LGS Temagrupp Psykiatri

Transkript

1 LGS Temagrupp Psykiatri Lokal riktlinje för samverkan mellan Mödra- Barnhälsovårdsteamet i Haga, socialtjänst och Beroendekliniken vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset

2 Lagstöd Förvaltningslag (1986:223) Samverkan mellan myndigheter 6 Varje myndighet skall lämna andra myndigheter hjälp inom ramen för den egna verksamheten. Socialtjänstlag (2001:453) 7 När den enskilde har behov av insatser både från socialtjänsten och från hälso- och sjukvården ska kommunen tillsammans med landstinget upprätta en individuell plan. Planen ska upprättas om kommunen eller landstinget bedömer att den behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda, och om den enskilde samtycker till att den upprättas. Arbetet med planen ska påbörjas utan dröjsmål. Planen ska när det är möjligt upprättas tillsammans med den enskilde. Närstående ska ges möjlighet att delta i arbetet med planen, om det är lämpligt och den enskilde inte motsätter sig det. Av planen ska det framgå 1. vilka insatser som behövs, 2. vilka insatser respektive huvudman ska svara för, 3. vilka åtgärder som vidtas av någon annan än kommunen eller landstinget, och 4. vem av huvudmännen som ska ha det övergripande ansvaret för planen. Lag (2009:981). 5 kap. Särskilda bestämmelser för olika grupper Barn och unga 1 a Socialnämnden ska i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa samverka med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs. Ifråga om utlämnande av uppgifter gäller de begränsningar som följer av 15 kap. denna lag och av offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Nämnden ska aktivt verka för att samverkan kommer till stånd. Lag (2009:496). Hälso- och sjukvårdslag (1982:763) 2 f Hälso- och sjukvården ska på socialnämndens initiativ, i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa, samverka med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs. I fråga om utlämnande av uppgifter gäller de begränsningar som följer av 6 kap patientsäkerhetslagen (2010:659) och av offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Bestämmelser om skyldighet att anmäla till socialnämnden att ett barn kan behöva nämndens skydd finns i 14 kap. 1 socialtjänstlagen (2001:453). Lag (2010:662).

3 Bakgrund Socialtjänsten har det yttersta ansvaret för att barn och unga växer upp under goda villkor och för att barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa får stöd och skydd. För att kunna utreda behov av stöd och skydd måste socialtjänsten få kännedom om behovet av insatser. Hälso- och sjukvården och socialtjänsten i Göteborg och Södra Bohuslän har i arbetet med gravida kvinnor med missbruksproblematik ett behov av en struktur för samverkan samt lokala riktlinjer som grund för ett samordnat stöd och ett likvärdigt bemötande. Mödra-Barnhälsovårdsteamet i Haga (MBHV-teamet) är en resursenhet inom mödra- och barnhälsovården i Primärvården VGR i nära samverkan med Beroendekliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Målgruppen för verksamheten är gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn, boende i Göteborg och Södra Bohuslän. Verksamheten erbjuder riktad hälsovård och psykosocialt stöd under graviditeten samt uppföljande kontakt med kvinnan/barnet under spädbarnstiden. Samverkansfrågorna är centrala för att denna grupp ska få stöd. [Socialstyrelsens rapport Gravida kvinnor med missbruk och barn som lever i familjer med missbruk, 2007]. I Socialstyrelsens riktlinjer [Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård - Vägledning för socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens verksamhet för personer med missbruks- och beroendeproblem, 2007, kap 7], som vänder sig både till socialtjänsten och hälso- och sjukvården, betonas vikten av samverkan kring det väntade barnet. Den instans som upptäcker att en gravid kvinna har missbruksproblem eller ett beroende, vanligtvis MVC, måste tillsammans med kvinnan ta kontakt med socialtjänsten för vidare utredning och bedömning av hjälpbehovet. Om kvinnan inte varit i kontakt med MVC bör socialtjänsten uppmuntra och hjälpa till att etablera en sådan kontakt. De flesta gravida kvinnor är villiga att ta emot hjälp för att det blivande barnet ska utvecklas på bästa sätt eller för att få nödvändigt skydd och stöd efter förlossningen.

