Ansökan om medel för regional utvecklingsledare inom den sociala barnoch ungdomsvården

Transkript

1 Ansökan 1(19) Ansökan om medel för regional utvecklingsledare inom den sociala barnoch ungdomsvården Bakgrund Staten och Sveriges Kommuner och Landsting träffade i januari 2011 överenskommelsen: Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänstens område. Överenskommelsen syftar till att stärka socialtjänstens möjligheter och förmåga att skapa och använda relevant kunskap och informationsteknik. Avsikten är att skapa förutsättningar för att resurser används på det sätt som gör mest nytta. Utgångspunkten är lagstiftningens krav på god kvalitet ur ett brukar- och medborgarperspektiv. Statliga medel har avsatts för att möjliggöra anställandet av regionala utvecklingsledare. Medel ges från och med hösten 2011 till och med våren De regionala utvecklingsledarna ska ha särskild kompetens att driva förbättringsarbete. När det statliga stödet upphör hösten 2013 ska det regionala stödet kunna ges till kommunerna utan statliga medel. Förbättringsarbetet ska utgå från bästa tillgängliga kunskap 1 om förbättringsmetodik och implementeringsforskning och från de vägledningar samt kunskapsstöd som Socialstyrelsen arbetar fram för dygnsvård av barn och unga placerade i familjehem och på HVB-institutioner 2. Ett prioriterat område för 2011 är att stödja huvudmän och alternativa utförare i systematisk och kontinuerlig uppföljning av vården för barn och unga placerade i familjehem eller på HVB-institutioner. För år 2011 har totalt 11 miljoner kronor avsatts. VKL har som ett av 18 län/regioner möjligheten att söka kr av dessa. Tre län har möjlighet att söka vardera kr. 3 För att få del av de statliga utvecklingsmedlen ska huvudmännen göra tydligt hur utvecklingsledarna ska ingå i den pågående satsningen: Den regionala strukturen för stöd till socialtjänstens olika delar. 4 Konkreta mål och uppdrag ska finnas för utvecklingsledarnas arbete. Hur medlen ska användas för att komplettera och förstärka det arbete som bedrivs inom de regionala BBIC-nätverken ska också beskrivas. Ett beslutsunderlag med en plan för arbetet ska ha inkommit till Sveriges Kommuner och Landsting senast onsdagen den 25 maj Innehållet i föreliggande ansökan har diskuterats på möten med länets IFO-chefer, socialchefer och med länets BBIC-samordnare. Ansökan har också diskuterats med professorn i Socialt arbete vid Mälardalens högskola. Länets socialchefer och IFO-chefer har 1 Begreppet bästa tillgängliga kunskap används ofta i samband med evidensbegreppet eller evidensbaserad praktik. SBU kunskapscentrum för hälso- och sjukvården använder begreppet bästa tillgängliga vetenskapliga kunskap och likställer detta med evidens. Begreppet bästa tillgängliga kunskap saknas i Socialstyrelsens termbank. 2 HVB betyder Hem för Vård eller Boende. Ett hem för vård eller boende innebär yrkesmässig verksamhet och måste ha tillstånd av Socialstyrelsen. Tillstånd ges om verksamheten uppfyller kraven på kvalitet och säkerhet. (Norström och Thunved 2007 och Socialstyrelsen 2011) 3 Dessa tre län är Region Västra Götaland, Region Skåne och Stockholms län. 4 I Västmanland kallad RESK

2 Ansökan 2(19) inbjudits att lämna skriftliga synpunkter. Representanter för tre kommuner har utnyttjat den möjligheten. Förslaget behandlas under maj månad; först i Socialberedningen och sedan i VKL:s styrelse. Rekryteringen av den regionala utvecklingsledaren beräknas kunna ske i juni och tillträde till tjänsten beräknas kunna ske i augusti eller september.

3 Ansökan 3(19) En beskrivning av nuläget och bakgrunden till behovet av projektmedel Västmanlands län tio kommuner Västmanlands län består av tio kommuner. Västerås stad är länets största kommun med över hälften av länet invånare. Köping som är länets näst största kommun har knappt invånare. Den minsta kommunen; Skinnskatteberg, har under invånare. Kommunernas olika storlek innebär olika förutsättningar för det sociala arbetet och för möjligheterna att bygga upp egna stödstrukturer för kunskapsutveckling. Västerås stad bedriver inom ramen för Samhällskontraktet 5 ett samarbete med Mälardalens högskola. Andelen västmanländska barn i samhällsvård Andelen barn och unga som någon gång under år 2009 fick vård enligt SoL eller en insats enligt LVU (per barn och unga i befolkningen) är högre för Västmanlands län än för riket när det gäller barn i åldern 0-12 år (6,8 jämfört med 5,2). När det gäller barn i åldern år överensstämmer andelen för länet med andelen för riket (18,4 i länet och 18,5 i riket). I åldersgruppen år är andelen placerade något lägre för länet (14,1) än andelen placerade för riket (14,4). Skillnaderna mellan de olika kommunerna i länet är stora. De allra flesta kommuner i Västmanland satsar på öppenvård En studie (FoUVästmanland, 2007) visar att de allra flesta av kommunerna i Västmanland, liksom i riket i övrigt, i första hand söker erbjuda barn och familjer öppenvårdsinsatser. Detta görs av både ekonomiska och humanitära skäl. I studien finns också exempel på att en sådan kommunal strävan inte finns och att kostnaden för placeringar betraktas som opåverkbar. Studien visar att omfattningen av utbyggnaden av öppenvårdsinsatser skiljer sig starkt mellan de olika kommunerna. Kommunerna skiljer sig också åt vad gäller hur stor andel av insatserna som ges som service och hur stor del som ges som bistånd. Studien visar också att flera av kommunerna samverkar och samarbetar i det sociala arbetet. Samverkan äger rum i olika former. Kommunerna Kungsör, Arboga och Köping har en långtgående samverkan i en familjepedagogverksamhet där också samverkan med landstinget äger rum I Västmanland finns upparbetade strukturer för samverkan och samarbete Under senare år har samverkan utvecklats ytterligare och omfattar idag den länsgemensamma socialjouren och länets BBIC-arbete. I Barnahus Västmanland samverkar samtliga kommuner med landstinget och polis- och åklagarmyndigheten. Västerås stad är huvudman för 5 Samhällskontraktet innebär samarbete inom områdena skola och vård under åren Västerås stad och Eskilstuna kommun bidrar till projektet med vardera 5 miljoner kr (Västerås stad 2010).

