inte flödesbeskrivningen i medskicket. Samverkan är grundstommen för att ge barn med föräldrar som har kognitiva svårigheter, en bra uppväxt. Idéer om att länka Vägledningsdokumentet till SUF s hemsida väcks. Det ser olika ut i olika kommuner hur arbetet fortskrider. SSIP är ett viktigt verktyg. o Dalarna: Habiliteringens roll är att vara kunskapsstödjande. Det finns en regional utvecklingsgrupp för gruppen Funktionsnedsättning. Arbetsgrupp sammansatt av representanter för o Skola (specialpedagog) o LSS (enhetschef, sektionschef) o IFO (två socialsekreterare) o Habilitering (kurator) o Landstinget (repr. RUG barn o unga) o Barnhälsovård/familjecentral o Region Dalarna (utvecklingsledare) Denna grupp har till uppgift att erbjuda årlig fortbildningsdag till berörda verksamheter i ämnen som utgår från flödesschemat. Syftet är att vara kunskapsbärare/kunskapsförmedlare. Uppdraget är Att medvetandegöra, skapa beredskap, bidra med kunskap i verksamheter som i sitt arbete möter föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning Att verka för att SIP fungerar väl som verktyg i mötet mellan verksamheter och berörda föräldrar o Gävleborg: SUF lever kvar i en kommun av 10. Ett nytag behövs för att få till ett arbete kring föräldraskap när kognitiva svårigheter upptäcks. o Västmanland: Det finns inga dokument som beskriver samverkan. Det finns en kommun (av 11)där det finns ett upparbetat sätt att samarbeta. Ett projekt kommer att startas i Västerås där dockan kommer att användas. Initiativet för projektet kommer från habiliteringen. o Värmland: Intervjuer har gjorts i ett urval av berörda verksamheter inom kommuner och landsting. Värmland har 16 kommuner. I Region Värmland finns en beredningsgrupp kring samverkan mellan kommuner och landsting. Flera kommuner har där varit är tveksamma till att gå i ett strukturerat samarbete kring SUF. Landstinget i Värmland är med och finansierar SUF. SUF kommer och håller en utbildningsdag och många medarbetare från kommunerna är anmälda.

5 5 (5) Förhoppningen är att det öppnas möjligheter för strukturerad samverkan efter det. Vid intervjuerna framkom ett stort behov av kompetensökning. Det behövs också kunskap om andra verksamheter och vilka möjligheter till stöd och hjälp som finns. Det behöver tydliggöras hur samverkan ska gå till och upparbetade kända kanaler. Barnhälsoteam och familjecentralerna framkommer som bra arenor att utveckla vidare. Det pågår många bra aktiviteter och individuella insatser men det krävs en samordning och ett gemensamt arbete för att ge en jämlik och behovsstyrd vård. Rutiner och riktlinjer inom området saknas och behöver utarbetas. o Uppsala: Följer processtegen i underlaget som skickats med. Habilitering i Uppsala får mycket stöd av SUF. Det finns 8 SUF-grupper som är välfungerande. Habiliteringen ansvarar för två grupper; Pappa trots allt och Mamma trots allt. En bok är framtagen som heter Linus mamma har en utvecklingsstörning. 6 Framtida arbete Uppföljning av länens arbete gällande insatser och samverkan för målgruppen genomförs av samordningsgruppen ht 2019, med hjälp av arbetsgrupp Habilitering.