Psynkronisering S Y K I K
|
|
- Kerstin Jonsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Psynkronisering S Y K I K H Ä L S A Specialiserade insatser Första linjens insatser Tidiga insatser Riskgrupper Hälsofränjande Sörmland 4 oktober 2013 ing-marie.wieselgren@skl.se
2 Våra viktigaste samhällsfrågor?
3 Våra viktigaste samhällsfrågor Klimat Hälsa Hållbart samhälle
4 Förväntningar Fysisk hälsa Psykisk hälsa Arbete Stämning i samhället
5 BUP Ungdomsverksamhet Fritidsgårdar Primärvård Elevhälsa SiS Tandvård Socialtjänst Öppenförskola MHV BVC Ungdomsmott Vuxenpsykiatri Polis Skola HVB Frivilligorganisationer
6 Mera skyddsfaktorer mindre riskfaktorer Förstalinje med bra bedömningsfunktion Specialiserade insatser Första linjens insatser Riktigt bra och effektiva samlade insatser när det behövs Tidiga insatser Riskgrupper Hälsofränjande
7 Jag bryr mig om alla
8 Jobb och liv i samklang med förmåga och egna önskemål Hur ska det gå för Anod i livet? Jobb och liv under förmåga och egna önskemål Sjukskrivning Psykisk sjukdom Missbruk Kriminalitet
9 Samhällsfaktorer Psykisk ohälsa Individfaktorer Arbetslöshet Tidsanda Trauma Livsstil Livssituation Ärftlighet Fråga: Kan vi minska någon av dessa riskfaktorer? Ligger vi ovanligt högt på någon faktor? Vet vi vad som orsakar vår förhöjda risk? Är det något vi kan påverka?
10 Aktuell analys: Vilka siffror har vi kring psykisk ohälsa eller kring olika riskfaktorer? Grupper som avviker med mer eller mindre problem Förändring över tid. Avikelser jämfört med landet eller med förväntade data Exempel Nationella jämförelser Lokala förändringsdata Vår arbetslöshet högre än riket Våra sjuktal högre än riket Fler unga som vårdats för psykisk ohälsa jmf med tidigare år
11 Problem: För stor ungdomsarbetslöshet (högre i vår kommun jmf med riket, eller tidigare år) Fråga A: Vad är orsaken till detta? Svar: 1. Brist på arbetstillfällen Lågkonjunktur Dåligt företagsklimat Ensidigt utbud 2. Ungdomarna inte anställningsbara Låg eller fel kompetens hos ungdomarna Ungdomarna inte friska nog att 3. Dålig matchning Ungdomarna hittar inte jobben Arbetsgivare ser inte potentialen hos/hittar inte ungdomarna
12 Problem: För stor ungdomsarbetslöshet Fråga A: Vad är orsaken till detta? Svar: 1. Brist på arbetstillfällen Lågkonjunktur Dåligt företagsklimat Ensidigt utbud 2. Ungdomarna inte anställningsbara Låg eller fel kompetens hos ungdomarna Ungdomarna inte friska nog att 3. Dålig matchning Ungdomarna hittar inte jobben Arbetsgivare ser inte potentialen hos/hittar inte ungdomarna
13 Problem 1: För stor ungdomsarbetslöshet Problem 2: För många icke anställningsbara ungdomar Fråga A: Vad är orsaken till detta? Svar: 1. För låg eller fel utbildningsbakgrund hos ungdomarna. 2. Ungdomarna inte friska nog att klara jobba 3. Ungdomarna vill inte ha jobben som finns/ hittar inte bostad/ dåliga kommunikationer osv
14 Problem 1: För stor ungdomsarbetslöshet Problem 2: För många icke anställningsbara ungdomar Fråga A: Vad är orsaken till detta? Svar: 1. För låg eller fel utbildningsbakgrund hos ungdomarna. 2. Ungdomarna inte friska nog att klara jobba 3. Ungdomarna vill inte ha jobben som finns/ hittar inte bostad/ dåliga kommunikationer osv
15 Problem 1: För stor ungdomsarbetslöshet Problem 2: För många icke anställningsbara ungdomar Problem 3: För många med för låg eller fel utbildningsbakgrund. Fråga A: Vad är orsaken till detta? Svar: 1. För få med rätt högskoleutbildning 2. För få som avslutat gymnasiet 3. Många som inte klarat målen i årskurs 9
16 Problem 1: För stor ungdomsarbetslöshet Problem 2: För många icke anställningsbara ungdomar Fråga A: Vad är orsaken till detta? Svar: 1. För låg eller fel utbildningsbakgrund hos ungdomarna. 2. Ungdomarna inte friska nog att klara jobba 3. Ungdomarna vill inte ha jobben som finns/ hittar inte bostad/ dåliga kommunikationer osv
17 Problem 1: För stor ungdomsarbetslöshet Problem 2: För många icke anställningsbara ungdomar Problem 3: För låg eller fel utbildningsbakgrund. Problem 4: För många som inte är friska nog att klara jobba. Fråga A: Vad är orsaken till detta? Svar: 1. Psykisk sjukdom 2. Psykisk funktionsnedsättning 3. Kroppslig sjukdom eller funktionsnedsättning
18 Problem 1: För stor ungdomsarbetslöshet Problem 2: För många icke anställningsbara ungdomar Problem 3: För låg eller fel utbildningsbakgrund. Problem 4: Inte är friska nog att klara jobba. Fråga A: Vad är orsaken till detta? Svar: 1. För få med rätt högskoleutbildning 2. För få som avslutat gymnasiet 3. Många som inte klarat målen i årskurs 9 Svar: 1. Psykisk sjukdom 2. Psykisk funktionsnedsättning 3. Kroppslig sjukdom eller funktionsnedsättning Fråga A: Vad är orsaken till detta? Hur mycket påverkar problem 3 och 4 varandra? När startar respektive problem?
