Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Transkript

1 Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

2 Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden Reviderad - Produktion Socialförvaltningen Dnr 2014/87 Dokument Winess, SN Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Syfte 3. Ledningssystemets grundläggande uppbyggnad utifrån SOSFS 2011:9 4. Verksamheter som omfattas av ledningssystemet 5. Ansvar 5.1 Ansvarsfördelning Socialförvaltningen Mora kommun 6. Vad är god kvalitet 6.1. Socialtjänstlagen (SoL) 6.2. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) 6.3. Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) 7. Kvalitetsmål för socialförvaltningen i Mora kommun 7.1 Uppföljning av kvalitetsmål 8. Samverkan 9. Hur det systematiska förbättringsarbetet ska bedrivas 10. Dokumentation av det systematiska förbättringsarbetet Kvalitetsberättelse Patientsäkerhetsberättelse

3 Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 1. Bakgrund Med bakgrund till Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) ska Socialnämnden i Mora kommun ta fram ett ledningssystem som ska användas för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet. 2. Syfte Syftet med ett ledningssystem för kvalitet är att skapa systematik, struktur och samordning med verksamhetens kvalitetsarbete och kvalitetsutveckling. Kvalitetsarbetet ska ha en tydlig struktur och genom allas delaktighet, skapa en lärande organisation som ger förutsättningar för förändrings- och utvecklingsarbete Ledningssystemet ska säkerställa att socialtjänsten utvecklar tjänster av god kvalitet, i enlighet med gällande regelverk. Syftet med kvalitetssystemet är att tydliggöra processer och rutiner som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet. Det ska vara till underlag för effektiv resursanvändning och redovisningar till medborgare, politiker och medarbetare och därmed öka trovärdigheten och statusen i det sociala arbetet. 3. Ledningssystemets grundläggande uppbyggnad utifrån SOSFS 2011:9 Socialförvaltningens ledningssystem är uppbyggt utifrån Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). I denna riktlinje beskrivs hur socialförvaltningen ska tillämpa dessa krav. 4. Verksamheter som omfattas av ledningssystemet Föreskriften ska tillämpas i arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten i sådan verksamhet som omfattas av hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), tandvårdslagen (1985:125), (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS och socialtjänstlagen (2001:453). Föreskrifterna ska även tillämpas i det systematiska patientsäkerhetsarbetet som vårdgivare ska bedriva enligt 3 kap. patientsäkerhetslagen (2010:659). 1 Socialtjänsten i Mora kommun bedriver verksamhet inom SoL, LVM, LVU, HSL, Patientsäkerhetslagen samt LSS. Ledningssystemet omfattar de verksamheter som ingår inom dessa lagrum. 5. Ansvar 1 Vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska ansvara för att det finns ett ledningssystem för verksamheten. Ledningssystemet ska användas för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet. 1 SOSFS 2011:9

4 2 Vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska med stöd av ledningssystemet planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten. 3 Vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska ange hur uppgifterna som ingår i arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten är fördelade i verksamheten Ansvarsfördelning Socialnämnden Mora kommun Socialnämnden ansvarar för att det finns ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, samt att detta bedrivs enligt gällande lagar och krav. Socialnämnden ansvarar för att anta riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Ledningsgruppen ansvarar för att ledningssystemet bedrivs enligt riktlinjen. Ledningsgruppen ansvarar för att med stöd av ledningssystemet, planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten. Ledningsgruppen ansvarar för att uppgifterna som ingår i arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten är fördelade i verksamheten. Ledningsgruppen ansvarar för att dokumentera arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamheternas kvalitet Medarbetare inom socialförvaltningen ansvarar för att delta i kvalitetsarbetet och följa de rutiner som ingår i ledningssystemet. 6. Vad är god kvalitet I ledningssystemet ingår att fastställa vad god kvalitet är för verksamheten. Att fastställa och tydliggöra kvalitetsmål gör det enklare för medarbetare att uppnå god kvalitet i verksamheten. 6.1 Socialtjänstlagen (SoL) Kap. 1 1 Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas - ekonomiska och sociala trygghet, - jämlikhet i levnadsvillkor, - aktiva deltagande i samhällslivet. Socialtjänsten skall under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Verksamheten skall bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet. 2 Vid åtgärder som rör barn ska barnets bästa särskilt beaktas. 2 SOSFS 2011:9

