Hälso- och sjukvårdsnämndens genomförande av jämställdhetsoch jämlikhetsplanen. Revisionsrapport. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

Transkript

1 Hälso- och sjukvårdsnämndens genomförande av jämställdhetsoch jämlikhetsplanen Revisionsrapport LANDSTINGETS REVISORER

2 REV67 2(10) Sammanfattning Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Rapporter på nationell nivå visar dock att skillnaderna i hälsa ökar och att vårdutnyttjande, tillträde till vården och behandling kan se olika ut. Mot denna bakgrund är det angeläget att landstinget har en aktiv styrning och bedriver ett aktivt arbete för att utveckla en mer jämlik vård. Landstingsfullmäktige beslutade i april 2013 om en särskild jämställdhets- och jämlikhetsplan. Syftet med granskningen är att bedöma om Hälso- och sjukvårdsnämnden vidtagit tillräckliga åtgärder för att uppfylla sitt uppdrag enligt planen. Jämställdhets- och jämlikhetsplanen omfattar all verksamhet i landstinget och inkluderar även de frågor som rör landstinget som arbetsgivare. Granskningen är avgränsad till de delar i planen som rör jämlik vård inom Hälso- och sjukvårdsnämndens ansvarsområde. Granskningen visar att delmålet kring behandlingslinjer har implementerats inom ramen för nämndens utvecklingsplan för en god och jämlik vård, som nämnden fastställde I planen beskrivs den övergripande strategiska inriktningen för att säkerställa en god och jämlik vård i länet. Det andra delmålet planeras att fullgöras som en del i ett pågående utvecklingsuppdrag inom Landstingets kansli. När det gäller kraven på uppföljning i jämställdhets- och jämlikhetsplanen har arbetet ännu inte nått lika långt. Sammantaget innebär vidtagna och planerade åtgärder att landstingets jämställdhets- och jämlikhetsplan i stort har genomförts inom Hälso- och sjukvårdsnämndens ansvarsområde. Vi har dock inte kunnat finna att nämnden medverkat till detta. Hälso- och sjukvårdsnämnden har inte fattat några beslut kring implementering av planen och vi har inte kunnat finna någon återrapportering till nämnden kring jämställdhets- och jämlikhetsplanen. Planen har inte arbetats in i Hälso- och sjukvårdsnämndens styrkort för 2014 och den balanserade styrningen har inte heller fungerat som det är tänkt. Nämnden har därmed brustit i sitt ledningsansvar. Vi har inte kunnat finna att nämnden har någon samlad analys eller information om huruvida bemötande, vård och behandling faktiskt erbjuds på lika villkor till alla, oavsett bland annat personliga egenskaper, bostadsort, ålder, kön, funktionsnedsättning, utbildning, social ställning, etnisk eller religiös tillhörighet eller sexuell läggning. Nämnden har därmed brustit i sin interna kontroll.

3 REV67 3(10) Innehållsförteckning 1 Bakgrund Syfte, revisionsfråga och avgränsning Revisionskriterier Metod Resultat av granskningen Utveckling av behandlingslinjer och kvalitetssäkrade vårdprocesser Bemötande i vården Uppföljning Revisionell bedömning...10

