Dokumentation av arbetsseminarium Barn och ungdomars psykiska hälsa En gemensam målbild

HTML
DOWNLOAD

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Dokumentation av arbetsseminarium Barn och ungdomars psykiska hälsa En gemensam målbild"

Johan Gunnarsson
för 6 år sedan
Visningar:

1 Dokumentation av arbetsseminarium Barn och ungdomars psykiska hälsa En gemensam målbild

2 Barn och ungdomars psykiska hälsa Workshop kring målbilder och visionsarbete Processledare Marthe Vakoufari, Sverige 2000-insititutet Syfte: Syftet med arbetsseminariet var att ta fram en samordnad politisk målbild över samverkansprocesserna för barn och ungdomars psykiska hälsa i Södra Älvsborg. Målgrupper: Förtroendevalda och cheftsjänstemän i kommunstyrelse, socialnämnd/motsvarande, barn - och utbildningsnämnd/motsvarande och folkhälsoråd, samt berörda tjänstemän inom de 10 kommunerna i Södra Älvsborg. HSN 6 och 8, styrelser inom primärvård, Habilitering och hälsa, sjukhus samt berörda tjänstemän med beslutsmandat. Workshop: Denna genomfördes i tre steg i syfte att lära av tidigare erfarenheter och exempel, fastställa vad vi tyckte var det bästa samt se in i framtiden och skapa en vision. Grupparbete 1. Titta och se Vad ser jag i dagboksberättelsen utifrån min roll som politiker, tjänsteman medmänniska? Vad är psykisk hälsa för mig? Grupparbete 2. Upptäcktsfärd bejaka det bästa 1. Utifrån våra målområden för närvårdssamverkan i Södra Älvsborg hur arbetar vi idag med barns och ungdomars hälsa, när det är som bäst? 2 a. Vad är mina respektive våra goda insatser? 2 b. Vad vill vi utveckla vidare? 3. Under vilka förutsättningar presterar vi bäst? Grupparbete 3. Föreställ Dröm och visionera om framtiden! Föreställ dig att du, efter det här arbetsseminariet åker hem och det är en vanlig eftermiddag och det blir kväll, och du gör det du brukar göra och sen går du och lägger dig och medan du sover så inträffar ett mirakel som gör att dina drömmar om ett bra liv för alla barn och ungdomar har slagit in. Men eftersom det inträffar på natten när du sover så vet du inte att det inträffat ett mirakel. När du vaknar på morgonen därpå, hur upptäcker du att ett mirakel har inträffat? Vad är det första du lägger märke som är annorlunda? Hur märker omgivningen att ett mirakel har inträffat? Vad skulle det som inträffat göra för skillnad för barns och Gruppernas uppgift var att bearbeta uppgifterna och redovisa i helgrupp med hjälp av blädderblad. Detta redovisa nedan. 2

3 Dokumentation av arbetsseminarium Barn och ungdomars psykiska hälsa En gemensam målbild Grupparbete 1. Titta och se 1 Vad ser jag i berättelsen 2 Vad ser jag i berättelsen 3 Vad ser jag i berättelsen 4 Vad ser jag i berättelsen 5 Vad ser jag i berättelsen 6 Vad ser vi i berättelsen 7 Vad ser jag i berättelsen 8 Vad ser jag i berättelsen Ensam (i sin familj), vem ser henne. Vuxenvärld. Behov av att få prata av sig. Professionell yrkesroll fungerade inte behöver olika valmöjligheter. Mår bra. Livet har en mening sammanhang. Vara sedd. Socialt nätverk. Vara den man är. Vuxna som finns och vågar fråga. Informationskanaler. Mötesplatser. Balans i livet. Fungera i vardagen. Framtidstro. - Trygg harmonisk atmosfär. Relationer. Medmänniska med empati. Framtidstro och egna verktyg. Förstå att livet inte är problemfritt. Brukarperspektiv? Bemötande av vuxna. Många ungdomar har en stressad livssituation. Behöver inte vara psykisk ohälsa men kan utvecklas det. Trygga vuxna runt omkring. Trygghet/Familj. Inte alltid lösa problemen utan ge ungdomar förutsättning att möta problem. Välbefinnande. Livets realitet man drabbas. Samhällets ansvar: skapa stödjande och skyddande faktorer. Att känna sammanhang och kunna se framåt med försikt. Inget dokumenterat Inget dokumenterat Normal = kontakt med känslor inte skapa sjukdom. Skyddsfaktorer är lärare och kör. Varje fall är unikt: olika stöd, svårt att beordra fram stöd, skapa medvetenhet. Psykisk hälsa är att klara av att ha tråkigt. 3

4 Grupparbete 2. Upptäcktsfärd bejaka det bästa! 1 1. Hur arbetar vi med barns Gemensam arena ex. fortbildning, frukostmöte. och ungdomars psykiska Samverkansplan PV. BVC, Soc, Elevhälsan hälsa idag när det är som Ta sig tid; att ge delaktighet bäst? Kännedom om vårdgrannar 2 a. Våra goda insatser ROS möten 2 b. Vad vill vi utveckla vidare? 3. Under vilka förutsättningar - veta om varandras insatser - fortsatt implementering av VästBus GOD LEDNING på alla håll presterar vi bäst? 2 1. som bäst Samverkan Ansvar Kunskap 2 a. goda insatser Engagemang, Bemötande, Teamarbete 2 b. utveckla vidare Trygghet, Kunskap, Gränssnitt 3. presterar bäst Samverkan Mål Gemensamma Kommunikation 3 1. som bäst Nätverksarbete avslutat med möte med konkret resultat: Patienttrygghet Spädbarnsmottagning med ROS-möten Familjecentraler Ungdomsmottagning 2 a. goda insatser Ungdomens hus 2 lärare i klassrummet Elevhälsan Fältassistenter 2 b. utveckla vidare Stöd för unga föräldrar Flyktingmottagningen Stöd för barn mellan förskoleålder och ungdomsmottagning Fler vuxna i skolan Fler fritidsgårdar Elevhälsan Fältassistenter 3. presterar bäst Ej dokumenterat 4 1. som bäst Att alla som är inblandade i ett barns/ungdoms uppväxt engagerar sig och bryr sig. 2 a. goda insatser Ej dokumenterat 2 b. utveckla vidare Skolan Lagar: SoL, HSL, Skollagen, LSS hur integrerar de, se hinder möjligheter. 3. presterar bäst Delaktighet När goda relationer finns, i/med respekt, profession/område Samarbete samverkan Kontinuitet Kompetens 4

