Elevhälsoteam Näshulta Friskola. Verksamhetsplan.

Transkript

1 Elevhälsoteam Näshulta Friskola. Verksamhetsplan. Inledning: EHT är en del av elevhälsan på Näshulta Friskola. I EHT finns permanent rektor, skolkurator, skolsköterska samt specialpedagogisk resurs. Skolverket ger elevhälsan ett nytt uppdrag. Regeringen har gett Skolverket i uppdrag att under åren genomföra insatser för en förstärkt elevhälsa. Uppdraget omfattar: Statsbidrag till personalförstärkningar inom elevhälsan Fortbildningsinsatser Stödmaterial Modell och indikatorer för att följa upp kvalitet och tillgång till elevhälsa Skolverket skriver på sin hemsida följande angående den nya elevhälsan: Elevhälsa - tydligare krav på elevhälsan Elevhälsa är ett nytt begrepp i skollagen Elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande roll lyfts fram i skollagen Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser Alla elever ska, utöver skolläkare och skolsköterska, ha tillgång till psykolog, kurator och personal med specialpedagogisk kompetens Vilka elevhälsan ska rikta sig mot Elevhälsa ska anordnas för eleverna i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Skollagen anger följande: Sammanfattning: Nytt i skollagen är att en samlad elevhälsa nu införs med krav på tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator samt personal med specialpedagogisk kompetens. Elevhälsan ska bidra till att skapa miljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa. I lagen anges att elevhälsan ska stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. Den nya skollagen (2010:800) trädde i kraft den 1 augusti 2010 och ska tillämpas på utbildning från och med den 1 juli Elevhälsoteamet på Näshulta Friskola arbetar utifrån ovan angivna lag och begrepp för att erhålla god kvalitet på elevhälsan samt för att säkra elevens främjande till lärande, utveckling och hälsa. Deltagare i EHT Näshulta friskola är: Rektor samt ordförande, Lina Wallin

2 Kurator samt sekreterare, Carina Christofersson Skolsköterska, Ann-Sophie Forss Specialpedagoger/lärare, Sara Carlén Vid vissa tillfällen inbjuds även talpedagog, socialförvaltningen, polisen samt övrig personal på skolan. Nära knutna till EHT är även Resurscentrum i Eskilstuna. Elevhälsotänkandet är inget som endast skall finnas hos EHT, utan all personal som jobbar på Näshulta Friskola skall ha ett hälsotänkande. Elevhälsa skall all personal jobba för, utifrån sin profession och tillsammans bidra med sin kunskap. Elevhälsan måste alltid utgå ifrån ett helhetsperspektiv. Det förebyggande arbetet är av största vikt. Målet för elevhälsoteamet: Näshulta friskolans elevhälsoarbete grundar sig på de intentioner och de riktlinjer som finns beskrivna i regeringens proposition hälsa, lärande och trygghet 2001/02:14 Propositionen anger att utgångspunkten för elevhälsan bör vara att skolan skall vara en plats för lärande och utveckling där all skolpersonal i samverkar med elever och föräldrar skall skapa goda lärande miljöer för varje elev. Lärande och hälsa påverkas av samma generella faktorer nämligen delaktighet, självkänsla, inflytande samt möjligheter att påverka. Relationer och samverkan i skolan är centrala för skolans möjlighet att uppfylla sina mål. EHT skall arbeta för att alla elever skall ges så goda förutsättningar som möjligt till kunskapsinlärning och personlig utveckling. EHT skall se möjligheter och lösningar i organisationen med befintliga resurser. EHT skall tillsammans med elever, föräldrar och berörd personal samarbeta, upprätta och genomföra lämpliga åtgärdsprogram. EHT skall när skolans resurser befinns vara otillräckliga arbeta för andra alternativ. Rutiner för elevhälsoteamet: EHT har träffar varje onsdag kl 08:30-09:30. Vid dessa möten går EHT teamet igenom aktuella elevärenden från förskoleklass samt åk 1-5. Inför varje möte finns protokollet från föregående möte med som underlag, utifrån detta styrs sedan arbetsordningen. Varje deltagare ges utrymme att lägga fram ärenden, såväl redan dokumenterade ärenden som nya. Genom kontakt med EHT kan personal meddela nya ärenden som EHT bör ta upp och diskutera kring. Vid