4 REV67 4(10) 1 Bakgrund Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. En jämlik hälso- och sjukvård innebär att bemötande, vård och behandling ska erbjudas på lika villkor till alla oavsett bland annat personliga egenskaper, bostadsort, ålder, kön, funktionsnedsättning, utbildning, social ställning, etnisk eller religiös tillhörighet eller sexuell läggning. Det finns också ett uttalat diskrimineringsförbud inom hälso- och sjukvården genom diskrimineringslagen. Rapporter på nationell nivå visar dock att skillnaderna i hälsa ökar och att vårdutnyttjande, tillträde till vården och behandling kan se olika ut. Mot denna bakgrund är det angeläget att landstinget har en aktiv styrning och bedriver ett aktivt arbete för att utveckla en mer jämlik vård. 2 Syfte, revisionsfråga och avgränsning Landstingsfullmäktige beslutade i april 2013 om en särskild jämställdhets- och jämlikhetsplan. Syftet med granskningen är att bedöma om Hälso- och sjukvårdsnämnden vidtagit tillräckliga åtgärder för att uppfylla sitt uppdrag enligt planen. Utifrån syftet ska följande revisionsfrågor besvaras: Har nämnden säkerställt att landstingets jämställdhets- och jämlikhetsplan implementeras på ett ändamålsenligt sätt? Har nämnden säkerställt att ett aktivt arbete bedrivs i verksamheten för att tillförsäkra en jämlik vård? Jämställdhets- och jämlikhetsplanen omfattar all verksamhet i landstinget och inkluderar även de frågor som rör landstinget som arbetsgivare. Granskningen är avgränsad till de delar i planen som rör jämlik vård inom Hälso- och sjukvårdsnämndens ansvarsområde. 3 Revisionskriterier Med revisionskriterier avses de bedömningsgrunder som bildar underlag för revisionens analyser och bedömningar. Revisionskriterierna hämtas bland annat från lagar och förarbeten eller interna regelverk, policyer och fullmäktigebeslut. Granskningens revisionskriterier utgörs huvudsakligen av: Kommunallag (1991:900) Hälso- och sjukvårdslag (1982:763) Patientsäkerhetslag (2010:659) Landstingets jämställdhets- och jämlikhetsplan (LF , 38) Hälso- och sjukvårdsnämnden ansvarar för att planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att kravet på god vård i hälso- och sjukvårdslagen upprätthålls. Nämnden har också ett ansvar att se till att all verksamhet bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. Det inbegriper ett ansvar för nämnden

5 REV67 5(10) att se till att den interna kontrollen är tillräcklig samt att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt. Det övergripande målet i jämställdhets- och jämlikhetsplanen är att alla medborgare oavsett individuella förutsättningar ska erbjudas en likvärdig vård och service. I nedanstående tabell redovisas ett utdrag ur planen med de delmål och krav på genomförande och uppföljning som berör jämlik vård. Tabell Utdrag ur landstingets jämställdhets- och jämlikhetsplan avseende de områden som berör jämlik vård inom Hälso- och sjukvårdsnämndens ansvarsområde Delmål Jämställdhets- och jämlikhetsaspekter ska beaktas i behandlingslinjer. En checklista för dessa aspekter ska upprättas under 2014, som underlag till antagna behandlingslinjer. Introduktionsutbildning i bemötandefrågor ska projekteras för under 2014 och genomföras därefter. Genomförande Hela länets hälso- och sjukvård ska ha enhetliga indikationer och metoder för utredning och behandling av samma medicinska tillstånd. Arbetet med utformning, implementering och systematisk utvärdering av behandlingslinjer har hög prioritet. Styrdokument i vården som behandlingslinjer, vårdprogram, riktlinjer och rutiner bör successivt revideras utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Introduktionsutbildning i bemötandefrågor som utgår från diskrimineringsgrunderna ska genomföras. Uppföljning All statistik i styrkorten ska årligen redovisas och analyseras utifrån ett jämställdhetsperspektiv och i möjligaste mån utifrån jämlikhet och socioekonomiska aspekter. Nämnderna ska ge uppdrag till verksamheterna att årligen kartlägga och analysera minst en diagnosgrupp utifrån jämställdhet och jämlikhetskriterier. Patientenkäter avseende bemötande, tillgänglighet, nöjdhet mm genomförs återkommande och analyseras ur ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv. Brukarrevision genomförs inom psykiatrin. 4 Metod Granskning genomförs med hjälp av dokumentstudier och intervjuer. Intervjuer har genomförts med chefer och medarbetare vid Landstingets kansli. Samtliga intervjuade har beretts möjlighet att sakgranska rapporten.

