EVIDENSBASERAD PRAKTIK

Transkript

1 EVIDENSBASERAD PRAKTIK inom området stöd till personer med funktionsnedsättning Webbkartläggning Primärvård Delaktighet, inflytande och samverkan 2014

2 Bakgrund evidensbaserad praktik I överenskommelsen mellan staten och Sveriges Kommuner och Landstinget (SKL) för 2014 (Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten, december 2013) har man enats om att under 2014 genomföra insatser till stöd för en evidensbaserad praktik. Arbetet fortsätter i linje med överenskommelsen för 2013 och har som målsättning en långsiktig och stabil utveckling av evidensbaserad praktik inom socialtjänsten genomfördes en kartläggning kring utvecklingsbehov inom området stöd till personer med funktionsnedsättning av SKL beviljades medel för att arbeta kring tre prioriterade områden. De områdena är förstärkt delaktighet och inflytande för barn och unga med funktionsnedsättning, förstärkt brukarmedverkan samt initiera, genomföra och utveckla systematisk uppföljning. Bakgrund webbkartläggning Projekt Carpe startade som ett ESF-finansierat projekt 2009 och hade som mål att arbeta med verksamhets- och kompetensutveckling för medarbetare inom funktionshinderområdet. När projekt Carpe avslutades 2012 enades 24 kommuner i länet att man ville fortsätta satsa på området och Forum Carpe startades. Forum Carpe ägs av de deltagande kommunerna, i dagsläget av alla 26 kommuner i länet. Forum Carpe har en styrgrupp där representanter för nio kommuner finns med. Ordförande och administrativt ansvariga är Stockholms stad. Parallellt med Forum Carpe bedrevs fram till sommaren 2014 ytterligare ett ESF-finansierat projekt, projekt Carpe 2. Projektets övergripande mål var att personer med funktionsnedsättning ska få stöd och service av medarbetare som har rätt kompetens för sina arbetsuppgifter fick Forum Carpe i uppdrag av Kommunförbundet Stockholms län att arbeta med satsningen kring evidensbaserad praktik (EBP) inom området stöd till personer med funktionsnedsättning och blev därmed en ny del av strukturen kring EBP i Stockholms län. Stockholms län via Forum Carpe arbetar med alla tre områdena i utvecklingsarbetet, det vill säga: Förstärkt delaktighet och inflytande för barn och unga med funktionsnedsättning. Förstärkt brukarmedverkan Initiera, genomföra och utveckla systematisk uppföljning. 1

3 En webbkartläggning genomfördes i länets kommuner och dess verksamheter, både till beställare och utförare, inom området stöd till personer med funktionsnedsättning under 2014 kring de tre prioriterade områdena i EBP satsningen. Vad som bland annat framkom var att det behövs utvecklingsarbete kring frågan om samverkan mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård (Evidensbaserad praktik inom området funktionsnedsättning, Rapport från Forum Carpes arbete på väg mot en evidensbaserad socialtjänst inom funktionsnedsättningsområdet i Stockholms län, September-december 2013). Under 2013 var uppdraget kring EBP delat mellan Äldrecentrum och Forum Carpe. Äldrecentrums uppdrag gällde närliggande hälso- och sjukvård som i det första skedet omfattade Habilitering & Hälsa inom Stockholms läns landsting. Från och med 2014 omfattade Forum Carpes uppdrag både kommunernas socialtjänst och närliggande hälso- och sjukvård. Mot bakgrund av detta och genom förankring av den styrgrupp som finns, kopplad till Kommunförbundet Stockholms län, bestående av representanter från både kommuner och landsting, fick Forum Carpe i uppdrag att genomföra en webbkartläggning inom primärvården med vårdcentralerna som målgrupp. Kartläggningen gjordes i form av en webbenkät om delaktighet, inflytande och samverkan. Webbenkäten skickades till verksamhetschefer inom primärvården i Stockholms läns landsting. Uppdraget förankrades genom den styrgrupp som finns, kopplad till Kommunförbundet Stockholms län, bestående av representanter från både kommuner och landsting. Syfte med kartläggningen och metod Kartläggningen gjordes i form av en webbenkät om delaktighet, inflytande och samverkan. Webbenkäten skickades till verksamhetschefer inom primärvården i Stockholms läns landsting. Kartläggningen är tänkt att ge ett underlag till en nulägesbeskrivning i länet i syfte att fånga goda exempel i arbetet med delaktighet, inflytande och samverkan. Den är även tänkt att kunna användas som grund för dialog i olika sammanhang. Enkäten arbetades fram i samverkan med personer i ett par kommuner. Forskare på Centrum för allmänmedicin (Cefam) deltog i arbetet för att säkra att frågorna och val av ord skulle vara relevanta för målgruppen. Habilitering & Hälsa, samt FoU Habilitering & Hälsa har även de varit behjälpliga i skapandet av enkäten. Intresseorganisationerna på riksnivå, Riksförbundet FUB, Autism och Aspergerförbundet, Attention samt Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft, fick möjlighet att se över frågorna och vissa tillägg och förändringar gjordes i samverkan. Resultatet kommer att sammanställas under våren

