Arvika Kommun. Samverkan kring barn och unga med psykisk ohälsa. KPMG AB 26 januari 2017 Antal sidor: 6

Transkript

1 ABCD Arvika Kommun Samverkan kring barn och unga med psykisk ohälsa KPMG AB 26 januari 2017 Antal sidor: 6

2 ABCD Arvika Kommun Innehåll 1. Bakgrund 1 2. Organisation och resurser (elevhälsa och socialtjänst) 1 3. Samverkan inom kommunen 2 4. Samverkan med landstinget 3 5. Iakttagelser och rekommendationer 3

3 1. Bakgrund Arvika kommun har en total folkmängd på personer. Av dessa är 5054 barn, 2139 är 0-7 år, 2088 är 8-15 år och 827 är år. I Arvika kommun finns en vårdcentral med barnavårdscentral som drivs av landstinget, vårdcentralen Verkstaden Arvika. Det finns även en privat vårdcentral med barnavårdscentral som är ansluten till Hälsoval Värmland, Kinnekullehälsan Arvika. Utöver detta finns en familjecentral med barnmorskemottagning, barnhälsovård, kurator och öppen förskola. 2. Organisation och resurser (elevhälsa och socialtjänst) I Arvika kommun är kommunfullmäktige kommunens högsta beslutande organ. Innan ett ärende behandlas i kommunfullmäktige ska frågan vara behandlad av kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen har fyra utskott för beredningen av ärenden; kommunledningsutskottet, utskottet för lärande och stöd samt utskottet för vård och omsorg. Avseende barnens psykiska mående är Arvika kommuns uppfattning att gymnasieungdomarna upplever en allt högre stress över sin skolsituation. I grundskolan är barnens mående ofta av komplex karaktär och personalen uppger att det är svårt att hitta rätt stöd. Kommunen uppmärksammar även att de små barnen går allt längre dagar i förskolan. Kommunens upplevelse är att barnens föräldrar mår allt sämre psykiskt och att det märks på barnen. Socialtjänsten ser även att orosanmälningarna som kommer in är av mer komplex karaktär. Även de nyanlända och ensamkommande barnen uppges vara en målgrupp som mår dåligt. De ensamkommande barnen får dock mycket stöttning på HVB-hemmen 1 och elevhälsan uppger att de ensamkommande barnen i stor utsträckning söker sig till skolsköterskan för samtal och funderingar. Kommunen uppger även att skolsköterskan har en god upprättad kontakt med landstinget avseende hälsokontrollen som ska genomföras på alla asylsökande barn. Uppgifterna som framgår av hälsosamtalen som genomförs med elever i förskolan, årskurs fyra, årskurs 7 och gymnasiet årskurs 1och som förs in i elevhälsodatabasen ELSA är ett uppföljningsverktyg för kommunen. När det gäller användandet av materialet i ELSA uppger kommunen att det finns utrymme att utveckla detta mer. Kommunen uppger själva att det behöver upprättas rutiner för att få ihop kommunens kvalitetsarbete/ kvalitetsuppföljning. Kommun uppger även att de kan bli bättre på att rapportera resultatet i ELSA till politikerna och medarbetarna i andra verksamheter som exempelvis socialtjänsten. I skolverksamheten finns ett elevhälsoteam med en enhetschef för elevhälsan samt kommunens Förebyggarenhet som erbjuder utbildningar för olika grupper och behov för familjer som behöver stöd. Elevhälsoteamet består av kuratorer, skolsköterskor, en läkare (konsult som arbetar en dag i 1 Hem för vård eller boende 1

4 veckan), två skolpsykologer samt specialpedagoger. Inom elevhälsan finns även en IKT-pedagog (information- och kommunikationsteknik) som är skolans kontaktperson med hörselvården. Inom förskolan finns specialpedagoger att tillgå. Personer som är i behov av stöd i enlighet med lagen om stöd och service till vissa funktionshindrande (LSS) bereder förvaltningen för Vård och omsorg ärendet och lämnar förslag till beslut. Förvaltningen Lärande och stöd tar det slutgiltiga beslutet och genomför uppföljningar. Vård och omsorg blir därefter involverade om det blir behov av en ny utredning och bedömning. I Arvika kommun arbetar skolan med förebyggande och främjande arbete och de har för avsikt att vara mer offensiva framöver. Personalen inom grundskolan kommer under nästa år utbildas i neuropsykiatriska diagnoser. Skolverksamheten i Arvika tror även att verksamheten inte längre enbart kan bestå av lärare utan att skolverksamheten måste ses i ett större perspektiv och därmed omfatta andra yrkeskategorier. Kommunen har för avsikt att använda skolpsykologerna mer förebyggande genom handledning till skolpersonalen och att vara ute i klasserna och informera. Kommunen uppger att skolan har en mycket viktig roll när det gäller barn och unga som lider av psykisk ohälsa. Även fast en elevs psykiska mående har uppmärksammats och behandlas är barnet kvar i skolan och personalen måste kunna förhålla sig till detta. Inom detta område behöver det satsas mer på utbildning uppger representanter från skolverksamheten. 3. Samverkan inom kommunen Elevhälsoteamet och rektorn ansvarar och tar beslut om insatser i skolan för elever som behöver stöd. Detta sker ibland i samverkan med socialtjänsten om vårdnadshavarnas samtycke har inhämtats. Inom kommunen finns det rutiner för hur man arbetar med elever som inte kommer till skolan och vid de tillfällena kopplas elevhälsan in. Samarbetet inom kommunen uppges vara god och en av förklaringarna är att förvaltningen Lärande och stöd som innefattar både skola, elevhälsa, musikskola, vuxenutbildning, förebyggarenhet samt IFO har samma verksamhetschef. Detta bidrar till en ökad förståelse mellan verksamheterna samt en transparens över verksamhetsgränser. Det finns en rutin för övergången från förskola till förskoleklass som sker mellan förskolechef och rektor samt specialpedagog efter att samtycke inhämtats från vårdnadshavare. Avseende samverkan inom kommunen finns en ledningsgrupp bestående av förskolechef, grundskolechef, gymnasiechef, IFO-chef samt elevhälsochef. Denna grupp ses en gång varannan vecka och diskuterar driftsfrågor. Det finns en rutin upprättad inom kommun avseende särskilt stöd för barn och ungdomar med psykisk ohälsa. 2