6 REV67 6(10) 5 Resultat av granskningen Granskningen visar att det första delmålet har implementerats inom ramen för Hälso- och sjukvårdsnämndens utvecklingsplan för en god och jämlik vård, som nämnden fastställde Det andra delmålet planeras att fullgöras som en del i ett pågående utvecklingsuppdrag inom Landstingets kansli. I följande avsnitt redogör vi för huvuddragen i det pågående arbetet. Vi har inte funnit att Hälso- och sjukvårdsnämnden fattat något explicit beslut kring implementering av jämställdhets- och jämlikhetsplanen eller arbetat in planen i sitt styrkort för Det framgår inte heller av nämndens protokoll att det förekommit någon återrapportering till nämnden kring jämställdhets- och jämlikhetsplanen. De intervjuade uppger dock att nämnden fått kontinuerlig återrapportering kring utvecklingen av behandlingslinjer och kvalitetssäkrade vårdprocesser utifrån nämndens utvecklingsplan för god och jämlik vård. I anslutning till vår granskning har vi också noterat att de intervjuade gör gällande att Hälso- och sjukvårdsnämnden inte har haft något system som säkerställt att nämndens styrkort konkretiserats i aktivitetsplaner eller liknande i samband med klinikernas verksamhetsplanering för Utveckling av behandlingslinjer och kvalitetssäkrade vårdprocesser Hälso- och sjukvårdsnämnden fastställde i november 2011 en utvecklingsplan för god och jämlik vård. Planen ska mynna ut i en processdriven hälso- och sjukvårdsorganisation med basen i behandlingslinjer. En behandlingslinje är en dokumenterad och standardiserad vårdprocess för viss diagnosgrupp. Den tydliggör också gränsen mellan egenvård, primärvård och specialistvård. Arbetet med behandlingslinjer ska enligt utvecklingsplanen för god och jämlik vård vidareutvecklas och systematiseras. När utvecklingsplanen beslutades fanns sedan tidigare ett tiotal behandlingslinjer för Landstinget Västernorrland. I skrivande stund finns 36 fastställda behandlingslinjer och ytterligare är under remissbehandling. Vid tiden för denna granskning har ett förslag till riktlinje för behandlingslinjer utarbetats. I förslaget beskrivs organisationen, ansvarsfördelningen och arbetsprocessen för utveckling, implementering och uppföljning av behandlingslinjer. Hälso- och sjukvårdens arbetsutskott 1 är styrgrupp för arbetet och behandlingslinjerna fastställs av landstingsdirektören. Enligt den föreslagna riktlinjen är ett av syftena med behandlingslinjer är att de ska utgöra en grund för att ge en jämlik och jämställd vård oberoende av kön, ålder, kulturell och religiös tillhörighet, sexuell läggning, funktionsnedsättning, bostadsort, etc. I en bilaga till riktlinjen redovisas ett förslag till checklista för granskning av föreslagna behandlingslinjer ur ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv. 1 Hälso- och sjukvårdens arbetsutskott är ett av tre arbetsutskott under Landstingsledningsgruppen, det vill säga landstingets tjänstemannaledning

7 REV67 7(10) I utvecklingsplanen för god och jämlik vård ingår också en fördjupad utveckling av kvalitetssäkrade vårdprocesser. I planen pekas fem diagnosgrupper ut som initialt ska prioriteras, nämnderna har sedermera prioriterat fyra diagnosgrupper: hjärtsvikt, bröstcancer, depression och diabetes typ 2. Vårdprocesserna ska enligt planen beskrivas, kvalitetssäkras och implementeras av medarbetare i verksamheten med utvecklingsstöd. Vidare ska mål, mått och verktyg tas fram för att fortsatt följa upp och vidareutveckla vårdprocesserna inom ramen för ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete. Hälso- och sjukvårdens arbetsutskott är styrgrupp och ansvarar för framtagandet av kvalitetssäkrade vårdprocesser. Chefen för Kvalitets- och patientsäkerhetsenheten är styrgruppens kontaktperson för projektet och rapporterar också till ansvariga nämnder. Under hösten 2013 tillsattes utvecklingsteam för de fyra prioriterade vårdprocesserna och i maj 2014 överlämnades slutrapporten Kvalitetssäkrade vårdprocesser till styrgruppen. Kvalitetssäkrade vårdprocesser är kunskapsbaserade och beskriver hela processen från symtom till undersökning, diagnos, behandling och slutligen uppföljning/ rehabilitering. Processbeskrivningarna innehåller mål och mått för kvalitet och effektivitet och omfattar vårdprocess, stödprocess och ledningsprocess (se nedanstående figur). Figur Kvalitetssäkrad vårdprocess Figuren är hämtad ur förslaget till driftsorganisation för kvalitetssäkrade vårdprocesser Styrgruppen har i augusti 2014 godkänt rapporten för det fortsatta utvecklingsarbetet. I oktober 2014 fastställde landstingsdirektören styrgruppens förslag till driftsorganisation. Vid tiden för vår granskning är processägare och processtöd från staberna utsedda för de fyra kvalitetssäkrade vårdprocesserna och ämnesansvariga läkare har utsetts för bröstcancer och diabetes typ 2. Kommentar Genom den föreslagna riktlinjen för behandlingslinjer och checklistan bedömer vi att det första delmålet i jämställdhets- och jämlikhetsplanen har uppnåtts.

