Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Transkript

1 TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum Sida 1 (1) Diarienr NF 2016/ Sociala nämndernas förvaltning Teresia Kjellgren Epost: teresia.kjellgren@vasteras.se Kopia till Nämnden för personer med funktionsnedsättning Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Förslag till beslut Nämnden för personer med funktionsnedsättning beslutar att godkänna förvaltningens förslag på riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Ärendebeskrivning Det systematiska kvalitetsarbetet utgår från övergripande mål och grundläggande värderingar i Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Motsvarande gäller för kommunala hälso- och sjukvården som regleras i hälso- och sjukvårdslagen (HSL). När SOSFS 2011:9 trädde i kraft började Sociala nämndernas förvaltning arbeta mer systematiskt med kvalitetsarbetet. Nämnderna ställde sig i augusti 2012 bakom förvaltningens förslag på modell för ledningssystem och det ledningssystem vi har idag började byggas. Så här fyra år senare kan vi se att det behöver ses över och revideras. Utifrån att vi i lex Sarah-rapporteringen både 2015 och 2016 såg att missförhållanden återkom blev återkommande missförhållanden en risk som togs med i nämndernas internkontrollplaner. Dessa beslutades av nämnderna i oktober 2016 i samband med Sammanfattning årsplan Med bakgrund av ovanstående började ett arbete med att djupgående se över alla dokument (rutiner, checklistor, metodstöd med mera) som finns på vår del av stadens intranät. Vi tittade också på den strukturella uppbyggnaden. Utifrån den genomlysningen kunde vi ganska snart konstatera att ledningssystemet behövde förändras. En plan togs fram om hur förvaltningen ska revidera ledningssystemet. Planen beslutades av de olika ledningsgrupperna, den för enhetscheferna i stadshuset och den för myndighetsutövningens enhetschefer. Bland annat såg vi ett behov av att ta fram riktlinjer för ett ledningssystem. Där vi tydliggör VEM gör VAD och HUR.

2 Diarienr 2016/00372-ÄN /00203-NF /00657-IFN Riktlinje - Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Beslutad av Äldrenämnden Nämnden för personer med funktionsnedsättning Individ- och familjenämnden Januari 2017 program policy handlingsplan riktlinje

3 Västerås stad program policy handlingsplan riktlinje uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort inklusive koncernen Västerås stad uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet i koncernen Västerås stad anger strategier och konkreta åtgärder för att nå den politiska viljeinriktningen och fastställda mål på olika nivåer i organisationen säkerställer ett riktigt agerande och en god kvalitet i handläggning och utförande i koncernen Västerås stad

4 Innehåll Riktlinje Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Inledning Bakgrund Syftet med ledningssystemet Begrepp och förkortningar Definition av kvalitet Ledningssystemet som ett förbättringshjul Ansvarig för ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete, SOSFS 2011: Nämnd Direktör Övergripande samordnande kvalitetsgrupp Enhetschef MAS Medicinskt ansvarig sjuksköterska Medarbetare Leverantörer och utförare Ledningssystemets huvudpunkter Processer och rutiner Samverkan Systematiskt förbättringsarbete hantering av avvikelser Riskanalys Egenkontroll Rapporteringsskyldighet Personalens medverkan Dokumentationsskyldighet

5 1. Inledning 1.1. Bakgrund Socialtjänsten har en central del i välfärdssystemet. Det ställer stora krav på rättssäkerhet, likvärdighet och tillgänglighet. Socialtjänsten ska ha en god kvalitet både inom offentlig och privat driven verksamhet. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) trädde i kraft 1 januari Föreskrifterna och de allmänna råden gäller även enskilda utförare. Det systematiska kvalitetsarbetet utgår från övergripande mål och grundläggande värderingar i Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Motsvarande gäller för kommunala hälso- och sjukvården som regleras i hälso- och sjukvårdslagen (HSL). När SOSFS 2011:9 trädde i kraft började Sociala nämndernas förvaltning arbeta mer systematiskt med kvalitetsarbetet. Nämnderna ställde sig i augusti 2012 bakom förvaltningens förslag på modell för ledningssystem och det ledningssystem vi har idag började byggas. Så här fyra år senare kan vi se att det behöver ses över och revideras. Utifrån att vi i lex Sarah-rapporteringen både 2015 och 2016 såg att missförhållanden återkom blev återkommande missförhållanden en risk som togs med i nämndernas internkontrollplaner. Dessa beslutades av nämnderna i oktober 2016 i samband med Sammanfattning årsplan Det finns också paragrafer i SOSFS 2011:9 som stärker behovet av att revidera ledningssystemet. Bland annat står det i 5 kap 8 : Om resultaten av de aktiviteter som anges i 1-6 visar att processerna och rutinerna inte är ändamålsenliga för att säkra verksamhetens kvalitet, ska processerna och rutinerna förbättras. 1 Med bakgrund av ovanstående började ett arbete med att djupgående se över alla dokument (rutiner, checklistor, metodstöd med mera) som finns på vår del av stadens intranät. Vi tittade också på den strukturella uppbyggnaden. Utifrån den genomlysningen kunde vi ganska snart konstatera att ledningssystemet behövde förändras. En plan togs fram om hur förvaltningen ska revidera ledningssystemet. Planen beslutades av de olika ledningsgrupperna, den för enhetscheferna i stadshuset och den för myndighetsutövningens enhetschefer. Bland annat såg vi ett behov av att ta fram riktlinjer för ett ledningssystem. Där vi tydliggör VEM gör VAD och HUR Syftet med ledningssystemet Ett ledningssystem är ledningens verktyg för att leda, planera, kontrollera, följa upp och utvärdera verksamheten. Enligt föreskriften ska verksamheten identifiera, beskriva och fastställa de processer 1 SOSFS 2011:9, Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, s 8 4

