PROJEKTPLAN GRANSKNING AV SAMVERKAN MELLAN REGION OCH KOMMUN KRING PERSONER MED SAMSJUKLIGHET

Transkript

1 PROJEKTPLAN GRANSKNING AV SAMVERKAN MELLAN REGION OCH KOMMUN KRING PERSONER MED SAMSJUKLIGHET 1 BAKGRUND 1.1 Samverkan och samsjuklighet Forskningen visar att av de personer som söker hjälp för missbruk eller beroende kommer procent också att ha en psykisk sjukdom någon gång i livet. Av de personer som söker vård för psykisk ohälsa bedömer forskningen att procent har ett pågående missbruk eller beroende. 1 Med samsjuklighet menas att ha två eller flera sjukdomstillstånd samtidigt. Samsjuklighet är mycket vanligt vid psykisk sjukdom och vid missbruksproblem. Det innebär ofta en allvarligare problematik, som kan få omfattande sociala och hälsomässiga konsekvenser. 2 Forskning visar att personer med samsjuklighet har sämre behandlingsutfall och ofta hänvisas fram och tillbaka mellan huvudmännen. 3 Samtidigt visar forskning att utformningen av vården, med olika huvudmän för olika verksamheter, inte är anpassad för personer med flera samtidiga problem. Denna grupp har dessutom ofta svårt att själva ta ansvar för att få hitta rätt mellan olika huvudmän. 4 Studier visar också att patienter och klienter generellt är missnöjda med hur samordningen fungerar i den svenska vården och omsorgen. 5 Ytterligare en problematik för personer med behov av samordnade insatser är att uppföljningen ofta brister. Uppföljning görs ofta ur ett verksamhets- eller huvudmannaperspektiv och inte ur ett patient- och brukarperspektiv. 6 Det finns alltså indikationer på att uppföljningen i högre grad behöver fokusera på vilka resultat vården och stödinsatserna får på individnivå. Bristande samverkan mellan kommunen och regionen innebär en risk att enskilda inte får den vård och det stöd de har rätt till och behöver. Det kan få konsekvenser 1 Agneta Öjehagen (2011) Samsjuklighet mellan missbruk eller beroende och psykisk sjukdom i SOU 2011:6 Missbruket, Kunskapen, Vården. Missbruksutredningens forskningsbilaga. 2 Kunskapsguiden, ( ). 3 Åsa Bringlöv (2016) Varför kommer de tillbaka? Missbruksvård för personer med komplexa behov - analys av mångbesökarkartläggningar i sex län. FoU Södertörns skriftserie nr 145/16. 4 Ibidem. 5 Myndigheten för vårdanalys (2016) Samordnad vård och omsorg. En analys av samordningsutmaningar i ett fragmenterat vård- och omsorgssystem. PM 2016:1. 6 Myndigheten för vårdanalys (2016) Missar vi målen med missbruks- och beroendevården? Om uppföljning av resultat ur ett patient- och brukarperspektiv. Rapport 2016:2. Samt Bringlöv (2016). 1

2 för enskildas liv och hälsa. Bristande samverkan innebär även att tvingande krav för kommunen och regionen riskerar att inte uppfyllas. 1.2 Samverkan mellan kommun och region Både socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen innehåller krav på samverkan. Krav ställs på att kommun och region ska ingå överenskommelser ifråga om personer med missbruksproblematik och personer med psykisk funktionsnedsättning. Västra Götalandsregionen och de 49 kommunerna har arbetat utifrån en överenskommelse sedan år 2011 om samarbete och samordning av insatser till personer med missbruk och psykisk funktionsnedsättning. Från och med april år 2017 ska en ny överenskommelse börja gälla som reglerar ansvarsfördelning och samarbetsfrågor för personer med missbruk och personer med psykisk funktionsnedsättning. Här anges att ingen ska hamna mellan huvudmännens olika ansvarsområden och därför inte få den hjälp som hen behöver. Vidare anges att den enskildes intressen aldrig får åsidosättas på grund av att skilda huvudmän har olika verksamhets- och kostnadsansvar. Överenskommelsen ska förverkligas på lokal nivå, vilket ställer stora krav på en välfungerande samverkan mellan huvudmännen. Lokal samverkan anges vara avgörande för vilka effekter överenskommelsen får. För personer som behöver insatser från både socialtjänst och hälso- och sjukvård ska en individuell plan upprättas, om den som är berörd samtycker till detta. Samverkan i Göteborgsområdet sker i ett flertal samverkansgrupper. Den formaliserade samverkansorganisationens struktur är omfattande och komplex. Det finns ett flertal olika forum för samverkan, med representation från såväl ledning som profession. Ytterst syftar dessa forum till att förbättra samverkan för enskilda med behov av samordnade insatser. Både i kommunens och regionens olika styrdokument lyfts vikten av samverkan, av att arbeta för att minska psykisk ohälsa och missbruk samt att invånarna får en samordnad och sammanhållen vård och omsorg. I kommunens budget för år 2017 anges att samverkan med regionen behöver fördjupas, inte minst inom missbruksvården och att arbetet behöver organiseras så att mer tid frigörs för arbete med klienter. För år har regionen tre prioriterade mål för hälso- och sjukvården. Samtliga berör personer med missbruk och psykisk funktionsnedsättning. I regionens budget anges som långsiktigt mål en sammanhållen och tillgänglig hälso- och sjukvård som ges med högsta kvalitet och patientsäkerhet samt som alltid utgår ifrån den enskilda personens behov och erfarenheter. 2