8 REV67 8(10) 5.2 Bemötande i vården Enligt jämställdhets- och jämlikhetsplanen ska en introduktionsutbildning i bemötandefrågor projekteras under 2014 och genomföras därefter. I januari 2014 gav Kansli-au 2 ett utvecklingsuppdrag kring bemötande gällande landstingets samtliga verksamheter. Enligt uppdragsbeskrivningen är syftet att främja gott bemötande för att skapa trygga och delaktiga invånare och patienter. Arbetsgruppens uppdrag är att lämna förslag till en landstingsgemensam riktlinje kring bemötande och att i ett andra steg ta fram ett utbildningsmaterial för verksamheterna i landstinget. Vidare ska arbetsgruppen utveckla former för ett systematiskt arbetssätt gällande bemötande inom landstinget. Vid tiden för vår granskning har ett förslag till riktlinje utarbetats. Enligt förslaget ska varje chef ansvara för att föra en aktiv dialog om bemötande och förhållningssätt på sin enhet, att sätta mål för arbetet samt följa upp hur bemötandet upplevs av patienter och andra besökare. Enligt de intervjuade arbetar flera verksamheter aktivt med bemötande sedan tidigare och verksamhetscheferna efterfrågar stödmaterial för utbildning och diskussioner på arbetsplatserna. Bemötandet i vården har fått en särskild aktualitet med anledning av den nya patientlagen som trädde ikraft den 1 januari Patientlagen syftar till att stärka och tydliggöra patientens ställning och främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Kommentar Genom det pågående arbetet bedömer vi att det finns förutsättningar för att det andra delmålet i jämställdhets- och jämlikhetsplanen kan uppfyllas. Den försening som uppstått hänger ihop med att det tog nio månader innan ett uppdrag formulerades kring utveckling av bemötandefrågor. Vi menar att här har Hälso- och sjukvårdsnämnden varit passiv. 5.3 Uppföljning Styrkort och årsredovisning Enligt jämställdhets- och jämlikhetsplanen ska all statistik i styrkorten årligen redovisas och analyseras utifrån ett jämställdhetsperspektiv och i möjligaste mån utifrån jämlikhet och socioekonomiska aspekter. Granskningen visar att Hälso- och sjukvårdsnämndens verksamhetsstatistik redovisades könsuppdelat till fullmäktige för första gången i årsredovisningen för En översiktlig analys kring kvinnors och mäns vårdutnyttjande presenterades också i anslutning till verksamhetsstatistiken. I anvisningarna inför 2014 års bokslut anges också att verksamhetsstatistiken ska redovisas könsuppdelat. Jämställdhets- och jämlikhetsplanen innehåller inte anvisningar om återrapportering till fullmäktige. I delårsrapporten för januari-augusti 2014 lämnades en över- 2 Kansli-au är ett av tre arbetsutskott under Landstingsledningsgruppen, det vill säga landstingets tjänstemannaledning

