Återrapportering Direktiv: Förebyggande insatser Ärende 7 BN 2018/85

Transkript

1 Återrapportering Direktiv: Förebyggande insatser Ärende 7 BN 2018/85 Sida 17 av 158

2 Tjänsteskrivelse 1(1) Dnr: BN 2018/85 Bildningsnämnden Utredningsdirektiv Förebyggande insatser Förslag till beslut Bildningsnämndens beslut Bildningsnämnden tackar för rapporten och uppdrar förvaltningen att gå vidare med en djupare analys. Analysen ska redovisas till bildningsnämnden kvartal Ärendebeskrivning Bildningsnämnden lämnade i april ett utredningsdirektiv till socialtjänsten och till bildningsnämndens förvaltning med syfte att belysa vilka förebyggande samt tidiga insatser som finns idag och även belysa deras strukturer. Beslutsunderlag Bildningsnämndens beslut 28/2018: Utredningsdirektiv förebyggande insatser Utredningsdirektiv förebyggande insatser UNDERLAG Bildning Anneli Nilsson Verksamhetschef IFO Beslutet ska skickas till För verkställighet Anneli Nilsson Bildningsnämnden Anneli Nilsson Anneli.Nilsson@kavlinge.se Kävlinge kommun Kullagatan 2, Kävlinge kommunen@kavlinge.se Sida 18 av 158

3 Bildningsnämnden, protokoll (15) 28 Utredningsdirektiv Förebyggande insatser Beslut Bildningsnämndens beslut Bildningsnämnden beslutar att uppdra bildnings förvaltningsledning att genomföra tilldelat direktiv (se bilaga 28/2018-1), med återrapportering i juni. Ärendebeskrivning Idag finns tidiga och förebyggande insatser som görs gemensamt mellan Bildningsnämnden och Socialnämnden. Bra förebyggande arbete och tidiga insatser är det bästa sättet att stödja barn, ungdomar och deras familjer. Insatserna har arbetats fram under lång tid och i många avseende fungerar de väl. Under förra året ökade antalet placeringar och köpta platser inom socialnämnden och det finns anledning att se ifall de insatser vi gjort gemensamt är rätt och tillräckliga. Att ständigt utvärdera, sammanfatta och utveckla samverkansformer är av stor vikt särskilt när vi står inför en ny organisation. Yrkande Patrik Bengtsson (M) yrkar bifall till framlagt utredningsdirektiv. Beslutsgång Camilla Mårtensen, ordförande, frågar om nämnden kan yrka bifall till framlagt utredningsdirektiv. Finner att så är fallet. Signature reference: bd808cb9-19b c-04566accab75 Beslutet skickas till För verkställighet Bildnings ledningsgrupp För kännedom Nämndsekreterare Justerandes signatur Sida 19 av 158 Utdragsbestyrkande

4 Bilaga 28/ Utredningsdirektiv Förebyggande insatser Idag finns tidiga och förebyggande insatser som görs gemensamt mellan Bildningsnämnden och Socialnämnden. Bra förebyggande arbete och tidiga insatser är det bästa sättet att stödja barn, ungdomar och deras familjer. Insatserna har arbetats fram under lång tid och i många avseende fungerar de väl. Under förra året ökade antalet placeringar och köpta platser inom socialnämnden och det finns anledning att se ifall de insatser vi gjort gemensamt är rätt och tillräckliga. Att ständigt utvärdera, sammanfatta och utveckla samverkansformer är av stor vikt särskilt när vi står inför en ny organisation. Vi uppdrar förvaltningschef att: Tillsammans med Socialnämndens förvaltning utreda och belysa vilka förebyggande samt tidiga insatser för barn och unga som görs i samverkan mellan nämnderna. Utredningen ska belysa vilka samarbetsinsatser som är etablerade och hur de fungerar idag. Utredningen ska belysa vilka tjänstemän som är involverade både central och lokalt och en analys om effekterna av insatsen Signature reference: bd808cb9-19b c-04566accab75 Att kartlägga hur många barn och ungdomar som idag är aktuella för dessa förebyggande insatser. Vi vill se antal, åldersstruktur samt form av insats Att direktivet ska återrapporteras nämnden senast på juni-sammanträdet Sida 20 av 158 Kvintetten utvecklar Kävlinge kommun!