4 Ansökan 4(19) socialjouren och för den samordnartjänst som innehas av en socionom på Barnahus Västmanland och för länets BBIC-samordnare. Kommunerna Kungsör, Arboga och Köping samverkar i en familjehemsenhet. Inom ramen för arbetet på Västmanlands Kommuner och Landsting finns upparbetade strukturer för samverkan på samtliga organisationsnivåer: den politiska nivån, förvaltningsledningsnivån, enhetschefsnivån och på handläggarnivå. Nätverk finns inom en rad olika sociala områden. Exempel på kvalitetsarbete inom den sociala barn- och ungdomsvården Flera kommuner gör omfattande satsningar på föräldrastöd. I flera fall är detta alternativ till placering utom hemmet. Tre av dessa föräldrastödsmodeller är utvärderade av VKL. Utvärderingarna visar att de allra flesta får hjälp genom det stöd som erbjudits dem, men också att det finns familjer som inte får den hjälp de behöver. Andra utvärderingar som har gjorts inom UoU är utvärdering av Barnahus Västmanland och utvärdering av en öppenvårdsmottagning för unga med både missbruksproblematik och psykisk ohälsa. Huvudmännen använder sig av utvärderingarnas resultat i sitt fortsatta utvecklingsarbete. Ett länsgemensamt arbete kring öppna jämförelser har påbörjats, efter initiativ från VKL. Samtliga länets kommuner har visat ett stort intresse för arbetet med öppna jämförelser och för att samverka i arbetet. I maj månad kommer representanter för länets kommuner att berätta om erfarenheterna av öppna jämförelser och diskutera arbetet på ett möte med Socialstyrelsen. Flera verksamheter utarbetar egna modeller för uppföljning. Verksamheter i Sala kommun och i Västerås stad har beforskats och ingår i avhandlingar gjorda vid Göteborgs respektive Umeå universitet. Den sociala barn- och ungdomsvården i fokus på nationell, regional och lokal nivå Den sociala barn- och ungdomsvården har under de senaste åren stått i fokus. Det gäller på nationell nivå, likväl som på regional och lokal nivå. Tre statliga utredningar har gjorts inom området de senaste åren. Barnskyddsutredningen Sommaren 2009 överlämnade utredaren Kerstin Wigzell Barnskyddsutredningens förslag till en ny lag om stöd och skydd för barn och unga (LBU) till statsrådet Maria Larsson. Enligt utredningens förslag skulle skyddet för barn och unga stärkas i den nya lagen. Barns och ungas möjligheter till delaktighet och inflytande skulle förbättras. Kraven på kvalitet, kompetens och säkerhet i socialtjänstens arbete med barn som far illa skulle öka. Samhällets stora ansvar för barn som befinner sig i svåra situationer och som behöver olika stödinsatser

5 Ansökan 5(19) betonades i utredningen. De bestämmelser i socialtjänstlagen som omfattar barn och unga skulle enligt förslaget föras samman med samtliga bestämmelser i LVU till en gemensam lag. Den gemensamma lagen föreslogs heta lag om stöd och skydd för barn och unga, LBU. Vanvårdsutredningen och Upprättelseutredningen I den s.k. vanvårdsutredningen (2011) berättar över 800 f d barn om sin tid i familjehem eller på institution under 1900-talet. Utredningen konstaterar att den sociala barnavården har brustit i sitt tillsyns- och uppföljningsansvar. De f d barnen berättar om försummelser och övergrepp under sina placeringar i fosterhem eller på institution. Berättelserna handlar om barn som ständigt har varit hungriga, barn som har fått utstå kränkningar från fosterföräldrar eller institutionspersonal, barn som har blivit utsatta för psykisk och fysisk misshandel, barn som inte har fått en ordentlig skolgång på grund av hårt arbete eller barn som har berövats kontakten med sin biologiska familj. Vanvårdsutredningen följdes av upprättelseutredningen. Upprättelseutredningens uppdrag var att utreda hur en offentlig och formell upprättelse skulle kunna komma till stånd. Utgångspunkten var att en upprättelse behöver innehålla fyra olika delar, sanningsökande och dokumentation, erkännande och ursäkt, kompensation och en offentlig ursäkt och åtgärder för att förhindra en upprepning. Den 10 februari 2011 presenterade utredaren Kerstin Wigzell, Upprättelseutredningens betänkande "Barnen som samhället svek - åtgärder med anledning av övergrepp och allvarliga försummelser i samhällsvården. Flera initiativ för att stärka skyddet och stödet för dagens barn och unga som befinner sig inom den sociala barn- och ungdomsvården För att förbättra socialtjänstens utredningar av enskilda familjehem och jourhem har Socialstyrelsen fått i uppdrag, av regeringen, att ta fram grundläggande kriterier för bedömningen av familjehem. Socialstyrelsen har också fått i uppdrag att ta fram ett program för en trygg och säker vård i familjehemmen och i hem för vård eller boende. I uppdraget ingår att ta fram en vägledning inom området. Vägledningen ska bidra till att arbetet bygger på vetenskapligt beprövade metoder. Den ska också bidra till en rättssäker handläggning av ärenden och ta fram ett material till kommunerna för en grundutbildning av familjehemmen. Socialstyrelsen har även fått i uppdrag att ta fram en vägledning för socialtjänsten om hur barnets bästa, barnets berättelse och uppfattning ska dokumenteras. Uppdragen finns med i 2011 års regleringsbrev. 6 På regional och lokal nivå finns ett stort intresse för att utveckla familjehemsvården På regional och lokal nivå finns ett stort intresse för familjehemsvården. Länets politiker har genom VKL:s socialberedning gett UoU i uppdrag att hitta former för kommunerna i länet att samverka kring familjehemsvården i syfte att familjehemsvården ska hålla en god kvalitet. På 6 Regleringsbrev är benämningen på de regeringsbeslut som utfärdas årligen för att styra varje statlig myndighets verksamhet. Regleringsbrevet gäller för ett visst budgetår.

