Yttrande över motion av Lena-Maj Anding m fl (MP) om att förbättra hälsan för ensamföräldrar

Transkript

1 HSN p 6 1 (3) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN Handläggare: Pia Pahlstad Yttrande över motion av Lena-Maj Anding m fl (MP) om förbättra hälsan för ensamföräldrar Ärendebeskrivning Landstingsstyrelsen har begärt hälso- och sjukvårdsnämnden ska yttra sig över motion om förbättra hälsan för ensamföräldrar. I motionen föreslår Lena-Maj Anding m fl (MP) landstingsstyrelsen ska få i uppdrag identifiera specifika riskfaktorer för ensamföräldrar inom landstingets olika verksamheter. Vidare föreslås ett särskilt program tas fram för stärka ensamföräldrars hälsa på ett systematiskt sätt samt detta program ska kommuniceras med landstingets verksamheter. Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteutlåtande Motion av Lena-Maj Anding m fl (MP) om förbättra hälsan för ensamföräldrar Ärendets beredning Ärendet informeras i Programberedning för barn, unga och kvinnosjukvård. Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar överlämna förvaltningens förslag omedelbart justera beslutet. Förvaltningens motivering till förslaget Motionärerna anser landstinget bör arbeta för minimera de riskfaktorer som finns kring ohälsa hos ensamföräldrar. Mödra- och barnavårdscentralernas (MVC/BVC) roll i detta arbete lyfts särskilt fram i motionen. Under senare år har allt större vikt lagts vid arbetet med den psykosociala ohälsan inom både mödra- och barnhälsovården. Dessa verksamheter har

2 2 (3) TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN en unik situation eftersom de i stort sett träffar samtliga gravida kvinnor och småbarnsföräldrar i länet. MVC och BVC har inte ett specifikt uppdrag gentemot ensamföräldrar, däremot har de ett tydligt uppdrag hos alla kvinnor, barn och familjer de möter tidigt uppmärksamma och identifiera fysisk, psykisk och social ohälsa. Utöver den hälsoövervakning som erbjuds alla ska de erbjuda individuellt stöd och insatser efter bedömning i varje enskilt fall. Som ett stöd i detta arbete samverkar MVC och BVC med psykologkonsult från barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). MVC ska ge goda förutsättningar för ett ansvarstagande föräldraskap genom psykosocialt stöd. Den föräldrastödsverksamhet som erbjuds inom MVC och BVC syftar till stödja och motivera ett aktivt föräldraskap. Vid några mottagningar anordnas ibland särskilda föräldrastödsgrupper för ensamstående mammor. Verksamheten inom BVC utgår från ett folkhälsoinriktat och psykosocialt perspektiv och har som övergripande mål säkerställa barnens hälsa, trygghet och utveckling. BVC har även i uppdrag bedöma nyblivna mödrars stämningsläge enligt en särskild, evidensbaserad metod och beroende på resultat ha uppföljande samtal alternativt remittera kvinnan till rätt vårdnivå. I motionen påpekas vikten av hembesök hos ensamstående gravida och småbarnsföräldrar. Inom MVC förekommer hembesök, men de är få. Däremot ökar antalet hembesök inom BVC till nyblivna föräldrar och vid behov kan flera hembesök göras till samma familj. Ökningen beror till stor del på ersättningen för hembesök har prestationsbaserats just i syfte öka antalet. Motionärerna föreslår MVC och BVC ska starta självhjälpsgrupper för ensamföräldrar. Det är dock viktigt begränsa insatserna till det som är landstingets ansvar och dessa grupper faller enligt förvaltningens mening inte alltid inom landstingets ansvarsområde. Självhjälpsgrupper av olika slag erbjuds däremot av kommuner, frivilliga organisationer och andra typer av nätverk. Det mest kända exemplet är riksorganisationen Sveriges Makalösa föräldrar vars lokalförening i Stockholm strävar efter samla och stärka ensamföräldrar. De erbjuder bl a positiva mötesplatser, familjenätverk och självhjälpsgrupper. Förvaltningen är tveksam till peka ut ensamföräldrar som en riskgrupp i sig. Det är framförallt de socioekonomiska faktorerna som påverkar hälsan och detta oberoende av om man är ensamförälder eller inte. Hälso- och sjukvården ska därför anpassas efter varje individs behov och förmåga och

3 3 (3) TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN vara uppmärksam på de riskfaktorer som finns gällande hälsa hos alla de möter. Catarina Andersson Forsman Hälso- och sjukvårdsdirektör Olle Olofsson Avdelningschef

