Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser

Transkript

1 1 Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser En del barn och unga har behov av särskilt stöd. Det kan bero på flera orsaker så som social problematik, psykisk ohälsa, kroniska sjukdomar eller funktionsnedsättning. Ibland är det orsakerna var och en för sig som hindrar eller försenar barnets utveckling, ibland är det flera faktorer som samspelar. Detta innebär att det kan finnas behov av sammansatta stödinsatser från såväl hälso- och sjukvård, socialtjänst, förskola och skola. Målet är då att ge barnet möjlighet att tillgodogöra sig sin rätt till god utveckling och utbildning. Alla myndigheter har en allmän lagstadgad skyldighet att samverka. 1 I både socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen finns också tydliga krav på samverkan mellan huvudmännen när det gäller barn som far illa eller riskerar att fara illa. Även i skollagen regleras samverkan när det gäller barn. 2 När ett barn har behov av insatser från både socialnämnden och hälso- och sjukvården ska samverkan ske. 3 En samordnad individuell plan, SIP, ska upprättas om landstinget eller kommunen bedömer att den behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda, och om den enskilde samtycker till att den upprättas. I Göteborgs stad rapporterades under 2014 att totalt 248 barn och unga har fått en SIP upprättad. 4 Av samma statistik framgår också att antalet barn som sannolikt har behov av en SIP är fler än de som har fått en. 5 Av Socialstyrelsens föreskrifter framgår att vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ska identifiera processer i sin verksamhet där samverkan behövs samt utforma rutiner så att samverkan möjliggörs med andra verksamheter. I hälso- och sjukvårdslagen finns också bestämmelser om att kommuner och landsting ska ingå överenskommelser om samarbete när det gäller personer med psykisk funktionsnedsättning. Skyldigheten inbegriper även barn och unga. Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götalandsregionen, däribland Göteborgs 6 Stad, har ingått en sådan överenskommelse. När det gäller barn och unga har parterna 1 6 förvaltningslagen 1986:223 2 I propositionen Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet (2009/10:165), sidan , betonas att det är angeläget att elevhälsan samverkar med övrig hälso- och sjukvård samt med socialtjänsten. 3 2 kap. 7 SoL och 3 f HSL. 4 Statistik inrapporterad till SKL och Socialstyrelsen i enlighet med PRIO-satstningen kap. SOSFS 2011: Överenskommelse mellan kommunerna i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen om samarbete och samordning av insatser till personer med psykisk funktionsnedsättning

2 2 även inom ramen för det så kallade Västbus samarbetet upprättat gemensamma riktlinjer 7 för samverkan avseende barn och unga. Målgruppen för riktlinjerna är barn och unga till och med 20 år med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik, som behöver tvärprofessionell kompetens från olika verksamheter. I Göteborgs kommunfullmäktiges budget för år 2015 lyfts problem med en ökande psykisk ohälsa bland barn och unga. Kommunfullmäktige ser ett behov av förstärkt samverkan mellan samhällsaktörer som möter barn och unga. I Västra Götalandsregionens budget år 2015, lyfts barn och ungas hälsa som ett prioriterat område och Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna får i uppdrag att fördjupa samverkan med kommunerna. Det gemensamma målet för de olika lagar, föreskrifter och andra styrdokument som reglerar samverkan är att barn och unga som har behov av insatser från flera verksamheter får det på ett sådant sätt att insatserna verkligen leder till stöd för barnets situation och utveckling. Detta ställer krav på ändamålsenliga samverkansstrukturer som är integrerade i den ordinarie verksamheten. Det är alltid huvudmännen som ansvarar för att samverkan ska komma till stånd. En god samverkan förutsätter bland annat tydliga mål och uppdrag, en klargjord ansvarsfördelning samt kunskap om och förståelse för varandras uppdrag och begrepp. Enligt forskning och utvärdering finns det flera olika faktorer som stödjer, främjar eller hindrar samverkan. Hinder för samverkan kan utgöras av otydliga uppdrag, otillräckliga resurser eller orimliga förväntningar på vad den andra aktören kan åstadkomma. 8 Studier från Socialstyrelsen har visat på otydligheter i samverkan mellan landsting och kommuner exempelvis när det gäller vem inom skola eller hälso- och sjukvård som ska göra vad när det gäller barns psykiska ohälsa. I en nyligen publicerad rapport Västbus hur funkar det? 9 konstateras att det finns stora skillnader mellan hur Västbus riktlinjer används och tolkas. Dessutom visade rapporten att det saknas en strukturerad uppföljning av samverkan i regionen. Rapporten behandlar inte kvalitén i de SIP:ar som eventuellt är resultatet av samverkan. När flera huvudmän och olika personalgrupper ska samverka kring barn och unga med sammansatta behov ställs stora krav på samverkan som säkerställer att det enskilda barnet får sina behov av skydd, stöd, vård och behandling allsidigt utredda och tillgodosedda i enlighet med gällande lagstiftning och riktlinjer. Brister i denna samverkan mellan regionen och stadsdelsnämnderna, utgör en risk för att lagstiftningens intentioner inte uppfylls. För det enskilda barnet innebär detta en risk för att inte få det stöd och de insatser som de har behov av och rätt till. 7 Västbus Samverkan för barn och ungas bästa. Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik. Reviderade riktlinjer KFi U-Rapport 87 s FoU i Väst, Rapport 1:2015 Västbus hur funkar det?