6 Ansökan 6(19) chefs- och handläggarnivå finns också ett stort intresse för familjehemsfrågor. I ett nätverk som bildades för ett par år sedan utbyter länets familjehandläggare erfarenheter och diskuterar former för samverkan. Utbildning för familjehemmen har identifierats som ett område där samtliga länets kommuner önskar samverkan. Hälften av länets kommuner anger att de anordnar utbildning i någon form för familjehemmen. Västerås stad erbjuder en grundutbildning och ett introduktionsår. Kommunerna: Köping, Arboga, Kungsör som samarbetar i en gemensam familjehemsfunktion erbjuder temadagar och cafékvällar med utbildning. Västerås stad bedriver ett utvecklingsarbete inom familjehemsvården som innebär att man har utvecklat och prövar en utredningsmodell som bygger på Barns behov i centrum (BBIC) 7. Länets övriga kommuner har fått information om arbetet och är tillsammans med Sveriges övriga kommuner inbjudna till en konferens om utredningsmodellen. Många kommuner i Sverige har visat intresse för konferensen. Utvecklande av hållbara strukturer för en ökad brukarmedverkan i socialt arbete med barn och ungdomar. Allmänna Barnhuset, i samverkan med FoU-enheter inom välfärdsområdet och VKL (UoU), har tagit initiativ till projektet: Att utveckla hållbara strukturer för en ökad brukarmedverkan i socialt arbete med barn och ungdomar. En av utgångspunkterna för projektet är betänkandet: Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten - till nytta för brukaren. I betänkandet anges ett förtydligat brukarperspektiv som ett av fyra olika utvecklingsområden för socialtjänsten 8. I betänkandet framhålls att en evidensbaserad praktik till nytta för brukaren förutsätter ett långsiktigt engagemang. Regionerna: Uppsala, Kalmar, Dalarna, Fyrbodal, Skåne, Västmanland och Västernorrland har beviljats deltagande. Projektets syfte är att med utgångspunkt i FN:s konvention om barnens rättigheter och med utgångspunkt i det sociala arbetet utveckla och pröva strukturer för en ökad brukarmedverkan i socialt arbete med barn och ungdomar. Projektet ska leda till att hållbara strukturer utarbetas, prövas och tillämpas. Arbetet ska inledas med forskningscirklar i de deltagande regionerna. I Västmanlands forskningscirkel kommer sex av länets kommuner att delta. 7 Begreppet förklaras närmare i bilaga. 8 De tre övriga är: Behovet av ytterligare forskning och kvalificerade utvärderingar av det sociala arbetets resultat, kvalitet och effektivitet. Bättre förutsättningar för professionen att utveckla en evidensbaserad praktik. En bättre struktur för verksamhetsuppföljning