6 som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet. Detta i sin tur ska ligga till grund för förbättringar av ledningssystemets processer och rutiner. Mycket av det här arbetet är gjort så att bygga upp ledningssystemet på nytt är inte syftet. Däremot behöver vi få medarbetare inom förvaltningen delaktiga i det här arbetet. Det är ett arbete som är ständigt pågående. Viktiga områden i det systematiska kvalitetsarbetet är Kvalitetssäkring av sociala tjänster Samverkan Förbättringsarbete riskanalys, egenkontroll, lex Sarah, synpunkter och klagomål Medarbetarnas medverkan i förbättringsarbetet Dokumentationsskyldighet Ledningssystemet ska ses som ett medel för att uppnå målet om god kvalitet. Vi säkerställer att den enskilde får den hjälp och det stöd som hen har behov av och att denna hjälp och detta stöd håller god kvalitet. Som exempel på god kvalitet är att rättsäkerheten garanteras, att barnperspektivet beaktas och att insatserna utformas efter den enskildes behov samt att dessa så långt som möjligt sker i samråd. Med hjälp av ledningssystemet kan vi få en ökad förståelse för socialtjänstens uppdrag då vi tydliggör detta i våra processer. Som nämndes ovan kan vi tydliggöra VEM gör VAD och HUR Begrepp och förkortningar Det finns en del förkortningar och begrepp i riktlinjen. Förkortningarna finns utskrivna i sin helhet nedan och begreppen förklaras kort. SoL Socialtjänstlag (2001:453) LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387) HSL Hälso- och sjukvårdslag (1982:763) SOSFS Socialstyrelsens författningssamling Lex Sarah - socialtjänsten ska utreda händelser i verksamheten som har medfört eller hade kunnat medföra ett missförhållande för den enskilde. Detta är en del i socialtjänstens skyldighet att bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete. Lex Maria - vårdgivaren ska utreda händelser i verksamheten som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada. Detta är en del i vårdgivarens skyldighet att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete. 2. Definition av kvalitet Vad är då kvalitet? Enligt SOSFS 2011:9 definieras kvalitet som att den som bedriver verksamhet inom socialtjänsten ska säkerställa att verksamheten uppfyller de krav och mål som gäller för verksamheten enligt lagar och andra föreskrifter samt beslut som meddelats med stöd av sådana föreskrifter. 5

7 Socialstyrelsen säger också att god kvalitet i socialtjänsten bland annat innebär följande: Insatserna bygger på respekt för människors självbestämmande och integritet Insatserna utgår från en helhetssyn, är samordnade och präglas av kontinuitet Insatserna är kunskapsbaserade och effektivt utförda Insatserna är tillgängliga och fördelade efter behov Myndigheten präglas av rättsäkerhet 3. Ledningssystemet som ett förbättringshjul Nedanstående bild är hämtad från det ledningssystem vi har idag och det är efter den här modellen vi arbetar med det systematiska kvalitetsarbetet. Se Bilaga Ansvarig för ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete, SOSFS 2011:9 För att ledningssystemet ska vara väl fungerande krävs en tydlig ansvarsfördelning. Den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska säkerställa att verksamhetens medarbetare arbetar i enlighet med de processer och rutiner som ingår i ledningssystemet. Ännu en gång VEM gör VAD och HUR. Nedan finns ansvarsfördelning för Sociala nämndernas förvaltning. 6