19 Problem: För stor ungdomsarbetslöshet Orsakas av: 1. Brist på arbetstillfällen Lågkonjunktur Dåligt företagsklimat Ensidigt utbud 2. Ungdomarna inte anställningsbara Låg eller fel kompetens hos ungdomarna Ungdomarna inte friska nog att 3. Dålig matchning Ungdomarna hittar inte jobben Arbetsgivare ser inte potentialen hos/hittar inte ungdomarna Fråga B: Hur viktig är respektive orsak? Fråga C: Vad kan man göra, vad fungerar? Vad vill du åtgärda? Med vilka medel? Fråga D: Vad kostar respektive insats?
20 Fråga E: Vad kan vi vinna på olika åtgärder? Fråga F: Hur kostnadseffektiv är respektive insats? Fråga G: Kan man mäta och följa upp insatserna i praktiken? Fråga H: Vilka resurser utöver ekonomiska har vi till förfogande? Personal, lokaler, utbildningskapacitet, krismedvetande, förändringsbenägenhet osv Fråga I: Var är det mest att vinna, mänskligt och ekonomiskt, (politiskt)? Fråga J: Vad vill vi prioritera? Hur mycket orkar vi göra i första steget, andra osv?
21 Fem processteg för tidiga insatser:
22 Vad ska förbättras?
23 Vem bestämmer och ansvarar?
24
25 Kommer kräva engagemang från olika nivåer
26 Vad ska vi göra?
27
28
29
30
31
32
33
34
35 Vad ska vi börja med?
36 Hur kollar vi att det fungerar?
37 Det är nu det svåra börjar det finns nog inga genvägar
38 Socioekonomiska kalkyler ger: möjliga utfall möjliga vinster argument för förändrade arbetssätt ökad förståelse för att alla våra insatser kostar ökad förståelse för relationer mellan olika kostnader säger inte hur det blir i verkligheten ger inte tillräckligt underlag för att omfördela pengar räcker inte för att styra arbetet
39 Socioekonomisk utvärdering Kostnad och effekt utvärdering Innebär mätning av: Kostnad Resultat, effekt (uppfyllelse av önskat mål) verksamhetens bedömning, individens Sidoeffekter Givna insatser Metod och programtrogenhet
40 Gör registreringen till en del i det vardagliga arbetet Förbered organisationen och skaffa rutiner för registerarbetet.
41 Stora vinsterna med projektet hittills är att det uppmärksammar vad som egentligen görs och inte görs. 1. Mäta den ordinarie verksamheten att den ger förvänta resultat. 2. Om vi gör en extra satsning vad ger den för extra effekt och extra kostnad 3. Vi måste kolla att vi gör det vi ska och får de resultat vi förväntar oss av både ordinarie verksamhet och den extra.
42
43
44 Vi måste göra något? Vi måste veta vad som fungerar? Vi måste veta vad som är effektivt?
45 Är det samma för alla människor, kommuner Engagera hela samhället
46 ... Vi kan klara det Vi kan tillsammans
Psynkronisering. www.skl.se/psynk H Ä L S A S Y K I K. Eslöv2013 ing-marie.wieselgren@skl.se. Riskgrupper. Hälsofränjande
Psynkronisering S Y K I K H Ä L S A Specialiserade insatser Första linjens insatser Tidiga insatser Riskgrupper Hälsofränjande Eslöv2013 ing-marie.wieselgren@skl.se www.skl.se/psynk Våra viktigaste samhällsfrågor
Läs merProblem: För stor ungdomsarbetslöshet
Problem: 1. Brist på arbetstillfällen Lågkonjunktur Dåligt företagsklimat Ensidigt utbud 2. Ungdomarna inte anställningsbara Låg eller fel kompetens hos ungdomarna Ungdomarna inte friska nog att 3. Dålig
Läs merSkolresultat +psykisk hälsa = Sant
Skolresultat +psykisk hälsa = Sant Uppsala 16 september 2013 ing-marie.wieselgren@skl.se www.skl.se/psynk Varför ska vi samverka? Ing-marie.wieselgren@skl.se www.skl.se/psynk Stöd till riktade insatser
Läs merVänersborg 29 maj Omvärldsspaning - insatser för barn och unga!