3 3 Syfte och revisionsfrågor Granskningens syfte är att bedöma om det finns en ändamålsenlig samverkan, i enlighet med gällande regelverk, mellan Göteborgs Stad och Västra Götalandsregionen för de barn som har bedömts ha behov av samordnade insatser. Bedömningen tar sin utgångspunkt i följande revisionsfrågor: Finns det anpassade rutiner på de specifika enheterna utifrån det övergripande regelverket? Sker samverkan kring det enskilda barnet på det sätt som regelverket anger för hur arbetet med samordnade individuella planer ska gå till? Innehåller de samordnade individuella planerna den information som de ska enligt regelverket? Avgränsning Granskningen är avgränsad till att enbart omfatta samverkan kring barn och ungdomar som har bedömts ha behov av samordnade insatser från verksamheter inom Göteborgs Stads och Västra Götalandsregionens ansvarsområde och som har en upprättad SIP. Därmed kommer de barn som eventuellt är föremål för samverkan och som kanske har bedömts ha behov av samordnade insatser men som inte har en SIP inte att ingå i granskningen. I granskningen ingår samtliga stadsdelsnämnder inom Göteborgs Stad och för Västra Götalandsregionen berörda verksamheter inom Sahlgrenska universitetssjukhuset och Primärvården. Revisionskriterier Revisionskriterier för granskningen utgörs av Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) Socialtjänstlagen (2001:453) Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387) Skollagen (2010:800) Socialstyrelsens föreskrift om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) Västbus Samverkan för barn och ungas bästa. Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik Överenskommelse mellan kommunerna i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen om samarbete och samordning av insatser till personer med psykisk funktionsnedsättning ( ) Göteborgs Stads budget år 2015 Västra Götalandsregionens budget år 2015

4 4 Ansvariga nämnder och styrelser I granskningen ingår inom Västra Götalandsregionen styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Primärvårdsstyrelsen och inom Göteborgs stad samtliga stadsdelsnämnder. Metoder Granskningen genomförs huvudsakligen genom granskning av SIP:ar. Ett antal om maximalt 20 SIP per stadsdelsnämnd kommer att granskas. Berörda verksamheters lokala rutiner kommer också att begäras in. Intervjuer kommer att genomföras i syfte att komplettera iakttagelser som görs i granskningen av planer och dokument. För att genomföra granskningen kan sekretessbelagda uppgifter om enskildas hälsotillstånd och personliga förhållanden från ett antal patientjournaler, akter från socialtjänsten samt dokumentation från elevhälsan behöva hanteras. Ett avtal har därför tecknats om överföring av sekretessbelagda uppgifter mellan revisorerna i Göteborgs Stad respektive Västra Götalandsregionen. Projektorganisation Granskning genomförs i samverkan mellan Göteborgs stadsrevision och Västra Götalandsregionens revisionsenhet. Det ställer krav på projektorganisationen att hitta strukturer för den gemensamma granskningen när det gäller metoder, dokumentation och rapportering. Detta innebär att respektive organisations ordinarie strukturer och rutiner vid granskning inte alltid kan följas. Projektgruppen består av två yrkesrevisorer från vardera organisation: - Lisa Berlin, projektledare Göteborgs stadsrevision - Ulf Aronsson, projektledare revisionsenheten Västra Götalandsregionen - Lisa Nöjd, Göteborgs stadsrevision - Christina Lundqvist, revisionsenheten Västra Götalandsregionen Rapportering till förtroendevalda revisorer Regionens revisorskollegium och stadsrevisionens revisorsgrupp kommer att informeras löpande under pågående granskning. Prövning av yrkesrevisorernas oberoende och integritet De sakkunnigas oberoende och integritet har prövats enligt respektive revisionskontors modell för oberoende, vilka baseras på Sveriges kommunala yrkesrevisorers modell. Inga omständigheter har framkommit som kan ifrågasätta förtroendet för de sakkunnigas oberoende och integritet som granskare.

5 5 Tidplan och resurser Projektet påbörjas efter beslut i respektive revisorsgrupp/-kollegium i juni år En gemensam avrapportering till revisorsgrupp/-kollegium beräknas ske i mars år Granskningen genomförs inom ramen för respektive revisionsenhets budget. Information och avrapportering Efter det att projektplanen fastställts kommer ett gemensamt informationsbrev att sändas ut till berörda nämnder och styrelser. Gemensam information kommer också att skickas till sjukhusdirektör, primärvårdsdirektör och berörda chefer inom regionen samt stadsdelsdirektörer och sektorschefer i stadsdelsnämnderna. Avrapportering till de båda revisorsgrupperna planeras att ske vid ett gemensamt sammanträde i mars månad år Rapporten skickas för beaktande till granskade styrelser och regionstyrelsen inom regionen samt till stadsdelsnämnderna och Göteborgs stads kommunstyrelse. Ett rapportsammandrag skickas för kännedom till Göteborgs stads kommunfullmäktige. Hela rapporten skickas för kännedom till samtliga sjukhus i regionen. Kvalitetssäkring Rapportens innehåll kommer att stämmas av med de granskade verksamheterna. Kvalitetssäkring sker genom projektets styrgrupp. Lisa Berlin kommunal yrkesrevisor projektledare, stadsrevisionen Ulf Aronsson yrkesrevisor, regionen projektledare, regionens revisionsenhet