5 5 1. som bäst Bra individuellt Familjecentraler: -upptäcker, -förebygger, - rådgivning Föräldrautbildning: kommun utförare, region finansiär 2 a. goda insatser Barn och ungdom i centrum familj delaktig: Samtal med/mellan IFO Skola Fsk Nätverk BUP (Polis) ex. rådslag, VästBus Samordningsförbund, Samrehab 2 b. utveckla vidare Sprida goda exempel, Dela erfarenheter, Engagemang, Kontinuitet. 3. presterar bäst När vi får samarbetet och när rätt kompetens används (utanför egen box) som bäst Se, samverka, förebygga nära Vårgårda: Goda samverkansformer med psykiatri och primärvård. 2 a. goda insatser Utveckla förebyggande arbete 2 b. utveckla vidare Prioritera deltagande i samverkansformer som finns Lära av varandra och goda exempel Tid 3. presterar bäst Att det efterfrågas, tydlighet och krav Olika förutsättningar, olika samverkansformer Stödjande ledarskap Gemensam kunskapsbas/metoder 7 1. som bäst Mål när det är som bäst Familjecentraler Föräldrautbildning, Cope mm Folkhälsoarbete Tidigare erfarenheter: Se det friska Elevhälsa Suicidprevention 2 a. goda insatser Kompetensutveckling Elevhälsan Tidiga åtgärder Spädbarnsmottagningar Våld i nära relationer 2 b. utveckla vidare Särskilt uppmärksamma Barn och unga med funktionsnedsättning Överföra goda exempel, erfarenheter Lyssnande förhållningssätt politiker tjänstemän Förmedla kunskap 3. presterar bäst Trygghet Samma språk samma bild Inga revir Tydliga enkla vägar för kommunikation Fokusera på lösningar (sekretess t.ex) i positiv anda Kunskap, kompetensutveckling Huvudmännen känner varandra 5

6 8 1. som bäst När det är som bäst - fungerar det förebyggande arbetet - fungerar organisationen (som det är tänkt) - närvaro (att deltagandet fungerar) - tidig identifiering (i samverkan) - snabba och transparanta kommunikationsvägar 2 a. goda insatser Ej dokumenterat 2 b. utveckla vidare Sjukvårdsupplysning LOTS. Gott ex Snorkel.se 3. presterar bäst Kommunikationer dialog Odla goda relationer i en given struktur Kunskap om varandras verksamheter (VARA NYFIKEN) Grupparbete 3. Föreställ Dröm och visionera om framtiden! 1 När du vaknar på morgonen Mötas av omtanke och små barngrupper! dagen därpå, hur upptäcker du att ett mirakel har inträffat? Vad är det första du lägger - märke som är annorlunda? Hur märker omgivningen att - ett mirakel hare inträffat? Vad skulle det som inträffat, - göra för skillnad för barns och ungdomars psykiska hälsa? 2 hur upptäcker du att ett Behövas som barn. Någon som lyssnar. Begränsa intryck: - ökande uppmärksamhet, - mindre gänglig. Goda nyheter : - mindre våld, - mindre missbruk, - mänskligare. Ej dokumenterat. 3 hur upptäcker du att ett Ej dokumenterat hur upptäcker du att ett Sociala arvet borta! Alla är behövda. Barn är inte osynliga. Arbeta så som vi pratar. Vi blir bra på att göra tidiga upptäckter. Att psykisk sjukdom inte är tabubelagt. 6

7 5 hur upptäcker du att ett..skillnad för barns och 6 hur upptäcker du att ett Nu har alla barn och ungdomar en meningsfull plats i samhället. De är sedda och bekräftade. De kan öppet dela sina tankar och idéer och föra dialog. Vi umgås över generationsgränserna. Alla har samma möjligheter. Föräldrastöd: - Stärka föräldrarollen. Förskolan: - Mycket och kompetent personal. - Barn får rätt stöd i rätt tid där de befinner sig. Alla har möjlighet ett aktivt fritidsliv. 7 hur upptäcker du att ett 8 hur upptäcker du att ett Jag läser i tidningen att Barnkonventionen efterlevs av alla länder i världen. Alla barn är delaktiga i samhället oavsett funktionsnedsättningar Mår barnen bra mår föräldrarna bra Alla beslut som fattas utgår från barnkonventionen med barnets bästa i fokus. Hälsohus. Jag vet vart jag vänder mig. Möter någon som säger Du har kommit rätt. - Från det hälsofrämjande, förebyggande, sjukvård insatser, - EN OBRUTEN VÅRDKEDJA Att jag (barn och ungdomar) inte upplever hinder. Ingen MOBBNING 7

Relevanta dokument

Temagrupp Barn och Unga

Temagrupp Barn och Unga Västbus Barn och unga ska lyckas i skolan Anita Nilsson processledare www.samverkanstorget.se Samverkansorganiseringen i Göteborgsområdet Västbus Regional styrgrupp Ledningsgruppen