5 Kap. 3 3 Insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet. För utförande av uppgifter inom socialtjänsten ska det finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet. Kvaliteten i verksamheten ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras 6.2 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) 5 Verksamhet enligt denna lag skall främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för de personer som anges i 1. Målet skall vara att den enskilde får möjlighet att leva som andra. 6 Verksamheten enligt denna lag skall vara av god kvalitet och bedrivas i samarbete med andra berörda samhällsorgan och myndigheter. Verksamheten skall vara grundad på respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet. Den enskilde skall i största möjliga utsträckning ges inflytande och medbestämmande över insatser som ges. Kvaliteten i verksamheten skall systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. För verksamheten enligt denna lag skall det finnas den personal som behövs för att ett gott stöd och en god service och omvårdnad skall kunna ges. 6 a När åtgärder rör barn ska barnets bästa särskilt beaktas. 6.3 Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Mål för hälso- och sjukvårdslagen 2 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården. Krav på hälso- och sjukvårdslagen 2 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården. 2 a Hälso- och sjukvården skall bedrivas så att den uppfyller kraven på en god vård. Detta innebär att den skall särskilt 1. vara av god kvalitet med en god hygienisk standard och tillgodose patientens behov av trygghet i vården och behandlingen, 2. vara lätt tillgänglig, 3. bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet, 4. främja goda kontakter mellan patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen, 5. tillgodose patientens behov av kontinuitet och säkerhet i vården. Vården och behandlingen skall så långt det är möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Olika insatser för patienten skall samordnas på ett ändamålsenligt sätt.

6 Varje patient som vänder sig till hälso- och sjukvården skall, om det inte är uppenbart obehövligt, snarast ges en medicinsk bedömning av sitt hälsotillstånd. 7. Kvalitetsmål för Socialnämnden i Mora kommun Kvalitetsmålen beskriver vad som behöver uppnås för att säkerställa god kvalitet inom verksamheterna. Verksamheten ska bygga på respekt för människors självbestämmande och integritet Hälso- och sjukvården skall bedrivas så att den uppfyller kraven på en god vård Det ska finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet Verksamheten ska fortlöpande utvecklas och säkras. Tjänsterna inom verksamheterna är trygga, säkra och präglade av rättssäkerhet Insatser för den enskilde ska utformas och genomföras tillsammans med honom eller henne och vid behov i samverkan med andra samhällsorgan och med organisationer och andra föreningar 7.1 Uppföljning av kvalitetsmål Kvalitetsmålen följs upp genom att fortlöpande och systematiskt följa upp att vi följer de processer och rutiner som ingår i kvalitetsledningssystemet. Måtten som mäter resultaten i våra processer visar på t ex hur brukare upplever kvaliteten kopplat mot våra mål. Dokumentation av uppföljning av kvalitetsmålen sammanställs varje år i en kvalitetsberättelse. 8. Samverkan Samverkan såväl internt som externt är en förutsättning för att säkra kvaliteten på de insatser som ges inom socialtjänsten och verksamhet inom LSS och för att förebygga vårdskador i hälso- och sjukvården. Socialtjänst och LSS 5 Den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska identifiera de processer enligt 2 där samverkan behövs för att säkra kvaliteten på de insatser som ges i verksamheten. Det ska framgå av processerna och rutinerna hur samverkan ska bedrivas i den egna verksamheten. Det ska genom processerna och rutinerna även säkerställas att samverkan möjliggörs med andra verksamheter inom socialtjänsten eller enligt LSS och med vårdgivare, myndigheter, föreningar och andra organisationer. Hälso- och sjukvård

