U T V E C K L I N G S L E D A R E

Transkript

1 Projektplan REGIONAL UTVECKLINGSLEDARE BARN OCH UNGA

2 Bakgrund Under 2008 tillsatte regeringen en utredning under ledning av Kerstin Wigzell som 2008 resulterade i ett betänkande Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten tillnytta för brukaren. I utredningen lyftes fyra utvecklingsområden fram som särskilt viktiga för kvaliteten i socialtjänsten och viktiga för att arbeta vidare med en evidensbaserad praktik. Forskning inom socialtjänstens område Bättre förutsättningar för professionen Bättre struktur för verksamhetsuppföljning Ett tydligare brukarperspektiv Utredning föreslog att för att statens stöd ska bli effektivare och mer långsiktigt bör en överenskommelse slutas med Sveriges kommuner och Landsting (SKL) om prioriterade utvecklingsprojekt inom hela socialtjänstområdet. Arbetet med en gemensam plattform startade 2009 och en första överenskommelse var klar Delvis parallellt med plattformsarbetet skrevs ett avtal under 2008 om att påbörja en gemensam satsning på implementering av nationella riktlinjer för missbruk och beroende som Socialstyrelsen gav ut Överenskommelse barn och unga En kompletterande överenskommelse för en ny satsning på barn och ungdomsvården skrevs under Det övergripande syftet är att skapa regionala stödstrukturer för barn och ungdomsvården och avser att initiera ett utvecklingsarbete under men att projektet även ska visa på hur ett regionalt stöd till förbättringsarbete ska kunna fortsätta även efter Arbetet ska komplettera och förstärka det arbete som bedrivs i de regionala BBIC-nätverken och stödja de deltagande kommunerna i att utveckla systematisk uppföljning av placerade barn och unga. Stödjande strukturer ska öka kommunernas möjligheter till erfarenhetsutbyte och stimulera till kunskapoch kvalitetsutveckling. Arbetet i projektet ska utgå från bästa tillgängliga kunskap om förbättringsmetodik och implementeringsforskning och vara förankrade i EBP och de vägledningar och det kunskapsstöd som Socialstyrelsen och SKL ger ut.

3 Det lokala utvecklingsarbetet ska följa och i vissa fall länkas till det arbete som sker på nationell nivå då en avsikt med det lokala arbetet är att ta fram enhetliga uppgifter som kan ingå i ett nationellt system för verksamhetsuppföljning av barn och unga i samhällsvård. Avsiktsförklaring Västernorrland I den avsiktförklaring som lämnades in från Västernorrland ska utvecklingsledaren arbeta med att stödja kommunerna att skapa stukturer för uppföljning av resultat av vård i form av placering i familjehem och HVB för barn och unga. I avsiktförklaringen nämns även användandet av det webbaserade uppföljningsinstrument som tagits fram för att följa upp nöjdheten med HVB-hem. Utvecklingsledarens ska ha en central roll i arbetet med BBIC och förstärka och komplettera utvecklingsarbetet med BBIC med uppföljning av vården inom BBIC-systemet. Västernorrland deltar i ett projekt i samarbete med Allmänna barnhuset och 6 andra FoU-verksamheter i Sverige om barns brukarmedverkan. I projektet ska strukturer eller metoder för att ta tillvara barn och ungas delaktighet tas fram. Därefter ska dessa metoder och strukturer prövas i kommunerna. Kartläggning Länen och kommunerna i landet har genomfört en kartläggning av hur kommunerna idag arbetar med uppföljning på verksamhetsnivå. Karläggningen är så här långt ett arbetsmaterial och är ett underlag för utvecklingen av utvecklingsledarnas fortsatta arbete. I Västernorrland framkommer behov av att utveckla metoder för förbättringsarbete och systematisk uppföljning. Kartläggningen visar på stora behov av resurser och kompetens för statistikstöd och dessutom utveckling av kommunernas IT-system. Länets behov följer i stort behoven i landet. I kartläggningen ombads länen redovisa hur de prioriterar att arbeta med de olika områdena inom systematisk uppföljning: Uppgifter gällande hela landet på hur högt man prioriterar arbete inom de olika områdena från 1:a till 7:e plats.