4 Följande gick att läsa i följebrevet om den yttersta målgruppen i enkäten samt om bakgrunden: 3

5 Tiden för enkäten var hösten innan utförande av hälso- och sjukvårdens övergång från landstinget till kommunerna i Stockholms län planerades (Utförande av hälso- och sjukvård i LSS verksamhet, 2015) och en medveten avgränsning i enkäten var just det här området. Några frågor ställdes alltså inte kring detta men valda frågor och resultat kan eventuellt belysa viktiga aspekter att ta hänsyn till vid övergången. Enkäten arbetades fram i samverkan med personer i ett par kommuner. Forskare Eva Flygare Wallen har bidragit med både dialog och säkerställande om att på bästa sätt nå målgruppen för enkäten. Centrum för allmänmedicin (Cefam) deltog också i arbetet för att säkra att frågorna och val av ord skulle vara relevanta för målgruppen. Habilitering & Hälsa, samt FoU Habilitering & Hälsa har även de varit behjälpliga i skapandet av enkäten. Intresseorganisationerna på riksnivå, Riksförbundet FUB, Autism och Aspergerförbundet, Attention samt Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft, fick möjlighet att se över frågorna och vissa tillägg och förändringar gjordes i samverkan. En ambition i enkäten var att ta med frågor som belyser både hälso- och sjukvårdens och socialtjänstens roll i att möta upp behov hos målgruppen. Enkäten och sammanställningen gör inte anspråk på att vara vetenskaplig utan har som ambition att just göra ett nedslag i nuet och ge något av en bild som kan ligga till grund för dialoger. Svarande Enkäten besvarades av 49 personer på 47 vårdcentraler i 16 kommuner. Den gick ut till ca 200 vårdcentraler. 34 vårdcentraler var enskilt drivna och13 vårdcentraler drivna i landstingets regi. 29 av de svarande var verksamhetschefer, 11 sjuksköterskor/distriktssköterskor, 5 läkare, 2 undersköterskor, 1 kurator och 1 arbetsterapeut. Tolv av de svarande har diskuterat frågorna med kollegor och övriga besvarade själva. 4

6 Resultat & reflektion Alla svar har avrundats till jämn procentsats för att underlätta framställandet. Finns det någon information anpassad för målgruppen om vad vårdcentralen/enheten gör, t ex med lättläst text och/eller bilder eller annat? På frågan om det finns någon anpassad information för målgruppen t ex i form av lättläst text eller i form av bilder svarar ca 12 % ja och ca 88 % svarar nej. Enkäten ger inte svar på om de som har någon form av anpassad information som kan antas möta målgruppen och inte heller på frågan hur den anpassade informationen ser ut. När det gäller en tillgänglig vård och omsorg så visar Socialstyrelsens lägesrapport kring en jämlik hälsa (Tillståndet och utvecklingen inom hälso- och sjukvård och socialtjänst Lägesrapport 2015) att tillgänglig information fortsatt är begränsat både inom hälso- och sjukvården och inom socialtjänstens verksamheter. Man konstaterar vidare att en systematisk inventering av verksamheten man verkar i ur ett tillgänglighetsperspektiv fångar behov av utvecklingsarbete. Socialstyrelsen kommer att under 2015, konstateras vidare, kartlägga socialkontors och vårdcentralers tillgänglighet som en uppföljning av tidigare kartläggningar. Finns det någon information anpassad för målgruppen om vad vårdcentralen/enheten gör, t ex med lättläst text och/eller bilder eller annat? Känner du till kommunens verksamheter (kommunal eller enskild regi) för personer med behov av särskilt stöd? T ex grupp- eller servicebostäder? Har kommunen informerat er om verksamheterna för målgruppen? På frågan om man känner till kommunens verksamheter (i kommunal eller enskild regi) svarar ca 14 % att man inte gör det och ca 86% att man gör det. Cirka 35 % uppger att kommunen informerat dem om sina verksamheter och ca 65% att kommunen inte gjort det. Det här är en fråga som just vill fånga och väcka något som inte nödvändigtvis är reglerade ansvar men ändå kan visa på något kring hur man betraktar samverkan. 5