Vänersborg 29 maj 2013 Omvärldsspaning - insatser för barn och unga! Ing-marie.wieselgren@skl.se www.skl.se/psynk Har vi ett gemensamt ärende? www.skl.se/psynk 2 miljoner barn 2-5% behöver omfattande insatser
Läs merStoppa tjuven! vikten av tidiga insatser och konsekvenser av felaktiga diagnoser. ing-marie.wieselgren@skl.se. www.psynk.se
Stoppa tjuven! vikten av tidiga insatser och konsekvenser av felaktiga diagnoser. ing-marie.wieselgren@skl.se www.psynk.se Synkronisera alla insatser för psykisk hälsa! Mera skyddsfaktorer mindre riskfaktorer
Läs merHälsofrämjande skolutveckling, från förskola till gymnasium, Skövde 5 september 2014 ing-marie.wieselgren@skl.se
Hälsofrämjande skolutveckling, från förskola till gymnasium, Skövde 5 september 2014 ing-marie.wieselgren@skl.se Psynkronisering S Y K I K H Ä L S A Specialiserade insatser Första linjens insatser Tidiga
Läs merBarnen allas ansvar Se, tolka, agera Östra Norrbotten 25 mars
Barnen allas ansvar Se, tolka, agera Östra Norrbotten 25 mars 2011 ing-marie.wieselgren@skl.se www.skl.se/psynk Det är inte så lätt att vara ung barn eller ungdom.. Filmen om Maya. www.skl.se/psynk Mera
Läs merTända gnistor eller släcka bränder? samverkan med behovet i centrum?
Tända gnistor eller släcka bränder? samverkan med behovet i centrum? Ing-Marie Wieselgren, Uppdrag psykisk hälsa, SKL Göteborg 24 januari 2018 ing-marie.wieselgren@skl.se www.uppdragpsykiskhälsa.se Psykisk
Läs merBarnen allas ansvar Se, tolka, agera Nacka 25 november 2011. ing-marie.wieselgren@skl.se. www.skl.se/psynk
Barnen allas ansvar Se, tolka, agera Nacka 25 november 2011 ing-marie.wieselgren@skl.se www.skl.se/psynk Framtiden - Vart är vi på väg? De utsatta fosterbarnen Hur många och vilka barns hos er är placerade
Läs merPsynkronisering. www.skl.se/psynk H Ä L S A S Y K I K. Göteborg 3 juni 2014 ing-marie.wieselgren@skl.se. Riskgrupper.
Psynkronisering S Y K I K H Ä L S A Specialiserade insatser Första linjens insatser Tidiga insatser Riskgrupper Hälsofränjande Göteborg 3 juni 2014 ing-marie.wieselgren@skl.se www.skl.se/psynk Våra viktigaste
Läs merStrategi för hälsa. Skola Socialtjänst Vård och omsorg Hälso- och sjukvård
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg Hälso- och sjukvård Varför en gemensam nationell strategi? Det finns behov av en gemensam strategisk inriktning och gemensamma mål att arbeta mot.
Läs merSamordnade insatser för barn och unga
Samordnade insatser för barn och unga Nationell nivå Synkronisering av samhällets alla insatser för barn och unga som har eller riskerar att drabbas av psykisk ohälsa Insatserna behöver utvecklas för att
Läs merBarnen allas ansvar - Se tolka agera Vänersborg 9 mars 2011. ing-marie.wieselgren@skl.se. www.skl.se/psynk
Barnen allas ansvar - Se tolka agera Vänersborg 9 mars 2011 ing-marie.wieselgren@skl.se www.skl.se/psynk Det är inte så lätt att vara ung barn eller ungdom.. Filmen om Maya. www.skl.se/psynk Mera skyddsfaktorer
Läs merLedning och styrning Nätverksmöte 13 april 2010. Ing-marie.wieselgren@skl.se www.skl.se/psykiskhalsa
Ledning och styrning Nätverksmöte 13 april 2010 Ing-marie.wieselgren@skl.se www.skl.se/psykiskhalsa Psykisk hälsa barn och ungdom - Det krävs ett helhetsgrepp Hälsofrämjande för alla specialinsatser vid
Läs merSociala investeringar
Sociala investeringar För ökad effektivitet, utveckling och långsiktighet Samordningsförbunden Västmanlands konferens i Västerås 1/10 2012 Tomas Bokström www.skl.se/psynk Disposition Om Psynk psykisk hälsa
Läs merModellområdesprojektet Vänersborg 26 april 2012
Psynk psykisk hälsa barn och unga Modellområdesprojektet Vänersborg 26 april 2012 ing-marie.wieselgren@skl.se www.skl.se/psynk Satsa på barn och ungdomar Bra stöd till alla föräldrar Hitta unga mammor
Läs merPsynkronisering S Y K I S K
Psynkronisering S Y K I S K H Ä L S A Specialiserade insatser Första linjens insatser Tidiga insatser Riskgrupper Hälsofrämjande ing-marie.wieselgren@skl.se www.psynk.se Förväntningar Fysisk hälsa Psykisk
Läs merSkolans ansvar och uppdrag Var går gränsen? Åsa Ernestam, SKL
Skolans ansvar och uppdrag Var går gränsen? Åsa Ernestam, SKL asa.ernestam@skl.se PSYNK 2012 2014 www.skl.se/psynk BUP Ungdomsverksamhet FriGdsgårdar Primärvård Elevhälsa SiS Tandvård Socialtjänst Öppenförskola
Läs merFår r barn och unga med neuropsykiatrisk problematik
Får r barn och unga med neuropsykiatrisk problematik den hjälp de behöver? Utmaningar och goda exempel Mina 60 minuter i rampljuset 1. Utmaningar 2. En skola för alla? 3. Några goda exempel UTMANINGAR
Läs merPsykisk hälsa vår stora utmaning i framtiden
Psykisk hälsa vår stora utmaning i framtiden Borås 2015-04-25 ing-marie.wieselgren@skl.se www.uppdragpsykiskhälsa.se Förväntningar Fysisk hälsa Psykisk hälsa Arbete Stämning i samhället Vilka människor
Läs merHur kan samhället hjälpa personer med psykos att hitta vägen tillbaka? Hinder och möjligheter? Stockholm 28 maj
Hur kan samhället hjälpa personer med psykos att hitta vägen tillbaka? Hinder och möjligheter? Stockholm 28 maj 2009 ingmarie.wieselgren@skl.se www.skl.se/psykiskhalsa www.psyksam.se Vem är samhället?
