Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

Transkript

1 Utvecklingsplan för god och jämlik vård Revisionspromemoria LANDSTINGETS REVISORER

2 REV9 2(7) Sammanfattning Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade i december 2011 om en utvecklingsplan för god och jämlik vård. Enligt planen finns en stor effektiviseringspotential i att skapa ett mer processorienterat system där sjukvården är mer sammanhållen och har en större grad av patientfokus. Utvecklingsplanen för god och jämlik vård ska mynna ut i en processdriven hälsooch sjukvårdsorganisation med basen i behandlingslinjer. Vidare ska mål, mått och verktyg tas fram för att fortsatt följa upp och vidareutveckla vårdprocesserna inom ramen för ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete. Fyra diagnosgrupper har initialt prioriterat för utveckling av vårdprocesserna (bröstcancer, depression, diabetes typ 2 och hjärtsvikt). Under mars 2014 har det preliminära resultatet rapporterats till styrgruppen och processerna beräknas kunna fastställas av landstingsdirektören före sommaren Detta innebär att det ännu inte är möjligt att göra en revisionell bedömning kring resultatet av utvecklingsplanen. Vi bedömer dock att nämnden i allt väsentligt har säkerställt förutsättningar för genomförandet av utvecklingsplanen för god och jämlik vård.

3 REV9 3(7) Innehållsförteckning 1 Bakgrund Syfte, revisionsfråga och avgränsning Revisionskriterier Metod Resultat av granskningen Revisionell bedömning...7

4 REV9 4(7) 1 Bakgrund Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade i december 2011 om en utvecklingsplan för god och jämlik vård. Enligt planen finns en stor effektiviseringspotential i att skapa ett mer processorienterat system där sjukvården är mer sammanhållen och har en större grad av patientfokus. I planen pekades fem prioriterade områden (stroke, artros, depression, bröstcancer och diabetes) ut för beskrivning och implementering av behandlingslinjer. Enligt handlingsplanen är ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete och ändamålsenliga beslutsstöd viktiga förutsättningar för att åstadkomma en effektiv styrning av verksamheten. 2 Syfte, revisionsfråga och avgränsning Syftet med granskningen är att följa upp landstingets arbete för att säkerställa en god vård på lika villkor. Utifrån syftet ska följande revisionsfrågor besvaras: Har hälso- och sjukvårdsnämnden säkerställt genomförandet av utvecklingsplanen för god och jämlik vård? Har nämnden säkerställt att ledningen för verksamheten har ändamålsenliga beslutsstöd och ett fungerande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete? Kan uppnådda effektiviseringar påvisas? Granskningen är avgränsad till Hälso- och sjukvårdsnämnden och berör därmed inte de andra vårdgivarna inom landstinget: Folkhälso-, primärvårds- och tandvårdsnämnden och Landstingsstyrelsen. 3 Revisionskriterier Med revisionskriterier avses de bedömningsgrunder som bildar underlag för revisionens analyser och bedömningar. Revisionskriterierna hämtas bland annat från lagar och förarbeten eller interna regelverk, policyer och fullmäktigebeslut. Revisionskriterierna kan också ha sin grund i jämförbar praxis. Granskningens revisionskriterier utgörs huvudsakligen av: Kommunallag (1991:900) Hälso- och sjukvårdslag (1982:763) Patientsäkerhetslag (2010:659) Socialstyrelsens föreskrifter (2011:9) och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Nämndernas ansvar för planering, ledning och kontroll Genom patientsäkerhetslagen har det förtydligats att det är vårdgivarens ansvar att planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att kravet på god vård enligt hälso- och sjukvårdslagen upprätthålls. Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete anger att vårdgivaren ska fastställa de processer som behövs för att säkra verk-