7 Känner du till kommunens verksamheter (kommunal eller enskild regi) för personer med behov av särskilt stöd? T ex grupp- eller servicebostäder? Har kommunen informerat er om verksamheterna för målgruppen? Har du upplevt svårigheter med kommunikationen i mötet med den enskilde som har behov av särskilt stöd? I 33% av svaren uppges att man upplevt svårigheter i kommunikationen, i 67% uppges att man inte upplevt svårigheter. Om svårigheter upplevts i kommunikationen fick man uppge hur man löste detta. Svaren på den frågan visar att det oftast löses genom en tredje part som t ex personal, personlig assistans, anhöriga och god man. Någon uppger att kommunikationsproblem förutsattes och att detta löstes med samverkansmöten och kontinuitet i hälsokontrollerna. En stor andel uppger att man inte upplevt svårigheter och det svaret väcker fler frågor om hur kommunikationen sett ut och vad den innehållit som främjat delaktighet och inflytande. Det här området kan i en djupare undersökning och dialog innehålla många viktiga frågor att ta vidare. 6

8 Har du upplevt svårigheter med kommunikationen i mötet med den enskilde som har behov av särskilt stöd? Målgruppen har insatser från både hälso- och sjukvården samt socialtjänsten, samordning kan behövas för att personen ska få behoven tillgodosedda. På vilket sätt planeras samordningen? Medverkar den enskilde i behov av särskilt stöd vid upprättandet av dessa planer? Kommer den enskilde i behov av särskilt stöd till tals vid upprättande och uppföljning av plan om anpassad kommunikation behövs? Både i HSL (Hälso-och sjukvårdslagen) och i LSS (Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade) står det om att en individuell plan ska upprättas om det behövs för att behov ska tillgodoses och att planer ska samordnas och upprättas tillsammans med den enskilde om möjligt. Enkäten visar att många gör någon form av plan, 39% anger att de gör en så kallad Individuell plan och 41% att en Samordnad individuelll plan (SIP) upprättas. Hur det ser ut kring den enskildes medverkan vid upprättandet och om personen kommer till tals om anpassad kommunikation behövs är ett område att undersöka vidare. Detta för att förstå mer om hur medverkan ser ut och vad som eventuellt hindrar medverkan och möjligheten att komma till tals. 7

9 Målgruppen har insatser från både hälso- och sjukvården samt socialtjänsten, samordning kan behövas för att personen ska få behoven tillgodosedda. På vilket sätt planeras samordningen? Individuell plan Samordnad individuell plan SIP Annan plan (eller ingen plan) Medverkar den enskilde i behov av särskilt stöd vid upprättandet av dessa planer? alltid ibland Kommer den enskilde i behov av särskilt stöd till tals vid upprättande och uppföljning av plan om anpassad kommunikation behövs? Deltar ej 8

10 Känner du till FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning? FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning är känd till del, 61 % svarar att de känner till den. 39 % att man inte känner till den. Ingen svarande angav att man känner till den och använder den. En följdfråga var formulerad Om ja, känner till och använder på vilket sätt används konventionen? och här visar ett par svar att konventionen fungerar rådgivande och att den präglar bemötandet och vården på det sätt att personer med funktionsnedsättning behandlas på samma sätt som alla andra. En sammanfattning är ändå att som grundläggande värde är konventinen i fortsatt behov av att förmedlas och förankras. I konventionen står det att konventionsstater ska vidta alla ändamålsenliga åtgärder för att säkerställa tillgång till hälso- och sjukvårdstjänster på personer med funktionsnedsättning (Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och fakultativt protokoll till konventionen, SÖ 2008:26, Utgiven:2008, Utrikesdepartementet). Som det står att läsa i bakgrundsbeskrivningen av den här enkäten så visar bland annat Socialstyrelsens rapport kring funktionshinderpolitiska mål att ojämlikhet råder och att det finns arbete att göra på området. Känner du till FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning?, känner till och använder Använder ni er av Habilitering & Hälsas expertstöd gällande målgruppen? En fråga i enkäten handlade om man använde sig av Habilitering & Hälsas expertstöd gällande målgruppen. Ett antal alternativ fanns att välja mellan och ett par svarade att man arbetar tillsammans, några att de hänvisade patienter vidare dit, ett svar angav att man använde dem för att själv få stöd och kunskap och 37 angav att man inte använde sig av dem i dagsläget. Flera områden när det gäller den yttersta målgruppens hälsa och levnadsvanor kan motivera att man använder sig av råd och stöd från Habilitering & Hälsa så det här kan också vara en grund för vidare dialog. 9