8 4.1. Nämnd Nämnden beslutar om ledningssystem för kvalitet, beslutar om mål och mätvärden för verksamheten och följer upp målen. Nämnden ska också försäkra sig om att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete i övrig yrkesmässigt bedriven verksamhet där nämnden upphandlar tjänster eller har avtal med Direktör Förvaltningens direktör har det yttersta ansvaret för att ett ledningssystem upprättas, planeras, genomförs och följs upp. Direktören har även det yttersta ansvaret för att utvärdera och förbättra kvalitetsarbetet Övergripande samordnande kvalitetsgrupp Medarbetarna i den övergripande samordnande kvalitetsgruppen 2 ansvarar för att utarbeta och förvalta ett ledningssystem för kvalitet utifrån nämndens direktiv och Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. Den övergripande samordnande kvalitetsgruppen ansvarar också för att det systematiska kvalitetsarbetet planeras, genomförs, dokumenteras och följs upp samt upprättar åtgärdsplan för övergripande förbättringsarbete inom verksamheten Enhetschef Enhetschefen ska säkerställa att medarbetarna på enheten arbetar i enlighet med processerna och rutinerna som ingår i ledningssystemet MAS Medicinskt ansvarig sjuksköterska Medicinskt ansvarig sjuksköterska har ansvar för att säkerställa och följa upp kvaliteten och säkerheten i den kommunala hälso- och sjukvården. För var och en av de verksamhetsområden som kommunen bestämmer, det vill säga för sociala nämndernas förvaltnings hälso- och sjukvårdsenhet, för Västerås stad Vård och omsorg och Skultuna kommundel, samt för de externa, privata utförarna, ska det finnas en sjuksköterska (MAS) som svarar för att det finns sådana rutiner att kontakt tas med läkare eller annan hälso- och sjukvårdspersonal när en patients tillstånd fordrar det, att beslut om att delegera ansvar för att vårduppgifter är förenliga med säkerheten för patienterna och att anmälan görs till den nämnd som har ledningen av hälso- och sjukvårdsverksamheten om en patient i samband med vård eller behandling drabbats av eller utsatts för risk att drabbas av allvarlig skada eller sjukdom. 2 Kvalitetsstrateg, Koordinator för synpunkter och klagomål, Hälso- och sjukvårdsstrateg och Kvalitetshandläggare 7

9 4.6. Medarbetare Alla medarbetare ska kontinuerligt medverka i det systematiska kvalitetsarbetet genom att: Arbeta i enlighet med processer och rutiner Medverka i förvaltningens olika aktiviteter i kvalitetsarbetet Delta i och lämna uppgifter till egenkontroll, kvalitetsregister och dyl. Delta i uppföljning och analys av mål och resultat Rapportera avvikelser av olika slag Lämna uppgifter till rapporter och utredningar Av 14 kap. 2 socialtjänstlagen (2001:453) och 24 a LSS framgår det att var och en som fullgör uppgifter inom socialtjänst eller i verksamhet enligt LSS är skyldig att medverka i verksamhetens kvalitetsarbete. Att medverka till god kvalitet innebär bland annat att vara uppmärksam och påtala sådant som kan medföra risk för att enskilda inte får god omvårdnad, gott stöd, god service och lever under trygga förhållanden. Stor vikt ska läggas på det förebyggande arbetet (riskanalyser). Att påtala och rätta uppkomna fel och brister och vara lyhörd för synpunkter och kvalitet. Verksamheten ska bedrivas så att eventuella försummelser, övergrepp och andra missförhållanden så långt som möjligt kan förebyggas och förhindras Leverantörer och utförare Leverantörer och utförare är ansvariga för att upprätta ett eget kvalitetsledningssystem som innebär kvalitetsuppföljning, kvalitetsutveckling, att involvera medarbetare i kvalitetsarbete samt ge information om resultatet till sina medarbetare. Leverantörer och utförare är också ansvariga för att informera nämnden om resultat av sin egenkontroll. 5. Ledningssystemets huvudpunkter 5.1. Processer och rutiner Förvaltningen ska identifiera, beskriva och fastställa de processer i verksamheten som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet samt i varje process identifiera de aktiviteter som ingår och bestämma aktiviteternas inbördes ordning. All verksamhet inom socialtjänstens område utgår från huvudprocessen: 8

