Skolresultat +psykisk hälsa = Sant

Transkript

1 Skolresultat +psykisk hälsa = Sant Uppsala 16 september 2013 ing-marie.wieselgren@skl.se

2 Varför ska vi samverka?

3 Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa

4 Övergripande mål En jämlik, kunskapsbaserad, säker och tillgänglig vård och omsorg av god kvalitet Tillgång till arbete och sysselsättning Möjlighet till delaktighet och inflytande Socialdepartementet

5 Förväntningar Fysisk hälsa Psykisk hälsa Arbete Stämning i samhället

6 BUP Ungdomsverksamhet Fritidsgårdar Primärvård Elevhälsa SiS Tandvård Socialtjänst Öppenförskola MHV BVC Ungdomsmott Vuxenpsykiatri Polis Skola HVB Frivilligorganisationer

7 Mera skyddsfaktorer mindre riskfaktorer Förstalinje med bra bedömningsfunktion Specialiserade insatser Första linjens insatser Riktigt bra och effektiva samlade insatser när det behövs Tidiga insatser Riskgrupper Hälsofränjande

8 Jag bryr mig om alla barn?

9 Det är inte så lätt att vara ung barn eller ungdom..

10 Vilka barn passar in i dagens informationssamhälle?

11 Vilka barn passar in i dagens samhälle - vilka gör inte?

12 Vilka barn passar in i dagens samhälle - vilka gör inte?

13 Vad händer med vår hjärna i dagens samhälle?

14 Vad har hänt med oss människor?

15 Jordbruks samhället

16 Industrisamhället

17 Utveckla dig!

18 COACHA DIG SJÄLV är inspirationsboken som uppmanar dig att ta reda på vad du verkligen vill med ditt liv både på arbetet och hemma. Att reflektera är en sak, att förändra sitt beteende en annan. Boken uppmuntrar dig att våga ställa de jobbiga frågorna och att lita på framtiden och dig själv. Använd den som din egen coach eller tillsammans med din chef eller affärspartner. Bestäm dina egna delmål och milstolpar och skapa den struktur som passar dig bäst.

19 Eller?

20

21 Vad händer med vår hjärna i dagens samhälle?

22 Hjärnan påverkas Allt vi är med om förändrar kopplingarna mellan våra hjärnceller, det skapar nya kopplingar, förstärker eller försvagar dem. Det blir som en stig genom skogen, som blir allt lättare att vandra ju fler som har gått upp den. Jan Norberg ur OBS P1 Sveriges Radio 21 sept 2012

23 Hennes önskemål är att dagens arbetsgivare börjar tänka lite mer "hjärnergonomiskt". Öppna kontorslandskap och inglasade grupprum går bort, menar hon. Utmattningssyndrom syns i hjärnan DN Avhandling av Agneta Andersson, Umeå

24

25 Stora förändringar: Skolan, skolmiljön, krav och förväntningar där och i samhället i stort

26 Vilka diagnoser kommer att bli stora.?

27 KÖP EN UPPLEVELSE!

28

29 När vi gör något som sätter igång hjärnans belöningssystem kan vi i teorin bli beroende av det. Droger, sex, socker, shopping, datorspelande, upplevelser.

30 Vad händer med vårt belöningssystem?

31 Vad händer med oss i dagens samhälle?

32 Varför mår vi inte bra?

33

34

35 Alla är inte lika.

36 de tystas revolution

37 Samhället och hjärnan

38 Nya strategier, hjälpmedel, insatser.. synsätt och inställning

39 Insatserna anpassas:

40 Akta hjärnan!

41 Skolan som förebyggande arena

42 Samhällsfaktorer Psykisk ohälsa Individfaktorer Arbetslöshet Tidsanda Trauma Livsstil Livssituation Ärftlighet Fråga: Kan vi minska någon av dessa riskfaktorer? Ligger vi ovanligt högt på någon faktor? Vet vi vad som orsakar vår förhöjda risk? Är det något vi kan påverka?