4 Barn- och familjeperspektiv Missbruks- och beroendevården har av tradition haft ett individ- och vuxenperspektiv. Den lagstiftning, som stärkt barnets rätt, ställer krav på att verksamheter utvecklar ett familjeorienterat arbetssätt. Insatser som beslutas behöver samordnas, eftersom ingen av de professionella aktörerna kan sägas ha en helhetsbild av familjen. Alla ser sin del, men för att ge rätt stöd behövs överblick och helhetsperspektiv. Inom socialtjänsten förutsätter denna helhetssyn intern samverkan. Kvinnan behöver redan under graviditeten få kontakt med barnhandläggare så att behovet av stöd och skydd inför föräldraskapet kan klargöras. Genom samverkan tillförsäkras det ofödda barnet en drogfri graviditet och barn i riskzonen såväl tidigt som långsiktigt stöd. Förhållningssätt i samverkan Tillit till att andra parter agerar klokt och ansvarsfullt med respekt för varandras inre angelägenheter, tillsammans med tydlig och snabb kommunikation om något behöver förbättras En tydlighet i ansvarsområdet och uppgifterna för varje aktör Kontinuerliga mötesplatser på olika nivåer Samsyn, samordning och samarbete Rätt insats på rätt nivå och med långsiktighet Kontinuitet, utan personbundenhet, så att respektive verksamhet kan fullgöra sin del av samverkan även i enstaka individers frånvaro Målgrupp Gravida kvinnor med missbruk/beroendeproblematik inom det senaste året innan graviditeten och som är mantalsskrivna i Göteborg och/eller Södra Bohuslän och deras barn. Även kvinnor med missbruks-/beroendeproblematik längre bakåt i tiden kan i undantagsfall bedömas tillhöra målgruppen. Gällande alkohol finns behov av ett särskilt förtydligande då allt bruk under graviditet kan vara fosterskadande. Gravida kvinnor som har/befaras ha svårigheter att helt avstå alkohol under graviditeten tillhör målgruppen, även om de inte i övrigt möter kriterierna för missbruk eller beroende. Gällande läkemedel finns behov av ett särskilt förtydligande då många läkemedel kan vara fosterskadande eller framkalla abstinens hos det nyfödda barnet, även i doser som ordineras av läkare. Gravida kvinnor som har

5 svårigheter/befaras ha svårigheter att avstå, eller som behöver hjälpa att trappa ner, sådana mediciner tillhör målgruppen, även om de i övrigt inte möter kriterierna för missbruk eller beroende. Målsättningen är att underlätta samverkan för och med kvinnor i behov av stöd för en drogfri graviditet samordna insatser till stöd för långsiktig drogfrihet och stabilt föräldraskap tydliggöra respektive organisations ansvarsområde och ange en plan för det gemensamma arbetet möjliggöra vård på lika villkor för målgruppen Syfte Riktlinjen syftar till att socialtjänst och hälso- och sjukvård ska samordna sina insatser och ansvara för att tillsammans med klienten/patienten klarlägga vilket behov av insatser som finns där barnperspektivet är vägledande i en plan förtydliga behoven respektive organisation mobiliserar insatser utifrån klientens/patientens behov och ansvarar för dessa inom den egna organisationen verka för att undanröja organisatoriska hinder för samverkan Riktlinje för inledande kontakt, samverkansmöte och arbetsplan Inledning av kontakt Den verksamhet som först ser att det finns ett samverkansbehov skall agera. Ansvaret för samordningen läggs där det passar bäst i varje enskilt fall.

6 Om socialtjänsten i ett aktuellt ärende inom individ- och familjeomsorgen (IFO) får kännedom om att en kvinna med missbruk/beroendeproblematik (eller som använder alkohol eller läkemedel med risk för skada på foster eller barn, se ovan ) är gravid, skall socialtjänsten omgående kontakta MBHVteamet för att förvissa sig om att kvinnan har eller får kontakt med teamet, och för att inleda samverkan. Om en gravid kvinna inte har en pågående kontakt med socialtjänstens IFO, bedömer MBHV-teamet behovet av samverkan. MBHV-teamet kontaktar socialtjänsten när det finns behov av förebyggande stöd eller bistånd, och då det finns behov av utredning för insatser på grund av att öppenvårdsstöd bedöms otillräckligt. När det finns risk att kvinnan under eller efter graviditeten utsätter fostret/ barnet för risk anmäler MBHV-teamet omgående till socialtjänsten för åtgärd. Vad som ovan sagts om ömsesidigt ansvar för socialtjänsten och MBHVteamet att initiera samverkan gäller även slutna och öppna verksamheter inom psykiatri och beroende. Syftet med första samverkansmötet är att beskriva problematiken med syfte att skapa en gemensam helhetsbild och en samsyn till grund för samverkan klarlägga behovet av stöd och uppföljning tillsammans med klienten/patienten upprätta en plan med tydliga ansvarsområden för berörda parter Arbetsplanen skall ange plan för regelbunden samverkan ansvar för att sammankalla till samverkansmöten beslut om insatser och hur de ska följas upp samverkan för en dokumenterat drogfri graviditet genom att MBHVteamet ansvarar för att kvinnan lämnar drogtester under graviditeten i den omfattning som anges i arbetsplanen

7 Implementering och uppföljning Implementering sker i linjen genom att varje part publicerar riktlinjen på respektive hemsida samt informerar berörda medarbetare. Riktlinjen revideras årligen av temagruppen. Processledaren ansvarar för att samla in förslag till förändringar genom arbetsgruppen. Riktlinjen finns på Riktlinjerna har tagits fram av arbetsgruppen LGS Temagrupp Psykiatri: birgitta.lundgren-pierre@vgregion.se Mödra-Barnhälsovårdsteamet i Haga: joy.ellis@vgregion.se Mödra-Barnhälsovårdsteamet i Haga: ann-louise.holjer@vgregion.se Socialtjänsten Göteborgs stad: barbro.carlhamre@vastrahisingen.goteborg.se Socialtjänsten kranskommunerna: vibeke.stangeland@ockero.se SU Beroendekliniken: monica.tisell@vgregion.se NSPHiG/Attention: elisabet@vgl.se

8 Layout & tryck 2012: Regiontryckeriet, Foton: Bo Jansson