7 Ansökan 7(19) Barns Behov I Centrum (BBIC) 9 I samtliga länets kommuner finns BBIC-utbildare och BBIC-ansvariga. I det regionala nätverket för BBIC ingår nio av länets tio kommuner. 10 Nätverket träffas vid ca fyra tillfällen per år. Nätverket leds av en samordnare. Uppdraget som samordnare omfattar 25 procent av en heltidstjänst och bekostas av länets kommuner i proportion till deras storlek. Den övriga arbetstiden är samordnaren utbildare i BBIC i Västerås stad. Under nätverksträffarna har genomförandeplanerna 11 diskuterats, bland annat hur målen i planerna kan formuleras så att de blir tydliga, hur barnet ska beskrivas för att framstå som ett subjekt och hur föräldrarna kan göras mer delaktiga. Modellen Signs of safety 12 har diskuterats och hur modellen skulle kunna integreras i handläggningen enligt BBIC. Ett digitalt bibliotek med litteratur och andra skrifter som är relevanta för arbetet med BBIC är under uppbyggnad. Inom ramen för sitt uppdrag för Västerås stad har samordnaren också i viss omfattning haft möjlighet att lämna kommentarer till utredningar som handläggare gjort enligt BBIC (kollegiespegling), när den berörda handläggaren bett om detta. Regionala strukturer för kunskapsutveckling - RESK En avsiktsförklaring om regionala stödstrukturer för kunskapsutveckling inom äldreområdet lämnades till SKL i maj Efter att avsiktsförklaringen godkänts har projektmedel om kr för första projektåret utbetalats. Projektmedel ges efter förnyade ansökningar för ett år i taget för ytterligare två år. I avsiktsförklaringen framhålls (med hänvisning till SKL 2010) att stödstrukturerna ska skapa förutsättningar för en evidensbaserad praktik i hela socialtjänsten genom att bygga på tre kunskapskällor, bästa tillgängliga vetenskapliga kunskap, brukarens kunskap och önskemål och professionens expertis. Arbetet leds av en processledare som inom kort återgår till sin ordinarie tjänst som utvecklare på VKL. Rekrytering av en ny processledare pågår. Projektets styrgrupp består av VKL:s direktör, två kommuners förvaltningschefer, en utbildningsledare från Mälardalens högskola och en processtyrningsledare från Landstinget Västmanland. VKL:s socialberedning är politisk styrgrupp för projektet. Inom ramen för RESK bedrivs, med hjälp av projektmedel, projektet: Bättre liv för sjuka äldre 13. Införandet av kvalitetsregistren: senior alert och palliativregistret 14, ingår som en 9 För en beskrivning av BBIC se bilaga 10 Samtliga kommuner utom länets minsta ingår. 11 Genomförandeplanen ska säkerställa att barnet/den unge verkligen får den hjälp som man i utredningen och vårdplanen har uppmärksammat (Socialstyrelsen 2011). 12 För en beskrivning av signs of safety se bilaga 1 13 Ett av SKL:s 13 prioriterade områden för särskilda satsningar år 2010 som också har ett starkt stöd i en gemensam överenskommelse med staten. 14 De flesta kommuner och landsting har fått del av de 100 miljoner kronor regeringen avsatt för att stimulera till en bättre vård för de mest sjuka äldre. Pengarna delas ut till de som anslutit sig och börjat registrera i två olika

8 Ansökan 8(19) del. En utvecklingsledare, anställd på VKL, arbetar med projektet liksom flera anställda inom landstinget. Sammanlagt omfattar denna del av projektet 1,75 tjänst. Kvalitativ uppföljning av multisjuka äldre 15 ingår också i projektet. Ytterligare en person har arbetat med denna del som har omfattat 0,75 av en heltidstjänst. Denna person har nyligen avslutat sitt uppdrag. För att utveckla arbetet med multisjuka äldre kan det bli aktuellt med en ny projektanställning. Ett projekt som har syftat till att implementera nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom har nyligen avslutats. Projektet finansierades av kommunerna i länet. Processledaren för RESK genomför nu en behovsinventering i länets kommuner. Inventeringen visar att behovet av länssamverkan är stort i de flesta av länets kommuner. Västerås stad har inte behov av länssamverkan på samma sätt som de mindre kommunerna. Stöd som efterfrågas är exempelvis hjälp med sökning av forskningsresultat, anordnande av lärande granskning, metodikstöd för implementering, projektplanering, mallar och modeller för kartläggning, uppföljning, och kvalitetsledningssystem. Det stöd som nämns som viktigt att få från den regionala nivån är stöd i arbetet med att skapa och bibehålla en lärande organisation. I detta ryms omvärldsbevakning, stöd i frågor om samverkan mellan kommunerna och landstinget, hjälp med att planera uppföljningar och utvärderingar och verksamhetsnära utbildningar. I samarbete med FoU Välfärd vid regionförbundet i Örebro län planeras studiecirklar för en evidensbaserad praktik. Intresset för cirklarna är stort i flera av länets kommuner och två cirklar kommer att starta hösten Kunskap till praktik Västmanlands kommuner och landsting (VKL) slöt i årsskiftet ett avtal med SKL om medverkan i projektet: Kunskap till Praktik. Målet för projektet är att den missbruksoch beroendevård som kommuner och landsting erbjuder ska utformas i enlighet med Socialstyrelsens riktlinjer för missbruks- och beroendevården. Tjänsten som projektledare bekostas till största delen med statliga projektmedel. VKL är medfinansiär 16. Projektets styrgrupp består av chefen för Landstinget Västmanlands primärvård och psykiatri (inklusive kvalitetsregister, Senior Alert och Svenska Palliativregistret. Satsningen ingår i en treårig överenskommelse mellan regeringen och SKL. 15 Undersökningsgruppen multisjuka äldre utgörs av personer 75 år och äldre som bor i ordinärt boende och under en tolvmånadersperiod har vårdats tre eller fler gånger inom sluten sjukhusvård samt under denna tidsperiod fått diagnoser inom tre eller flera olika sjukdomsgrupper enligt det internationella klassifikationssystemet; ICD10. Undersökningen omfattar 18 månader i den äldre multisjukas liv och består av intervjuer med den äldre och anhöriga/närstående, insamling av register- och journaldata, fakta om läkemedelsanvändning samt kostnadsdata. 16 År 2011 med kronor.