Läs merIdéer och exempel över sociala investeringar
Idéer och exempel över sociala investeringar Tre exempel för att belysa behovet och nyttan med sociala investeringar Samhällsmedicin vid Centrum för kunskapsstyrning, Region Gävleborg Inledning Syftet
Läs merTemagrupp Barn och Unga
Temagrupp Barn och Unga Västbus Barn och unga ska lyckas i skolan Anita Nilsson processledare www.samverkanstorget.se Samverkansorganiseringen i Göteborgsområdet Västbus Regional styrgrupp Ledningsgruppen
Läs merVälkomna! Tema- ledsna och oroliga barn. Till lärandeseminarium 1 om första linjens insatser till barn och unga med psykisk ohälsa
Välkomna! Till lärandeseminarium 1 om första linjens insatser till barn och unga med psykisk ohälsa Tema- ledsna och oroliga barn Skellefteå 19.10 2011 Umeå 20.10 2011 Lycksele 26.10 2011 Program för dagen
Läs merModellområde Vänersborg
Modellområde Vänersborg Att möta barn och ungas psykiska hälsa med en helhet Skoldatatekskonferens 29 sep 2011 Modellområde Målet är att barn och ungdomar i området ska må bra /ha en god psykisk hälsa
Läs merVad tjänar vi på att arbeta förebyggande?
Vad tjänar vi på att arbeta förebyggande? 20 barnavårdsärenden Reflektioner? Socioekonomisk beräkning Karriärer i utanförskap (missbruk, kriminalitet, sjukdom och/eller arbetslöshet). Kostar olika delar
Läs merVarför behövs sociala investeringar och hur kan man som region arbeta med det?
Varför behövs sociala investeringar och hur kan man som region arbeta med det? Västra Götalandsregionen 9 september 2015 Tomas Bokström & Christina Wahlström Disposition 1. Varför sociala investeringar?
Läs merUtanförskap eller prevention?
Utanförskap eller prevention? - en socioekonomisk beräkning av kostnaderna för utanförskap och prevention i Sotenäs En rapport framtagen av Maria Hassing Karlander i samarbete med Annika Westlund och Susanne
Läs merSKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom
SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom 2015-08-25 Sektionen för vård och socialtjänst 1 Knivdåd i Norrköping kunde ha
Läs merMål - sjukpenningtal 9,0 2020
TRIS-dag KFV 2017-03-01 Mål - sjukpenningtal 9,0 2020 Sid 1 Mars 2017 TRIS-dag 9,0 Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro november 2015 Sedan år 2010 har sjukpenningtalet ökat
Läs merMed barnens ögon. Vi kan tillsammans arbeta förebyggande och inge hopp. Ing-marie.wieselgren@skl.se www.skl.se/psykiskhälsa
Med barnens ögon Vi kan tillsammans arbeta förebyggande och inge hopp Ing-marie.wieselgren@skl.se www.skl.se/psykiskhälsa Hopp är nödvändigt för att livet ska upplevas som gott att leva, och utgör en väsentlig
Läs merSamordnad individuell plan (SIP)
Samordnad individuell plan (SIP) Välkommen! Sarah Wahlström Processledare regionala Västbus Målsättning Att sätta SIP i ett enkelt och begripligt sammanhang och förmedla en praktisk samverkanskompetens
Läs merAnn-Sofie Edlund och Karima Assel Transkulturellt Centrum, Stockholms läns landsting 2017
Barn som anhöriga i en migrationskontext -webbutbildning till baspersonal om hur man kan stödja barn och familj med psykisk ohälsa till återhämtning och nyorientering Ann-Sofie Edlund och Karima Assel
Läs merPsykisk hälsa - barn och unga. Örnsköldsvik 8 november
Psykisk hälsa - barn och unga Örnsköldsvik 8 november 2017 ing-marie.wieselgren@skl.se www.uppdragpsykiskhälsa.se Psykisk hälsa handlar om hela samhället! Kultur Fritid Hälso- och sjukvård Arbete Socialtjänst
Läs merStyrning och ledning för sociala investeringar. Luleå, 15 november 2013 Tomas Bokström Psynk psykisk hälsa barn och unga
Styrning och ledning för sociala investeringar Luleå, 15 november 2013 Tomas Bokström Psynk psykisk hälsa barn och unga Psynk psykisk hälsa barn och unga Del av överenskommelse mellan Socialdepartementet
Läs merBilaga 1:2. Socialdepartementet. Fem fokusområden fem år framåt