5 Svar 1(3) Utredningsdirektiv Förebyggande insatser Välfungerande samverkan mellan socialtjänst och skola - etablerade arbetsinsatser Socialsekreterare medverkar vid elevhälsoteam Socialsekreterare i mottagningen på IFO barn och unga medverkar vid elevhälsoteam på tre utvalda skolor en gång i månaden. Syftet är att skolpersonal ska kunna rådgöra med socialtjänsten och tidigt upptäcka barn och unga i behov av socialtjänstens insatser. Ett vidare syfte är att skapa en god kontakt mellan verksamheterna och öka förståelsen för varandras professioner. Detta gäller barn åk F-9. Aktuella skolor är hittills nöjda med insatsen och ser positiv på det ökade samarbetet med soc. Socialsekreterare informerar skolpersonal om anmälningsplikt och om hur en barnavårdsutredning går till Socialsekreterare från mottagningen på IFO barn och unga och familjebehandlare har föreläst för all skol- och förskolepersonal om socialtjänstens utredningsprocess, eventuella insatser och om anmälningsskyldigheten. Syftet var att nå ut till skolorna med information om vad socialtjänsten gör då personal på skolorna uttryckt oro för att de inte kunnat se att deras anmälningar lett till några insatser/förbättringar för barnen. Socialtjänstens och skolans intention är att genomföra årliga uppsamlingstillfällen för att säkerställa samarbetet mellan socialtjänst och skola. Föreläsningen har bl a lett till diskussioner gällande barn och elever som det finns oro kring vilket har lett till att rutiner skapats för hur orosanmälningar lyfts tillsammans med elevhälsan samt att pedagogerna känner sig mer bekväma i att skriva samt underteckna orosanmälningar. Ett aktivt föräldraskap Active Parenting Forskning visar att föräldrar som gått föräldrautbildningen känner sig säkrare i sin föräldraroll, får nya sätt att hantera vardagliga situationer och gör föräldraskapet enklare. Grunden är att: Skapa samarbete mellan förälder och barn. Förstå barnets beteende. Möjlighet att se på sig själv som förälder och få stöd i sitt föräldraskap Ömsesidig respekt Genom kurserna ger vi möjlighet att utveckla en positiv självkänsla hos föräldern och barnet. Johanna Månsdotter SMS: Klicka här för att ange text. Johanna.Mansdotter@kavlinge.se Kävlinge kommun, IFO, Kävlinge Besöksadress: Kullagatan 2, Kävlinge kontakt@kavlinge.se Sida 21 av 158