9 Ansökan 9(19) beroendevården), chefen för vårdval Västmanland, socialchefer eller motsvarande i tre av länets kommuner 17, en kriminalvårdschef och en av VKL:s utvecklare. Arbetet bedrivs lokalt i de olika kommunerna med stöd av en processledare anställd på Västmanlands Kommuner och Landsting. Processledaren arbetar både på en övergripande regional nivå med bl. a. samverkansfrågor och på en operativ nivå genom att exempelvis erbjuda utbildning i olika metoder för att upptäcka och diagnostisera missbruk och beroende. Processledaren medverkar också vid igångsättande av lokala styrgrupper och fungerar som stöd för det lokala arbetet. Hon arbetar med implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården. En del av arbetet syftar till att lokala överenskommelser om missbruks- och beroendevården ska komma till stånd. Nio av länets tio kommuner i har tecknat sådana överenskommelser med vuxenpsykiatrin och primärvården och i samband med detta inlett planering kring arbetets struktur, vilka målgrupper som ska omfattas och hur vårdkedjor ska komma till stånd för personer som har ett missbruk eller ett beroende. Vuxenpsykiatrin medverkar aktivt i arbetet, medan primärvårdens medverkan varierar. Inom ramen för arbetet har ett regionalt styrdokument arbetats fram. Flera av kommunerna samverkar med socionomutbildningarna vid Örebro universitet och Mälardalens högskola Flera av kommunerna i länet samarbetar med Örebro universitet och Mälardalens högskola genom att ta emot socionomstudenter på verksamhetsförlagd utbildning (VFU) och genom att föreslå studenterna ämnen för uppsatser som kan vara intressanta för kommunerna att få belysta. Mälardalens högskola (MDH) har under det senaste året inrättat en professur i socialt arbete, fått egna examensrättigheter för socionomutbildningen och rätt att bedriva forskarutbildning i socialt arbete. Antalet anställda, som har disputerat inom ämnet Socialt arbete, ökar. Den nytillträdda professorn är intresserad av samarbete med kommunerna. Västmanlands Kommuner och Landsting påbörjade tidigare, genom FoUVästmanland, ett samarbete med socionomutbildningen vid Örebro universitet. 18 VKL har goda erfarenheter av detta samarbete som dock upphörde i och med att FoUVästmanland ersattes av en UoUfunktion i januari De tre cheferna är chefer i Västerås stad, Köpings kommun och Sala kommun. De är utsedda av socialcheferna (eller motsvarande) i länet. 18 Samarbetet innebar bl a föreläsningar av forskare vid Örebro universitet och att C-studenter fick handledning inom ramen för FoUVästmanlands arbete.

10 Ansökan 10(19) Länets kommuner ställer sig positiva till ansökan om regional utvecklingsledare Länets kommuner ställer sig positiva till ansökan om regional utvecklingsledare. De betonar vikten av att kunna följa upp familjehems- och institutionsvården. En kommun har skriftligen framfört önskemål om att få stöd i individ- och familjeomsorgens kvalitetsarbete. Ytterligare en kommun har skrivit att stöd önskas i arbetet med att hitta former för resultatuppföljning av socialtjänstens insatser för barn/unga o deras familjer. I några av de utvärderingar som har gjorts inom ramen för UoU:s arbete framkommer också behovet av att förbättra det egna insamlandet av data (statistik). Ett par kommuner framhåller att det också är viktigt att följa upp de insatser som görs av socialtjänstens öppenvård. Utgångspunkten för öppenvårdsinsatser är att dessa insatser ska vara bättre för barnen och ungdomarna. Samtidigt saknas till stor del kunskap om det faktiskt förhåller sig så. En kommun framför i skrift önskemålet att utvecklingsledaren börjar sitt arbete med de utvecklingsområden som är aktuella i länet; BBIC och familjehemsvården och implementeringen av de vägledningar och det kunskapsstöd som Socialstyrelsen ska arbeta fram för dygnsvård av barn och unga. Kommunernas önskemål överensstämmer med anvisningarna för ansökan enligt vilka stöd till huvudmän och alternativa utförare i systematisk och kontinuerlig uppföljning av barn och unga placerade i familjehem och HVB-institutioner ska vara ett prioriterat område för 2011 och att satsningen på regional nivå kan användas för att komplettera och förstärka arbetet inom det egna regionala BBIC-nätverket. En kommun skriver att det övriga arbetet bör få växa fram i dialog med ansvariga i kommunerna. Sammanfattande slutsatser Andelen placerade barn och ungdomar (per tusen barn och unga) är högre för länet än för riket när det gäller barn i åldern 0-12 år Andelen placerade barn varierar mellan kommunerna De allra flesta kommuner i Västmanland, liksom i riket i övrigt, satsar på öppenvård för barn, unga och deras familjer Kommunerna i Västmanland varierar i storlek och har därmed olika förutsättningar för det sociala arbetet och för möjligheterna att bygga upp egna stödstrukturer för kunskapsutveckling I Västmanland finns upparbetade strukturer för samverkan mellan kommunerna Den sociala barn- och ungdomsvården står i fokus på nationell, regional och lokal nivå Av flera statliga utredningar, gjorda under de senaste åren, framgår att det är av största vikt att kunna följa upp familjehemsvården och institutionsvården för barn och unga

11 Ansökan 11(19) Det finns ett stort lokalt och regionalt intresse för att utveckla familjehemsvården Bland länets kommuner finns ett starkt intresse för att följa upp familjehemsvården och institutionsvården I ett projekt med Allmänna barnhuset ska hållbara strukturer för brukarmedverkan inom den sociala barn- och ungdomsvården utvecklas I det regionala BBIC-arbetet har uppbyggnaden av ett digitalt bibliotek påbörjats Inom ramen för det regionala BBIC-arbetet prövas i begränsad omfattning kollegiespegling Två processledare är projektanställda på VKL för att driva arbetet med Regionala stödstrukturer respektive Kunskap till praktik Flera kommuner samverkar med Mälardalens högskola och Örebro universitet VKL samverkar med Mälardalens högskola inom ramen för RESK och Kunskap till praktik Mälardalens högskola stärker den egna kompetensen inom ämnet socialt arbete Professorn i Socialt arbete på MDH är positiv till samverkan med kommunerna Länets kommuner är positiva till ansökan om regional utvecklingsledare Ett par kommuner har framfört synpunkter om att de finner det angeläget att utveckla uppföljnings- och kvalitetsarbetet inom den sociala barn- och ungdomsvården En kommun har framfört att det är angeläget att cheferna är delaktiga i att besluta om projektets fortsatta utformning.

