Projektplan. 1. Bakgrund. Projektnamn: Barnrättsarbete i Eslövs kommun. Projektägare: Elsa von Friesen. Projektledare: Sara Mattisson.

Transkript

1 Projektnamn: Barnrättsarbete i Eslövs kommun Projektägare: Elsa von Friesen Projektledare: Sara Mattisson Godkänt av: Datum för godkännande: Barn och unga är en prioriterad grupp i kommunens olika verksamheter. Med ett kontinuerligt stöd i implementeringen lägger Eslövs kommun grunden för ett långsiktigt hållbart fokus på barnets bästa i sina verksamheter. Arbetet med barnkonventionen kan ske parallellt på olika nivåer inom Eslövs kommun. Dessa insatser måste inventeras, samordnas och utvecklas utifrån en strategisk nivå. Uppdraget gällande kommunalt barnrättsarbete från statens sida är tydligt. Kommunala och regionala aktörer ska stärka barns rättigheter både på styrningsnivå samt verksamhetsnivå i enlighet med barnkonventionen. Direktivet till barnkonventionsarbetet är konkretiserat i regeringens strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige (2010). Det är mycket tydligt vad vi är ålagda att göra som kommunal aktör, men inte hur vi ska arbeta med barnets rättigheter. 1. Bakgrund 1

2 Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade att Eslövs kommun skulle initiera ett lånsiktigt och systematiskt arbete med att implementera barnkonventionen i de olika verksamheterna. Utifrån kommunstyrelsens sammanträdesprotokoll ställde sig kommunens ledningsgrupp bakom fortsatt implementering av barnkonventionen. Vidare skrivs det att ärendet om barnkonventionen faller naturligt inom ramen för den sociala investeringsbudgeten och omnämns explicit i programmet för socialt hållbar utveckling. Kommunstyrelsen fattade beslut att bevilja Kommunledningskontorets förslag till fortsatt implementering av barnkonventionen i alla förvaltningsprocesser. Medel beviljades för hösten Ett initierat barnrättsarbete Hösten 2013 rekryterades en centralt placerad resurs på kommunledningskontoret. Ett långsiktigt och systematiskt arbete påbörjades med att implementera barnkonventionen i de olika förvaltningarna. Sara Mattisson samordnar och stödjer förvaltningarna i deras arbete med att se över sina beslutsprocesser i förhållande till barnets behov. Detta arbete är ett komplement till ordinarie folkhälsoarbete och redovisas i kommunens välfärdsbokslut. Arbetet med att uppnå målet att barnkonventionen ska vara vägledande inför alla beslut som rör barn. På längre sikt kan barnrättsarbetet inkluderas i ordinarie verksamhet och i löpande verksamhetsuppföljning. Barnrättsarbete som ett förvaltningsövergripande utvecklingsområde Behovet av systematiskt och strategiskt utvecklingsarbete är stort inom barnrättsområdet. Utifrån förvaltningsövergripande nivå kan de processer överblickas som på sikt kan säkerhetsställa 2

3 kvalitetsmässig utveckling i kommunen. Strategiskt arbete möjliggör samordning och utveckling av förvaltningsövergripande frågor, vilka är av en sådan karaktär att de angår hela organisationen. Inom barnrättsarbetet kan alla förvaltningar likabehandlas gällande stödprocesser från kommunledningskontorets utvecklingsavdelning. Vad som saknas idag är en kommungemensam metod där det säkerhetsställs att barnperspektivet har belysts i relevanta ärenden innan beslut fattas samt dokumentation av detta. Detta projekt lägger grunderna för att ett sådant arbete senare kan systematiseras i Eslövs kommun. 2. Målbild (Syfte, effektmål och leveransmål) Barnrättsarbetes syfte Uppdraget gällande det samordnande barnrättsarbetet lyder - att se till möjliga metoder för implementering av barnkonventionen, vilka ska beaktas inför alla beslut som rör barn. Denna formulering är tagen från ett av de prioriterade målområden för Kommunstyrelsen vilka antogs och är en del av det kommunala handlingsprogrammet. Vi ska i alla beslut och åtgärder som rör barn utgå ifrån barnets bästa samt rätten till delaktighet och likabehandling- i enlighet med barnkonventionen. Barnrättsarbetet i kommunen syftar till att i linje med regeringens strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige (2010) fokusera på beslut och åtgärder i kommunala beslutsprocesser och verksamheter. På längre sikt syftar detta arbete till att förbättra barn och ungas uppväxtvillkor i Eslövs kommun. 3

