Egenvård, samverkan kommun och landsting i Uppsala län

Transkript

1 ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: Ansvarig: Monica Jonsson Kommun(er): Länets samtliga kommuner Landstingsförvaltning(ar): Alla Fastställt av: Beredningsgrupp (TLK) Egenvård, samverkan kommun och landsting i Uppsala län Innehåll Bakgrund...2 Syfte...2 Ansvar för styrdokument...2 Termer...2 Bedömning...2 Riskbedömning...3 Genomförande av egenvård...3 Dokumentation, uppföljning och omprövning...3 Ansvarsfördelning vid egenvårdsbedömning, - planering och - genomförande...4 Läkare/legitimerad yrkesutövare...4 Den enskilde...4 Handläggare socialtjänsten...4 Chef utförare...4 Boendeassistenter/ Omvårdnadspersonal/ Personlig assistent m fl....4 Relaterade dokument...5 Sidan 1 av 5

2 Bakgrund 1 juli 2009 trädde Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård (SOSFS 2009:6), i kraft. Föreskriften anvisar om att huvudmännen för hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska samarbeta i samband med egenvård och även samarbeta med andra aktörer i samband med egenvård. För att tydliggöra formerna för samverkan mellan huvudmännen i länet har denna riktlinje utformats. Syfte Syftet med riktlinjerna är att säkerställa följsamhet till lagstiftning och författningar samt att utgöra en vägledning för upprättande av gemensamma samverkansrutiner och lokala rutiner. Syftet är att reglera hur samverkan mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård ska ske vid bedömning av egenvård då den enskilde behöver hjälp vid utförandet. Utifrån länsgemensam riktlinje behöver varje kommun upprätta lokala rutiner för att tydliggöra samverkan mellan landstinget och skola. Ansvar för styrdokument TKL fastställer riktlinjer för egenvård. Beredningsgrupp till TKL fastställer samverkans-rutiner för egenvård. Termer Egenvård En hälso- och sjukvårdsåtgärd som legitimerad yrkesutövare inom hälso- och sjukvården har bedömt att en person själv kan utföra eller utför med hjälp av någon annan Hälso- och Sjukvård Sådan verksamhet som bedöms kräva personal med utbildning inom hälsooch sjukvård eller sådan personal i samverkan med annan personal Bedömning Vilka åtgärder som utgör egenvård kan inte anges generellt utan är beroende av omständigheterna i varje enskilt fall. Bedömningen kan endast göras av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal och alltid av läkare då det gäller läkemedel eller vid utskrivning från slutenvård. Analys och bedömning av egenvård ska göras såvida det inte är uppenbart obehövligt. Det är hälso- och sjukvården som bestämmer vilken åtgärd som kan utföras som egenvård i varje enskilt fall. En sätt att skilja på hälso- och sjukvård och egenvård är att bedöma om åtgärden kräver medicinskt utbildad personal. Om det krävs medicinskt utbildad personal är det fråga om hälso- och sjukvård och då omfattas den av hälso- och sjukvårdslagstiftningen. Bedömning och planering ska ske i samråd med patienten och utgå från dennes fysiska och psykiska hälsa samt livssituation. I bedömning gällande personer med funktionsnedsättning som påverkar förståelsen ska ambitionen att skapa ett så normalt liv som möjligt särskilt beaktas. Sidan 2 av 5