12 Ansökan 12(19) Ansökan om medel för regional utvecklingsledare inom den sociala barnoch ungdomsvården Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänstens område Den överenskommelse mellan staten och SKL som ligger till grund för projektet inom den sociala barn- och ungdomsvården har sin utgångspunkt i lagstiftningens krav om god kvalitet ur ett brukar- och medborgarperspektiv. Som ett led i arbetet med att uppnå detta ska projektmedel användas för anordnande av seminarier om en evidensbaserad praktik. Seminarierna behöver ge kunskap och möjligheter till reflektion om vad de tre olika kunskapskällorna innebär i vardagens sociala arbete och hur ett systematiskt kvalitetsarbete med utgångspunkt från de tre kunskapskällorna 19 kan komma till stånd. Anställningen som utvecklingsledare ska vara kopplad till de regionala stödstrukturerna för kunskapsutveckling Enligt anvisningarna ska anställningen som utvecklingsledare vara kopplad till de regionala stödstrukturerna för kunskapsutveckling. Inom projekten RESK och Kunskap till praktik finns erfarenhet av implementering av nationella riktlinjer, erfarenhet av att organisera projekt och erfarenhet av att etablera samarbete med Mälardalens högskola. Dessa erfarenheter ska tas tillvara i det kommande projektet. De redan etablerade strukturerna behöver dock kompletteras med specifika strukturer för kunskapsutveckling inom det sociala arbetet. Utvecklingsledaren inom den sociala barn- och ungdomsvården kommer att samverka med det sociala team som finns på VKL och delta i möten med VKL:s utvecklingsstrateg, utvecklare, utvecklingsledare och processledare. Mälardalens högskola är i färd med att utveckla sin kompetens inom forskning och utbildning i socialt arbete. Professorn i socialt arbete vid Mälardalens högskola är positiv till samverkan med kommunerna. VKL har (genom FoUVästmanland) goda erfarenheter av samarbete med Örebro universitet. Flera av kommunerna i länet samverkar med Örebro universitet och Mälardalens högskola. Det som nämns ovan kan innebära goda möjligheter att utveckla samarbetet och bygga strukturer för samarbete och kunskapsutveckling. 19 De tre kunskapskällorna utgörs av forskning (ofta randomiserade kontrollerade studier) brukarnas kunskap och erfarenheter och de professionellas kunskaper och erfarenheter

13 Ansökan 13(19) Förbättringsarbetet ska utgå från bästa tillgängliga kunskap Enligt anvisningarna ska projektets förbättringsarbete utgå från bästa tillgängliga kunskap om förbättringsmetodik och implementeringsforskning samt de vägledningar och kunskapsstöd som Socialstyrelsen tar fram för dygnsvård av barn och unga. Ett prioriterat område för år 2011 ska vara att stödja huvudmännen och de alternativa utförarna i systematisk och kontinuerlig uppföljning av familjehems- och institutionsvården för barn och unga. I länets kommuner finns ett stort intresse för att utveckla den sociala barn- och ungdomsvården. En viktig del av detta arbete är att förbättra familjehems- och institutionsvården genom regelbundna uppföljningar. Socialstyrelsens vägledningar och kunskapsstöd blir viktiga underlag för arbetet med att implementera modeller för uppföljning av familjehems- och institutionsvården för barn och unga. Intresset för att utveckla den sociala barn- och ungdomsvården finns på samtliga nivåer inom de kommunala verksamheterna. De upparbetade strukturer som finns inom VKL genom regelbundna möten med politiker, chefer och handläggare i olika nätverk möjliggör fortlöpande dialog på samtliga nivåer vilket underlättar utvecklings- och implementeringsarbete. På vilket sätt medlen ska användas för att komplettera och förstärka det arbete som bedrivs inom de regionala BBIC-nätverken Med stöd av projektmedel kan den kollegiespegling som görs av länets BBIC-samordnare utvecklas ytterligare och omfatta hela länet. Detta kan göras genom utvecklande av en modell för kollegiecoachning/ kollegiegranskning 20 som innebär att en kommuns handläggare granskar en annan kommuns barnavårdsutredningar och lämnar synpunkter utifrån BBIC. Projektmedel möjliggör att arbetet inleds med en utbildningsdag om kollegiecoachning/kollegiegranskning och att länets BBIC-samordnare kan få stöd i utvecklingsarbetet genom den utvecklingsledare som projektanställs. Den överenskommelse mellan staten och SKL som ligger till grund för projektet inom den sociala barn- och ungdomsvården syftar till att stärka socialtjänstens möjligheter och förmåga att skapa och använda relevant kunskap och informationsteknik. Projektmedel skulle kunna bidra till en utveckling av det digitala BBIC-biblioteket. Detta kan ske genom en utbildningsdag om sökning i olika databaser med vetenskapliga artiklar och annan relevant litteratur. Till denna utbildningsdag kan också personer utanför BBIC-nätverket inbjudas 20 För en beskrivning av kollegiegranskning se bilaga