6 2 (3) Föräldern får kunskaper som hjälper hen att utvecklas som förälder och tips som verkligen fungerar. Föräldrarna får även träffa andra föräldrar i liknande situationer. Vi har 12 utbildade gruppledare med olika kompetens från Bildning och IFO. Utbildningen riktar sig till alla föräldrar i kommunen som har barn i åldern 3 12 år. Fr.o.m. i år erbjuder vi även en tonårsutbildning (12-16 år). Kurserna är kostnadsfria och hålls kvällstid. Utbildningstillfällena är 6 x 3 timmar. I grupperna är det max 12 deltagare. Mobila teamet Mobila teamets uppdrag är att arbeta med elever som har hög skolfrånvaro med målsättning att eleverna ska ha full skolnärvaro. Eftersom de arbetar med elever med väldigt hög skolfrånvaro så görs en orosanmälan i samband med att insatsen för en elev inleds. Socialtjänsten sätter vid behov in familjebehandling under pågående utredning. Denna samverkan innebär att skolan och socialtjänsten gör insatser samtidigt där Mobila teamet har fokus på eleven och socialtjänsten på hela familjen. Efter medgivande kan skolan och socialtjänsten samverka med varandra under hela insatsen. Mobila teamet har en gång i månaden uppföljningsmöten med chef Särskilt stöd grundskola och förste socialsekreterare på IFO. Mobila teamet och familjebehandlarna har regelbundna möten kring ärendena. Mobila teamet består av två specialpedagoger och en fritidspedagog. Chef för verksamheten är chef särskilt stöd. Familjeteamet från socialtjänsten som stöttar elevens familj består av sex familjebehandlare. Chef är enhetschef IFO barn och unga. Effekterna är goda, flera elever går varje år från total skolfrånvaro till full skolnärvaro. Andra elevers närvaro ökar även om den inte är helt optimal. I de ärenden där insatsen inte ger resultat bygger det oftast på stor psykisk ohälsa hos eleven där det krävs insatser från BUP. I dagsläget är 14 elever/barn i insats. Den yngsta eleven går i åk 2 och den äldsta i åk 9. Samverkan IFO-elevhälsan Regelbundna möten mellan skolsköterskor, kuratorer, mottaget och handläggare på IFO för att utveckla förebyggande arbete. Inga konkreta resultat kan ännu identifieras då mötesformen nyligen startats. Syftet är att utveckla samverkan på handläggarnivå och på så vis effektivisera arbetet i båda nämnder. Exempel på tidiga insatser som planeras. Barngrupper för barn med skilda föräldrar En barngruppsverksamhet för barn med skilda föräldrar är under uppstart. Syftet med insatsen är att hjälpa barn och deras föräldrar att förhålla sig till den nya verklighet som en skilsmässa innebär för en familj. I nuläget köps insatsen från Lund vilket kostar ca SEK per plats. På senare tid har det varit svårt att få platser då grupperna redan varit fulla. Sida 22 av 158

7 3 (3) Detta är en förebyggande insats som i vissa fall kan leda till att familjen inte behöver ytterligare insatser från socialtjänsten. Nätverksarbete En annan insats om är i planeringsstadiet är att förbättra samverkan i de individärenden där flera professioner är inblandade. Att utbilda nätverksledare som kan hålla i SIP-möten (särskild individuell planering mellan kommun och landsting) och andra nätverksmöten bidrar till att familjerna får snabbare hjälp från rätt instans, får tydligare och rätt information samt slipper bli slussade mellan de olika professionerna. För verksamheterna innebär välfungerande nätverksmöten mindre dubbelarbete, bättre samverkan och förståelse för varandras professioner samt snabbare hantering av ärenden. I nuläget har vi två utbildade nätverksledare på individ- och familjeomsorgen som håller i nätverksmöten för de klienter som är aktuella. En fortsatt utveckling mot tidigare insatser skulle vara att utbilda fler nätverksledare, även inom skola och sjukvård, för att fånga upp barn/familjer/individer/grupper som är i riskzon men inte aktuella på IFO. Analys Tidiga insatser under ett barns uppväxt kan, förutom att vara till fördel för individen, vara samhällsekonomiskt lönsamt. Problemet är att insatserna ger stor effekt först efter en tid och att de ur ett ekonomiskt perspektiv många gånger framförallt bidrar positivt till andra aktörer än den som finansierar och genomför insatsen. Det som på kort sikt kan ses som extra kostnader bör istället ses som en investering i ett längre perspektiv. Ett långsiktigt agerande utifrån en helhetssyn kring barn- och ungas psykiska hälsa är till nytta för både individen och samhället. De fördelar som ses, både på kort och på lång sikt, med exempelvis barngruppsverksamhet som tidig insats är att minskad belastning på tex familjebehandling. Familjebehandlarna kan då ta sig an andra insatser med mer långtgående problematik. Vilket i sin tur kan leda till färre placeringar. Det handlar här om att använda rätt insats för rätt problematik. Ju större variationen är, desto större sannolikhet att rätt resurser används. Sida 23 av 158