NORDENS BARN Fokus på barn i fosterhem

Transkript

1 NORDENS BARN Fokus på barn i fosterhem 1. Mål och succékriterier 1.1 Bakgrund och nuläge Samhället har en skyldighet att gripa in när barn och unga utsätts för omsorgsbrister i sin hemmiljö. Det gäller även när unga genom eget beteende utsätter sig för allvarliga risker. Många barn som placeras har för en tid levt med föräldrar med missbruk eller psykisk ohälsa och en del har upplevt övergrepp. Många barn kommer dessutom från socioekonomiskt svaga familjer och en del barn har egen problematik. Ofta är socialtjänsten och föräldrarna överens om att det är bättre för barnet att för en kortare eller längre tid bo utanför hemmet. I andra fall placeras barnen med hjälp av tvång. För många barn och unga innebär det att en negativ utveckling bryts och de får en bättre livssituation. Det finns dock flera utvecklingsområden när det gäller barn i fosterhem. För väldigt många vuxna som tidigare varit placerade går det mycket bra i livet, men som grupp har de en större risk än genomsnittet att drabbas av olika problem och negativa händelser. Risken är bland annat större för att de ska ha låg utbildning, stå utan sysselsättning och ha sämre ekonomi. Som grupp har de också sämre fysisk och psykisk hälsa och en förhöjd risk att dö i förtid. Dessutom har de en högre risk för kriminalitet. I dag finns en hel del kunskap om hur man kan förbättra fosterbarnens situation. Utbildning är en av de starkaste skyddande faktorerna för ett gott vuxenliv. Barn som misslyckas i skolan är en högriskgrupp för ogynnsam utveckling, oavsett socioekonomisk bakgrund. De har en kraftigt förhöjd risk för att utveckla psykosociala problem såsom kriminalitet, missbruk, allvarlig psykisk ohälsa eller självmordsbeteende och de har betydligt svårare att etablera sig på arbetsmarknaden. Forskning från de nordiska länderna visar att barn som växt upp i fosterhem i högre grad än andra saknar grundläggande behörighet till gymnasiet. Svensk registerforskning pekar på att fosterhemsbarn har klart sämre betyg i årskurs nio än andra barn med samma begåvning. Dessutom förbättrar färre av fosterhemsbarnen grundskolebetygen i efterhand, jämfört med andra barn med samma betyg. I vuxen ålder blir de alltså i högre grad lågutbildade än jämförbara grupper. En stor del av de problem som drabbar fosterhemsplacerade barn i vuxen ålder går därför att förklara med deras skolmisslyckanden. Omvänt är en lyckad skolgång den starkaste skyddsfaktorn för dessa barn. Vill man förbättra deras framtidsutsikter ska man således hjälpa dem till bättre skolresultat.

2 Barnens fysiska och psykiska hälsa är ett annat område där samhällets insatser kan bli bättre. Placerade barn och unga har sämre hälsa än andra barn och vårdas oftare för självskadebeteende och använder oftare psykofarmaka. Forskning har visat att barns och ungdomars hälsa ofta inte utreds i samband med placering och här finns utrymme för förbättringar med ganska små resurser, till exempel obligatoriska hälsokontroller vid placering. Andra områden som lyfts fram i forskningen som viktiga för barn i fosterhem är att arbeta för att de skall få stabilare vårdmiljöer utan omflyttningar, bli hörda på ett bättre sätt, få tillräckligt med information och bättre eftervård. Däremot vet man inte så mycket om barnens upplevelser av att vara placerade och vad de vill förändra i sin situation. Den senaste nordiska sammanställningen av antalet placerade barn publicerades 2009 och mätningen var från Under en vanlig dag 2006 var mellan 6 och 10 barn av 1000 placerade utanför hemmet i Danmark, Finland, Norge och Sverige (0-17 år). Det motsvarade cirka barn i dessa länder. Island och Grönland räknar något annorlunda, där finns bara uppgifter om antalet placeringar under ett års tid. Därför kan ett barn ha varit placerat fler än en gång under perioden. Island hade cirka 10 placeringar/år på 1000 barn och Grönland cirka 60 placeringar/år på 1000 barn. Det är rimligt att anta att Grönland hade mellan fem och tio gånger fler barn placerade per 1000 invånare än övriga Nordiska länder. För att förstå situationen på Grönland bättre går det att beskriva det med reella tal. Mellan 800 och 1000 barn är placerade utanför hemmet i ett land med invånare. För Färöarna och Åland finns inga lättillgängliga uppgifter om antalet placerade barn. Det är vanligare att ungdomar placeras utanför hemmet än barn. Av ungdomar år var mellan 11 och 21 av 1000 placerade utanför hemmet i Danmark, Finland, Norge och Sverige. Ungdomar placeras antingen på institution eller i familjehem var det stora skillnader mellan de nordiska länderna när det gäller var ungdomarna placerades. Det var fyra gånger vanligare att ungdomar placerades på institution i Danmark och Finland än i Sverige och nästan tre gånger vanligare än i Norge. 1.2 Projektidé Under två års tid har Nordens Välfärdscenter, NVC, drivit ett projekt om tidiga insatser till familjer 1. Projektet avslutades med en konferens i december Under 2013 har NVC genomfört en informationsspridningsturné i de nordiska länderna. Under projektet genomfördes samlingar med ungdomar i Norden som varit placerade i fosterhem eller på institution. Vid dessa samlingar kom ungdomarna med förslag om hur man kan förbättra situationen för placerade barn. När tidiga insatser inte hjälper är det i många fall så att barnen placeras utanför hemmet och som nämnts ovan finns det idag kunskap om hur man kan förbättra för fosterhemsbarnen. Därför vill NVC nu gå vidare och identifiera och sprida goda insatser som kan förbättra situationen för fosterhemsplacerade barn i Norden. 1 Länk till projektet:

3 1.3 Syfte, mål och delmål Syftet med projektet är att genom nordiskt samarbete förhindra marginalisering av fosterhemsbarn i Norden. Projektets mål är att identifiera och sprida kunskap om goda insatser som kan förbättra situationen för fosterhemsplacerade barn i Norden, på både kort och lång sikt. Projektets mål uppnås genom att välja ut central kunskap och goda exempel som minskar riskfaktorer och stärker skyddsfaktorer för placerade barn. Ett mål är att ta fram material som underlättar implementering av goda/lovande metoder och till sist sprida dessa till politiker och beslutsfattare inom området. Preliminärt kommer vi att fokusera på tre delområden: Inför placering Hälsokontroll/barnläkarundersökning Screening psykisk hälsa Skolnivåundersökning Under placeringen Stöd till familjehemmen Skolprogram, stöd till utbildning Uppföljning av psykisk och fysisk hälsa Efter placeringen Hur kan man förbättra samhällets stöd till barnen efter avslutad placering? I samarbete med frivillig- och intresseorganisationer i Norden vill vi ta reda på vad ungdomarna själva vill ha hjälp med efter avslutad vård. 1.4 Förutsättningar för att lyckas En viktig förutsättning för att lyckas med projektet är att etablera nätverk med deltagare från samtliga länder och självständiga områden. Deltagarna ska ha erfarenhet av att arbeta med forskning om placerade barn eller arbeta med utvecklingsfrågor inom området. Projektet måste utgå från de behov som finns i de nordiska länderna och självstyrande områdena. De utvecklingsprojekt som väljs ut bör vara grundade på forskning om risk- och skyddsfaktorer och vara möjliga att sprida och genomföra på flera platser i Norden. 1.5 Avgränsningar Vi fokuserar på kunskap och insatser som går att implementera och som reducerar riskfaktorer och stärker skyddsfaktorer för placerade barn. Av resursskäl begränsas projektet till fosterbarn. Barn placerade på institution har därför valts bort.

4 1.6 Projekttid Projektet planeras pågå från augusti 2013 till och med utgången av 2014 när en första fas genomförs. Om finansiering är möjlig kan ytterligare en fas genomföras under Nyttan/effekten av projektet 2.1 Beskriv hur projektet bidrar till utveckling av den nordiska välfärdsmodellen Fosterhemsplacerade barn är en av de mest utsatta grupperna i de nordiska länderna. Barnen får enligt studier inte tillgång till välfärdssamhällets alla resurser såsom fullvärdig hälso- och sjukvård samt rätt skolinsatser. I jämförelse med normalbefolkningen är fler av de tidigare placerade barnen marginaliserade. De är oftare arbetslösa eller sjukskrivna, de har sämre hälsa och utbildning, är oftare dömda för brott och riskerar att dö i förtid. Idag finns nordisk forskning om hur man kan förbättra vården för barn och unga i familjehem. Projektet kan bidra till att kunskapen ökar hos politiker och beslutsfattare om hur man konkret förbättrar vården av fosterhemsplacerade barn. I förlängningen kan projektet bidra till att den nordiska välfärdsmodellen bättre stödjer en utsatt grupp barn så att de själva kan bidra till sin försörjning och samhällets välfärd. 2.2 Hur bidrar projektet till att fler grupper inkluderas i samhället? Som tidigare beskrivits i projektplanen är risken större att fosterhemsbarn utvecklas ogynnsamt och exkluderas från samhället, i jämförelse med andra grupper barn. Projektets syfte är att förhindra denna marginalisering. Detta ska ske genom en utveckling av vården, bland annat genom att fler barn får en bättre utbildning och en bättre uppföljning av hälsan. Dessa insatser borde bidra till att gruppen i framtiden får högre sysselsättningsgrad och lägre sjukskrivningstal än i dag. 2.3 Vilken nordisk nytta kommer projektet att bidra till? Genom att skapa nordiska nätverk av både experter och frivilligorganisationer ökar kunskapsutbytet inom området. Ett mål med projektet är att få hela eller delar av nätverken att fortsätta ha kontakt och utbyta kunskap och idéer. Projektet kommer att bidra med att lyfta fram de placerade nordiska barnens röster och sprida deras erfarenheter. 3. Projektets organisering 3.1 Projektorganisation Till projektet anställs en projektledare i augusti 2013 som tillsammans med projektledaren för området Familjepolitik ska arbeta med projektet. Även en informatör knyts till projektet och två nordiska nätverk skapas. 3.2 Nordiska nätverk Ett nordiskt nätverk skapas, bestående av forskare och utvecklingsorienterade experter från de fem nordiska länderna och Grönland. Inbjudan att delta i gruppen har också skickats till de två andra självstyrande områdena. Denna grupp benämns hädanefter referensgrupp.