9 REV67 9(10) gripande redovisning till fullmäktige om arbetet med jämställdhets- och jämlikhetsplanen. Enligt de intervjuade kommer planen att återrapporteras till fullmäktige i samband med årsredovisningen för Patientenkäter Enligt jämställdhets- och jämlikhetsplanen ska patientenkäter avseende bemötande, tillgänglighet, nöjdhet mm genomföras återkommande och analyseras ur ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv. Den första undersökningen i landet med Nationell Patientenkät genomfördes inom primärvården 2009 och inom den specialiserade vården Frågorna handlar om bland annat bemötande, delaktighet, förtroende och information. Mätningar genomförs nationellt gemensamt vartannat år inom respektive område. De senaste undersökningarna genomfördes hösten 2013 inom primärvården och våren 2014 inom specialistvården. Resultatet finns tillgängligt på Sveriges Kommuner och Landstings webbplats (npe.skl.se). Enligt de intervjuade har ingen samlad analys av vården genomförts i landstinget ur ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv. På nämndens begäran redovisas statistiken för lex Maria, händelseanalyser och enskilda klagomål könsuppdelat till nämnden i samband med den månatliga återrapporteringen av patientsäkerhetsarbetet. De intervjuade uppger att ett analysteam håller på att bildas som ska ta ett helhetsgrepp och knyta ihop analysen av bland annat öppna jämförelser, patientenkäten, medarbetarenkäten, patientsäkerhetskulturmätningar, anmälningar enligt lex Maria, händelseanalyser, avvikelser och Patientnämndens ärenden. Brukarrevision inom psykiatrin Enligt jämställdhets- och jämlikhetsplanen ska brukarrevision genomföras inom psykiatrin. Frågan om brukarrevision har hanterats inom ramen för SocialKOLA 3 och den nationella satsningen för psykisk ohälsa 4. Den prestationsbaserade ersättningen från staten, som är kopplade till insatser inom området psykisk ohälsa, bygger på att ett antal grundkrav uppfylls. Ett av grundkraven är att en handlingsplan ska upprättas för att utveckla brukarsamverkan under Handlingsplanen ska innehålla strategier för hur patienters, brukares och anhörigas delaktighet kan utvecklas individuellt och på organisationsnivå. 5 Under 2014 har brukar- och intresseorganisationerna för psykisk ohälsa, missbruk och beroende skapat ett länsövergripande brukarråd, med stöd från landstinget och kommunerna. I handlingsplanen för 2015 ingår olika insatser för att utveckla samverkan mellan brukarrådet, landstinget och kommunerna i länet. En av punk- 3 SocialKOLA är en politisk samrådsgrupp mellan landstinget och kommunerna i länet kring hälso- och sjukvård och socialtjänst. 4 Socialdepartementet, PRIO psykisk ohälsa - plan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa Överenskommelse mellan Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting om stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa 2014 (en årlig överenskommelse utifrån PRIOplanen)

10 REV67 10(10) terna i handlingsplanen är att identifiera lämpliga verksamheter för brukarrevisioner. 6 Enligt de intervjuade har brukarrevisioner inte genomförts inom psykiatrin i länet på senare år. 6 Revisionell bedömning Landstingsfullmäktige beslutade i april 2013 om en jämställdhets- och jämlikhetsplan. Planen innehåller två tidsatta delmål avseende jämlik vård som berör Hälso- och sjukvårdsnämndens ansvarsområde samt anvisningar om genomförande och uppföljning. Granskningen visar att delmålet kring behandlingslinjer har implementerats inom ramen för nämndens utvecklingsplan för en god och jämlik vård, som nämnden fastställde I planen beskrivs den övergripande strategiska inriktningen för att säkerställa en god och jämlik vård i länet. Det andra delmålet planeras att fullgöras som en del i ett pågående utvecklingsuppdrag inom Landstingets kansli. När det gäller kraven på uppföljning i jämställdhets- och jämlikhetsplanen har arbetet ännu inte nått lika långt. Sammantaget innebär vidtagna och planerade åtgärder att landstingets jämställdhets- och jämlikhetsplan i stort har genomförts inom Hälso- och sjukvårdsnämndens ansvarsområde. Vi har dock inte kunnat finna att nämnden medverkat till detta. Hälso- och sjukvårdsnämnden har inte fattat några beslut kring implementering av planen och vi har inte kunnat finna någon återrapportering till nämnden kring jämställdhets- och jämlikhetsplanen. Planen har inte arbetats in i Hälso- och sjukvårdsnämndens styrkort för 2014 och den balanserade styrningen har inte heller fungerat som det är tänkt. Nämnden har därmed brustit i sitt ledningsansvar. Vi har inte kunnat finna att nämnden har någon samlad analys eller information om huruvida bemötande, vård och behandling faktiskt erbjuds på lika villkor till alla, oavsett bland annat personliga egenskaper, bostadsort, ålder, kön, funktionsnedsättning, utbildning, social ställning, etnisk eller religiös tillhörighet eller sexuell läggning. Nämnden har därmed brustit i sin interna kontroll. Härnösand Revisor 6 Kommunerna och landstinget i Västernorrland, Handlingsplan och åtgärder för att utveckla samverkan,