Bilaga 1:2 Socialdepartementet Fem fokusområden fem år framåt Regeringen har under 2015 initierat en översyn av behov och utmaningar på området psykisk hälsa. Översynen har gjorts i bred dialog med Sveriges
Läs merRiktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll
Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt
Läs merRapport. Öppna jämförelser för missbruks- och beroendevård 2013. www.ljungby.se
www.ljungby.se Rapport Öppna jämförelser för missbruks- och beroendevård 2013 Sammanställd av socialförvaltningens kvalitetsgrupp Redovisad för socialnämnden 2013-06-19 Bakgrund Syftet med öppna jämförelser
Läs merPsykisk hälsa i framtiden säkra kort och utmaningar
Psynk psykisk hälsa barn och unga Psykisk hälsa i framtiden säkra kort och utmaningar 2015-04-16 ing-marie.wieselgren@skl.se www.psynk.se Psykisk hälsa hos barn och unga. Vad kommer hända framöver? Förväntningar
Läs merUtdrag. Godkännande av en överenskommelse om intensifierat samverkansarbete för barn och ungas psykiska hälsa
Socialdepartementet Utdrag Protokoll I:10 vid regeringssammanträde 2011-06-22 S2006/9394/FS (delvis) S2008/2827/FS (delvis) S2008/7907/FS (delvis) S2011/6057/FS Godkännande av en överenskommelse om intensifierat
Läs merPRATAMERA SVERIGE AB VI HJÄLPER FÖRETAG ATT MÅ BÄTTRE
PRATAMERA SVERIGE AB VI HJÄLPER FÖRETAG ATT MÅ BÄTTRE VAD KAN VI GÖRA FÖR ERT FÖRETAG? Psykisk ohälsa är ett växande problem. Psykisk ohälsa är ett stort problem på många arbetsplatser och medför höga
Läs merTidiga och samordnade insatser
Tidiga och samordnade insatser Regeringsuppdrag 2017-2020 Förbättra samverkan mellan elevhälsan/skolan, hälso- och sjukvården och socialtjänsten så att barn och unga (från förskoleklass och uppåt) får
Läs merBorås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan Borås Stads styrdokument Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program
Läs merModellområde Vänersborg
Modellområde Vänersborg Att möta barn och ungas psykiska hälsa med en helhet Spår 1 Från tanke till handling! Spridningskonferens 26 april 2012 Spår 1 Analys och strategi Uppbyggnad och start av arbetet
Läs merJens Persson Kommunalråd. Barnen i fokus
Jens Persson Kommunalråd Barnen i fokus Läge Strängnäs 2009-10 Problem Klotterattack mot skolor Nedklottrat på stan Brandbomber Bråk på stan Klotterattack mot skolor Nedklottrat på stan Nedklottrat på
Läs merAtt hushålla med mänskliga resurser. - ett personalekonomiskt perspektiv på organisatorisk och social arbetsmiljö
Leif Berndtsson Att hushålla med mänskliga resurser - ett personalekonomiskt perspektiv på organisatorisk och social arbetsmiljö Konferens 2016-02-05 med utgångspunkt från den nya föreskriften AFS 2015:4
Läs merOmrådet psykisk hälsa från ett nationellt perspektiv 1-2 april 2019 Zophia Mellgren
Området psykisk hälsa från ett nationellt perspektiv 1-2 april 2019 Zophia Mellgren A tremendous challenge now and towards 2030 when 40% av befolkningen har närstående med psykisk sjukdom 10% av barnen
Läs merPsykisk hälsa barn och unga
MODELLOMRÅDE JÖNKÖPING Psykisk hälsa barn och unga Indikatorer baslinjemätning 2010 Psykisk hälsa barn och unga, Indikatorer baslinjemätning 2010, Jönköping 2 Innehåll Hälsokurvan/psykisk hälsa... 4 Skolfrånvaro...
Läs merRiktlinje för social investeringsreserv (SIR) Riktlinje för social investeringsreserv
Riktlinje för social investeringsreserv (SIR) Riktlinje för social investeringsreserv Innehållsförteckning Syfte 3 Målgrupper 3 Verksamhetsöverskridande arbete 3 Vetenskapligt stöd 4 Insats/Innovation
Läs merDokumentation av arbetsseminarium Barn och ungdomars psykiska hälsa En gemensam målbild
Dokumentation av arbetsseminarium Barn och ungdomars psykiska hälsa En gemensam målbild 2011-11-03 1 Barn och ungdomars psykiska hälsa Workshop kring målbilder och visionsarbete Processledare Marthe Vakoufari,
Läs merVad behövs? Syfte med arbetet med barn som anhöriga. Vad behövs? Perspektivförskjutning. Barn som anhöriga Lagstadgad rätt till stöd Vad behövs?