4 . Ett inledande arbete- en första fas Under hösten 2013 kommer barnrättsarbetet i Eslövs kommun att ha tre fokus. Dessa är processorienterade och syftar till handling och metodmässig utveckling. Nyckelorden inventering, samverkan och utveckling kan tillsammans med utvärdering bilda en cyklisk process som uppmanar till fortsatt arbete där gjorda erfarenheter och framsteg vävs in i det pågående arbetet. Inventering Till en början ska barnrättsarbetet i kommunen inventeras. Detta görs löpande under hösten, men mest intensivt under de två första månaderna. Inventeringen handlar om vilka beslut som tagits eller inte tagits från styrande instans och därmed också vilka mandat som finns eller inte finns angående arbetet med barnrättsarbetet. Inventeringen gäller också de metoder eller tillvägagångssätt på förvaltningsnivå, där hänsyn tas till barnets bästa eller där denna hänsyn saknas inför beslut. Likaså bör kunskapsnivån inventeras hos de nyckelpersoner som arbetar med barnets rättigheter. Leveransmål; Att formulera ett dokument som kan antas politiskt, vilket ger oss mandat att arbeta långsiktigt och hållbart med barns rättigheter i Eslövs kommun. Positionspapper eller tjänsteskrivelse. Mål bifall i kommunfullmäktige. Beslut i fullmäktige att det gäller hela organisationen Tvärpolitisk förankring Att dokumentera metoder, tillvägagångssätt och kunskapsnivå hos de nyckelpersoner som under denna fas arbertar med barnets rättigheter. 4

5 Samverkan I Eslövs kommun finns en grupp barnrättsstrateger som genomgått en utbildning genom Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) under Dessa kommer att fungera som en referensgrupp för det samordnade barnkonventionsarbetet som startas upp i Eslövs kommun. Stor vikt läggs vid att alla förvaltningar är representerade i denna grupp, så att naturliga länkar finns till respektive förvaltningschef och den verksamhet som bedrivs. Vi kommer därför att tillfråga personer från de förvaltningar som inte är representerade i vår grupp. Ett godkännande krävs från berörda förvaltningschefer. Dessa personer kommer att i efterhand få en genomgång av barnkonventionen i teori och praktik. Genom denna referensgrupp kan underlag tas fram för fortsatt barnkonventionsarbete. Inom gruppen lyfts goda exempel fram hur man på förvaltningsnivå kan arbeta rättighetsbaserat. Stöd och ledning vad det gäller metodutveckling angående barnkonventionens implementering i Eslövs kommun är gruppens övergripande syfte. Gruppen leds och sammankallas av utvecklingsstrateg Sara Mattisson kommunledningskontoret, som är tillsatt för att arbeta med barnrättsperspektivet i kommunen. Samverkan inom barnrättsarbetet handlar dels om vad som sker inom denna referensgrupp, samt mellan enskilda personer inom gruppen och Sara Mattisson. Samverkan inom barnrättsarbetet i Eslövs kommen sker också utanför denna referensgrupp, exempelvis mellan samordnande resurs och enhetschefer, förvaltningschefer och enskilda medarbetare, som på olika sätt bör se till barnkonventionen i sin tjänstemannaroll. Detta görs löpande under hösten med samma intensitet. Leveransmål; Att stärka referensgruppen till att representera samtliga sju förvaltningar istället för fyra. Även inom respektive 5