3 Riskbedömning I bedömningen ska ingå en analys av om utförandet av egenvården kan innebära en risk för patienten. Om analysen visar att det finns risk för vårdskada ska en hälso- och sjukvårdsåtgärd inte bedömas som egenvård. Riskbedömningen ska utgå från följande aspekter: individens förutsättningar och förmåga att klara att utföra insatsen på egen hand och att medverka i behandlingen vad händer om insatsen inte utförs eller utförs felaktigt? behov av utbildningsinsatser Genomförande av egenvård Den som gjort bedömningen tar ställning till om individen behöver praktisk hjälp av närstående, eller annan aktör för att utföra egenvården. Planeringen ska göras i samråd med den eller de som ska hjälpa individen. Om personen behöver hjälp ska den enskilde själv ansöka om hjälp. När bistånd krävs för att utföra uppgiften måste handläggare inom socialtjänsten informeras och vara delaktig i planeringen. Om individen ansökt om och redan har insatser från socialtjänsten ska personalens förutsättningar att klara av den aktuella åtgärden på ett säkert sätt analyseras. Närstående till vuxna personer har inte någon skyldighet att hjälpa till med egenvården. I bedömningen måste läkaren/ordinatören även ta ställning till om egenvården kan utföras på ett säkert sätt när personen vistas på annan plats än i egna hemmet. Föräldrar har som regel ansvar för barnets egenvård. Vårdnadshavare kan lämna över den faktiska vården och omsorgen till någon annan, men ansvaret för egenvård kan vårdnadshavare inte lämna över utan att den behandlande legitimerade yrkesutövaren inom hälso- och sjukvården har gjort en ny bedömning. Vid bedömning av egenvård alternativt hälso- och sjukvård när det gäller barn, är det föräldrarnas förutsättningar att utföra egenvården som ska bedömas. I bedömningen måste läkaren/ordinatören även ta ställning till om egenvården kan utföras på ett säkert sätt när barnet vistas hos annan än föräldern, exempelvis på korttidshem, förskola eller fritids. Om personalen inte klarar av att utföra åtgärden på ett säkert sätt kan åtgärden inte bedömas som egenvård och ansvaret ligger då på hälso- och sjukvården. Skolhälsovården har inte ett ansvar för att utföra egenvård. I väntan på beslut från handläggare är utförandet av uppgiften ett fortsatt ansvar för hälso- och sjukvården. Dokumentation, uppföljning och omprövning Egenvårdsbedömningen och planeringen ska vara dokumenterad i respektive vårdgivares patientjournal. När planering sker ska följande framgå av dokumentationen 1. vilken åtgärd som har bedömts som egenvård, 2. om patienten själv eller med hjälp av någon annan ska utföra egenvården, 3. hur information och instruktioner till dem som ska utföra egenvården ska ges, 4. vilka åtgärder som ska vidtas och vem som ska kontaktas, om patienten har drabbats av eller har utsatts för risk att drabbas av skada eller sjukdom i samband med egenvården, 5. vilka åtgärder som ska vidtas och vem som ska kontaktas, om patientens situation förändras, 6. hur och när bedömningen av egenvården ska följas upp, och 7. när en omprövning av egenvården ska göras och vem som har detta ansvar. Sidan 3 av 5

4 Skriftlig dokumentation om bedömning av egenvårdsinsats lämnas till patienten. Denna kan användas för en eventuell ansökan om bistånd enligt socialtjänstlagen. Planeringen ska också föras till personakten eller motsvarande inom socialtjänsten och LSS. Ansvarsfördelning vid egenvårdsbedömning, - planering och - genomförande Läkare/legitimerad yrkesutövare Den som ordinerar behandlingen ansvarar för bedömning, planering och uppföljning samt utbildning och information/instruktion där egenvård utförs av den enskilde eller med hjälp av annan person. Den enskilde Ansvarar själv för genomförandet och ansöker om bistånd hos handläggare inom socialtjänsten om hjälp med utförandet av egenvården behövs. Handläggare socialtjänsten Utreder och fattar beslut utifrån den enskildes ansökan samt det sakkunnighetsutlåtande som egenvårdsbedömningen utgör Chef utförare Verkställer beslut och gör bedömning om signeringslista behövs för genomförandet Boendeassistenter/ Omvårdnadspersonal/ Personlig assistent m fl. Delger berörda inblandade information som har betydelse i det enskilda fallet och påkallar ansvarig chefs uppmärksamhet när egenvårdsbedömningen behöver omprövas. Sidan 4 av 5

5 Relaterade dokument Överenskomna riktlinjer och rutiner finns i den länsgemensamma kvalitetshandboken, Vård I Samverkan (VIS) Referenser Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård (2009:6) Socialstyreslens meddelande blad: föreskrifter om bedömningar av egenvård (Socialstyrelsen, april 2013) Sveriges kommuner och landstings cirkulär 09:71 om egenvård (SKL) Socialstyrelsen föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården (SOSFS 2000:1) Socialstyrelsens föreskrifter om samverkan vid in- och utskrivning av patienter i slutenvården (SOSFS 2005:27) Ändring i föreskrifterna (SOSFS 2008:1) om användning av medicinsktekniska produkter i hälso- och sjukvården (SOSFS 2013:6) Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård och tandvård (SOSFS 1997:14) Ändring i föreskrifterna och allmänna råden (2007:10) om samordning av insatser för habilitering och rehabilitering (2008:20) Sidan 5 av 5