Barn som anhöriga Lagstadgad rätt till stöd Vad behövs? Syfte med arbetet med barn som anhöriga Öka skyddsfaktorerna Minska riskfaktorerna Vad behövs? Perspektivförskjutning Se patienter som är föräldrar
Läs merPositionspapper. Psykisk hälsa, barn och unga
Positionspapper Psykisk hälsa, barn och unga Februari 2009 Kontaktperson Thomas Rostock, thomas.rostock@skl.se och Ing-Marie Wieselgren, ing-marie.wieselgren@skl.se Formgivning forsbergvonessen Tryckeri
Läs merLänsgemensam folkhälsopolicy
Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar
Läs merEn god hälsa på lika villkor
En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa
Läs merVärldsrekord i satsning på folkhälsa drygt 70 mkr 2006-2012. Nynäshamns kommun. Insatser för barn och ungdomar är lönsamt Siv Jatko 20120423
1 Världsrekord i satsning på folkhälsa drygt 70 mkr 2006-2012 Nynäshamns kommun Insatser för barn och ungdomar är lönsamt Siv Jatko 20120423 Insatser för barn och ungdomar är lönsamt Siv Jatko 20120423
Läs merVälfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)
Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska
Läs merSammanställning 2. Bakgrund
Sammanställning 2 Blandat lärande nätverk Sörmlands län 8 november 2016 om Delaktighet och bemötande ur ett anhörigperspektiv, samverkan mellan kommuner och landstinget. Bakgrund Nämnden för socialtjänst
Läs meratt de mål som antagits kopplas till aktiviteter och följs upp genom nyckeltal
Antagen i Kommunstyrelsen XX-XX-XX Revidering görs under 2019 För att långsiktigt lyckas i arbetet med att minska problemen kring och användningen av alkohol, narkotika, doping, tobak och spel, ANDTS,
Läs merJobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk?
Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk? Myter kring stigande sjukfrånvaro Att skapa friska organisationer 1 Jobbet är en friskfaktor Psykisk ohälsa och stigande sjukfrånvaro är växande samhällsproblem
Läs merGenerated by Foxit PDF Creator Foxit Software For evaluation only.
Inte verksamheter utan indelning av behov Behov av specialistinsats Har ett problem Alla Barn med stora sociala problem Placerade barn och ungdomar Familjehem HVB SIS Barn med sociala problem som behöver
Läs merMed utgångspunkt i barnkonventionen
3 Med utgångspunkt i barnkonventionen arbetar Stiftelsen Allmänna Barnhuset med att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik att öka kompetensen hos de professionella som möter barn att påverka
Läs merBarn med psykisk ohälsa
Barn med psykisk ohälsa Vilka är de? Vem skall hjälpa dem och hur? Mia Ramklint Barn med psykisk ohälsa Barn som bråkar Ängsliga barn Ledsna barn Barn som inte tänker som andra Barn som far illa Spektrum:
Läs merSocialtjänst- När den egna kraften inte räcker till
2018-04-09 Socialtjänst- När den egna kraften inte räcker till Inledning Det sociala arbetet i Västerås ska utgå från individen. Alla människor kan bidra utifrån sina förutsättningar. Alla kan bidra till
Läs merProgram för stöd till anhöriga
Program för stöd till anhöriga 2017-2020 stockholm.se Maj 2016 Dnr: 3.1.1 244/2016 och 540-244/2016 Utgivare: Socialförvaltningen och Äldreförvaltningen 3 (11) Introduktion Det här programmet ska fungera
Läs merRIKTLINJE. Riktlinje för social investeringsreserv
RIKTLINJE Riktlinje för social investeringsreserv Typ av styrdokument Riktlinje Beslutsinstans Kommunstyrelsen Fastställd 2017-05-10, 58 Diarienummer KS 2016/481 Giltighetstid 2017-06-15 och tillsvidare
Läs merSociala investeringar - förebyggande insatser för ett minskat utanförskap
Sociala investeringar - förebyggande insatser för ett minskat utanförskap Sociala investeringar vad är det? En social investering är en kapitalinsats som förväntas leda till framtida avkastning och innehåller:
Läs merEn rimlig hypotes är att det finns en samhällsekonomisk potential i att satsa på förebyggande arbete inom de generella verksamheterna för barn och
Sammanfattning Psykisk ohälsa är ett allvarligt hälsoproblem bland barn och ungdomar och därmed ett angeläget område för samhällsinsatser. Det mesta av de resurser som samhället satsar på barn och ungdomar
Läs merUppföljning drogpolitiska handlingsprogrammet, 2011
Uppföljning drogpolitiska handlingsprogrammet, 2011 En samlad strategi för f r alkohol-,, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken Det övergripande målet m är: Ett samhälle fritt från n narkotika och
Läs merHur påverkar psykisk ohälsa individ, samhälle och hälso-och sjukvårdssystemet?