14 Ansökan 14(19) Utvecklande av hållbara strukturer för en ökad brukarmedverkan i socialt arbete med barn och ungdomar. Sex av länets kommuner ska delta i projektet: Att utveckla hållbara strukturer för en ökad brukarmedverkan i socialt arbete med barn och ungdomar. Projektet leds av Allmänna Barnhuset och omfattar sju regioner i Sverige. Projektet inleds med en konferens i september för de sju deltagande regionerna. Det regionala arbetet inleds därefter genom starten av forskningscirklar. I Västmanland leds forskningscirkeln av en av utvecklarna inom VKL. Projektmedel skulle kunna stärka utvecklingsarbetet ytterligare genom möjligheten att engagera forskare för enstaka seminarier. Ett regionalt stöd till förbättringsarbete ska kunna fortsätta efter projekttidens slut Arbetet som den regionala utvecklingsledaren utför ska syfta till att bygga upp fungerande strukturer för kunskapsutveckling. Arbetet ska kunna fortsätta och vidareutvecklas efter projekttidens slut inom ramen för de ordinarie verksamheterna. Detta ska vara en utgångspunkt för planeringen och genomförandet av arbetet. För att underlätta detta ska en politisk styrgrupp för arbetet utses liksom en styrgrupp bestående av chefstjänstemän. Utvecklingsledaren för den sociala barn- och ungdomsvården ska också ha ett nära samarbete med den utvecklare inom VKL som har ett särskilt ansvar för individ- och familjeomsorgsarbetet. Vad som ska uppnås under projekttiden konkreta mål Konkreta mål för vad som ska uppnås under projekttiden är: En förbättrad uppföljning av familjehems- och institutionsvården Implementering av Socialstyrelsens vägledningar och kunskapsstöd En vidareutveckling av arbetet med BBIC genom kollegiecoachning/kollegiegranskning Ett ökat och förbättrat uppföljnings- och utvärderingsarbete av öppenvårdsinsatser för barn och unga En ökad medvetenhet om begreppet evidensbaserad praktik och vad det konkret innebär för den enskilda socialsekreteraren eller socialarbetaren i vardagsarbetet Ökade kunskaper om forskning inom den sociala barn- och ungdomsvården

15 Ansökan 15(19) Ökade kunskaper om modeller för att systematiskt kunna ta tillvara barns och ungdomars erfarenheter och kunskaper Upparbetande av strukturer för kunskapsutveckling som fungerar efter projekttidens slut inom ramen för ordinarie verksamhet Upparbetande av strukturer för samverkan med ämnet Socialt arbete vid MDH och Örebro universitet Arbetet ska bedrivas i dialog med politiker, chefer och anställda. Konkreta uppdrag plan för arbetet Anställande av projektledare (lön och overheadkostnader) i augusti/september 2011 Bildande av, eller beslut om politisk styrgrupp och tjänstemannastyrgrupp hösten 2011 Bildande av operativ grupp hösten 2011 Projektledarens huvuduppgift blir att stödja huvudmän och alternativa utförare i systematisk och kontinuerlig uppföljning av vården för barn och unga placerade i familjehem eller på HVB-institutioner. Arbetet ska starta i augusti/september Socialstyrelsens vägledningar och kunskapsstöd ska implementeras i kommunernas verksamhet. Seminarier om evidensbaserad praktik som också innebär möjligheter till reflektion kring begreppet och vad det innebär i vardagsarbetet ska anordnas (till dessa kan också studenter inbjudas) Seminarier om aktuell forskning inom området social barn- och ungdomsvård Utvecklande av strukturer för kunskapsutveckling och samarbete med ämnet: Socialt arbete inom högskolor och universitet. Projektledaren ska också, i samarbete med länets BBIC-samordnare, anordna: En utbildningsdag om kollegiegranskning/kollegiecoachning för länets BBIC- nätverk Kollegiegranskning/kollegiecoachning av barnavårdsutredningar gjorda enligt BBIC Utbildningsdag om hur forskning och relevant litteratur kan sökas i olika databaser för länets BBIC-nätverk och andra intresserade

16 Ansökan 16(19) Projektmedel ska också användas för en kvalitetshöjning av redan planerad verksamhet, genom: Stöd i kvalitets- och uppföljningsarbetet för kommunernas öppenvård, med fokus på den sociala barn- och ungdomsvården, genom anordnande av utvärderingsverkstäder 21 Utvärderingsverkstäderna leds av utvecklare på VKL. Projektmedel innebär möjligheter att också anlita en forskare för att delta i ledandet av cirkeln. Utvecklande av hållbara strukturer för en ökad brukarmedverkan i socialt arbete med barn och ungdomar. Projektmedel skulle kunna stärka utvecklingsarbetet ytterligare genom möjligheten att engagera forskare för enstaka seminarier. Ansvarig för denna del av arbetet är den utvecklare inom IFO som finns anställd på VKL. Övrig projektkostnad Kostnader för lokalhyra och kaffe samt frukt/smörgås i samband med de olika aktiviteterna 21 Utvärderingsverkstad ökar kompetensen för utvärderingar av den egna verksamheten. Utvärderingsverkstad innebär stöd i det egna utvärderingsarbetet. Stödet ges av de andra deltagarna liksom av dem som leder utvärderingsverkstaden.