4 JL Stockholms läns landsting gröna ((^3Sj MOTION Ankom Stockholms länäiä?ting 2009 jf r-13 Motion av Lena-Maj Anding m fl (MP) om förbättra hälsan för ensamföräldrar Dnr., J>* 20M--2S Vart fjärde barn växer upp med en ensamförälder. För ge dessa barn en så bra start i livet som möjligt krävs denföräldernär frisk, stark och kan försörja sig. Därför bör landstinget arbeta för minimera de riskfaktorer som finns kring ohälsa för ensamföräldrar. Mellan 1996 och 2003 ökade sjukfrånvaron i Sverige dramatiskt. Under samma period har förvärvsfrekvensen för ensamföräldrar sjunkit. Ensamföräldrar lever under mer ogynnsamma hälsoförhållanden och situationen har försämrats de senaste 20 åren. Med utgångspunkt i statistik från Försäkringskassan fmns det anledning tro ensamföräldrar är en grupp som har ökat sin sjukfrånvaro. Försäkringskassans mål är ohälsotalet ska ligga under 37 dagar som genomsnitt för riket i slutet av Ohälsotalet för hela befolkningen under 2006 var 39,9 (SCB). För samtliga ensamstående med barn 0-19 år var ohälsotalet 46,4. Det finns olika studier som berättar om ensamföräldrars hälsa. Ensamföräldrar har högre risk för svår ohälsa, enligt Ringbäck Weitoft. Socialstyrelsen beskriver ensamföräldrar har hög risk leva med ängslan, oro och ångest. Enligt SCB har så många som 40 procent av ensamföräldrarna problem med sömnen, jämfört med 10 procent för hela befolkningen. Var tionde ensamstående mamma har svåra besvär med ängslan, oro och ångest. Trots detta avstår många ensamföräldrar från söka vård. Hälften av ensamstående mammor i Stockholms län har avstått från gå till läkare, tandläkare eller hämta ut medicin det senaste året. Det man mest avstår ifrån är tandläkarvård. Varannan ensamstående mamma avstår från tandvård. Ensamstående pappor har generellt bättre hälsa än ensamstående mödrar, men den är fortfarande sämre än för gifta män. Många män förblir ensamma efter separation. Att ha vänner runt sig dela sina tankar med, få emotionellt stöd, är viktigt för välbefinnandet, och avsaknaden av det påverkar hälsan negativt. Pappor som inte har vårdnaden om sina barn är den pappagrupp som har sämst hälsa. Var tionde pappa som inte bodde med sina barn hade vårdats för psykiatrisk eller missbruksreläteräd diagnos; Sammanfningsvis kan man säga en ensamförälder ofta har små ekonomiska marginaler då man är endast en som bidrar till familjens försörjning. Dessutom är man ensam om ansvaret för familjens barn, bor ofta trångt, arbetar deltid, inte alltid har en trygg barnomsorg för sina barn, saknar ofta emotionellt stöd, prioriterar ner sin egen hälsa till förmån för

5 JIL Stockholms läns landsting 2 (3) familjens barn, kan vara i vårdnadstvist, löper högre risk än andra bli uts för våld i hemmet och saknar ofta möjligheter till fritidssysselsättning och därmed möjlighet vara aktiv i samhällslivet och på det sättet påverka sin situation. Trots stor risk för ohälsa, och upplevda behov av vård så drar sig ensamföräldrarför gå till läkare. När man väl kommer till vården och berättar om sina symptom, är det ofta diffusa symptom som oro, ängslan, sömnsvårigheter och ångest. Symptom som vården har svårt hantera. Vi vet utifrån SKL:s egna rapporter, vården är dålig på ta kvinnors signaler om ohälsa på allvar. Kvinnor får också vänta längre på behandling och får mindre omfande rehabilitering. Män som lider av oro och ångest blir diskriminerade och riskerar inte bli sedda och få rätt behandling för sina symptom. Att åstadkomma förbättring för ensamföräldrars hälsa handlar om identifiera specifika riskfaktorer och genomföra ett antal olika åtgärder för öka skyddsfaktorerna i samhället som helhet. Generellt sett åtgärdas psykisk ohälsa bäst med gemensamma åtgärder på samhällelig nivå. Det handlar om genomföra strukturella insatser såsom stödj ande milj öer och mer rättvisa förutsättningar. Det finns flera olika sätt för landstinget bidra i detta arbete. Genom t ex MVC och BVC kan självhjälpsgrupper startas. De familjenätverk som där kan bildas är viktiga för förbättra situationen för ensamföräldrar. Grupper för minska stress och främja psykisk hälsa i arbetslivet, programförökad problemlösnings- och kommunikationsförmåga i parrelationer är några exempel på utvecklat stöd till ensamföräldrar. Forskning från Stiftelsen Stora Sköndal med professor Kristina Orth-Gomer i spetsen visar vi behöver medmänskligt stöd för överleva. När det sociala nätverket saknas så ökar individens sårbarhet och vi blir mer mottagliga för stress och sjukdomar. Människor behöver socialt stöd för må bra. Dialoggrupper, som självhjälp är ett sätt som lyfts fram i studien som ett bra sätt ge både emotionellt stöd, som praktiskt konkret, informativt och vägledande stöd. Det fmns många situationer där ensamföräldrars situation behöver belysas t ex ensamföräldrar som behöver opereras eller som kortvarigt är svårt sjuka eller långtidssjuka. Att arbeta med föräldrastöd är ett enkelt sätt förebygga baidé ohälsa, missbrukoch kriminalitet hos föräldrarna men även hos barnen. Trots det är ofta föräldrastöd inte prioriterat. Även hembesök hos ensamstående gravida och småbarnsmödrar är viktigt kunna prioritera.

6 JIL Stockholms läns landsting 3(3) Med ett program för hur man kan stödja ensamföräldrars hälsa på ett systematiskt sätt kan ett adekvat stöd utformas och ensamföräldrar i större utsträckning vara den viktiga resurs i samhället de faktiskt är. Miljöpartiet de Gröna föreslår landstingsfullmäktige besluta ge landstingsstyrelsen i uppdrag identifiera specifika riskfaktorer för ensamföräldrar inom landstingets olika verksamheter ge landstingsstyrelsen i uppdrag enligt redovisade riskfaktorer och inom ramen för landstingets jämställdhets- /jämlikhetsarbete taframett program för stärka ensamföräldrars hälsa på ett systematiskt sätt ge landstingsstyrelsen i uppdrag kommunicera programmets förslag i landstingets verksamheter Stockholm den Lena-Maj Anding IJ Åke Askensten Vivianne Gunriarsson ^ Ann-Sofi Mhiesen telenéjsigmässon Dan Westin