Hur påverkar psykisk ohälsa individ, samhälle och hälso-och sjukvårdssystemet? Kristina Ström Olsson Hälsostrateg 1 Vår stora utmaning Vi har ett hälso- och sjukvårdsproblem Vi lider psykiskt trots att
Läs merVuxenpsykiatrins skyldigheter för patientens barn. Elin Lindén, socionom
Vuxenpsykiatrins skyldigheter för patientens barn Elin Lindén, socionom I min profession träffar jag en bostadslös ensamstående man i 50-årsåldern med svår depression Utgå från ett barnrättsperspektiv
Läs merÖkad skolnärvaro. Vänersborg Var står vi idag? 27 nov 2017 Högskolan Väst
Ökad skolnärvaro Vänersborg Var står vi idag? 27 nov 2017 Högskolan Väst Vänd skolfrånvaro till skolnärvaro Lena Ericsson Elevhälsochef Vänersborgs kommun Carianne Lundvall Karlsson Biträdande elevhälsochef
Läs merPsykiatripartners i Östergötland
Barn och Ungdom Ankomstdatum: Psykiatripartners i Östergötland Egenremiss till Psykiatripartners i Östergötland, Barn och Ungdom För att vi ska kunna genomföra en utförlig bedömning av ert ärende ber vi
Läs merAnsvarsfördelningen mellan huvudmännen för missbruk, beroende och psykisk hälsa. Hinder eller möjlighet?
Ansvarsfördelningen mellan huvudmännen för missbruk, beroende och psykisk hälsa Hinder eller möjlighet? Socialchefsdagarna i Östersund 27-29 september 2017 2017-09-28 Avdelningen för vård och omsorg 1
Läs merHur kom jag in i projektet? Möte i Linköping med Östergötlands kommuner. 50% av min tjänst
Valdemarsvik Hur kom jag in i projektet? Möte i Linköping med Östergötlands kommuner. 50% av min tjänst Hur startade projektet i Valdemarsvik Ingen eget gymnasium Liten kontroll Mycket pengar Dålig återkoppling
Läs merAnhörigstöd 2015 och framåt!
Hur behöver stödet och de olika verksamheterna se ut för att anhöriga och närstående ska kunna känna att de har kontroll över sina egna liv? Anhörigstöd och framåt! Utveckling av anhörigstödet för personer
Läs merDialogseminarium kring Förebyggande hembesök
Dialogseminarium kring Förebyggande hembesök 9.00-10.00 10.00-10.30 Leena hälsar välkomna En bild av Introduktion forskning som finns Presentation Forskningsläget av stadsdel 1 Centrum Fika 10.30-11.30
Läs merBehov och prioriteringar 2019 och framåt. Socialnämnden
Behov och prioriteringar 2019 och framåt Socialnämnden 2018-03-22 Omvärld utmaningar Oro i omvärlden, risk för ändrade flyktingströmmar Bostadsbrist, hög arbetslöshet, utanförskap social oro/ökande klyftor/polarisering
Läs merPsykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna
Psykiatrisk mottagning Arvika Projekt unga vuxna Presentation framtidsmöte 2014-10-03 Psykisk ohälsa bland unga vuxna Internationellt perspektiv Nationellt perspektiv Värmland Arvika, Eda, Årjäng Projekt
Läs mer➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad?
➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare 32 Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad? Så mycket har skrivits och sagts om långtidssjukskrivna den senaste tiden. Man kan känna sig utpekad.