11 Finns utrymme för alternativa former att möta den enskilde med särskilda behov? T ex att ha sjuksköterske/läkarbesöket på grupp- eller servicebostaden där personen bor? 69% anger att det är möjligt att t ex ha sjuksköterske- eller läkarbesöket i en alternativ form. T ex att ha besöket i grupp- eller servicebostaden. Återigen kan reflektionen vara att det är viktigt att fundera kring lösningar som inte blir så standardiserade att risk finns för institutionaliserande former där man förlorar perspektivet av en individuell vård men likväl att lösningar inte handlar om enskilda personernas engagemang som riskerar att falla om personerna inte längre finns kvar. Finns utrymme för alternativa former att möta den enskilde med särskilda behov? T ex att ha sjuksköterske/läkarbesöket på grupp- eller servicebostaden där personen bor? Har ni exempel på bra samverkansformer mellan er och grupp- och servicebostäder för personer med funktionsnedsättning? Ungefär hälften anger att de har bra samverkansformer mellan sig och grupp- och servicebostäder och det kan ses både som en bekräftelse på att det är ett utvecklingsområde men kan också ses som att det finns goda exempel att titta närmare på. 10

12 Har ni exempel på bra samverkansformer mellan er och grupp- och servicebostäder för personer med funktionsnedsättning? Du som svarat på enkäten, har du patienter som tillhör målgruppen? Ser du at ni behöver ytterligare kunskap inom något/några av följande områden? Ser du att medarbetare och chefer inom grupp- och servicebostäder skulle behöva mer kunskap inom något/några av följande områden? På frågorna som handlar om man faktiskt möter målgruppen i sitt arbete idag spänner svaren mellan från någon gång per vecka till ett par gånger per år. Man träffar personer med alla nämnda funktionsnedsättningar, främst personer med intellektuell funktionsnedsättning (utvecklingsstörning). När enkätsvaren läses bör man ta hänsyn till att enkäten inte beskriver behoven kring personerna, man kan inte veta t ex vilken typ av intellektuell funktionsnedsättning personerna man möter har. Det kan också vara så att man faktiskt möter målgruppen utan att veta om det då det inte alltid är tydligt och det är också en aspekt att ta med. Frågor som här också väcks är också hur man sörjer för förberedelse med rätt kompetens i mötet och i vården av personerna ur målgruppen då det många gånger är så att man inte möter personerna så ofta? Vilken kompetens är det som ligger i mötet mellan socialtjänstens verksamheter och hälso- och sjukvårdens verksamheter? Utan att i den här sammanställningen värdera bör man reflektera över vissa frågor som väcks. I enkätsvaren går att utläsa att de som inte möter målgruppen kan uppleva att frågorna inte är aktuella för dem. Idag hör man inte till någon vårdcentral geografiskt, man gör ett val av vårdcentral och vården ska vara individuell. Utifrån detta och ett medborgarperspektiv så kan det när som helst bli aktuellt att vara förberedd att möta personer ur målgruppen. Vad som också går att utläsa i svaren är att viss samverkan byggts upp just mellan t ex gruppbostäder och viss vårdcentral, det väcker i sin tur frågor kring individuell sjukvård och risker kring institutionalisering. En systematisk samverkan kan ju borga för kvalité men reflektion kring risker blir viktig. 11

13 Du som svarat på enkäten, har du patienter som tillhör målgruppen? Ser du at ni behöver ytterligare kunskap inom något/några av följande områden? Ser du att medarbetare och chefer inom grupp- och servicebostäder skulle behöva mer kunskap inom något/några av följande områden? Två frågor ställdes om behov av ytterligare kunskap. Den ena ville fånga om man såg behov av ytterligare kunskap för egen del den andra om man såg behov av att medarbetare och chefer inom grupp- och servicebostäder hade ytterligare kunskap. Sammanfattningsvis kan sägas att det framkom att man ser behov av ytterligare kunskap för båda grupper men det gick också att utläsa att det är mycket inom hälso- och sjukvården som måste prioriteras och att det då kanske inte är möjligt att prioritera just det här området. De tre områden man inom hälso- och sjukvården som man såg störst behov kring var psykisk ohälsa hos personer ur målgruppen, autism eller autismliknande tillstånd och åldrande hos personer ur målgruppen. Hos medarbetare och chefer inom grupp- och servicebostäder var områdena ökad kunskap kring bedömning av risker som fall, undernäring, munhälsa, trycksår samt läkemedelshantering och vårdrelaterade infektioner de man såg mest behov kring. Vi vet att kunskap är en förutsättning för att nå intentioner i lagstiftning, föreskrifter och satsningar som en evidensbaserad praktik inom socialtjänst och närliggande hälso- och sjukvård. Intentioner som delaktighet och inflytande och att som enskild vara en källa för erfarenhet och kunskap om sig själv, stödet och vården. En fördjupad reflektion och dialog kring den kompetens som behövs för att individen ska få en jämlik vård med tillhörande stöd vore önskvärt. En reflektion om vem som ansvarar för vilken kompetens och var den nödvändiga kompetensen blir till först i samverkan och i mötet mellan socialtjänst och hälso- och sjukvården. 12