5 REV9 5(7) samhetens kvalitet. Vidare ska vårdgivaren systematiskt följa upp och utvärdera den egna verksamheten samt kontrollera att den bedrivs enligt de processer och rutiner som ingår i verksamhetens ledningssystem (s.k. egenkontroll). Nämndernas ansvar att planera, leda och kontrollera verksamheten kommer också i uttryck i kommunallagen. Nämnderna ska inom sitt område se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. De skall också se till att den interna kontrollen är tillräcklig samt att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt. Enligt landstingets reglementen fullgör nämnderna de uppgifter som landstinget har i egenskap av vårdgivare, inom respektive verksamhetsområde. 4 Metod Granskningen har genomförts med hjälp av dokumentstudier och intervjuer. 5 Resultat av granskningen Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade i april 2011 om uppdrag kring en handlingsplan för god vård. Nämnden uttalade bland annat att länets tre sjukhus ska ha samma evidensbaserade indikatorer och metoder för utredning och behandling av samma medicinska tillstånd. Vidare krävs en satsning på förbättrade vårdprocesser för att uppnå starkare patientfokusering och bättre patientsäkerhet. Uppdraget resulterade i att nämnden i november 2011 fastställde Utvecklingsplan för god och jämlik vård i Västernorrland. Utvecklingen av god vård ingår även i landstingets utvecklingsprogram för åren , i det så kallade Fempunktsprogrammet. Flera av de områden som utpekas som strategiska förutsättningar för utveckling av god vård ingår också fempunktsprogrammet, bland annat systematiskt förbättringsarbete med Lean healthcare som förhållningssätt och en sammanhållen ledning och styrning av verksamheten. (Kommentar: Dessa områden har varit föremål för ett omfattande utvecklingsarbete i landstinget men berörs inte närmare här.) God vård ingår också som en del i landstingets Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Utvecklingsplanen för god och jämlik vård ska mynna ut i en processdriven hälsooch sjukvårdsorganisation med basen i behandlingslinjer. För patienternas del ska det innebära sammanhållna vårdkedjor och informationsflöden utan onödiga avbrott och väntetider, även när vården utförs av olika vårdnivåer och av olika specialiteter. Arbetet med behandlingslinjer ska enligt planen vidareutvecklas och systematiseras. När utvecklingsplanen beslutades fanns sedan tidigare ett tiotal behandlingslinjer för Landstinget Västernorrland. Vid tiden för granskningen finns 33 fastställda behandlingslinjer och ytterligare tre är under remissbehandling. I planen pekas vidare fem diagnosgrupper ut som initialt ska prioriteras för utveckling av vårdprocesser. Utifrån förslag från styrgruppen har nämnderna sedermera prioriterat fyra diagnosgrupper: hjärtsvikt, bröstcancer, depression och diabetes typ 2, vilket motsvarar en diagnosgrupp per vårdområde (Medicin, Opererande, Psykiatri & Habilitering) samt primärvården. Vårdprocesserna ska be-

6 REV9 6(7) skrivas, kvalitetssäkras och implementeras av medarbetare i verksamheten med utvecklingsstöd. Vidare ska mål, mått och verktyg tas fram för att fortsatt följa upp och vidareutveckla vårdprocesserna inom ramen för ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete. Hälso- och sjukvårdens arbetsutskott (ett av tre arbetsutskott under Landstingsledningsgruppen) är styrgrupp och ansvarar för framtagandet av kvalitetssäkrade vårdprocesser. Chefen för Kvalitets- och patientsäkerhetsenheten är styrgruppens kontaktperson för projektet och rapporterar också till ansvariga nämnder. (se organisationsskiss nedan). Figur Organisation för utveckling av kvalitetssäkrade vårdprocesser Organisation - utvecklingsfas Styrgrupp - HSAU Projektledare -FoU Projektgrupp Patientmedverkan 1 Diabetes 2 Hjärtsvikt 3 Bröstcancer 4 Depression Processtöd - FoU Processtöd - FoU Processtöd -FoU Processtöd -FoU Stabsstöd HR, Systeam Cross, PMA, IT, Kommunikation, KPP, Ekonomi, Källa: Landstinget Västernorrland, beskrivning av projektorganisation Under hösten 2013 har utvecklingsteam tillsatts för de fyra prioriterade vårdprocesserna. Enligt organisationsbeskrivningen ska tvärprofessionella utvecklingsteam utföra det faktiska arbetet vid framtagande av kvalitetssäkrade vårdprocesser tillsammans med en projektledare. Teamen ska vara sammansatta av representanter från berörda funktioner/verksamheter i vårdprocessen och ha erfarenheter av patienter i sitt dagliga arbete. Teamdeltagarna skall aktivt bidra till att skapa en helhetsbild av processen. Stabsfunktionerna i Landstingets kansli ska bidra med kompetens inom sina respektive områden. Under mars 2014 har det preliminära resultatet rapporterats till styrgruppen och processerna beräknas kunna fastställas av landstingsdirektören före sommaren 2014.

7 REV9 7(7) 6 Revisionell bedömning Hälso- och sjukvårdsnämnden har fastställt en utvecklingsplan för god och jämlik vård. Nämndens beslut ligger i linje med det övergripande vårdgivaransvaret att planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att kravet på god vård enligt hälso- och sjukvårdslagen upprätthålls. Utvecklingsplanen för god vård innebär att de processer som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet ska utvecklas, fastställas och implementeras. I planen ingår även krav på att utveckla system för att systematiskt följa upp och utvärdera verksamhetens processer. Därmed skapas förutsättningar för en vidare utveckling av landstingets ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Hälso- och sjukvårdens arbetsutskott är styrgrupp för genomförandet och en projektorganisation har bemannats. Under mars 2014 har det preliminära resultatet rapporterats till styrgruppen och processerna beräknas kunna fastställas av landstingsdirektören före sommaren Detta innebär att det ännu inte är möjligt att göra en revisionell bedömning kring resultatet av utvecklingsplanen. Vi bedömer dock att nämnden i allt väsentligt har säkerställt förutsättningar för genomförandet av utvecklingsplanen för god och jämlik vård. Härnösand den 9 april 2014 Revisor