4 Många län valde att inte svara på frågan utan avsåg att avvakta till den nationella sammanställningen gjorts. (basuppgifter för systematisk uppföljning innebär t.ex. att inventera vilka uppgifter som redan finns inmatade idag i t.ex. BBIC men också vilka som saknas) Medelvärde Basuppgifter för systematisk uppföljning 1,8 Utveckla systematisk uppföljning resultat av insatsen familjehem 3,2 Utveckla systematisk uppföljning resultat av insatsen HVB 3,3 Brukarmedverkan utveckla metoder för att fånga upp och systematisera barns och ungas erfarenheter Utvecklingsarbete kring individuell uppföljning av enskilda barn som grund för systematisk uppföljning 3,8 3,9 Annat alternativ, ange: 4,7 Utveckla metoder för att fånga upp och systematisera personalens beprövade erfarenheter 5,0 Utifrån det grunduppdrag som de regionala utvecklingsledarna har och den avsiktsförklaring som tidigare tagits fram i Västernorrland tillsammans med den kunskap och utveckling av uppdraget som kartläggning och andra kunskapskällor tillfört kommer projektet att prioritera följande områden: o Basuppgifter för systematisk uppföljning o Utveckla systematisk uppföljning resultat av insatsen familjehem och HVB o Brukarmedverkan- utveckla metoder för att fånga upp och systematisera barns och ungas erfarenheter. Strategi o Att arbeta genom nationella och lokala nätverk för att stödja kommunernas utvecklingsarbete för systematisk uppföljning av placerade barn och unga och barns delaktighet.

5 o Att samordna och anordna träffar, möten och ev. utbildningar (föreläsningar) för erfarenhets och kunskapsutbyte. o Att initiera och tillföra kunskap om metoder och instrument för förbättring, implementering och systematisk uppföljning inom området. o Förmedla kunskap och information om pågående satsningar på nationell och lokal nivå, forskning och övriga aktiviteter inom området. Aktivitets och tidsplan Okt-dec 2011 o Bilda nätverk BoF-chefer (barn och familjeområdet) o Delta i BBIC-träffar o Kartläggning av länet utifrån enkät SKL o Uppstartkonferens Stockholm SKL o Presentation i Förvaltningschefs och IFO-chefsgrupper o Kontaktperson i forskningscirkel om barns brukarmedverkan, o Arbete i forskningscirkel, barns brukarmedverkan Jan-juni 2012 o Utbildning och information för utvecklingsledare, SKL och Socialstyrelsen o Projektplan skrivs o Presentation av kartläggning och projektplan o Konferens, barn och unga o Nätverksmöten nationellt och lokalt o Medverka i arbetet med att uppdatera och formulera uppdragen för BBIC och BoF-nätverken o Information om metoder och verktyg för systematisk uppföljning och implementering o Inventering av behov av metodutveckling och utbildning inom uppföljning barn och unga o Dialog med IFO chefer om deras val och prioriteringarn av metoder och områden för uppföljning o Dokumentation av forskning och resultat inom barns brukarmedverkan o Sätra bruk, konferens om barns brukarmedverkan mars

6 Juli-dec-12 o Fortsatt arbete i nätverken, regionalt och nationellt omkring basuppgifter för systematisk uppföljning. o Informations och kunskapsspridning om metoder och instrument för systematisk uppföljning. o Att utifrån kommunernas behov och prioriteringar samordna träffar och ev. utbildningar inom området. Jan-dec-13 o Arbete med implementering av metoder och modeller för systematisk uppföljning som kommuneran valt. o Kunskaps och informationsspridning genom nätverken, andra träffar. utbildningar, förläsningar. o Utveckling av information på webben. o Beslut om hur det regionala stödet ska fortsätta efter projekttiden. o Utvärdering av resultat i form av enkätfrågor Aktivitets och tidsplanen kan ändras eller aktiviteter och tider byta plats beroende på ändrade prioriteringar och behov i kommunerna. Mål: Att det finns utvecklade stödstrukturer och ett regionalt stöd i länet för kommunernas förbättringsarbete med systematisk uppföljning av barn och unga och plan för hur det ska fortsätta efter projekttiden. Att kommunerna har eller har påbörjat implementering av metod för systematisk uppföljning av resultat från placeringar av barn och unga. Att kommunerna har eller har påbörjat implementering av metod för systematisk uppföljning av barn och ungas erfarenheter, Att kommunerna har utvecklat, eller har erbjudits möjlighet till, större kunskap om systematisk uppföljning.

7