43 Problem: För stor ungdomsarbetslöshet (högre i vår kommun jmf med riket, eller tidigare år) Fråga A: Vad är orsaken till detta? Svar: 1. Brist på arbetstillfällen Lågkonjunktur Dåligt företagsklimat Ensidigt utbud 2. Ungdomarna inte anställningsbara Låg eller fel kompetens hos ungdomarna Ungdomarna inte friska nog att 3. Dålig matchning Ungdomarna hittar inte jobben Arbetsgivare ser inte potentialen hos/hittar inte ungdomarna

44 Problem: För stor ungdomsarbetslöshet Fråga A: Vad är orsaken till detta? Svar: 1. Brist på arbetstillfällen Lågkonjunktur Dåligt företagsklimat Ensidigt utbud 2. Ungdomarna inte anställningsbara Låg eller fel kompetens hos ungdomarna Ungdomarna inte friska nog att 3. Dålig matchning Ungdomarna hittar inte jobben Arbetsgivare ser inte potentialen hos/hittar inte ungdomarna

45 Problem 1: För stor ungdomsarbetslöshet Problem 2: För många icke anställningsbara ungdomar Fråga A: Vad är orsaken till detta? Svar: 1. För låg eller fel utbildningsbakgrund hos ungdomarna. 2. Ungdomarna inte friska nog att klara jobba 3. Ungdomarna vill inte ha jobben som finns/ hittar inte bostad/ dåliga kommunikationer osv

46 Problem 1: För stor ungdomsarbetslöshet Problem 2: För många icke anställningsbara ungdomar Fråga A: Vad är orsaken till detta? Svar: 1. För låg eller fel utbildningsbakgrund hos ungdomarna. 2. Ungdomarna inte friska nog att klara jobba 3. Ungdomarna vill inte ha jobben som finns/ hittar inte bostad/ dåliga kommunikationer osv

47 Problem 1: För stor ungdomsarbetslöshet Problem 2: För många icke anställningsbara ungdomar Problem 3: För många med för låg eller fel utbildningsbakgrund. Fråga A: Vad är orsaken till detta? Svar: 1. För få med rätt högskoleutbildning 2. För få som avslutat gymnasiet 3. Många som inte klarat målen i årskurs 9

48 Problem 1: För stor ungdomsarbetslöshet Problem 2: För många icke anställningsbara ungdomar Fråga A: Vad är orsaken till detta? Svar: 1. För låg eller fel utbildningsbakgrund hos ungdomarna. 2. Ungdomarna inte friska nog att klara jobba 3. Ungdomarna vill inte ha jobben som finns/ hittar inte bostad/ dåliga kommunikationer osv

49 Problem 1: För stor ungdomsarbetslöshet Problem 2: För många icke anställningsbara ungdomar Problem 3: För låg eller fel utbildningsbakgrund. Problem 4: För många som inte är friska nog att klara jobba. Fråga A: Vad är orsaken till detta? Svar: 1. Psykisk sjukdom 2. Psykisk funktionsnedsättning 3. Kroppslig sjukdom eller funktionsnedsättning

50 Problem 1: För stor ungdomsarbetslöshet Problem 2: För många icke anställningsbara ungdomar Problem 3: För låg eller fel utbildningsbakgrund. Problem 4: Inte är friska nog att klara jobba. Fråga A: Vad är orsaken till detta? Svar: 1. För få med rätt högskoleutbildning 2. För få som avslutat gymnasiet 3. Många som inte klarat målen i årskurs 9 Svar: 1. Psykisk sjukdom 2. Psykisk funktionsnedsättning 3. Kroppslig sjukdom eller funktionsnedsättning Fråga A: Vad är orsaken till detta? Hur mycket påverkar problem 3 och 4 varandra? När startar respektive problem?