5 Ett andra nätverk bildas, bestående av frivillig- och intresseorganisationer från de nordiska länderna och från de självstyrande områdena. Denna grupp benämns expertgrupp. Grupperna kommer att träffas i Stockholm eller genom videokonferens en eller två gånger per termin. Träffarna kommer delvis att genomföras i seminarieform. Grupperna kommer att vara rådgivande i fråga om inriktning, innehåll och genomförande av projektet. NVC förbehåller sig rätten att slutligt besluta i dessa frågor. 3.3 Expertstöd Deltagarna i referensgruppen kommer alla från de nordiska länderna och har gedigen erfarenhet från området fosterhemsbarn, antingen som forskare eller som utvecklingsinriktade experter. Till projektet knyts också professor Bo Vinnerljung, skolöverläkare Stefan Kling och doktorand Hilma Forsman som extern resurs. 4. Aktiviteter i projektet 4.1 Tidplan för aktiviteter Ett första referensgruppsmöte med forskare och experter genomförs den 24 oktober Vid detta tillfälle diskuteras projektets syfte och genomförande, vilka centrala risk- och skyddsfaktorer och vilka lovande utvecklingsprojekt som finns i Norden för fosterbarn. Vid urval av projekt ska man i första hand fokusera på sådana som är utvärderade och i andra hand sådana som kan förväntas vara lovande och innehåller den typ av kärnkomponenter som tidigare har visat sig ge goda resultat vid utvärderingar. Efter referensgruppsmötet fastställs projektplanen. Ett första expertgruppsmöte med frivilligorganisationer genomförs i januari Vid detta möte diskuteras hur fosterhemsbarnens åsikter och upplevelser bäst kan komma fram och om projektets inriktning bedöms vara relevant för fosterhemsbarnen i Norden. Ett uppdrag läggs ut till forskare om att sammanfatta forskningsläget för fosterhemsbarn under hösten Texten ska ingå i ett inspirationshäfte. Ett uppdrag om att lyfta fosterhemsbarnens röst läggs ut till någon frivilligorganisation under hösten Under hösten och vintern/våren tittar projektdeltagarna från NVC på olika lovande utvecklingsprojekt. Referensgruppsmöten med båda grupperna genomförs under vintern/våren Uppdragen rapporteras in till projektledaren under våren/sommaren Rapporter beräknas vara färdiga sista kvartalet Slutkonferens hålls sista kvartalet 2014.

6 4.2 Avrapporteringar under projekttiden Projektledaren avrapporterar till ledningen för NVC vid halvårsuppföljningar och till välfärdspolitiska gruppen på NVC varje månad. 5. Budget Projektet är egenfinansierat av NVC. Alltså finns inte tilldelade externa medel till projektet. Budget för 2013 är klar men för 2014 är det fortfarande oklart hur mycket medel projektet kommer att tilldelas. Budget ligger i bilaga Riskanalys Då finansiering av projektet under 2014 är oklart finns risker att alla aktiviteter inte går att genomföra som planerat. Blir andelen tilldelade medel mindre kommer projektledningen att prioritera den del av projektet som rör framtagande av central kunskap och lovande exempel. 7. Kommunikationsplan Fokus kommer att vara att sprida resultaten till de Nordiska länderna, inklusive de självstyrande områdena, via våra nätverk. Kommunikationsplan tas fram i samarbete med ansvarig kommunikationsrådgivare. Planerade aktiviteter finns i bilaga Evaluering En evaluering kommer att göras i anslutning till att projektet avslutas. Dels kommer man att gå igenom att alla aktiviteter genomförts och om så inte är fallet ska det tydligt framgå varför så inte skett. Dels kommer man genom en enkät att följa upp hur deltagarna i expert- och referensgrupperna bedömer att arbetet bidragit till projektets syfte att med nordiskt samarbete förhindra marginalisering av fosterhemsbarn i Norden. De ska svara på hur informationen spridits och om någon har gått vidare med något konkret utvecklingsprojekt.