Läs merVälkomna! Till lärandeseminarium 2 om första linjens insatser till barn och unga med psykisk ohälsa
Välkomna! Till lärandeseminarium 2 om första linjens insatser till barn och unga med psykisk ohälsa Tema- barn med koncentrationssvårigheter, barn som tänker annorlunda Lycksele 17.1 2012 Umeå 3.2 2012
Läs merÖverenskommelse om samverkan för ökad trygghet i Svalövs kommun verksamhetsåren 2017 till 2019
1(5) Datum 2017-06-20 Överenskommelse om samverkan för ökad trygghet i Svalövs kommun verksamhetsåren 2017 till 2019 Denna överenskommelse är Svalövs kommuns och polisens gemensamma åtgärdsplan för åren
Läs merKostnad utökade åldersgrupper specialisttandvård Kostnad för hälsoundersökningar psykiskt funktionshindrade Hälsosamtal för 50-åringar
2018-02-01 Region Kronoberg Förslag till tilläggsbudget för hälso- och sjukvård 2018 Enligt beslut i regionfullmäktige 2017-06-19 81 har särskilda medel avsatts under Regionstyrelsen för att utveckla den
Läs merUppföljning mål och nyckeltal Bilaga till årsredovisning
- Bilaga till årsredovisning Nyckeltalsbilagan är en sammanställning av de nyckeltal som används för att mäta måluppfyllelsen av de politiska målen som beslutats i Kommunstyrelsen, Välfärdsnämnden, Myndighetsnämnden
Läs merBättre liv för sjuka äldre NORRBOTTEN
Bättre liv för sjuka äldre NORRBOTTEN Bättre liv för sjuka äldre Smaka på den rubriken. Vem av oss vill inte att sjuka äldre ska få ett så gott liv som möjligt? Ändå är det så svårt att uppnå när våra
Läs merHandlingsplan för suicidprevention och minskad psykisk ohälsa
POLICY Antagen av Reviderad datum Paragraf 1(6) Lotta Österlund Jansson Socialchef 0555-422 77 lotta.osterlund-jansson@grums.se Handlingsplan för suicidprevention och minskad psykisk ohälsa 2(6) Handlingsplan
Läs merImplementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012
Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Med kunskap om implementering genomförs i genomsnitt 80 procent av planerat förändringsarbete efter tre år. Utan sådan kunskap
Läs merUppdrag om stärkt stöd till barn som anhöriga
Regeringsbeslut III:4 2017-02-16 S2017/01014/FS Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag om stärkt stöd till barn som anhöriga Regeringens beslut Regeringen ger Socialstyrelsen i uppdrag
Läs merCHANCE 2 CHANGE. En samhällsinsats där alla är vinnare
CHANCE 2 CHANGE En samhällsinsats där alla är vinnare B A KG R U N D : V E R K S A M H E T E N EN PROJEKTIDÉ FÖDS B A KG R U N D D E LTA G A R E UNGA VUXNA I SOCIALT UTANFÖRSKAP STRULIG SKOLTID MISSBRUK
Läs merVårdpaket från vänster. 4,7 miljarder till vården
Vårdpaket från vänster 4,7 miljarder till vården Vänsterpartiet 2017 Vårdpaket från vänster: 4,7 miljarder till vården Vänsterpartiet har i budgetförhandlingarna med regeringen fått igenom 4,7 miljarder
Läs merÄldrepolitiskt program för. Upplands-Bro
Kaleva seniorer Äldrepolitiskt program för Upplands-Bro Från halvdålig till mönsterkommun Ett samhälles omsorg om sina allra svagaste invånare är ett bra mått på den kunskap, omsorg, empati som de kommunalpolitiskt
Läs merHälso- och sjukvårdens skyldigheter när barn befinner sig i utsatta livssituationer
Hälso- och sjukvårdens skyldigheter när barn befinner sig i utsatta livssituationer Introduktionsutbildning i barnhälsovård Mars 2019 Ylva Thor distriktssköterska/utvecklare Kunskapscentrum barnhälsovård
Läs merAnhörigperspektiv och Anhörigstöd Tina Hermansson, anhörigkonsulent
Anhörigperspektiv och Anhörigstöd 180315 Tina Hermansson, anhörigkonsulent Vad menas med anhörigperspektiv? Göteborgs stads riktlinje för anhörigperspektiv: Att uppmärksamma brukarens/klientens behov av
Läs merTemadag. Elever med långvarig frånvaro Unga vuxna utan arbete eller studier
Temadag Elever med långvarig frånvaro Unga vuxna utan arbete eller studier Aggie Öhman inkludering tillgänglighet 070 553 85 48 aggie.ohman@institutet.org Slutet på april 2016 Datum sätts under 2015, anmälan
Läs merUppdrag Psykisk Hälsa. Stress, sjukskrivning och psykisk ohälsa
Uppdrag Psykisk Hälsa Stress, sjukskrivning och psykisk ohälsa 2017-12-11 Överenskommelse om stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa 2017 Gemensamt ansvarstagande Samverkan och samordning
Läs merI skolan. Inte utanför! Uppmärksamma Seminarium frånvaro ABF och agera!
I skolan. Inte utanför! Uppmärksamma Seminarium frånvaro ABF och agera! Minst 20 000 elever är utanför nu.. Skolinspektionen (2016): 20 000 elever upprepat eller sammanhängande ogiltigt frånvarande TNS
Läs merDen goda kommunen med invånare Antagen av kommunfullmäktige
Den goda kommunen med 13000 invånare 2027 Antagen av kommunfullmäktige 2015-10-14 137 Den goda kommunen Den goda kommunen är du och jag. Och alla andra förstås. Den goda kommunen är ett uttryck för vår
Läs merNationell samling för unga utanför
2015-05-01 Nationell samling för unga utanför Ungdomsarbetslösheten i Sverige Ungdomsarbetslösheten har stigit och Sverige har idag en högre ungdomsarbetslöshet än jämförbara länder. År 2014 uppgick arbetslösheten
Läs merNär den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018
När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor
Läs merKartläggning av behov ska underlätta planering
PRESSINFORMATION Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 17 oktober 2011 Kartläggning av behov ska underlätta planering Behoven av hälso- och sjukvård varierar mellan de olika Hallandskommunerna. För att kunna ge
Läs merNär någon i familjen fått cancer
När någon i familjen fått cancer Fysioterapeuter inom onkologi och palliation, Karlstad 2019-03-18 Johanna Joneklav, kurator på Onkologiska kliniken Universitetssjukhuset i Örebro och grundare av Nära
Läs mer