51 Vad påverkar Skolresultat Psykisk hälsa

52 Barn och ungdomar

53 Hur många kommer att vara anställningsbara?

54 Skolresultat Låga eller ofullständiga betyg från årskurs 9 ökar risken för framtida psykosociala problem. Exempelvis är allvarlig kriminalitet i ung vuxen ålder 8 10 gånger så vanligt bland dem med låga betyg som bland dem med medel/ höga betyg. Social rapport 2010

55 Skolresultat På individnivå är misslyckanden i gymnasieskolan en mycket viktig förklaringsfaktor till etableringssvårigheter på Arbetsmarknaden. Social rapport 2010

56 Skolresultat Svåra barndomsförhållanden med exempelvis bristfällig omsorg eller övergrepp ökar risken för dåliga skolprestationer. Samtidigt är just goda skolprestationer och utbildning efter grundskolan ett starkt skydd för utsatta barn eftersom det minskar sannolikheten för ogynnsam utveckling på lång sikt. Social rapport 2010

57 Skolresultat Barn som växer upp i samhällets vård eller i familjer med återkommande ekonomiskt bistånd lämnar i genomsnitt grundskolan med mycket lägre betyg än andra barn. Social rapport 2010

58 Vissa barn behöver mycket mer hjälp än andra.

59 Jobb och liv i samklang med förmåga och egna önskemål Hur ska det gå för Anod i livet? Jobb och liv under förmåga och egna önskemål Sjukskrivning Psykisk sjukdom Missbruk Kriminalitet

60 Förväntad utveckling x x x x x Ålder Nyfödd år

61 Förväntad utveckling x x x x x x x x x Ålder Nyfödd år

62 Stöd för förväntad utveckling x Ålder Nyfödd

63 Generella insatser

64 Individualiserade

65 Goda resultat Hälsa 100% av befolkningen Generella insatser

66 Goda resultat Hälsa 100% av befolkningen Utanför gapet Generella insatser

67 Vi behöver ett dubbellyft

68 Primärvården Socialtjänsten Barnhälsovården Barnpsykiatrin Skolan Elevhälsan Habiliteringen Vuxen. Logopeden

69 Mera skyddsfaktorer mindre riskfaktorer Förstalinje med bra bedömningsfunktion Specialiserade insatser Första linjens insatser Riktigt bra och effektiva samlade insatser när det behövs Tidiga insatser Riskgrupper Hälsofränjande

70

71 Kommer kräva engagemang från olika nivåer

72

73

74

75

76

77

78

79

80

81 Psykisk hälsa Hälso- och sjukvård Arbete Förskola skola Socialtjänst Familj Vänner- Samhälle

82

83 Inte verksamheter utan indelning av behov Behov av specialistinsats Har ett problem Alla

84 Barn med stora sociala problem Placerade barn och ungdomar Familjehem HVB SIS Barn med sociala problem som behöver öppenvårdsinsatser Ungdomar med missbruksproblem Alkohol, Narkotika Spel? Missbruksutredningen Barn med funktionsnedsättning Vägledning SoS Barn som riskerar att fara illa Strategi för samverkan Skolverkets projekt Ungdomar som begår brott Psykiatrilagsutredn ingen Barn med behov av insatser från Barn- och Ungdomspsykiatrin Vårdgaranti Vårdplatser

85 Barn till föräldrar med missbruk eller psykisk sjukdom Barn med problem att klara målen i skolan och/eller Barn med ekonomiska problem i familjen Barn med integrationsbehov i familjen Barn med föräldrar som har svårt att vara bra föräldrar Barn med tecken på depression, ångest, psykos Barn som utsatts för trauma eller som är i konfliktsituationer Barn med koncentrationssvårigheter, oro, svårigheter med socialinteraktion mm Barn med ont i magen eller huvudet, sömnproblem, trötthet, mycket infektioner,

86

87 Självklart ska vi börja med barnen

88 Kommer aldrig att gå Har vi pratat om så många gånger

89 Om vi gör det här på riktigt, ändrar strukturer, jobbar annorlunda, följer upp, mäter resultat, justerar Alla tar sitt ansvar!

90 .. Vi kan klara det

91 Barnen allas ansvar Se, tolka, agera. Vad gör du?