3 1.3 Systematiskt kvalitetsarbete Kommunen ansvarar enligt socialtjänstlagen för att enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver. Regionen ansvarar för att hälso- och sjukvården bedrivs så att den uppfyller kraven på en god vård, vilket bland annat innebär att tillgodose patienternas behov av trygghet i vården och behandlingen. Ansvaret för verksamheten enligt kommunallagen och målsättningarna i socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen innebär att ansvariga nämnder och styrelser är skyldiga att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet. Detta arbete ska bedrivas enligt Socialstyrelsens föreskrift (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Att säkra verksamhetens kvalitet innebär enligt föreskriften att säkra att verksamheterna uppfyller de krav och mål som gäller för verksamheterna. Ett sådant krav är att region och kommun ska samverka när enskilda har behov av insatser både från hälso- och sjukvården och från socialtjänsten. Ett annat väsentligt krav är att se till att lagstiftarens mål om en god vård och omsorg uppfylls. Med andra ord är samverkan en aspekt av den kvalitet i verksamheten som ska säkras. Detta ska åstadkommas med ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Det yttersta målet med detta kvalitetsarbete kan dock sägas vara att säkra att målet om en god vård och omsorg uppfylls. Det innebär att ansvariga nämnder och styrelser, genom det systematiska kvalitetsarbetet, behöver följa upp och säkra de resultat som de samordnade insatserna får på individnivå. En samverkan mellan kommun och region som inte bidrar till att detta mål uppfylls, har föga värde för dem verksamheten är till för. 2 SYFTE OCH REVISIONSFRÅGOR Syftet med granskningen är att bedöma om samverkan mellan Göteborgs Stad och Västra Götalandsregionen, för vuxna personer med samsjuklighet och behov av samordnade insatser, bedrivs på ett ändamålsenligt sätt. Granskningen ska svara på följande revisionsfrågor: 1. Ser ansvariga nämnder och styrelser till att det finns förutsättningar för verksamheten att bedriva en ändamålsenlig samverkan? 2. Ser ansvariga nämnder och styrelser till att följa upp om samverkan bidrar till målet om en god vård och omsorg? 3. Ser ansvariga nämnder och styrelser till att klarlägga vilka risker som finns för bristande samverkan mellan region och kommun? 4. Ser ansvariga nämnder och styrelser till att vidta åtgärder för att hantera dessa risker? 3

4 2.1 Avgränsningar Granskningen avgränsas till att gälla samverkan mellan region och kommun för vuxna personer som har behov av samordnade insatser på grund av missbruk eller beroende och psykisk funktionsnedsättning. Med formuleringen på ett ändamålsenligt sätt i syftet avser vi att verksamheterna lever upp till gällande mål, beslut och riktlinjer och gällande lagstiftning och andra föreskrifter samt att ansvariga nämnder och styrelser har en styrning och uppföljning mot dessa bestämmelser. Ytterst är målet att verksamheterna bidrar till att enskilda får en god vård och omsorg. Med formuleringen förutsättningar för att bedriva en ändamålsenlig samverkan i den första revisionsfrågan avser vi att det i verksamheterna finns ett systematiskt kvalitetsarbete även vad gäller kraven på samverkan. Vi utgår här från kravet på att fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet. En aspekt av kvalitetsbegreppet är kraven på samverkan. Med stöd av ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete ska de som bedriver verksamheterna planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten. Ledningssystemen ska bestå av processer, rutiner, riskanalyser, egenkontroller, utredning av avvikelser samt förbättrande åtgärder. Regionstyrelsens och kommunstyrelsens uppsiktsplikt kan komma att beröras av granskningen. 3 REVISIONSKRITERIER Granskningen kommer huvudsakligen att använda sig av följande revisionskriterier: Kommunallagen 6 kap. 7 Socialtjänstlagen 2 kap. 1, 3 kap. 3 och 3 kap. 7 Hälso- och sjukvårdslagen 2, 2a och 31 Patientsäkerhetslagen 3 kap. Patientlagen 6 kap. 1 Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2011:9 Nationella riktlinjer för missbruksvården Överenskommelser om samarbete mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk Kommunfullmäktiges budget 2017 Regionfullmäktiges budget 2017 Aktuell och relevant forskning 4