5 4. Samverkan med landstinget Arvika kommun har tillsammans med landstinget i Värmland tagit fram en Struktur för tidiga insatser, Samverkan mellan förskola, elevhälsa, landstinget/bvc och socialtjänst. Samordning kring barn som väcker funderingar sker i Barnhälsoteam (0-6 år) som är ett forum för samordnade och tidiga insatser för barn och vårdnadshavare och syftet är framförallt att öka föräldrastödet. Familjecentralen, som finns i kommunen arbetar med föräldrastödsutbildning och kan tidigt upptäcka när ett barn eller en familj mår dåligt. Enligt kommunen är det en välutvecklad och välfungerande samverkan mellan landstinget och kommunen. Första linjen som kommer att startas upp under 2017 ser kommunen som ett komplement och förhoppningen är att fler barn och ungdomar kommer att få hjälp. Kommunens förhoppning är att rätt personer då kommer till barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) och att tillgängligheten ökar. När det gäller samordnad individuell plan (SIP) uppger de som arbetar med LSS att de arbetar för att bli bättre på att använda SIP-metoden. I de övriga verksamheterna inom kommunen används SIP:ar mer och mer. Arvika kommun uppger att BUP enbart kommer på kallade SIP-möten om de har ärende registrerat avseende barnet i landstinget. Arvika kommun uppfattar samverkan med BUP som bristfällig och de tror att mycket beror på att BUP har genomgått en omorganisation. I det fortsatta samverkansarbetet bedömer kommunen att det är viktigt att ha kännedom om varandras uppdrag och hålla isär respektive roller. Kommunen uppger att det ibland uppstår förvirring om vem ska göra en utredning. Ibland vill BUP att skolan ska göra en utredning trots att skolan inte ser något utredningsbehov. Inför införandet av SIP anmodades kommunerna i Värmland att skaffa systemet Medix öppenvård för att underlätta administrationen dem emellan. Kommunerna i Värmland har anslutit sig men deras uppfattning är att landstinget i Värmland aldrig själva har haft systemet Medix öppenvård. Kommunen ser en tendens att övergången mellan BUP och vuxenpsykiatrin kan vara problematisk och att vissa ungdomar har fallit mellan stolarna. I vissa fall när kommunen åker till BUP för en suicidbedömning har de vid flera tillfällen varit med om att BUP konstaterat att det inte finns några skäl för att lägga in barnet. Kommunen uppger att BUP vid flera tillfällen dock har sagt att det finns en förhöjd risk för suicid men att barnet får bättre resultat om det får vara på hemmaplan. Detta har inneburit att kommunen har åkt hem och stängt ner den utredningslägenhet som finns och kallat in personal på övertid för att bevaka barnet som har en förhöjd risk för suicid. Även här bedömer kommunen att ansvar och roller behöver förtydligas mellan landsting och kommuner. 5. Iakttagelser och rekommendationer Arvika kommun har, precis som de själva uttrycker, ett ökat fokus på psykisk ohälsa. Deras organisation ger förutsättningar för god inblick i varandras verksamheter, framförallt när det gäller målgruppen barn, då förvaltningen Lärande och stöd innefattar både skolverksamheten, 3

6 elevhälsan och IFO. Att dessa verksamheter har samma chef gör att ledningen är insatt i alla verksamheter där barnet kan vara aktuellt. Av samtalen med Arvika kommun framgår att samverkan med landstinget lämnar en del att önska. Kommunens uppfattning är att samverkan fungerar bäst om det finns en upprättad personlig kontakt/ relation i den andra verksamheten oavsett om det är inom kommunen eller i landstinget. KPMG rekommenderar att kommunstyrelsen i Arvika kommun arbetar vidare med: Intern samverkan. Säkerställa att återkopplingen och beredningen av LSS-ärenden blir bättre. Intern samverkan. Utveckla arbetet med ELSA och sprida informationen till fler verksamheter inom kommunen samt förbättra återkopplingen till politiken. Arbeta för att få in ELSA arbetet i kommunens kvalitetsarbete på ett tydligare sätt. Samverkan med landstinget. Arbeta för att få till regelbundna möten för att få kännedom om varandras uppdrag samt hålla isär de olika verksamheterna. Datum som ovan KPMG AB Emma Garpenholt Konsult 4