10 För varje aktivitet ska de rutiner som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet utarbetas och fastställas. Genom att kartlägga en process och se hur aktiviteterna hänger ihop med varandra skapas en gemensam bild av hur vi jobbar, en processkarta. Det finns mycket att vinna genom att jobba med processkartläggning: Helhetssyn och överblickbarhet över verksamheten Identifiera flaskhalsar och onödiga arbetsmoment Synliggöra aktiviteter och samverkan mellan olika parter Ökad förståelse för varför förändring är nödvändig Bättre resursanvändande och högre effektivitet Högre kvalitet och färre fel Mer fokus på enskilda i behov av socialtjänst Mindre stress och ökad arbetsglädje 5.2. Samverkan Det ska framgå av processerna och rutinerna hur samverkan ska bedrivas internt, mellan förvaltningens olika enheter. Det ska även säkerställas att samverkan möjliggörs med andra verksamheter inom socialtjänsten eller enligt LSS och med andra vårdgivare, myndigheter, föreningar och organisationer Systematiskt förbättringsarbete hantering av avvikelser En viktig förutsättning för att medverka till en god kvalitet är att det finns rutiner för att hantera iakttagelser som görs, fel och brister som upptäcks samt synpunkter och klagomål som tas emot. Den information som förvaltningen får genom riskanalyser, egenkontroller och utredning av klagomål, synpunkter och rapporter 3 ligger till grund för förbättringar av ledningssystemets processer och rutiner Riskanalys Med hjälp av en riskanalys bedöms sannolikheten för olika oönskade händelser och dess konsekvenser. Med det som underlag kan beslut tas och åtgärder vidtas för att minimera dessa risker. När man identifierat sina risker uppskattar man sannolikheten för att de olika händelserna inträffar och varje risks negativa konsekvens som skulle bli konsekvensen av om en viss händelse inträffade. De risker med högst värden för sannolikhet och negativ konsekvens skrivs in i nämndens internkontrollplan. När nämnden har beslutat om interkontrollplanen kommer de prioriterade riskerna att vara en del i arbetet med egenkontrollerna. Det förbättringsarbete som egenkontrollerna bidrar till (för att minska 3 Rapport om lex Sarah, lex Maria, tillsynsrapporter, revisionsrapporter med mera 9

11 risken för missförhållande eller helt undvika det) blir en viktig del i uppföljningen av de prioriterade riskerna i internkontrollplanen. Tillsammans är de delar av det systematiska kvalitetsarbetet Egenkontroll Egenkontroll innebär att man granskar hur man arbetar och har arbetat, särskilt i jämförelse med andra och med sig själv över tid. Utifrån egenkontrollen ska åtgärder vidtas för att säkra verksamhetens kvalitet. För förvaltningens del genomförs egenkontroller av rättssäkerheten i myndighetsutövningen med regelbundenhet varje år från och med Initialt har egenkontrollen genomförts och genomförs av medarbetare i den övergripande samordnande kvalitetsgruppen. Planeringen är att egenkontrollen succesivt ska föras ut och genomföras av medarbetare på respektive enhet. Egenkontroller görs på områdena delaktighet, kommunicering, skäliga utredningstider och förhandsbedömningar Rapporteringsskyldighet Det finns en lagstadgad skyldighet att rapportera: Lex Sarah - Missförhållanden och risk för missförhållanden då någon lidit skada eller det finns en konkret och uppenbar risk att någons liv, säkerhet, psykiska eller fysiska hälsa kan skadas (SoL och LSS) Lex Maria - Vårdskador och risk för vårdskador (HSL) 5.7. Personalens medverkan För att uppnå god kvalitet och säkerhet är medarbetarnas engagemang och delaktighet nödvändig. Enligt HSL, SoL och LSS är personalen skyldig att medverka till hög patientsäkerhet respektive god kvalitet. Respektive chef ska säkerställa att deras personal arbetar i enlighet med processerna och rutinerna som ingår i ledningssystemet Dokumentationsskyldighet Arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet ska dokumenteras. Dokumentationen kan utgöra underlag för nämndens årliga kvalitetsberättelse. Viktiga saker att dokumentera är exempelvis: Vilka processer och rutiner som styr kvaliteten i verksamheten Vilka rutiner som finns i verksamheten Uppföljning av lex Sarah/lex Maria statistik, avvikelserapportering Uppföljning av inkomna synpunkter och klagomål Resultat av granskning av socialdokumentation och annan dokumentation Uppföljning av verkställda beslut, väntetider och ställtider med mera 10

12 Produktion: Västerås stad 2007-XX Sociala nämndernas förvaltning Västerås Telefon

13 Produktion: Västerås stad 2007-XX Bilaga 1 12

14 13

15 14