14 Ser du at ni behöver ytterligare kunskap inom något/några av följande områden? 4,00 Ser du att ni behöver ytterligare kunskap inom något/några av följande områden? Medelvärde (1=inget behov, 5=stort behov) 3,65 3,50 3,27 3,47 3,24 3,35 3,37 3,33 3,31 3,00 Områden: Intellektuella funktionsnedsättningar, Autism och autismliknande tillstånd, Förvärvad hjärnskada, Åldrande hon personer ur målgruppen, Psykisk ohälsa hos personer ur målgruppen, Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS, Kommunens ansvar och uppdrag för denna målgrupp, Kommunikation via bilder och tecken (Alternativ Kompletterande Kommunikation, AKK) Ser du att medarbetare och chefer inom grupp- och servicebostäder skulle behöva mer kunskap inom något/några av följande områden? 4,00 Ser du att medarbetare och chefer inom grupp- och servicebostäder skulle behöva mer kunskap inom något/några av följande områden? 1=inget behov, 5=stort behov 3,50 3,00 3,02 3,35 3,37 3,33 3,16 3,31 3,47 2,50 Områden: Basala hygienrutiner, Vårdrelaterade infektioner, Läkemedelshantering, Pimärvårdens uppdrag, Hälso- och sjukvårdslag HSL, Ökad kunskap kring bedömning av risker som fall, undernäring, munhälsa, trycksår 13

15 Sammanfattande reflektion En första sammanfattande reflektion är att det finns goda exempel och engagemang kring området. Men det står också klart att det ser olika ut och att detta i någon bemärkelse är kärnan och väcker frågan om hur det kan bli mer lika. Inom området stöd till personer med funktionsnedsättning är frågorna som berörts i enkäten mycket aktuella och viktiga att arbeta vidare runt och förhoppningen är att den här sammanställingen ska kunna fungera som underlag för arbete både inom socialtjänsten och inom hälso- och sjukvården i samverkan. Samverkan är ett utvecklingsområde sedan tidigare känt. Enkäten har förmedlat en bild av hur det kan se ut men framför allt har den väckt än mer frågor som på olika vis kan diskuteras vidare och undersökas vidare. Enkätens plats i ett större sammanhang är i målet om en jämlik vård för alla. Kognitiv och kommunikation tillgänglighet är ett område att arbeta vidare med och en viktig grund i en jämlik vård där delaktighet och inflytande är på plats. Den här sammanställningen fångar inta alla aspekter och reflektioner kring ämnena som den berör. Avslutningsvis kan enkäten återigen placeras in i ett viktigt större sammanhang och det är att tillståndet är sådant att behov av utveckling finns för att en jämlik vård och en tillgäglig vård samt ett tillgängligt stöd inom Socialtjänstens verksamheter. Enkätens resultat bekräftas av Socialstyrelsens lägesrapporter och av att man skapat material som ska stötta arbetet kring bemötande och en jämlik vård (Att mötas i hälso-och sjukvård ett utbildningsmaterial för reflektion om bemötande och jämlika villkor, Socialstyrelsen 2015). 14

16 Referenser: Evidensbaserad praktik inom området funktionsnedsättning, Rapport från Forum Carpes arbete på väg mot en evidensbaserad socialtjänst inom funktionsnedsättningsområdet i Stockholms län, September-december e% pdf Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom Socialtjänsten, december 2013 Överenskommelse för år 2014 mellan staten och Sveriges kommuner och landsting densbaserad+praktik+f%c3%b6r+god+kvalitet+inom+socialtj%c3%a4nsten+2014.pdf Socialstyrelsens delmål i den funktionshinderpolitiska strategin Delrapport 3 Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och fakultativt protokoll till konventionen, SÖ 2008:26, Utgiven:2008, Utrikesdepartementet Utförande av hälso- och sjukvård i LSS verksamhet, Tillståndet och utvecklingen inom hälso- och sjukvård och socialtjänst Lägesrapport Att mötas i hälso-och sjukvård ett utbildningsmaterial för reflektion om bemötande och jämlika villkor, Socialstyrelsen Forum Carpe 2015 Text: Malin Makboul 15