3 varje möte förs protokoll kring det som diskuteras och de eventuellt beslut som tas. Protokollet arkiveras. Allt arbete i EHT sker utifrån tystnadsplikten Arbetsgång inför kontakt EHT beträffande enskild elevs skolutveckling: Problemområden: Mentor prövar i första hand själv att utforma ett åtgärdsprogram i syfte att främja elevens skolutveckling. Kontakt tas med föräldrar/vårdnadshavare under denna fas i syfte att främja ett samarbete för elevens bästa. Mentor kan vid behov få hjälpinsatser samt information om eventuella bristande förmågor eller funktionshinder i syfte att kunna skapa en förståelse kring elevens behov kring skolarbetet. Begäran om Elevhälsans hjälp från mentor. Mentor drar ärendet för elevhälsan som behandlar ärendet och återkopplar till mentor. Eventuellt är föräldrar inbjudna tillsammans med detta eller då ett nytt möte framkommer. Mentor samt vid behov specialpedagog, utformar ett åtgärdsprogram utifrån den pedagogiska bedömning som mentorn gjort eller specialpedagogen gjort. Åtgärdsprogrammet genomförs omedelbart. Uppföljning av åtgärdsprogrammet efter ca 5 veckor, samt fortlöpande under terminen eller så länge behov kvarstår. Åtgärder vid elevhälsoteams konsultation : Här följer några av de åtgärder som kan diskuteras och eventuellt fattas beslut om vid ett möte med elevhälsoteamet: Genomgång av elevärende. Kallelse till EHK Besök hos skolsköterska/läkare. Kontakt med kurator. Observation av specialpedagog. Konsultation av psykolog. Behov av kontakt med myndigheter och andra instanser utanför skolan t ex socialtjänsten eller BUP. Arbete med klassen som helhet.

4 Elevkonferens: Elevhälsokonferensen är ett protokollfört möte där elev, föräldrar, berörd skolpersonal och representant från elevhälsan deltar. Syftet med mötet är att hitta lösningar och lämpliga åtgärder för att komma tillrätta med elevens skolsituation. Det är viktigt att alla parter får möjlighet att göra sig hörda under mötet. Vid beslut om insatser är det viktigt att boka tid för uppföljning. Åtgärder vid Elevkonferens möte: Här följer några av de åtgärder som kan fattas beslut om vid en elevhälsokonferens: Stödundervisning i olika former. Besök hos skolsköterska/läkare. Kontakt med kurator. Observation av specialpedagog. Upprätta åtgärdsprogram. Konsultation av psykolog. Behov av kontakt med myndigheter och andra instanser utanför skolan t ex socialtjänsten eller BUP. Anpassad studiegång. Placering i annan skolform. Överlämnade av elev till socialtjänsten: Skolan och varje enskild personal genom rektor har anmälningsskyldighet till socialtjänsten enligt socialtjänstlagen. Skolan har också skyldighet att lämna uppgifter till socialtjänsten när så begärs. Var och en som får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till en underårigs skydd bör anmäla detta till nämnden. Myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom samt andra myndigheter inom hälso- och sjukvärden och socialtjänsten är skyldiga att genast till socialnämnden anmäla om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till en underårigs skydd. Detta gäller även dem som är anställda hos sådana myndigheter. Sådan anmälningsskyldighet gäller också för dem som är verksamma inom yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet som berör barn och ungdom eller annan yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet inom hälso- och sjukvården eller på socialtjänstens område. Myndigheter,

5 befattningshavare och yrkesverksamma som anges i andra stycket är skyldiga att lämna socialnämnden alla uppgifter som kan vara av betydelse för utredning av en underårigs behov av skydd. (71 SoL) Skolans uppgift och skyldighet är att rapportera sin oro eller misstanke gällande en elevs eventuella missförhållanden. Socialtjänsten är den myndighet som är skyldig att utreda hur det faktiskt förhåller sig. Skolans rutin är att rektor är den som formellt gör en anmälan till socialförvaltningen efter att ärendet diskuterats i elevhälsoteamet. Föräldrarna skall informeras innan anmälan görs och ta del av dess innehåll, dock inte vid misstanke om misshandel eller sexuella övergrepp. Kontakt med socialtjänsten tas också om skolan trots upprepade försök inte lyckats få kontakt med föräldrarna för att samtala om oron kring en elev. Ex. på ämnen som diskuteras under EHT: Behov av kontakt med skolans egna kompetenser (specialpedagog, talpedagog, skolsköterska, skolläkare, skolkurator eller skolpsykolog) pga. t.ex. svårigheter i undervisning, tal/språksvårigheter, läs/skrivsvårigheter, koncentrationssvårigheter, uppmärksamhetsstörning, misstanke om hörsel/synnedsättning, hemsituation, fysisk och/eller psykisk ohälsa, mobbning, antisocialt beteende mm. Remiss behöver skickas till instanser utanför skolan, t.ex. BUP, flyktingmedicinskt centrum, Socialtjänst, logoped, ätstörningsmottagning, NP-center, synpedagog, ortoptist/optiker, öron/näsa/hals, barnmottagning och barnhabilitering. Kallelser till EVK för föräldrar och berörd personal för diskussion om t.ex. remiss till/kontakt med lämplig instans (inom eller utanför skolan), klassplacering, förslag om- samt redovisning av skolpsykologtest, särskoleinskrivning, ev. behov av assistent och anmälan till Socialtjänsten. EVK:erna kan även handla om andra åtgärder för olika problematiska situationer som uppstått, bl.a. skolk, hög sjukfrånvaro, dålig hygien, utåtagerande beteende, mobbning, kränkande beteende, vägran att arbeta mm. Underlag till utredning behöver skrivas (pedagogisk, social, medicinsk, psykologisk). Dessa skrivs t.ex. som grund för olika remisser samt inför ansökan om assistent eller inför särskoleinskrivning. På EHT-mötena lyfts även pedagogiska- och organisatoriska frågor. För EHT genom Ann-Sophie Forss, skolsköterska.