6 förvaltning ska sammansättningen av representanter ses över, så att viktiga verksamheter representeras. Dessa personer väljs ut efter en kartläggning av verksamheter. Att utbilda nytillträdda representanter i referensgruppen i barnkonventionen. Att inleda samarbete med nyckelpersoner inom och utanför referensgruppen kring rättighetsbaserat arbete I Eslövs kommun och därigenom lokalisera behov inom området. Att identifiera och samordna förvaltningarnas behov inom barnrättsarbete. Förankring i förvaltningsledet Utveckling Barnrättsarbetet i Eslövs kommun handlar främst om metodutveckling på flera nivåer. Dels handlar det om att stödja och utveckla barnrättsarbetet i förvaltningarna utifrån deras behov. Vad behövs för att arbetet på respektive förvaltning ska utvecklas/fördjupas inom barnrättsområdet? Dels handlar det om att sammanställa och utveckla metoder, tillvägagångssätt och goda exempel som lyfts i referensgruppen och i andra forum. Detta görs löpande under hösten, men intensifieras under fasens två sista månader Leveransmål; Att utveckla det som förvaltningarna har identifierat som behov inom barnrättsarbete, genom tex utbildning, information eller strategisk planering. 6

7 Att använda och utveckla de metoder eller tillvägagångssätt som lyfts i referensgruppen eller andra forum till att gälla mer än sitt ursprungsområde. 3. Avgränsningar Utgångspunkten i barnrättsarbetet tas i den tydliga formulering som finns från Kommunstyrelsen och tillika är projektets syfte. Vad som kan tydliggöras är innebörden i implementering, som kan ske på olika nivåer. Syftet att se över olika metoder för implementering gäller dels den politiska nivån och dess beslutsprocesser samt förvaltningsledets beslutsprocesser. Barnets bästa i beslutet handlar alltså beslutsprocesser, inte avvägningar eller agerande ute kommunala verksamheter med barn. Detta är en tydlig avgränsning. Projektet handlar inte om kommunens verksamheter i sig utan ett kommunövergripande strategiskt arbete där barnrättsperspektivet inventera, samordnas och utvecklas att gälla styrsystem. 4. Tidplan Projektet sträcker sig över fyra månader. Detta är aktivitetsorienterat utifrån tre fokus; inventera, samverka och utveckla. Tyngdpunkten ligger på den första aktiviteten (inventera) under projektets första två månader och den sista aktiviteten (utveckla) under projektets sista två månader. Tyngdpunkten på samverkan är jämn över hela projektperioden. Uppföljning och avstämning sker månadsvis mellan projektägare och projektledare. 7

8 5. Budget Medel har avsatts för att bekosta en heltidstjänst under hösten Projektorganisation Projektägare; Elsa von Friesen, utvecklingschef, Projektledare; Sara Mattisson, utvecklingsstrateg Förvaltningsövergripande referensgrupp 7. Beroenden Arbetet med barnets rättigheter är en del av utvecklingsavdelningens folkhälsoarbete i Eslövs kommun. 8.Övergripande kopplingar Barnrättsarbetet är kommunövergripande och syftar till samverkan mellan samtliga förvaltningar. Den referensgrupp som är knuten till projektet har talespersoner från kommunens alla sju förvaltningar. Barnkonventionsarbetet är tydligt knyten till samtliga tre prioriterade områden för socialt hållbar utveckling; a) delaktighet, öppenhet och inflytande b) sociala och ekonomiska förutsättningar samt c) barn och ungas uppväxtvillkor. Barnkonventionsarbetet kan på längre sikt ge tydliga effekter inom samtliga tre områden. 9.Kommunikationsplan Projektägaren och projektledaren träffas regelbundet för avstämning om hur barnkonventionsarbetet fortlöper. Vid dessa 8

9 möten diskuteras också eventuella revideringar av projektplanen utifrån dess utveckling och uppkomna risker. Projektägare och projektledare fattar nödvändiga beslut om projektets riktning under arbetsprocessen när detta är nödvändigt för att projektets syfte ska uppnås. 10. Risker Se ovan. En möjlig risk för projektet och därmed barnrättsarbetet i kommunen är om ett politiskt beslut inte går igenom beslutsfattande organ. Då uteblir flera av leveransmålen samt effektmål på längre sikt, då det saknas mandat och resurser att arbeta med frågan. 11. Kriterier för projektavslut Denna del av barnrättsarbetet i Eslövs kommun kan anses vara avslutat när leveransmålen är uppfyllda. Se ovan. Projektägaren är det som avslutar projektet formellt. 9