17 Ansökan 17(19) REFERENSER FoUVästmanland (2007), Susanne Holmsten. Från Flum till manual Perspektiv på en socialtjänst i tiden. Hellström Charlotta. Mälardalens högskola (2011) Utvärdering av projekt Kunskap till praktik VKL Akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV) Avdelningen för Folkhälsovetenskap Karlskoga kommun, socialförvaltningen (2005). Kollegiegranskning förslag till metodutveckling. Paper presenterat på konferensen Utvärderingssystem i Sverige till vad och för vem. (Arrangör Svenska UtvärderingsFöreningen) Författare Hanna Adolfsson. (hämtat den 27 april 2011) Norström Carl och Thunved Anders (2007), Nya sociallagarna med kommentarer, lagar och förordningar som de lyder den 1 januari Stockholm: Nordstedts Juridik Regeringen. Socialdepartementet (2011). Protokoll vid regeringssammanträde Bemyndigande att underteckna en överenskommelse om stöd till en evidensbaserad praktik. (hämtat den 26 april 2011) Regeringskansliet (2009). Pressmeddelande 16 juli Barnskyddsutredningen: Lag om stöd och skydd för barn och unga (LBU) (hämtat den 20 april 2011) Regeringskansliet (2010) Vanvård i social barnavård under 1900-talet SOU 2009:99 (hämtat den 24 april 2011) Regeringskansliet (2011) Upprättelseutredningens betänkande "Barnen som samhället svek - åtgärder med anledning av övergrepp och allvarliga försummelser i samhällsvården SOU 2011:9 (hämtat den 24 april 2011) SBU kunskapscentrum för hälso- och sjukvården (2004) Dra nytta av evidensen. (hämtat den 28 april 2011) Socialstyrelsen (2011). Genomförandeplan enligt BBIC. (hämtat den 24 april 2011) Socialstyrelsen (2011) Ansöka om tillstånd för enskild verksamhet enligt SoL och LSS orenskildverksamhet (hämtat den 18 april 2011)

18 Ansökan 18(19) Sveriges Kommuner och Landsting (2011). Regionala utvecklingsledare inom sociala barnoch ungdomsvården Avdelningen för vård och omsorg. Sektionen för vård och socialtjänst. Camilla Sköld. Sveriges Kommuner och Landsting (2011) Regionala utvecklingsledare inom den sociala barn- och ungdomsvården Camilla Sköld. Per Albinsson. Sveriges Kommuner och Landsting (2011). Cirkulär 11:08. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänstens område överenskommelse för 2011 mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting. Avdelningen för vård och omsorg. Sektionen för vård och socialtjänst. Camilla Sköld. Sveriges Kommuner och Landsting (2011). Bättre liv för sjuka äldre. (hämtat den 4 maj 2011) Sveriges Kommuner och Landsting (2011). Regeringen har avsatt medel för att stimulera till en bättre vård för de mest sjuka äldre genom kvalitetsregister, Senior Alert och Svenska Palliativregistret. (hämtat den 4 maj 2011) Sveriges Kommuner och Landsting (2011). Kvalitativ uppföljning av multisjuka äldre (hämtat den 4 maj 2011) Västerås stad (2011). Kortfattad lägesrapport för året Författare: Eva Stolpe BBICsamordnare i Västmanland. Västerås stad (2010): Samhällskontraktet (hämtat den 24 april 2011) Västmanlands Kommuner och Landsting (2011) Processledare Tuula Björkenor. Minnesanteckningar från styrgruppsmöte RESK-projektet Onsdag 23 mars kl , VKL Västmanlands Kommuner och Landsting (2010) Att bygga strukturer för kunskapsutveckling. Avsiktsförklaring. Författare: Tuula Björkenor och Ann Tjernberg

19 Ansökan 19(19) Bilaga BBIC Modellen BBIC (barns behov i centrum) har under senare år ofta använts i arbetet med barnavårdsutredningar. Den är hämtad från arbetet med placerade barn i Storbritannien. I Sverige har Socialstyrelsen aktivt verkat för att modellen ska användas för barnavårdsutredningar. Viktigt anses vara att modellen lägger fokus på barnens behov och bedömer föräldrarnas förmåga att tillgodose barnens behov. Fysisk hälsa och utbildning ingår som en del av barnens behov. Signs of safety, Signs of Safety är en metod som bygger på lösningsfokuserad familjeterapi, men har anpassats till utredningsarbete. Metoden har utarbetats av socialarbetaren, familjeterapeuten fil dr Andrew Turnell och Steve Edwards, Australien. I sitt arbete har de strävat efter att förändra synen på barnskyddsarbete - child protection case work - från myndighetspräglat och expertstyrt till samarbete med barn, föräldrar och nätverket. ( Kollegiegranskning Kollegiegranskning handlar enlig Westlund (1999) om ömsesidigt lärande och utveckling. Grundläggande är att tre parter (enskilda eller grupper) deltar och granskar varandra i cirkelform. För att undvika polarisering gör man så att A granskar B. B granskar C. C granskar D och D granskar A (i de fall det är frågan om fyra parter). Granskningen ska ske mellan kollegor utan några formella statusskillnader mellan de som granskar och dem som granskas. Genom möjligheter till reflektion kring det egna arbetet och genom dialogen med granskarna ska ett ömsesidigt lärande skapas (Westlund 1997). En reflektion över det egna arbetet kan ske parallellt med en utvärdering av andras arbete. (Adolfsson, Karlskoga Kommun 2005)