5 4 ANSVARIGA NÄMNDER OCH STYRELSER Från Göteborgs Stad ingår stadsdelsnämnderna Majorna-Linné och Askim- Frölunda-Högsbo samt social resursnämnd i granskningen. Eventuellt kommer kommunstyrelsen att beröras av granskningen. Från Västra Götalandsregionen ingår styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset i granskningen. Eventuellt kommer hälso- och sjukvårdsstyrelsen och regionstyrelsen att beröras av granskningen. 5 METOD Granskningen kommer att genomföras med hjälp av dokumentstudier, intervjuer och aktgranskning. Andra metoder kan också komma att användas. För att genomföra granskningen kan sekretessbelagda uppgifter om enskildas hälsotillstånd och personliga förhållanden från patientjournaler och akter från socialtjänsten behöva hanteras. Ett avtal har därför tecknats om överföring av sekretessbelagda uppgifter mellan revisorerna i Göteborgs Stad respektive Västra Götalandsregionen. 6 PROJEKTORGANISATION Granskning genomförs i samverkan mellan Göteborgs Stads stadsrevision och Västra Götalandsregionens revisionsenhet. Det ställer krav på projektorganisationen att hitta strukturer för den gemensamma granskningen när det gäller metoder, dokumentation och rapportering. Detta innebär att respektive organisations ordinarie strukturer och rutiner vid granskning inte alltid kan följas. Projektgruppen består av följande yrkesrevisorer: Kari Aartojärvi, projektledare revisionsenheten Västra Götalandsregionen Joakim Sebring, projektledare Göteborgs Stads stadsrevision Christina Lundqvist, Göteborgs Stads stadsrevision Anna Ljungkvist, revisionsenheten Västra Götalandsregionen Josephine Massie, revisionsenheten Västra Götalandsregionen 7 RAPPORTERING TILL FÖRTROENDEVALDA REVISORER Regionens revisorskollegium och stadsrevisionens revisorsgrupp kommer att informeras löpande under pågående granskning. 8 PRÖVNING AV OBEROENDE OCH INTEGRITET De sakkunnigas oberoende och integritet har prövats enligt respektive revisionskontors modell för oberoende, vilka baseras på Sveriges kommunala yrkesrevisorers modell. Inga omständigheter har framkommit som kan ifrågasätta förtroendet för de sakkunnigas oberoende och integritet som granskare. 5

6 9 TIDPLAN OCH RESURSER Projektet påbörjas våren år En gemensam avrapportering till de förtroendevalda revisorerna i Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad beräknas ske senast under våren Granskningen genomförs inom ramen för respektive revisionsenhets budget. 10 INFORMATION OCH AVRAPPORTERING Efter det att projektplanen fastställts kommer ett gemensamt informationsbrev att sändas ut till berörda nämnder och styrelser. Gemensam information kommer också att skickas till berörda chefer inom regionen och kommunen. Avrapportering till de båda revisorsgrupperna planeras att ske vid ett gemensamt sammanträde. Rapporten ska skickas för beaktande till granskade styrelser och nämnder. Ett rapportsammandrag skickas för kännedom till Göteborgs stads kommunfullmäktige. 11 KVALITETSSÄKRING Rapportens innehåll kommer att stämmas av med de granskade verksamheterna. Kvalitetssäkring sker genom kvalitetssäkringsansvariga Laila Värnestig (Göteborgs Stads stadsrevision) och Andreas Ivarsson (revisionsenheten Västra Götalandsregionen). Göteborg i mars 2017 Kari Aartojärvi yrkesrevisor projektledare, regionens revisionsenhet Joakim Sebring yrkesrevisor projektledare, stadsrevisionen 6