7 6 Vårdgivaren ska identifiera de processer enligt 2 där samverkan behövs för att förebygga att patienter drabbas av vårdskada. Det ska framgå av processerna och rutinerna hur samverkan ska bedrivas i den egna verksamheten. Det ska genom processerna och rutinerna även säkerställas att samverkan möjliggörs med andra vårdgivare och med verksamheter inom socialtjänsten eller enligt LSS och med myndigheter Hur det systematiska förbättringsarbetet ska bedrivas Bild 1. Beskriver årshjulet av det systematiska förbättringsarbetet Planera Processer och aktiviteter beskrivs utifrån verksamhetens krav på kvalitet kopplat till kvalitetsmålen. Processer beskriver vad som ska uppnås. Aktiviteterna beskriver hur det ska göras. Processer och aktiviteter tas fram utifrån krav inom de lagrum som berör oss samt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. Riskanalyser görs utifrån de aktiviteter som beskrivits. Riskanalyser görs en gång per år i förebyggande syfte då man analyserar sannolikheten att man brister i utförande, samt hur allvarlig konsekvensen blir. Åtgärder fastställs utifrån riskanalyserna. En åtgärd bygger på att man ser att risken är relativt hög och allvarlig och beskriver vad som ska åtgärdas under året. 3 SOSFS 2011:9

8 Genomföra Verksamheten bedrivs enligt de processer och aktiviteter som fastställts. Följa upp Mått följs upp genom att ange ett resultat av t ex. brukarundersökningar, nationella- eller egna mätningar. Egenkontroll är systematisk uppföljning och utvärdering av den egna verksamheten samt kontroll av att den bedrivs enligt de processer och rutiner som ingår i ledningssystemet. Egenkontrollen visar ett nuvarande resultat eller läge. Utifrån egenkontrollen utvärderas om förbättringar ska göras. Kvalitetsbrister kan bero på avsaknad av rutiner, otillräckligt med resurser eller att medarbetare inte har rätt kompetens. Åtgärder följs upp under året och dokumenteras Analysera och förbättra Förbättringsarbetet sker kontinuerligt under året och dokumenteras genom åtgärder. 10. Dokumentation av det systematiska förbättringsarbetet Arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet ska dokumenteras. 4 Ledningssystemet dokumenteras i ett verksamhetssystem som heter Stratsys. Här dokumenteras alla delar som berör ledningssystemet, dvs. planering, genomförande, uppföljning och förbättringar Kvalitetsberättelse Det systematiska kvalitetsarbetet sammanfattas i en kvalitetsberättelse för det gångna året. I kvalitetsberättelsen ska det framgå: Hur arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet har bedrivits under föregående kalenderår, Vilka åtgärder som har vidtagits för att säkra verksamhetens kvalitet, Vilka resultat som har uppnåtts. Kvalitetsberättelsen bör hållas tillgänglig för den som önskar ta del av den. Kvalitetsberättelsen redovisas i SN i samband med verksamhetsrapporten. 4 SOSFS 2011:9

9 10.2 Patientsäkerhetsberättelse Vårdgivaren ska senast den 1 mars varje år upprätta en patientsäkerhetsberättelse. 5 Utöver vad som framgår av 3 kap. 10 patientsäkerhetslagen, ska det av patientsäkerhetsberättelsen framgå: Hur ansvaret enligt 3 kap. 10 patientsäkerhetslagen har varit fördelat, Hur patientsäkerheten genom egenkontroll enligt 5 kap. 2 har följts upp och utvärderats, Hur samverkan enligt 4 kap. 6 har möjliggjorts för att förebygga att patienter drabbas av vårdskada, Hur risker för vårdskador har hanterats enligt 5 kap. Hur rapporter enligt 6 kap. 4 patentsäkerhetslagen har hanterats, Hur inkomna klagomål och avvikelser enligt 5 kap. 3 som har betydelse för patientsäkerheten har hanterats. 6 Patientsäkerhetsberättelsen bör hållas tillgänglig för den som önskar ta del av den. Patientsäkerhetsberättelsen redovisas för SN. 5 Patientsäkerhetslagen 3 kap. 10 (2010:659) 6 SOSFS 2011:9